Systematiskt Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Visättraskolan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VISÄTTRASKOLAN TRYGGHET/STUDIE... 6 SPRÅK... 6 DIGITALISERING... 8 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE... 8 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE RESULTAT FÖR PUBLICERING KUNSKAPSRESULTAT ANALYS AV ELEVENKÄTER - GRUNDSKOLANS ELEV- OCH FRITIDSHEMSENKÄT GRUNDSKOLEENKÄT KUNSKAP SAMT ANSVAR OCH INFLYTANDE NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET FRITIDSHEMSENKÄT KUNSKAP SAMT ANSVAR OCH INFLYTANDE NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ANALYS AV LIKABEHANDLINGSENKÄT ANALYS AV LÄSÅRET 2018/ SKOLA: FRITIDSHEM: ANALYS AV KUNSKAPSRESULTATEN LÄSÅRET 2018/ UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PLANERING FÖR LÄSÅRET 2019/ KUNSKAP UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PLANERING FÖR LÄSÅRET 2019/2020 TRYGGHET & TRIVSEL DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET HANDLINGSPLANER CHECKLISTA

3 Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i augusti 2019 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Kerstin Andersson. Enligt skollagen ska varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (systematiskt kvalitetsarbete). Rektorn ansvarar för att detta även genomförs på skolenheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. (Planering och genomförande av undervisning Skolverkets allmänna råd 2011 s.29). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, läroplanen för grundsärskolan, samt resultat av mätningar av det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2019 (VP 2019). Till grund för analys och åtgärder ligger även skolans egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2018/2019. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsområden och aktiviteter. Vad fylls i och när? 30 augusti: Analys av läsårets resultat och inlämning av övriga delar i SK-dokumentet HT19:Självvärdering fylls i och lämnas in innan SK-dialog HT19: SK-dialoger 30 november: Del 2 och 3 av SK-dokument är ifyllda så de kan publiceras på Huddinge.se 3

4 1. Systematiskt kvalitetsarbete Visättraskolan Visättraskolans ledord, Kunskap, Trygghet och Trivsel ligger till grund för det dagliga arbetet. Vi utgår ifrån våra ledord när vi sätter våra mål, och de visar riktningen. Ledorden är väl implementerade i verksamheten, vilket gör att medarbetarna, eleverna och föräldrarna är väl insatta i vad vi strävar efter i vårt arbete. Vi ser hela verksamheten som en helhet och våra ledord går som en röd tråd genom alla delar av verksamheten, från förskoleklass till åk 6 och i fritidshemmet. Vi menar att det är arbetet utifrån dessa ledord som möjliggör att våra elever lyckas i skolan. Läsåret 2018/2019 var ett intensivt läsår för Visättraskolan. Under höstterminen var vi en av de skolor som deltog i Skolinspektionens nya kvalitetsgranskning. Två inspektörer besökte oss under två dagar i början på november. De träffade skolans ledning, elevhälsoteamet, lärare, elever och genomförde ett antal lektionsbesök. I början på vårterminen kom beslutet. Visättraskolan fick den högsta bedömningen på samtliga områden, Rektors ledarskap, Trygghet & Studiero, Bedömning & Betygssättning och Undervisning. Visättraskolan lyftes också som ett gott exempel av Skolinspektionen på deras hemsida. Något vi så klart är väldigt stolta över. Vi har under året igen haft ett mycket gott resultat på medarbetarenkäten som genomfördes i början på % av samtliga medarbetare besvarade enkäten. Glädjande nog så kan vi se att vi även för 2019 hade ett fortsatt mycket gott resultat på medarbetarenkäten. Visättraskolan ligger i det övre skiktet för prestationsnivå, 90,1, vilket talar för att Visättraskolan är en arbetsplats där personalen trivs, mår bra, känner att de utvecklas, vilket i sin tur leder till att det finns en stark förändringskraft. Vi har nu under flera år haft ett stabilt och positivt resultat på medarbetarenkäten. En stor framgångsfaktor i detta har varit den låga personalomsättningen. Vi har inte behövt börja om, utan kan fortsätta att utveckla verksamheten, men framför allt har vi haft tid och möjlighet för att låta saker sätta sig. Dessutom har vi en personalgrupp som tar ett enormt stort ansvar i det dagliga arbetet, medarbetare som verkligen lever upp till Huddinge kommuns kärnvärden; Driv, Omtänksamhet, Mångfald och Mod. En annan viktig framgångsfaktor har varit de tydliga förväntningarna, och då utifrån den Pedagogiska plattformen. Plattformens kännetecken ligger till grund för bedömningsunderlaget, för samtliga medarbetare. Vi har exemplifierat plattformens kännetecken, och här kan det se olika ut beroende på uppdrag. Några andra konkreta exempel som vi ser som bakomliggande faktorer till det goda resultatet är ett tydligt ledarskap och en stabil ledningsorganisation med en tydlig rollfördelning och en prioriterad elevhälsa. En annan framgångsfaktor är att Visättraskolan har en tydlig och väl implementerad vision utifrån ledorden Kunskap, Trygghet & Trivsel. Visionen visar vägen i det systematiska kvalitetsarbetet och därför är målarbetet känt för alla, något som också syns i resultaten i medarbetarenkäten. Vi arbetar hela tiden för att utveckla det kollegiala lärandet, något som gör att man känner att man utvecklas i sitt arbete. Ett annat exempel för lärarnas del är att vi i ännu högre utsträckning arbetar med våra fasta ämnesövergripande teman, teman som vi planerar, utvärderar och bearbetar tillsammans, på tid som ledningen organiserar för. 4

5 Vi arbetar mycket för att öka nöjdheten och stoltheten över Visättraskolan. Vi försöker hela tiden göra det lilla extra för våra elever, exempelvis Visättraskolans dag, skoldisco minst fyra gånger/läsår, Ministjärnorna, Tomterocken och mycket mer. Nästa läsår startar vi ännu en gång upp med Visättraskolans dag som kommer besökas av Liamoo. Vi arbetar mycket med sociala medier, Facebook och Instagram där vi nu totalt har närmare 5000 följare runt om i hela Sverige. Det har blivit en plattform för oss att nå ut med vår verksamhet, och är därför en stark bidragande faktor till en ökad stolthet och VI-känsla. Tidigare använde vi oss av offentliga klassbloggar, men vi har nu under vårterminen helt övergått till Unikum och använder lärloggarna som vår huvudsakliga kanal i kommunikationen mellan skola och hem. Det här fungerar väldigt bra, enda är att vi tycker att Unikums redigeringsverktyg behöver utvecklas. Vi försöker att bidra till det kollegiala lärandet i stort, och har under läsåret tagit emot många studiebesök. Det är alltid vid möjlighet och under vårterminen 2019 så har vi börjat fakturera skolor och andra besökare från andra kommuner. Intäkterna kommer gå till inköp och/eller kompetensutveckling. Sammanfattningsvis så är vi oerhört stolta över vår verksamhet och över det vi har åstadkommit under läsåret 2018/2019. Vårt trygghetsarbete och vår prioriterade elevhälsa har igen fått mycket uppmärksamhet, och vår utvecklingsresa har uppmärksammats i både Skolvärlden och i Lärarnas tidning. SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, publicerade i början av läsåret en film som de spelade in hos oss på Visättraskolan, Gemenskap och begripliga sammanhang, i vilken vårt arbete lyftes som ett gott exempel, och till hösten ska vi synas som ett gott exempel i en TV-serie på UR som också ska visas i SVT. Vi fick även detta år ta emot det fina priset Ebbas hjärta, och vi blev också nominerade och mottagare av stipendiet till minne av Måns Jenninger. Visättraskolan hade en vinnare till årets pedagog på pedagoggalan i Huddinge, och skolans rektor fick den stora äran att vara en av de tre finalisterna till Stora skolledarpriset som delades ut under Skolledare21. Strax innan vi gick på julledighet så beslutades det att Visättraskolans rektor skulle rycka in som tf rektor på Glömstaskolan i väntan på tillsättning av ny rektor. Det här blev en hastig förändring för verksamheten, men vi tycker att verksamheten trots detta skyndsamma beslut har fungerat väl under vårterminen. Höstterminen 2013 då rektor Semira Vikström klev på uppdraget som rektor på Visättraskolan höstterminen 2013, så var resultaten låga på många områden, och då framför allt sett till våra ledord; kunskap, trygghet och trivsel. Målet har därför varit att få till den bästa arbetsplatsen, så att vi ska kunna erbjuda våra elever en fantastisk skola med hög kvalitet och där eleverna på Visättraskolan lyckas i sitt lärande, och där de trivs och känner sig trygga. En skola man är stolt över och där eleverna lyckas lika bra som eleverna på skolor i mindre utsatta områden. Vi har lyckats väldigt bra i det här arbetet. Vi är ett team som hela tiden vill utvecklas och som hela tiden vill lite mer, och det är något som inspirerar och motiverar. Det är en ynnest att få vara med om en sådan här fantastisk utvecklingsresa! Visättraskolan i media stolta ögonblick under läsåret! Visättraskolans filmserie Visättraskolan En helt (o)vanlig skola! 5

6 Här nedan följer en sammanfattning av arbetet, och resultaten utifrån ledorden, Kunskap, Trygghet och Trivsel i skola, förskoleklass och fritidshem. Vi inleder med att redogöra för hur vi har arbetat barn och utbildningsförvaltningens specifika åtaganden: Trygghet/studiero Trygghet redogör vi för under ledordet Trygghet längre fram. Ett av våra mål för läsåret 2018/2019 var Studiero - ökad likvärdighet för den enskilda eleven. Detta mot bakgrund av att 23 % av eleverna i årskurs 3 6 i elevenkäten svarade att de inte kunde arbeta på lektionerna utan att bli störda. Vi kunde även konstatera att det fanns en skillnad mellan klassernas upplevda studiero när vi analyserade resultaten på klassnivå. Utifrån resultatet kunde skolledningen konstatera att arbetet med studiero på skolan behövde prioriteras. Insatsen för att öka likvärdighet när det gäller studiero gjordes i tre steg. Trygghetsteamet höll i en workshop för lärarna där aktuell forskning kring studiero presenterades och lärarna fick i uppdrag att tillsammans med eleverna skapa en definition av studiero. Utifrån detta kunde Trygghetsteamet skapa en för skolan gemensam definition som eleverna sedan fick illustrera och sätta upp i klassrummet. Därefter fick arbetsgruppen Normer och Värden i uppdrag av skolledningen att jobba fram en workshop om ledarskap i klassrummet som syftade till att ge lärarna konkreta verktyg kring hur de ska kunna strukturera upp sin undervisning och sin klassrumsmiljö för att främja studiero. Området Trygghet och Studiero granskades av Skolinspektionen när de gjorde kvalitetsgranskning på Visättraskolan under höstterminen och Skolinspektionen gav skolan högsta betyg. Insatsen har också utvärderats med hjälp av kommunens övergripande elevenkät, egna enkäter som genomfördes efter genomförd insats och skolsköterskans sammanställning av hälsosamtal med samtliga elever på skolan. I elevenkäten svarar 26 % av eleverna i åk 3-6 att de inte kan arbeta på lektioner utan att bli störda av andra elever, att jämföra med fjolårets 23 %. Skolsköterskan har ställt frågor till eleverna som är kopplade till studiero och i sammanställningen har 3.1 % av skolans elever svarat att de inte har en upplevd studiero. Det finns således en stor diskrepans mellan elevenkäten och skolsköterskans sammanställning av hälsosamtalen. Vi kan genom ovannämnda utvärdering av skolans insatser konstatera att arbetet för att garantera våra elever en likvärdig studiero behöver fortsätta under kommande läsår. Arbetsgruppen Normer och värden kommer att få i uppdrag från skolledningen att fördjupa arbetet med studiero och elevhälsan kommer att göra uppföljningar av studieron genom lektionsobservationer. Elevhälsan kommer att arbeta med riktade insatser baserat på lektionsobservationer. Språk Under läsåret har vi fortsatt arbetet med att utveckla det språkutvecklande arbetssättet på skolan. Det här är ett område som vi arbetat med kontinuerligt under 5 års tid inom ramen för det kollegiala lärandet. Syftet har varit att öka kompetensen kring det språkutvecklande arbetssättet, att dela med oss till varandra och lära av varandra. 6

7 Inom ramen av det kollegiala lärandet har vi delat in lärarna i olika arbetsgrupper. Var och en av dessa arbetsgrupper har fått ett uppdrag som utgår från de utvecklingsområden vi ser i verksamheten. Arbetsgrupperna arbetar utifrån en uppdragsbeskrivning som de har fått av skolledningen. En av arbetsgrupperna har fått uppdraget Språkutvecklande arbetssätt och läsning. Deras uppdrag har under läsåret varit att arbeta utifrån följande utvecklingsområden som synliggjort i det systematiska kvalitetsarbetet: 1. Extra anpassningar/att undervisa elever som kommit olika långt i sin utveckling/nyanlända elever (att inkludera och anpassa i reguljär klass) planera, genomföra och utvärdera Hur? Två workshops planerades utifrån detta område och genomfördes vecka Svenska/Svenska som andraspråk, individanpassning utifrån respektive kursplan En workshop planerades utifrån detta område och genomfördes Workshop vecka Skolbiblioteket som en pedagogisk resurs Hur? Väcka läslust hos våra elever. En workshop planerades utifrån detta område och genomfördes vecka 7. Vi har en förstelärare på skolan med språkutveckling som uppdrag. Vi har även en förstelärare med uppdraget sv/sva, läsning och skolbibliotek som pedagogisk resurs. Dessa två förstelärare har på olika sätt stöttat lärarna med att utarbeta undervisning som är anpassad utifrån elevernas förutsättningar och inriktad för att utveckla elevernas språk. Det har handlat om stöd med planering, handledning kring metoder och arbetssätt och genomförande av workshops. På Visättraskolan arbetar vi utifrån ämnesövergripande teman som byggs upp i en gemensam framtagen mall. I mallen ingår det att man bl.a. ska planera undervisningen med fokus på eleverna språkutveckling, detta oavsett vilket ämne man undervisar i. Stöd i detta planeringsarbete har lärarna kunnat få av våra två förstelärare, och det är många som har bollat med förstelärarna utifrån exempelvis läsning av skönlitteratur kopplat till teman. Hur man kan lägga upp undervisningen för att bäst utveckla elevernas läsförmåga. Vår ena förstelärare som även är speciallärare har under läsåret i samverkan med biträdande rektor och elevhälsan arbetat fram en struktur för att kartlägga elevernas språk genom att användning av verktyget Legilexi. Specialläraren har även gett stöd kring hur undervisningen kan läggas upp utifrån resultatet. Genom detta verktyg har vi på ett lättare- och mer överskådligt sätt fått syn på vad eleverna behöver utveckla i sitt språk på både klass- och individnivå. Vi har också fått syn på- och snabbt kunna fånga upp vilka elever som kan behöva en särskild insats för att utveckla sitt språk. Det språkutvecklande förhållningssättet och arbetssättet är någonting vi kommer att få fortsätta arbeta. Vi ser i resultaten att vi här låga resultat i svenska som andraspråk. Det är något vi behöver gå till botten med vad det beror på. Vi ser att vi har elever som inte uppnår kunskapskraven i sva, men som uppnår kunskapskraven i andra ämnen. Vad är det som gör att dessa elever presterar på ett annat sätt i sva? Det här hänger ihop med att vi behöver fortsätta arbeta med undervisningen av nyanlända elever i deras ordinarie klass, hur de fortsatt kan få 7

8 undervisning som är anpassad utifrån deras förutsättningar och som kan utveckla deras språk även när de lämnat förberedelseklassen. Nästa läsår kommer vi att ha en studio som kommer att fortsätta utvecklingen av det språkutvecklande arbetet. Pedagogerna i studion kommer att ha ett undervisningsnära fokus och kommer att ha i uppdrag att arbeta kartläggande, handledande och åtgärdande. De ska ge stöd till både pedagoger och elever i det här arbetet. De kommer även att vara en egen arbetsgrupp inom ramen av det kollegiala lärandet. Temat för det kollegiala lärandet nästa läsår kommer att vara Tillgänglig- och likvärdig undervisning. Det är ett tema som väl sammanfaller med det språkutvecklande fokuset. Digitalisering Att arbeta med IT är en självklarhet för oss på Visättraskolan. Vi har En-till-En från årskurs 1-6 och vi har en ipad på två elever i förskoleklass. Vi använder dock traditionella läromedel och ser att vägen till lärandet kan se olika ut för varje elev, och i olika sammanhang. De digitala verktygen är en förstärkare och ger oss möjligheter att på många sätt skapa ett mer lustfyllt lärande. Vi har en förstelärare i IT och vi har en arbetsgrupp, ELIT, entreprenöriellt lärande och IT i undervisningen, som inom ramen för det kollegiala lärandet har arbetat och bland annat förberett workshops med följande innehåll: 1. Vad innebär det att lära sig nya saker (fråga i elevenkäten) vad är det för nya saker våra elever vill lära sig? 2. Utifrån samtliga ämnesövergripande teman ge förslag på hur vi kan få in det entreprenöriella lärandet och SYV som en naturlig del i undervisningen. 3. Utifrån samtliga ämnesövergripande teman ge förslag på hur våra teman kan utvecklas genom att använda digitala verktyg. Attraktiv arbetsgivare Vi ser att Visättraskolan som arbetsplats är attraktiv. Vi har många kvalificerade sökanden på de tjänster vi lägger ut och vi har inte drabbats av en allt för hög personalomsättning nu i lärarkrisen. Personalomsättningen var för % hos oss och 12,7 % för hela BUF. Fram till juni i år har vi 1,6 % och hela BUF 6,0 %. Inför nästa läsår har vi två lärare som slutar, en klasslärare och en slöjdlärare. Båda tjänsterna har vi kunnat rekrytera. Vi arbetar aktivt med sociala medier där Facebook är vårt fönster utåt med fler än 2000 följare runt om i hela Skolsverige. Många av våra inlägg får stor spridning, ett exempel är vår senaste sommarlovsvideo som idag har nått över personer på knapp en vecka. Det är en fantastisk marknadsföring för vår verksamhet, vilket så klart underlättar för oss i rekrytering. Att vår skola syns och hörs bidrar till en stark VI-känsla och en stolthet över verksamheten, som också bidrar till att vi har en stabil personalgrupp. 8

9 Systematiskt kvalitetsarbete Vi har ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete som ger resultat. En tydlig vision visar vägen i arbetet och genomsyrar allt vi gör. 9

10 Skola Kunskap Vi analyserar resultaten utifrån olika perspektiv. Vi tittar på resultaten med och utan våra nyanlända elever, och vi tittar framför allt på progressionen. Visättraskolan hade i slutet av läsåret 2018/2019 totalt 391 elever i årskurs F-6. I årskurs 1-6 har vi 332 elever och 52 av de här eleverna, 16 % definieras som nyanlända. Det här läsåret har skiljt sig något år från tidigare då vi detta år i princip haft fulltaliga klasser i alla årskurser. Det här innebär att vi inte har tagit emot lika många nyanlända under läsåret. Vi har inte haft möjlighet då det inte finns möjlighet för skolplats. Vi har dock fortfarande en hel del in- och utflyttning till området. Då det sker löpande under hela läsåret, så är det inte alltid helt enkelt att se till progressionen för respektive klass, utan vi går då in och tittar på individnivå. Genom att tydliggöra för elevernas förutsättningar, så skapar det en förförståelse för de resultat vi presenterar i denna analys. Vi redogör för hur stor andel nyanlända elever vi har i respektive årskurs, viktigt då det ser väldigt olika ut. Andelen behöver dock inte vara avgörande för resultatet, det handlar mycket om när eleven kom till Sverige, vilken skolbakgrund eleven har och hur deras förutsättningar i stort ser ut. Vi kan exempelvis i år se att de fyra eleverna som definierades som nyanlända i slutet av vårterminen 2019 i årskurs 6 nådde lägst E i samtliga ämnen. Meritvärde Alla: Nyanländ: Ja Nyanländ: Nej Flickor Alla: Pojkar Alla: HT ,7 85,0 156,6 166,3 162,3 VT , ,6 206,4 216, ,9 3 Minst E i lästa ämnen: Nyanländ: Ja Nyanländ: Nej Flickor: HT-18 59,1 20,0 75,0 58,8 45,5 Pojkar: VT-19 84, ,0 85,7 1 81,8 1 Eleverna i årskurs 6 har gjort en stor resa det här läsåret. Såväl kunskapsmässigt som socialt. I det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2017/2018 så berättar vi om de utmaningar vi hade i dåvarande årskurs 5 och att vi inför det här läsåret skulle göra ett omtag. Vi satte in en av våra mest erfarna lärare på att bygga upp relationer och trivsel, och vi slog ihop de två klasserna till en klass för att arbeta bort vissa strukturer i de olika grupperingarna. Sett till resultatet nedan så ser vi att det här arbetet har varit väldigt framgångsrikt. Meritvärdet har ökat kraftigt och framför allt så kan vi se att antalet elever som når minst E i lästa ämnen har ökat från låga 59,1 till 84,0. Kommungenomsnittet för läsåret var 73,6 så med tanke på elevernas förutsättningar så har de lyckas otroligt bra. Arbetet med den här klassen har gett oss många insikter. Det som framför allt var tydligt var att vi aldrig ska ge upp, allt är möjligt. 1 Huddinge kommun 220,2 2 Huddinge kommun 233,6 3 Huddinge kommun 208,7 10

11 Trygghet Trivsel och trygghet är avgörande förutsättningar för att eleverna ska kunna lära sig i skolan, och då är det viktigt att dessa områden prioriteras. Vi ser i den kommunövergripande skolenkäten som riktas till åk 3 6 att vi backar i det för skolan övergripande resultatet gällande trygghet. Visättraskolan har försämrat resultatet med 8 % jämfört med föregående års resultat vad gäller upplevd trygghet i skolan från 95 % till 87 %. Detta är givetvis ett resultat som vi ser att vi behöver arbeta aktivt med att förbättra under kommande läsår. Skolans elevhälsa och ledning har tagit fram ett analysunderlag som berörda klasser har fått gå igenom för att skolan ska få svar på vad det kraftigt försämrade resultatet kan tänkas bero på. Utifrån klassanalyserna kan vi konstatera att vi behöver arbeta med att tillsammans med personal och elever definiera vad trygghet betyder för Visättraskolans elever och personal. Skolans skolsköterska har träffat 369 av 388 elever på Visättraskolan under läsåret 18/19 och i samtalen har 95,4 % av skolans elever svarat att de trivs bra eller mycket bra på Visättraskolan. Det är siffror som är överensstämmande med föregående läsårs resultat av elevenkäten. Vi kan således konstatera att siffrorna skiljer sig åt när vi mäter trygghet och trivsel bland samtliga elever och när vi mäter enbart åk 3 6 och vi behöver därför arbeta med likvärdigheten vad gäller upplevd trygghet på Visättraskolan. Under läsåret 18/19 arbetade vi utifrån tre fokusområden som var ökad likvärdighet, arbetsro för den enskilde eleven, läroplanen del 1 och del 2 i undervisningen och ökad digitalisering möjligheter och risker. Ökad digitalisering möjligheter och risker Under läsåret har elevhälsan genom trygghetsteamet arbetat aktivt med målet genom att teamet har utbildat elever i årskurser 4 6 i vett och etikett på nätet. Det var ett arbete som påbörjades läsåret 17/18 och fördjupades under detta läsår. Trygghetsteamet har även samarbetat med polis, socialtjänstens förebyggande team och centrum för brottsutsatta genom gemensamma workshops till åk 5 och 6. Vi kan konstatera att insatser som har genomförts under läsåret har gett goda resultat då skolans ledning har sett att incidentrapporter kopplade till kränkningar på internet har minskat under vårterminen Under senare delen av vårterminen 2019 rapporterades en kränkning som var kopplad till internetanvändande. I elevenkäten som genomfördes under vårterminen 2019 kan vi se att antal elever som upplever sig blivit kränkta genom mobilen och/eller när de varit ute på internet har sjunkit med 11 % (mobil) respektive 8 % (internet) jämfört med sifforna från förra läsåret. Läroplanens del 1 och del 2 i undervisningen Under aktuellt läsår tillsattes en ny arbetsgrupp på Visättraskolan i det kollegiala lärandet som fick i uppdrag av ledningen att arbeta med tre områden, läroplanens del 1 och del 2 i undervisningen, ökad digitalisering och att implementera ett gemensamt arbete med den multireligiösa almanackan. På skolan har vi under de senaste två läsåren arbetat med Den förtroendefulla pedagogen. Skolans trygghetsteam har arbetat fram en 100 % vision om förtroendefulla relationer och utifrån den visionen tagit fram (en för hela skolan) gemensam definition av den förtroendefulla 11

12 pedagogen. Arbetsgruppens arbete med läroplanens del 1 och del 2 i undervisningen tog avstamp i nämnda arbete och fördjupade arbetet genom en workshop i ledarskapets betydelse för en god studiero. På skolan har vi sedan flera läsår tillbaka arbetat med Den multireligiösa almanackan. Precis som namnet antyder är det en almanacka över året som lyfter religiösa högtider från världsreligionerna. Arbetsgruppen fick i uppdrag att göra gemensamma lektionsplaneringar i syfte att lyfta högtider från de olika världsreligionerna och med syfte att skapa en likvärdighet i arbetet. Som ett led i arbetet med läroplanens del 1 och del 2 i undervisningen ledde arbetsgruppen workshops med personal med fokus på att synliggöra vilka normer och värderingar som styr oss i vårt dagliga arbete. Att arbeta med läroplanens del 1 och del 2 är ett stort arbete och det är svårt att mäta insatser som genomförts under föregående läsår redan nu. Dock kan vi konstatera att vi har haft en incidentrapport det senaste läsåret som har varit kopplad till religion. I kommunens kommunövergripande enkät har siffran för elever som har en förtroendefull relation sjunkit med 4,9 procentenheter från 5,5 % till 10,4 %. Skolsköterskans sammanställning av hälsosamtal med samtliga elever på skolan visar att 1,8 % av skolans elever inte har en förtroendefull relation till en vuxen. Här kan vi se en diskrepans mellan resultatet av elevenkäten och resultatet från skolsköterskans samtal. När vi analyserar elevenkäten för 2019 kan vi se att årets enkät har betydligt högre andel vet ej svar jämfört med föregående år. Detta påverkar resultatet och vi ser att vi får en skillnad när vi mäter gröna staplar mot när vi mäter röda staplar i det sammanställda resultatet av elevenkäten. Om vi kollar på frågor kring trygghet har vi en försämring på 7 procentenheter när vi mäter gröna staplar och en försämring på fyra enheter när vi jämför röda staplar. Som konstaterats tidigare har vi även en diskrepans mellan elevenkäten och sammanställningen som skolsköterskan har gjort för hennes elevsamtal. I elevenkäten svarar drygt 10 % av eleverna att de inte har en förtroendefull relation till en vuxen medan skolsköterskans sammanställning av samtal med alla elever visar att 1,8 % av eleverna inte har en förtroendefull relation. Att vi har en högre andel elever som svarar vet ej och att vi har en skillnad på resultat gör att vi behöver arbeta vidare med hur vi genomför enkäterna. Trivsel I jämförelse med föregående läsårs skolenkät så har nöjdheten minskat, från 5 % av våra elever som inte är nöjda med skolan till 9 %. Skolsköterskans sammanställning av trivseln på skolan visar att 4,5 % av alla eleverna inte trivs på skolan. I klassanalyserna märker man tydligt av nöjdheten med skolan som helhet varierar mellan klasserna. Vi har två klasser där samtliga elever svarar att de är nöjda med skolan och övriga klasser har betydligt sämre resultat. I elevenkäten är det hela 25 % av 5Bs elever som svarar att de inte är nöjda med skolan. I hälsosamtal med skolsköterska i april 2019 svarar en elev i klassen att denne inte är nöjd med skolan, och samtalet följdes upp med elev med vårdnadshavare, berörd personal och elevhälsan. Detta är ett av flera exempel där klasser har svarat med röda siffror gällande nöjdhet och trivsel i elevenkäten för att sedan svara med gröna siffror i samtal med skolsköterskan. 12

13 Vi arbetar på många olika sätt för att öka nöjdheten och stoltheten över Visättraskolan. Vi försöker hela tiden göra det lilla extra för våra elever, exempelvis Visättraskolans dag, skoldisco minst fyra gånger/läsår, Ministjärnorna, Tomterocken och under aktuellt läsår producerade vi vår egen julkalender. Utöver dessa trivselshöjande och trygghetsskapande aktiviteterna har vi producerat musik och musikvideor riktade till våra elever där både elever och personal har varit delaktiga. Vi vill att alla ska trivas på skolan, och att alla elever ska känna att vi vuxna gör vårt yttersta för att skapa den allra bästa skolan för dem. När det gäller resultaten under kosten så har vi fått positivt resultat på frågan Jag har tillräckligt med tid för att äta i skolan. 93 % av eleverna anger att de har tillräckligt med tid för att äta sin lunch. Vi ser att ett utvecklingsområde för oss är att förbättra miljön i matsalen, och då framför allt ljudnivån. Vi kommer under kommande läsår arbeta för att förbättra den fysiska miljön i matsalen och skolans matråd kommer att samarbeta med elevrådet för att åstadkomma förändringar. Det är dock hela 63 % av våra elever i årskurs 3-6 som uppger att de inte är nöjda med skolmaten. För oss på Visättraskolan är möjligheterna till att göra en förändring här väldigt liten då vi inte har ett eget tillagningskök. Vi valde inför 2018 att byta leverantör, men det ser inte ut som att det har gett någon positiv effekt, tvärtom. Tittar vi på Huddinge kommun för årskurs 3-6 så ligger resultatet på 47 % Vi kan se att det här är något som gäller hela kommunen. Då lunchen är så viktig för elevernas lärande, så är det här ett alldeles för lågt resultat. Maten måste lyftas som ett prioriterat område i Huddinge kommun. 13

14 Förskoleklass Kunskap På Visättraskolan har vi två förskoleklasser. I varje klass finns det två förskollärare och minst en klassresurs som är med under hela skoldagen. Dagligen erbjuds barnen en varierad verksamhet som precis som övriga årskurser utgår utifrån fasta, ämnesövergripande teman. Teman som utgår ifrån det centrala innehållet i läroplanen för förskoleklassen. Teman som genomförs i förskoleklasserna är; Gyllene regeln Vänskapstema, En resa genom naturen (ett tema som pågår kontinuerligt under hela läsåret), Mitt Visättra Ett tema om närsamhället och Läs- & skrivutveckling (ett tema som pågår under hela läsåret). I Huddinge kommun, och då också hos oss på Visättraskolan arbetar vi, och kartlägger barnens språkliga, och fonologiska medvetenhet utifrån Bornholmsmodellen. På det här sättet uppmärksammar vi i ett tidigt skede de barn som behöver stöd i sin språkutveckling, men också de barn som ligger långt fram i sin språkliga och fonologiska medvetenhet, och som behöver extra stimulans. Vi genomför också kartläggningen Att förstå och använda tal. Utifrån en avstämmande klasskonferens för förskoleklasserna så vet vi att utvecklingen kring den språkliga och fonologiska medvetenheten har ökat, det är en fin progression då vi jämför vårterminens kartläggning med den vi genomförde under hösten. Vi kan också se att det i båda klasserna finns elever vi behöver titta på lite extra, och det är elever som vår kommande Studio både för de elever som låg lågt i början på läsåret, men även för de elever som låg väldigt högt. Den här kartläggningen ger oss ett bra underlag för det fortsatta arbetet i årskurs 1 då vi har fått en god överblick över hur eleverna ligger till. Trygghet Under läsåret har trygghetsteamet haft veckovisa lektioner i förskoleklasser som bygger på programmet Skolstegen och programmet syftar till att öka elevernas sociala färdigheter. Programmet består av olika teman fördelade på fyra delområden; Färdigheter för lärande, Empati, Hantera Starka känslor, Problemlösning och Kamratfärdigheter. Elevhälsan har även handlett personal i förskoleklasserna kring elevärenden gällande socialt samspel, bemötande och förhållningssätt både på individ- och gruppnivå. Trivsel Under aktuellt läsår har ett flertal trivselskapande aktiviteter arrangerats för våra förskoleklasser. Klasserna deltar i skolans dans- och musikshow Ministjärnorna och förutom att träna på danskoreografi tränar eleverna viktiga förmågor som socialt samspel i form av samarbete kring koreografin. Förskoleklasserna startar alla skoldagar med utevistelse där elevernas sociala färdigheter tränas och detta är även ett tillfälle för eleverna att lära känna varandra och skolans personal genom lek. Förskoleklassens pedagoger och skolans elevhälsa kan se positiva effekter på barnens trivsel då eleverna startar dagen på ett för dem mjukt sätt. I skolsköterskans sammanställning av hälsosamtal med samtliga elever i förskoleklasserna svarar alla elever att de trivs bra eller mycket bra på Visättraskolan. 14

15 Fritidshemmet Kunskap Fritidshemmets resultat har sjunkit på många områden, och är det lägsta resultatet på flera år gällande trygghet, och nöjdhet. Vi har därför behövt analysera vår organisation för att se hur vi ska skapa de bästa förutsättningarna för att kunna erbjuda våra elever en meningsfull, trygg, lustfylld verksamhet under fritidshemmets verksamhet. Vi har det här läsåret haft årskurs 3-6 på Ung Zon, dvs den verksamhet som riktar sig till våra äldre elever. Vi har inte lyckats fullt ut med denna satsning, tvärtom och vi behöver därför tänka om. Våra elever i årskurs 4 är de som är minst nöjda med fritidshemmets verksamhet. Framför allt uppger de att det inte finns roliga saker att göra på fritidshemmet, och att de inte kan få möjlighet till lugn och ro. Vi har inför nästa läsår tänkt om, och vi kommer att ha olika avdelningar med avdelningsansvariga. Vi kommer att dela upp fritidshemmets verksamhet i Förskoleklass, 1-2, 3, 4-6. Årskurs 3 kommer att ha en egen avdelning och då aktiviteter som anpassas utifrån deras önskemål. Vi ser att vi är på rätt väg med vårt upplägg kring arbetet med våra teman, och resultatet för Lärande på fritids har ökat något och är det område som ligger högre än kommungenomsnittet. Det här är dock fortfarande ett resultat som vi inte är nöjda med och som vi kommer att arbeta vidare med nästa läsår. Igen då med en tydligare uppdelning av verksamheten, avdelningsansvariga som också ska ansvara för att planera och utvärdera arbetet. Trygghet Siffrorna gällande tryggheten har sjunkit och vi tror att det går hand i hand med resultatet för nöjdheten. Det är få incidenter under fritidshemmets verksamhet, och vi har god personaltäthet. Därför tror vi att det överlag handlar om ett missnöje kring verksamheten i stort, och det här blir en viktig utmaning för oss under nästa läsår. Vi är medvetna om att vi tidigare har haft otroligt höga siffror och att vi därför kommer att behöva arbeta hårt för att komma upp till samma resultat igen. Det är viktigt att lyfta att resurserna har minskat kraftigt det här året. Vi får fler elever, men mindre pengar, vilket innebär att vi trots kraftigt försämrade förutsättningar ska lyckas bibehålla eller till och med förbättra goda resultat blir väldigt svårt. Det är viktigt att vara medveten om att kraven måste ställas i proportion till givna förutsättningar och Visättraskolan har drabbats hårt gällande fördelningen av socioekonomiskt tillägg och andra stadsbidrag. Trivsel Nöjdheten gällande Visättraskolans fritidshem har sjunkit något sedan föregående läsår, men ligger något högre än kommungenomsnittet. Vi är inte nöjda med resultatet och kommer arbeta aktivt för en högre nöjdhet under nästa läsår. Vi tror starkt på vårt nya upplägg med avdelningsansvariga som kommer få planera och utvärdera verksamheten. 15

16 2. Resultat för publicering Kunskapsresultat Resultat redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Andel elever som klarat alla delprov medelvärde av alla delprov VT-17 Resultat VT-18 Resultat VT-19 Resultat VT-19 Kommun totalt Åk. 3 16/17 17/18 18/19 18/19 Nationella prov åk 3 Ma 90,2 90,1 73,8 92,2 Sv 94,0 95,2 93,6 95,0 SVA 85,7 82,3 68,1 84,1 Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen VT-17 Resultat VT-18 Resultat VT-19 Resultat VT-19 Kommun totalt Åk. 6 16/17 17/18 18/19 18/19 Nationella prov åk 6 En 97,2 90,5 88,0 94,2 Ma 97,6 90,2 95,5 88,8 Sv 96,3 88,9 94,4 SVA 62,5 83,3 88,0 70,7 Kunskap åk 6 Meritvärde 199,2 217,3 206,3 220,2 Minst E i lästa ämnen 66,7 81,4 84,0 73,7 16

17 3. Analys av elevenkäter - Grundskolans elev- och fritidshemsenkät Grundskoleenkät Kunskap samt ansvar och inflytande Resultat redovisat för grundskoleenkät Resultatet redovisas i procent. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 18/19 18/19 18/19 18/19 Lärande 83,0 % 100 % 64,3 % 74,5 % Inflytande 86 % 100 % 65,2 % 75,7 % Normer och värden Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 18/19 18/19 18/19 18/19 Trygghet 87 % 100 % 66,1 % 85,2 % Nöjda invånare god kommunal verksamhet Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 18/19 18/19 18/19 18/19 Nöjdhet 87 % 100 % 64,3 % 78,5 % Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 18/19 18/19 18/19 18/19 IT i undervisningen 90,9 % 100 % 84,8 % 88,3 % Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 18/19 18/19 18/19 18/19 Kost 63,7 % 86,0 % 47,7 % 63,9 % 17

18 Analys av måluppfyllelse - Enkät skola Huddinge kommun Visättraskolan Visättra Trygghevisningen Lärande Inflytande Nöjdhet IT i under- Kost ,1 7,5 8,0 7,9-7, ,0 8,3 8,1 8,0-7, ,2 8,6 8,7 9,2 9,0 8, % 87,5 % 91,8 % 94,0 % 95,4 % 74,3 % ,0% 83% 86% 87% 90,0% 63,7% ,2 74,5 75,7 78,5 88,3 63,9 Kunskap - (Lärande, IT i undervisningen) Vi ser att Lärande och IT i undervisningen är resultat som har sjunkit i jämförelse med förra läsåret. Vi kan se i resultatet att vi år har haft en större andel av eleverna som svarat vet ej på frågorna jämfört med tidigare. Detta är viktigt för att det kan spela in i utfallet av resultatet och det är också viktigt för att det kan vara en indikation på att vi inte varit tillräckligt tydliga i genomförandet av enkäten jämfört med tidigare år. Om vi tittar på hur eleverna har svarat så kan vi se att vi har en lägre andel av eleverna som anser att de får den hjälp de behöver i olika ämnen, en lägre andel som anser att lektionerna gör så att de vill lära sig mer samt en lägre andel som anser att de kan arbeta på lektionerna utan att bli störda. När det gäller IT i undervisningen så är det en lägre andel som tycker att de får använda digitala verktyg på lektionerna. I förhållande till kommungenomsnittet för dessa områden så kan vi se att vi fortfarande ligger över genomsnittet. Dock behöver vi synliggöra vad det är som gör att resultatet sjunkit om vi ser till de resultat vi hade förra året. Vi kan se att vi har två klasser som sticker ut negativt, 3C och 5B. När det gäller 3C så är det en klass som fått byta klasslärare inför åk 3, från att ha haft samma lärare i åk 1 och 2. Det är också en klass där vi haft en del in- och utflyttning av elever. Det här är också den klass där vi har haft högst andel nyanlända och det är många elever som har svårt med språket. Klassen har haft ett av våra mindre klassrum och de har inte heller haft ett grupprum. Det har varit svårt att gruppera eleverna i klassrummet på ett sätt som främjar studiero i gruppen när elevantalet ökade. Klassen fick dock byta klassrum till ett större inför vårterminen. Inför nästa läsår kommer vi att stötta upp i klassen med en till pedagog i matematik samt att studion också kommer att ge stöd till elever och pedagoger i form av handledning vid behov. Om vi tittar på 5B så är det här också en klass som fått byta klasslärare inför årskursen. Vi kan med facit i handen se att vi borde ha arbetat med att motverka glappet i ledarstil som bytet av lärare innebar. Vi har haft utmaningar socialt i gruppen som vi fått arbeta med under läsåret. Vi har sett ett mönster av ökad oro i det sociala klimatet genom åren i årskurs 5. Här kommer trygghetsteamet tillsammans med elevhälsan att få se över hur vi kan arbeta förebyggande inför, och under åk 5 för att bryta den här trenden. Om man tittar på de områdena under lärande som försämrats så är det områden som kan tänkas hänga ihop. Om eleverna inte kan arbeta på lektionerna utan att bli störda så kan man tänka sig att det påverkar elevernas känsla av- och möjlighet att få hjälp samt elevernas känsla av att vilja 18

19 lära sig mer. Inför nästa läsår behöver vi arbeta vidare med likvärdigheten kring studieron i de olika klasserna. Arbetsgruppen Normer och värden kommer ha i sin uppdragsbeskrivning att fortsätta detta arbete. Vi behöver utveckla likvärdigheten kring arbetet med att stärka studieron mellan olika klasser och olika pedagoger. När det gäller IT i undervisningen så har alla elever en egen ipad som används i undervisningen, här har vi fortfarande ett högt resultat men vi ser ändå att resultatet försämrats något. Vi har inte ännu kommit igång med att införa ett IT-råd på skolan. Här behöver vi inför nästa läsår komma igång med IT-rådet för att ha ett forum att diskutera användandet av digitala verktyg med eleverna. I IT-rådet kommer vi att kunna följa upp användandet av digitala verktyg i de olika klasserna. Samt föra en diskussion med eleverna om olika sätt att använda digitala verktyg i undervisningen. Trygghet (Trygghet) Trivsel och trygghet är avgörande förutsättningar för att eleverna ska kunna lära sig i skolan, och då är det viktigt att dessa områden prioriteras. Vi ser i den kommunövergripande skolenkäten som riktas till åk 3 6 att vi backar i det för skolan övergripande resultatet gällande trygghet. Visättraskolan har försämrat resultatet med 8 % jämfört med föregående års resultat vad gäller upplevd trygghet i skolan från 95 % till 87 %. Detta är givetvis ett resultat som vi ser att vi behöver arbeta aktivt med att förbättra under kommande läsår. Skolans elevhälsa och ledning har tagit fram ett analysunderlag som berörda klasser har fått gå igenom för att skolan ska få svar på vad det kraftigt försämrade resultatet kan tänkas bero på. Utifrån klassanalyserna kan vi konstatera att vi behöver arbeta med att tillsammans med personal och elever definiera vad trygghet betyder för Visättraskolans elever och personal. Skolans skolsköterska har träffat 369 av 388 elever på Visättraskolan under läsåret 18/19 och i samtalen har 95.4 % av skolans elever svarat att de trivs bra eller mycket bra på Visättraskolan. Det är siffror som är överensstämmande med föregående läsårs resultat av elevenkäten. Vi kan således konstatera att siffrorna skiljer sig åt när vi mäter trygghet och trivsel bland samtliga elever och när vi mäter enbart åk 3 6 och vi behöver därför arbeta med likvärdigheten vad gäller upplevd trygghet på Visättraskolan. I elevenkäten som genomfördes under vårterminen 2019 kan vi se att antal elever som upplever sig blivit kränkta genom mobilen och/eller när de varit ute på internet har sjunkit med 11 % (mobil) respektive 8% (internet) jämfört med sifforna från förra läsåret. Under läsåret har elevhälsan genom trygghetsteamet arbetat aktivt med målet genom att teamet har utbildat elever i årskurser 4 6 i vett och etikett på nätet. Det var ett arbete som påbörjades läsåret 17/18 och fördjupades under detta läsår. Trygghetsteamet har även samarbetat med polis, socialtjänstens förebyggande team och centrum för brottsutsatta genom gemensamma workshops till åk 5 och 6. Vi kan konstatera att insatser som har genomförts under läsåret har gett goda resultat då skolans ledning har sett att incidentrapporter kopplade till kränkningar på internet har minskat under vårterminen I kommunens kommunövergripande enkät har siffran för elever som har en förtroendefull relation sjunkit med 4.9 procentenheter från 5.5% till 10.4%. Skolsköterskans sammanställning 19

20 av hälsosamtal med samtliga elever på skolan visar att 1.8% av skolans elever inte har en förtroendefull relation till en vuxen. Här kan vi se en diskrepans mellan resultatet av elevenkäten och resultatet från skolsköterskans samtal. På skolan har vi under de senaste två läsåren arbetat med Den förtroendefulla pedagogen. Skolans trygghetsteam har arbetat fram en 100 % vision om förtroendefulla relationer och utifrån den visionen tagit fram (en för hela skolan) gemensam definition av den förtroendefulla pedagogen. Under läsåret arbetade arbetsgruppen Normer och värden med en fördjupning av arbetet med den förtroendefulla pedagogen genom workshops kopplat till studiero. Vi kan konstatera att skolan behöver arbeta vidare med det salutogena förhållningssättet och med förtroendefulla relationer. Att skapa en likvärdighet vad gäller upplevd studiero har varit ett utvecklingsområde föregående läsår och vi kan dessvärre konstatera att vi har fått ett försämrat resultat i elevenkäten vad gäller upplevd studiero. Vi har en försämring med 5 % vad gäller upplevd studiero bland elever i åk 3 6. Skolans ledning och elevhälsa behöver arbeta vidare med aktuellt område och därigenom säkerställa att fler elever upplever studiero på lektioner. När vi analyserar elevenkäten för 2019 kan vi se att årets enkät har betydligt högre andel vet ej svar jämfört med föregående år. Detta påverkar resultatet och vi ser att vi får en skillnad när vi mäter gröna staplar mot när vi mäter röda staplar i det sammanställda resultatet av elevenkäten. Om vi kollar på frågor kring trygghet har vi en försämring på sju procentenheter när vi mäter gröna staplar och en försämring på fyra enheter när vi jämför röda staplar. Som konstaterats tidigare har vi även en diskrepans mellan elevenkäten och sammanställningen som skolsköterskan har gjort för hennes elevsamtal. I elevenkäten svarar drygt 10 % av eleverna att de inte har en förtroendefull relation till en vuxen medan skolsköterskans sammanställning av samtal med alla elever visar att 1.8 % av eleverna inte har en förtroendefull relation. Att vi har en högre andel elever som svarar vet ej och att vi har en skillnad på resultat gör att vi behöver arbeta vidare med hur vi genomför enkäterna. Trivsel (Nöjdhet, Kost) I jämförelse med föregående läsårs skolenkät så har nöjdheten minskat, från 5 % av våra elever som inte är nöjda med skolan till 9 %. Skolsköterskans sammanställning av trivseln på skolan visar att 4,5 % av alla eleverna inte trivs på skolan. Vi kan således även på detta område se en diskrepans i svaren på elevenkäten och på svaren i skolsköterskans sammanställning av hälsosamtalen. I klassanalyserna märker man tydligt att nöjdheten med skolan som helhet varierar mellan klasserna. Vi har två klasser där samtliga elever svarar att de är nöjda med skolan och övriga klasser har betydligt sämre resultat. I elevenkäten är det hela 25 % av 5Bs elever som svarar att de inte är nöjda med skolan. I hälsosamtal med skolsköterska i april 2019 svarar en elev i klassen att denne inte är nöjd med skolan och samtalet följdes upp med elev tillsammans med vårdnadshavare, berörd personal och elevhälsan. Detta är ett av flera exempel där klasser har svarat med röda siffror gällande nöjdhet och trivsel i elevenkäten för att sedan svara med gröna siffror i samtal med skolsköterska. Vi kan se att resultaten från skolsköterskans sammanställning av trivseln på skolan stämmer överens med fjolårets resultat av elevenkäten. 20

21 Dock är det viktigt att poängtera att det är två olika mätmetoder som används och att detta har tagits i beaktande vid analys av resultaten. Vi arbetar på många olika sätt för att öka nöjdheten och stoltheten över Visättraskolan. Vi försöker hela tiden göra det lilla extra för våra elever, exempelvis Visättraskolans dag, skoldisco minst fyra gånger/läsår, Ministjärnorna, Tomterocken och under aktuellt läsår producerade vi vår egen julkalender. Utöver dessa trivselshöjande och trygghetsskapande aktiviteterna har vi producerat musik och musikvideor riktade till våra elever där både elever och personal har varit delaktiga. Vi vill att alla ska trivas på skolan, och att alla elever ska känna att vi vuxna gör vårt yttersta för att skapa den allra bästa skolan för dem. Resultatet av inflytande har sjunkit jämfört med föregående läsår och beroende på vilken stapel vi läser av så varierar skillnaden mellan läsåren. Om vi läser av röda staplar har resultatet backat med 1 % och när vi läser av gröna staplar har resultatet backat med 8 %. Samtidigt har antal elever som svarat vet ej ökat med 5 %. Att antalet elever som svarar vet ej i högre utsträckning i år jämfört med föregående läsår kan tänkas påverka resultatet av enkäten. Dock kan vi konstatera att skolan behöver arbeta vidare med inflytande och i det arbetet spelar skolans elevråd en viktig roll. Skolans ledning kommer att se över rutiner och processen för elevrådet kommande läsår. Skillnaden som nämns ovan motiverar att skolan behöver se över hur vi ska arbeta för att göra enkäten mer begriplig för våra elever. Som nämnts upprepade tillfällen i analysen kan vi se en tydlig skillnad i resultatet från elevenkäten och i resultatet av skolsköterskans sammanställning. En skillnad mellan enkätresultaten från föregående år och i år är att vi har en betydligt högre andel elever som svarar vet ej på frågorna. Det kan ses som en indikation på att skolan behöver arbeta med att förtydliga frågorna i enkäten och att arbeta med att definiera för eleverna svåra ord. När det gäller resultaten under kosten så har vi fått positivt resultat på frågan Jag har tillräckligt med tid för att äta i skolan. 93 % av eleverna anger att de har tillräckligt med tid för att äta sin lunch. Vi ser att ett utvecklingsområde för oss är att förbättra miljön i matsalen, och då framför allt ljudnivån. Vi kommer under kommande läsår arbeta för att förbättra den fysiska miljön i matsalen och skolans matråd kommer att samarbeta med elevrådet för att åstadkomma förändringar. Det är hela 63 % av våra elever i årskurs 3-6 som uppger att de inte är nöjda med skolmaten. För oss på Visättraskolan är möjligheterna till att göra en förändring här väldigt liten då vi inte har ett eget tillagningskök. Vi valde inför 2018 att byta leverantör, men det ser inte ut som att det har gett någon positiv effekt, tvärtom. Skolans intendent för en dialog med leverantören om utvecklingsområden vad gäller kosten. 21