Upplever allmänläkare inflytande över sin arbetssituation?

Transkript

1 ST-projekt VESTA Höstprogrammet 2010 Upplever allmänläkare inflytande över sin arbetssituation? En kvalitativ intervjustudie Sonja Holmquist ST-läkare Gröndals vårdcentral Handledare: Sonja Modin Spec. Allmänmedicin, Med.dr. Stuvsta vårdcentral, Centrum för allmänmedicin Cefam 1

2 Sammanfattning Bakgrund: På senare år har den ökande stressen i läkarkåren uppmärksammats. Man har i flera studier i andra länder visat att läkare och allmänläkare i synnerhet löper stor risk att drabbas av stressrelaterade besvär och utmattning. Syfte: Syftet med detta arbete är att utforska några allmänläkares upplevelse av inflytande över sin vardag. Vilka faktorer gynnar känslan av att ha inflytande och kontroll över sin arbetssituation och vilka faktorer är det som hindrar detta? Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer med fyra specialister i allmänmedicin genomfördes utifrån frågeställningen: Vilka faktorer upplever allmänläkaren bidrar till ökat respektive minskat inflytande över sin arbetssituation? Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och faktorer identifierades och sorterades in i kategorier. Resultat: Resultaten visade sammanfattningsvis att det var många faktorer som påverkade de intervjuade allmänläkarnas upplevelse av inflytande. Fem huvudkategorier av faktorer som påverkade upplevelse av inflytande över arbetssituationen identifierades under analysen: Läkaren som individ personliga faktorer, läkarens arbetsuppgifter, samarbetet på vårdcentralen, faktorer i mötet med patienten och externa faktorer. Läkarens arbetsuppgifter kunde delas upp i att vara styrd eller styra över sina arbetsuppgifter. Samarbetet på vårdcentralen delades in i underkategorierna kommunikation med och stöd av kollegor samt krav och kommunikation med övrig personal och vårdcentralsledning. Och de externa faktorerna delades in i tre underkategorier: Effekten av politiska beslut, andra specialiteters agerande och försäkringskassans regelverk. Slutsats: Allmänläkaren har ett stort och brett uppdrag och en arbetssituation som innehåller möten med patienter och samarbete med en rad olika aktörer både på och utanför vårdcentralen. Upplevelse av inflytande är ett centralt begrepp som berör många olika delar av allmänläkarens vardag. Svårigheter att begränsa uppdraget är en central faktor. God kommunikation och rimliga krav gynnar inflytandet. Erfarenheten är att de politiska besluten har stor inverkan och där upplever läkarna små möjligheter att påverka. Läkarna uppfattar sig främst som medicinsk personal och att utföra uppgifter som inte uppfattas som medicinska minskar upplevelsen av inflytande. 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Frågeställning... 5 Metod... 5 Etiska överväganden... 7 Resultat... 8 Läkaren som individ personliga faktorer Läkarens arbetsuppgifter Samarbete på vårdcentralen Faktorer i mötet med patienten Externa faktorer Diskussion Slutsats Vidare forskning Referenser Bilagor... Bilaga 1 Brev till allmänläkare som ska intervjuas Bilaga 2 Brev till verksamhetschefer Bilaga 3 Intervjuguide

4 Som ST läkare i Allmänmedicin (ST står för Specialisttjänstgöring) träffar jag regelbundet andra ST - läkare i Stockholm. Ofta har våra samtal handlat om vår arbetssituation och hur vi upplever en ökad arbetsbelastning i primärvården. Det finns en uppfattning att kraven från politiker, patienter, arbetsledning och kanske från oss själva ökar. Många av mina ST-kollegor beskriver symtom på stress som de själva upplevt och som de ser hos sina kollegor på vårdcentralerna. Det finns en stor oro för hur man ska orka ett yrkesliv och min upplevelse är att det är få som kan tänka sig att arbeta heltid. Flera beskriver en känsla av maktlöshet. Kan det vara så att allmänläkare kan känna sig maktlösa? Hur kan det komma sig i ett yrke med så stor makt och inflytande över andra människor? Bakgrund Vårdval Stockholm Under 2008 genomfördes i Stockholms läns landsting reformen Vårdval Stockholm. Politikernas målsättning var att förbättra tillgängligheten och valfriheten för patienterna i primärvården. Målet var att det ska vara medborgarna eller patienternas val, i större utsträckning än tidigare, som ska påverka resursfördelningen i vården. Genom nya ersättningssystem ville man öka tillgängligheten [1]. De politiska besluten har syftat till att göra det lättare för patienterna att få träffa en läkare genom att öka ersättningen som vårdcentralen får för läkarbesök. Detta har medfört att läkarbesöken i primärvården har ökat efter reformen [1]. Hur Vårdval Stockholm påverkar allmänläkarnas arbetssituation är ännu inte utrett. Men då antalet läkarbesök i primärvården blivit fler skulle det kunna vara så att också arbetsbelastningen för allmänläkare ökat. Allmänläkarnas arbetssituation På senare år har den ökande stressen i läkarkåren uppmärksammats. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket från 2004 upplevde 79 % av läkarna att de hade för mycket att göra. Motsvarande siffra för ett genomsnitt av alla yrkesverksamma var 57 %. 76 % av läkarna upplevde att arbetet var psykiskt påfrestande, vilket kan jämföras med 45 % hos ett genomsnitt av yrkesverksamma [2]. Det finns en hel del internationell forskning på allmänläkarens arbetssituation. Man har i flera studier i andra länder visat att läkare och allmänläkare i synnerhet löper stor risk att drabbas av stressrelaterade besvär och utmattning [3,4]. Det är svårt att göra direkta jämförelser mellan olika länder då hälso- och sjukvårdssystemen skiljer sig åt [5]. Men även i Sverige har man de senaste åren uppmärksammat psykisk ohälsa och stress bland läkare i allmänhet [6]. Forskningen på hur den svenska allmänläkaren mår är inte lika omfattande. År 2000 kunde Sundquist och Johansson visa att både manliga och kvinnliga allmänläkare 4

5 med hög arbetsbelastning i kombination med låg kontroll löpte en tre gånger ökad risk att drabbas av dålig hälsa och dålig livskvalitet jämfört med de som hade mer kontroll och lägre arbetsbelastning [7]. I en svensk studie från 2002 har man jämfört arbetssituationen för distriktssköterskor och allmänläkare och fann att kvinnliga allmänläkare hade sämst psykosociala arbetsförhållanden jämfört med både distriktssköterskor och manliga kollegor [8]. Den mest dominerande modellen för att förklara arbetsrelaterad stress och psykosociala arbetsförhållanden är Theorell och Karaseks krav-kontroll-stödmodell [9]. Modellen innehåller tre dimensioner: Psykiska krav, beslutsutrymme och stöd från arbetskamrater och chefer. Enligt modellen är en idealisk arbetssituation rimliga krav, bra socialt stöd och bra beslutsutrymme som man också kan kalla inflytande. De största hälsoproblemen finns i arbeten med höga psykiska krav och litet beslutsutrymme samtidigt som dåligt socialt stöd ytterligare ökar risken för ohälsa. Flera studier har visat att denna kombination inte bara ökar risken för psykisk ohälsa, utan också risken för kroppslig sjuklighet som till exempel hjärtinfarkt hos män och kvinnor [10]. Läkaryrket innebär otvetydigt mycket höga psykiska krav. Det finns inte utrymme för att göra fel. Däremot är det inte lika klart hur kontroll och inflytande över arbetssituationen ser ut för allmänläkarna. Den här studien syftar till att identifiera olika faktorer som kan bidra till deras upplevelse av att ha, respektive inte ha kontroll och inflytande i arbetet. Genom att känna till vilka faktorer som påverkar kan man finna vägar till förbättring av arbetsmiljön. Utöver att det är viktigt att må bra i sitt arbete har man också kunna visa, bland annat i Nederländerna, att en läkare som inte är stressad ger bättre vård än en stressad läkare [11]. Vilket skulle tyda på att åtgärder som kan leda till bättre arbetsförhållanden och mindre stressade läkare också gynnar patienterna. Syfte Syftet med detta arbete är att utforska några allmänläkares upplevelse av inflytande över sin vardag. Vilka faktorer gynnar känslan av att ha inflytande och kontroll över sin arbetssituation och vilka faktorer är det som hindrar detta? Frågeställning Vilka faktorer upplever allmänläkaren bidrar till ökat respektive minskat inflytande över sin arbetssituation? 5

6 Metod För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod valts då det lämpar sig väl då det som utforskas är människors erfarenheter, upplevelser och tankar [12]. I detta projektarbete användes kvalitativ innehållsanalys [13,14]. Materialet som analyserades bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra specialister i allmänmedicin och utgick från de intervjuades egna erfarenheter. Allmänläkarna kommer att benämnas läkare i fortsättningen. Genom kvalitativ innehållsanalys kan man nå en kondenserad eller komprimerad och bred beskrivning av ett fenomen genom att ta fram kategorier som beskriver fenomenet. [13]. Genom analysen i detta projektarbete identifierades faktorer, som läkarna själva ansåg påverkat i situationer där de upplevt att de saknat respektive haft inflytande och kontroll. Urvalskriterier Förfrågningar om att delta i intervju skickades ut i omgångar till läkare via e-post i södra delen av Stockholm. De som tillfrågades valdes ut utifrån målsättningen att uppnå maximal variation vad gäller kön, ålder och hur länge de arbetat. Allteftersom läkare tackade ja till intervjuer styrdes urvalet av de som tillfrågades mot att uppnå maximal variation. Då det var svårt att nå läkare för intervjuer fick förfrågningar skickas ut i många omgångar och sammanlagt tillfrågades tolv läkare. De fyra läkare som tackade ja till intervju via e-post fick ett informationsbrev [bilaga1]. Aktuell verksamhetschef tillfrågades om tillstånd till intervjun via ett informationsbrev [bilaga 2] som sändes med e-post. Tre intervjuer ägde rum på läkarens arbetsplats och en företogs i läkarens hem. Datainsamling Semistrukturerade intervjuer genomfördes av författaren. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som utformats för att söka fånga olika faktorer som kunde tänkas påverka upplevelsen av att ha/inte ha inflytande [bilaga 3]. I kvalitativa studier finns det inte krav på att följa guiden slaviskt, utan syftet är att skapa möjlighet och utrymme för ny kunskap att komma fram [12]. Den första delen av intervjun bestod av slutna frågor kring den intervjuades kön, ålder, bakgrund och aktuella situation på arbetet. Den andra delen bestod av öppna frågor och inleddes med frågan: Beskriv en situation då du upplevt att du saknat inflytande över din arbetssituation. Vad bidrog till det? och efter det Beskriv en situation då du upplevt att du haft inflytande över din arbetssituation. Vad bidrog till det? Två av de intervjuade upplevde att frågan var svår att besvara och då valdes inledningen. På vilket sätt upplever du inflytande över din arbetssituation? 6

7 Analys av data Intervjuerna spelades in på digital inspelningsutrustning och transkriberades ordagrant av författaren. Materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys [14]. Intervjun lästes i sin helhet flera gånger för att ge en uppfattning om helheten. Meningsbärande enheter identifierades. Meningsbärande enheter är ord eller meningar som relaterar till samma centrala mening. Här identifierades meningar och ord som beskrev olika faktorer som påverkat inflytandet över arbetssituationen. De meningsbärande enheterna kondenserades vilket betyder att de kortades, utan att förlora sin innebörd. De kondenserade enheterna kodades. Koder som beskrev liknande fenomen sorterades i kategorier som namngavs. Här togs hänsyn till texten i sin helhet. De olika kategorierna analyserades vidare, abstraherades, för att kunna identifiera mer övergripande kategorier och underkategorier. Allt detta sammanfattades. Exempelvis hur den meningsbärande enheten Att ha ett jobb där folk faktiskt lyssnar och värderar vad man säger. Liksom. Det är ju roligt., kondenserades till Att ha ett arbete där patienterna lyssnar och värderar vad man säger som blev en del i underkategorin Ha inflytande över patienten som i sin tur var en del av kategorin Faktorer i mötet med patienten. Under hela processen samt på slutet lästes ursprungsmaterialet, intervjuerna i sin helhet, för att värdera och testa resultatet. Fakta om de intervjuade läkarna Fyra läkare intervjuades. Samtliga intervjuade arbetade i Stockholms län på landstingsdrivna vårdcentraler. De intervjuade var dels en kvinna och en man som varit färdiga specialister i allmänmedicin kort tid (1 och 1,5 år). Dels en kvinna och en man som varit specialister i allmänmedicin längre tid (8 och 15 år). Ålderspannet var mellan år. De var anställda på vårdcentraler av varierande storlek mellan 4-16 allmänläkartjänster. Endast en var anställd på en vårdcentral som hade full bemanning av allmänläkartjänsterna. En av de intervjuade hade ledningsansvar. I redovisningen av resultaten kommer de olika läkarna att anges som A, B, C och D. Definition av begrepp Läkare kallas i detta sammanhang allmänläkare som också kan kallas specialister i allmänmedicin. I samband med att de nämns tillsammans med övriga specialiteter anges de som allmänläkare. Med andra specialiteter menas här övriga medicinska specialiteter, de som inte är allmänläkare. Att lista sig betyder att välja vilken allmänläkare man som patient vill ha som husläkare. Husläkaren har huvudansvar för de patienter som listat sig hos dem, något som kommer att anges som lista. Med tidbok menas det schema som varje läkare har, där patientbesök bokas in och tid för telefonkontakt samt tid för administration och indirekt patientarbete markeras. 7

8 Etiska överväganden Läkarna som inbjöds att delta i intervjun fick via informationsbrevet skriftlig information om projektet. Där informerades läkarna om att deltagandet i intervjun var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan att motivera detta. Det var av flera olika skäl av stor vikt att deltagarnas anonymitet skyddades. Det var bara fyra intervjuade. Uppgifter i materialet kunde uppfattas som känsliga av de intervjuade. Intervjuaren var själv läkare i Stockholms län. De flesta läkare arbetade på små enheter. De åtgärder som vidtogs var att materialet analyserats i avidentifierad form och namn eller vårdcentral inte angavs i det färdiga projektarbetet. Övriga fakta eller citat som kunde identifiera läkarna används inte. Deltagarna erbjöds att läsa igenom materialet innan det presenterades. Berörda verksamhetschefer informerades om intervjun och tillfrågades om de gav sitt tillstånd, då intervjun i några fall skedde på arbetstid. De informerades inte om vem som intervjuades. I de fall där en kollega känt till att läkaren blev intervjuad var läkaren informerad som detta. Datamaterialet, de inspelade intervjuerna och utskrifterna, förvarades på ett säkert sätt och destrueras efter att projektarbetet presenterats. Resultat Under analysen identifierades fem huvudkategorier av faktorer som påverkade upplevelse av inflytande över arbetssituationen: Läkaren som individ personliga faktorer, läkarens arbetsuppgifter, samarbetet på vårdcentralen, faktorer i mötet med patienten och externa faktorer. Dessa huvudkategorier presenteras översiktigt i tabell 1. Kategorierna delades in grupper av faktorer som inverkat negativt respektive positivt på upplevelsen av inflytande. Varje huvudkategori presenteras separat med underkategorier i tabeller och text nedan. 8

9 Tabell 1. Resultat. Huvudtabell. Vilka faktorer påverkar allmänläkarens upplevelse av inflytande och kontroll över arbetssituationen? Läkaren som individ personliga faktorer Läkarens arbetsuppgifter Samarbete på vårdcentralen Faktorer i mötet med patienten Externa faktorer Att vara styrd av sina arbetsuppgifter Kommunikation med och stöd av läkarkollegorna Effekten av politiska beslut Att styra över sina arbetsuppgifter Krav från och kommunikation med andra yrkesgrupper Andra specialiteters agerande Krav från och kommunikation med vårdcentralsledningen Försäkringskassans regelverk 9

10 Tabell 2: Hur läkaren som individ personliga faktorer påverkar upplevelsen av inflytande och kontroll över arbetssituationen. Läkaren som individ personliga faktorer Negativt Positivt Att inte kunna avgränsa sitt uppdrag Att kunna avgränsa sitt uppdrag Att inte kunna göra ett bra arbete Att inte få utnyttja sin medicinska kunskap Att kunna göra ett bra arbete Att ha en god självkännedom Frihet att byta arbetsplats Att inte vara maktlös Läkaren som individ personliga faktorer (Tabell 2) Att inte kunna avgränsa sitt uppdrag var en viktig faktor och inverkade negativt på upplevelsen av inflytande. Det kunde vara att inte få begränsa listans storlek eller att tvingas ta emot patienter som inte var listade hos läkaren. Man räcker inte till och det är en jobbig känsla. D Att kunna avgränsa sitt uppdrag genom att prioritera bort vissa uppgifter som att signera journaler eller att kunna gå hem utan att allt arbete var klart ökade känslan av inflytande. Också att inse att läkaren inte kunde hjälpa alla patienter utan ibland fick nöja sig med att finnas till hands. Att inte kunna göra ett bra arbete kunde vara att vilja ge en bra vård till gamla, multisjuka patienter men inte ges möjlighet. Eller att inte kunna erbjuda tid för de patienter som önskade komma. Men det är när man plösligt inte har tider och så har man krav på från patienterna att få en tid. Och då har jag ju inte makt över min situation. För då skulle jag vilja säga att du får en tid om fyra dagar. Men istället får jag säga att det finns inga tider och ingen annan tid heller. Vad ska jag säga? D Att kunna göra ett bra arbete, ett arbete av hög kvalitet var viktigt. Att inte få utnyttja sin medicinska kunskap kunde vara att få göra okvalificerade uppgifter i en pressad arbetsdag eller frustration då läkaren utifrån sitt medicinska kunnande kunde se brister i vårdens organisation men kunde förändra dessa. Jag får inte utnyttja min kunskap om hur saker och ting ska skötas på bästa sätt. B Läkares goda arbetsmarknad och friheten att byta arbetsplats inverkade positivt. En annan positiv faktor var att ha en god självkännedom, att som läkar veta hur mycket utredning man behövde göra för att känna sig nöjd och inte ta med jobbet hem. En känsla av att inte vara maktlös var också betydelsefull. På det hela taget känner jag mig inte maktlös på något sätt i det här jobbet. A 10

11 Tabell 3. Hur läkarens arbetsuppgifter påverkar upplevelsen av inflytande och kontroll över arbetssituationen Läkarens arbetsuppgifter Att vara styrd av sina arbetsuppgifter Att styra över sina arbetsuppgifter Kraven på att hinna olika fasta arbetsuppgifter Styra över tidboken - patientarbete - indirekt patientarbete och administration Inflytande över förändring av arbetsuppgifter - tidsbokning Få möjlighet att delegera arbetsuppgifter Hög arbetsbelastning Bortse från yttre krav Inte hinna med sina arbetsuppgifter på arbetstid Att ha ramar i tidboken som inte håller Rutiner och teknik som försvårar att utföra arbetsuppgifter Läkarens arbetsuppgifter (Tabell 3) Faktorer som påverkade upplevelsen av inflytande över läkarens arbetsuppgifter har delats in i två grupper: Att vara styrd av eller styra över sina arbetsuppgifter. Att vara styrd av sina arbetsuppgifter Läkarna upplevde sig styrda av kraven på att hinna olika fasta arbetsuppgifter. Patientarbete och kravet att sköta sin lista uppfattades som läkarens huvuduppgift och beskrevs som både viktigt och roligt. Men ändå påverkade detta upplevelsen av inflytande då det trots en pressad arbetssituation är uppgifter läkaren inte kan välja bort. Indirekt patientarbete, det arbete som läkaren utförde utan direktkontakt med patienten, gick inte att prioritera bort. Att inte bedöma svaret på ett blodprov kunde bli osäkert för patienter och negativt för läkaren som då inte hade kontroll. Administration var till exempel att bevaka e-post. Tidbokning, att läkaren bokade in patienter i sin egen tidbok, var också en fast uppgift som kunde ta mycket tid. Den uppfattades som än mer negativt om läkaren inte fått bestämma hur tidboken skulle vara upplagd avseende planerade och akuta besök. Vid hög arbetsbelastning kunde inflytandet minska. Högre krav på att ta fler patientbesök och att tiden för att utföra indirekt patientarbete gradvis minskat till förmån för direkt patientarbete ökade arbetsbelastningen. Ett stort inflöde av arbetsuppgifter gav en känsla av kontrollförlust och sämre inflytande. Inflödet kunde bestå av bland annat meddelanden från sköterskor om patienter, e-post, internpost, att signera journaler och provsvar. 11

12 Så har man koll någonstans så stiger det någon annanstans. Det känns nästan som ett sånt där vågsystem. Det blir aldrig att allting är på noll. Utan har man koll på att signera i datorn då har postfacket växt. ( ) Egentligen jobbet är ju jättekul men det är den här stressen som tär. Och så upplever alla. Det är ju inte bara jag som är stressad och känner att man inte har koll. D Att läkarna inte hann med sina arbetsuppgifter på arbetstid kunde innebära att arbeta övertid, arbeta på ledig dag eller ta av sin lunchtid till patientarbete eller administration. Några beskrev att de arbetade övertid varje dag medan andra alltid gick hem i tid. Så att signera de journaler som man har dikterat och ta emot remisser och remissvar, kolla provsvar och så. Det hittar inte jag någon tid för under ordinarie arbetstid. B Läkarna hade fasta tidsramar genom att de arbetade efter en tidbok. Då ramarna i tidboken inte höll eller läkaren fick arbeta övertid kunde det ge en upplevelse av kontrollförlust. Det kunde vara något ärende som tog längre tid än planerat eller något annat störde eller avbröt arbetet. Eftersom vi jobbar på det sättet hela tiden. Man har en utsatt tid för att göra det man ska göra och sen måste man vara färdig för sen ska man börja med nästa. ( ) Om tidboken inte håller. Om det inte funkar där då funkar det inte. C Rutiner och teknik som försvårar att utföra arbetsuppgifter kunde vara nya journalsystem som upplevdes som mer tidskrävande än tidigare och telefonsystem som var krångliga att hantera. Även krångliga rutiner på vårdcentralen kunde inverka negativt. Att styra över sina arbetsuppgifter Att styra över tidboken genom att få påverka upplägget eller bestämma om läkaren ville boka själv eller inte var något som gav inflytande. Att boka själv kunde innebära att läkaren styrde så att det blev patienter av varierande vårdtyngd som bokades. Medan det kunde vara en avlastning att låta en sjuksköterska boka. Att ha inflytande över förändring av arbetsuppgifter innebar att läkaren fick vara med och ta fram förändringar till exempel rutiner kring Waran-provtagning. Att förslag som läkarna lade fram genomfördes upplevdes som positivt. Att ges möjlighet att delegera arbetsuppgifter gav en känsla av inflytande. Läkarna kunde till exempel delegera uppgifter som inte var läkarspecifika och på så sätt bli avlastade. Om man tänker hur ska min tid användas bäst liksom. Eller hur ska jag göra för att kunna gå hem i tid? D Att bortse från yttre krav exempelvis genom att ha längre och färre patientbesök trots att det gav sämre ekonomi till vårdcentralen var ett sätt att skaffa sig inflytande. 12

13 Tabell 4. Hur samarbetet på vårdcentralen påverkar allmänläkarens upplevelse av inflytande och kontroll över arbetssituationen Samarbete på vårdcentralen Kommunikation med och stöd av läkarkollegorna Krav från och kommunikation med andra yrkesgrupper Krav från och kommunikation med vårdcentralsledningen Negativt Positivt Negativt Positivt Negativt Positivt För lite kommunikation med kollegor Ha god kommunikation med kollegor Få stöd av kollegor Krav som inte uppfylla Dålig kommunikation Olika uppfattning om vilka läkarens arbetsuppgifter är Hanterbara krav Att läkarens kunskap respekteras Gott samarbete Att Inte kunna uppfylla kraven från ledningen Dålig kommunikation Att inte få vara med och styra över vårdcentralens mål När ledningen inte tar sitt ansvar Att det inte finns uttalade krav på produktivitet God kommunikation Enighet om vårdcentralens inriktning Att ledningen uppmuntrar förändring och konstruktivt tänkande 13

14 Samarbete på vårdcentralen (Tabell 4) Kommunikation med och stöd av läkarkollegorna Kommunikationen med läkarkollegor på vårdcentralen berördes inte i så stor utsträckning under intervjuerna men det var en faktor som påverkade upplevelsen av inflytandet och kontroll över arbetsförhållanden på vårdcentralen. Det var negativt med för lite kommunikation med kollegor medan god kommunikation med kollegor och att få stöd av kollegor underlättade. Krav från och kommunikation med andra yrkesgrupper Andra yrkesgruppers krav som inte kunde uppfyllas var en negativ faktor. Men detta inte var en så viktig faktor. Hanterbara krav från andra yrkesgrupper däremot var en positiv faktor. Och ett gott samarbete var något som var positivt. Att läkarens kunskap respekterades var positivt. Dålig kommunikation med andra yrkesgrupper kunde vara minskad tid för möten vilket gjorde det svårare att göra ett bra arbete för till exempel patienter i hemsjukvård. Att det kunde vara olika uppfattning vilka läkarens arbetsuppgifter var kunde bli en källa till frustration. Ett exempel är att det ibland var svårt att delegera uppgifter till annan personal trots att läkare hade för mycket att göra. Det kunde röra sig om att läkarna blev nekade hjälp att boka i tidbok eller att andra yrkesgrupper var missnöjda med att läkarna inte tömde diskmaskinen. Detta uppfattades som en känslig fråga. Jag som doktor kostar mest på vårdcentralen är det då vettigt att jag gör, ska inte säga okvalificerade uppgifter, men sånt som någon annan kan göra? D Krav från och kommunikation med vårdcentralsledningen Att inte kunna uppfylla krav från vårdcentralens ledning minskade känslan av inflytande. Dålig kommunikation med vårdcentralens ledning genom minskad tid för möten togs upp. Att ledningen genomförde förändringar utan att läkarna fick vara med eller visade dåligt gehör för idéer var andra exempel. Medan god kommunikation kunde vara när ledningen diskuterade med all personal innan förändringar, lyssnade när läkaren sa ifrån och att man hade en god insyn. Att vara oense med ledningen om mål eller att läkaren inte fick vara med och styra över vårdcentralens mål var något som uppfattades som negativt. Här diskuterades att ekonomin prioriterades och inte patientsäkerhet och vårdens kvalitet. Att ledningen inte tog ansvar var en annan faktor. Ett exempel var att ledningen inte tog ansvar för försenade journalutskrifter vilket uppfattades som patientosäkert. Att ledningen uppmuntrade förändring och konstruktivt tänkande var positivt och även att ledningen var snabba med att genomföra förändringar. Det kommer idéer från alla håll. Det tycker jag är bra. Vi har inte många gnällare utan det är mer folk som tänker här är ett problem det måste vi göra något åt. Och så får man göra något åt det( ). Det ger ju en miljö där inflytandet blir större A 14

15 Tabell 5: Faktorer i mötet med patienten som påverkar upplevelse av inflytande över arbetssituationen. Faktorer i mötet med patienten Negativt Positivt Patienter som bara beställer vad de anser att de Kunna hantera patienter som beställer vill ha Ha inflytande över patienten När patienternas krav och behov krockar med läkarens planering Att bli vald av patienten När det är svårt eller inte möjligt att hjälpa patienten Kunna acceptera att det inte går att hjälpa Yttre faktorer som stör patientmötet Faktorer i mötet med patienten (Tabell 5) Patienter som bara beställer vad de anser att de vill ha var en faktor som togs upp av flera läkare även om de påpekade att det inte var ett större problem för dem och gick att hantera. Fast ibland kan man ju känna att patienten kommer och säger att jag vill ha en, inte kanske helkropps- MR, men ibland kan patienten ha väldigt specifika önskemål som det kan ta väldigt mycket tid och kraft, om man själv inte tycker så, att prata om. D När patienternas krav och behov krockar med läkarens planering kunde en känsla av maktlöshet infinna sig. Patienterna kunde också ha behov som läkaren inte kunde eller ville bortse ifrån. När det var svårt eller inte möjligt att hjälpa patienter minskade upplevelsen av inflytande. Det kunde vara patienter med oklara frågställningar eller svårfångad problematik. Empati var ett stöd i den situationen. Läkarna upplevde att de i rollen som läkare hade stort inflytande över patienten och stora möjligheter att påverka patienten. Men sen det här med att det är jag som bestämmer vad som ska stå i sjukintyget. Eller vad som ska stå i det här liksom. Där har jag ju väldigt inte bara inflytande utan makt. C Inflytandet över och mötet med patienten var något som uppfattades som mycket viktigt och roligt. Folk kommer hit och jag lyckas med ett möte som gör att de får förtroende för mig som gör att jag kan göra någonting som spelar roll. Att jag har något slags inflytande. Det är det som gör det kul. C Att bli vald av patienten, att patienten valt att lista sig hos läkaren, var en positiv faktor. De yttre faktorer som störde patientmötet kunde vara när läkaren upplevde dåliga kommunikationsvägar med personal på vårdcentralen och andra aktörer vilket minskade känslan av inflytande. Eller att patienten kunde ha sociala bekymmer som läkaren inte har möjlighet att påverka. Att kunna acceptera att det inte gick att hjälpa var ett sätt att hantera detta. 15

16 Tabell 6: Externa faktorer som påverkar upplevelse av inflytande över arbetssituationen. Externa faktorer 4.1 Effekten av politiska beslut 4.2 Andra specialiteters agerande 4.3 Försäkringskassans regelverk Negativt Positivt Negativt Positivt Negativt Positivt Som styr hur läkaren kan arbeta Som påverkar det dagliga arbetet Som strider mot hur läkaren vill prioritera vården Kunna hantera yttre krav acceptans Bortse från politiska krav Att kommunicera med makthavarna Att bli lämnad med patienten, utan hjälp från andra specialiteter Att andra specialiteter skjuter över arbetsuppgifter på allmänläkaren Försämrad kommunikation med övriga specialiteter och sjukhuskliniker Kunna bestämma vart remisser skickas God kommunikation med andra specialiteter Som läkare inte kunna styra över sjukskrivning Som läkaren vara styrd av försäkringskassans regelverk Som läkare vara styrd att göra icke-medicinska uppgifter Att möta och få stöd av försäkringskassan och arbetsförmedlingen Så många remissinstanser 16

17 Externa faktorer (Tabell 6) De externa faktorerna har delats in i tre underkategorier: Effekten av politiska beslut, andra specialiteters agerande och försäkringskassans regelverk. Effekten av politiska beslut Läkarna uppgav att de fått ta emot fler patienter än tidigare som en effekt av politiska beslut. Effekten av politiska beslut och ändrade ersättningssystem till vårdcentralerna styrde hur läkaren kunde arbeta. Just i och med att det(den politiska styrningen) påverkat den ekonomiska styrningen så blir vi ju tvingade att arbeta på ett annat sätt än vad vi skulle vilja. A Läkarna upplevde att verksamheten på vårdcentralen blivit inriktad på att ta många patientbesök. Det framkom även frustration över att ersättningen till vårdcentralen är densamma oavsett om det är ett enkelt ärende, urinvägsinfektion eller ett mer komplicerat ärende, multisjuk gammal patient. Det dagliga arbetet påverkades till exempel av att det avskaffade apoteksmonopolet (politiskt beslut) som gjorde det krångligare att hantera recept för läkaren. De politiska besluten kunde strida mot hur läkaren ville prioritera vården av sina patienter. Att läkarna ville prioritera de mer komplicerade fallen togs som exempel. Politiska beslut om tillgänglighet, att patienter ska erbjudas läkartid inom en viss tid, gjorde att läkaren upplevde att de inte kunde neka patienter att komma trots att det inte fanns ett medicinsk behov. Vi har fått lägga om och ha jourmottagning där vi träffar många patienter som inte alls behöver komma hit egentligen rent medicinskt. Jo de behöver ju komma på grund av de har en oro. Som säkert skulle kunna vara väldigt bra med en förklaring av en sjuksköterska i telefon. ( ) Men det har vi inte råd med att ta den tiden på telefon utan då tappar vi telefontillgänglighet och då får vi straff för det ( ). Det är ju en klar förlust av vår kontroll över situationen. A Att fler ärenden än tidigare ska skötas på vårdcentralen utan att det skjutits till ekonomiska resurser för detta har också med hur vården prioriteras och minskade upplevelsen av inflytande. Att kunna hantera de yttre kraven genom acceptans av politiska beslut ökade inflytandet. Ett annat var att kommunicera med makthavare eller med andra aktörer med makt och möjlighet att påverka. Det gav också ökad insyn vilket var en viktig faktor. Ett annat sätt var att bortse från politiska krav. Andra specialiteters agerande Att bli lämnad med patienten, utan hjälp från andra specialiteter minskade upplevelsen av inflytande. Orsaken kunde vara lång väntetid till andra specialiteter. Detta innebar merarbete och påverkade hur läkaren kunde arbeta. Att andra specialiteter skjuter över arbetsuppgifter på allmänläkaren var negativt. Det kunde vara ensidiga beslut om att allmänläkaren ska göra uppgifter som andra

18 specialiteter gjort tidigare. Eller att bli ombedd att göra en helkroppsgenomgång när patienten just skrivits ut från vårdavdelning och borde ha blivit ordentligt undersökt. Jag får sköta någon annans jobb för att de inte sköter det. C Ett sätt att öka sitt inflytande kunde vara att kommunicera med dem som bestämde om detta. Att det var lätt att nå, ha en god kommunikation med andra specialiteter var en positiv faktor. En försämrad kommunikation med övriga specialiteter och sjukhuskliniker var däremot negativt för inflytandet. Det upplevdes som ett problem att det var en stor mängd specialiteter och enheter som allmänläkaren samarbetade med. Det gav så många remissinstanser. Då andra specialiteter hade specifika och olika krav på hur remisserna ska se ut och var de ska skickas, tog det mycket tid i en pressad vardag, och var något om läkaren inte kunde påverka. Å andra sidan upplevde läkarna att möjligheten att kunna bestämma vart remisser skickas innebar att de hade inflytande och på det sättet var det också positivt med många aktörer. Försäkringskassans regelverk Här framkom maktlöshet över att som läkare inte kunna styra över sjukskrivning efter det att reglerna för sjukskrivning ändrats även om vissa läkare tyckte att det hade makt över detta. Jag har ju inte något inflytande över sjukskrivning till exempel. Det är ju försäkringskassehandläggaren som avgör. B Att som läkaren vara styrd av försäkringskassans regelverk var en faktor som flera tog upp. Detta medförde också att det gick ut över läkarens tid med patienten då det var höga krav på vad som skulle stå i intyget. Försäkringskassans regelverk upplevdes som krångligt och medförde också att läkaren blev styrd att göra icke-medicinska uppgifter. Det är ju lite tröstlöst att man får spendera en stor del av sitt medicinska kunnande till att förklara försäkringssystem som man inte är så bra på. Det är ju trist. A Att möta och få stöd av försäkringskassan och arbetsförmedlingen genom kugghjulsmöten där läkaren och försäkringskassan träffas och diskuterar ärenden var däremot en positiv faktor. Diskussion Syftet med denna studie var att utforska begreppet inflytande i allmänläkarens vardag och att identifiera faktorer som gynnar respektive hindrar allmänläkarens upplevelse av inflytande. Resultaten visar sammanfattningsvis att det var många faktorer som påverkade upplevelsen av inflytande, faktorer som är relaterade till både läkaren själv, arbetssituationen, samarbetet med andra både på och utanför vårdcentralen och mötet med patienten. 18

19 Läkaren som individ personliga faktorer I studien framkom tydligt läkarnas vilja och krav på sig själva att kunna göra ett bra arbete och att få ge vård av hög kvalitet till patienterna. Och att inte få göra detta gav upplevelse av brist på inflytande. Tätt kopplat till detta var viljan att få utnyttja sin medicinska kunskap. Att kunna sätta gränser eller att som läkare kunna begränsa sitt uppdrag framkom som en viktig faktor i intervjuerna i denna studie. En kvalitativ studie från Kanada om allmänläkare identifierar att kunna sätta gränser som en strategi för att hantera stress liksom att få stöd från kollegor och övrig personal, förbättra relationen med patienter och att ha ett bra schema [15]. Läkarens arbetsuppgifter Att bli styrd av sina arbetsuppgifter genom en hög arbetsbelastning och att inte hinna arbetsuppgifterna på arbetstid var negativa faktorer. Att många allmänläkare och andra läkare är stressade och upplever att de har för mycket att göra belystes i inledningen. Hög arbetsbelastning eller höga krav i kombination med låg kontroll är den kombination som är sämst för hälsan enligt Theorell- Karaseks krav-kontroll-stöd modell [9] detta har också belysts av Sundquist Johansson[7]. Det fanns erfarenheter som exemplifierade detta. Faktorer som inverkade gynnsamt på kontrollen och beslutsutrymmet för läkarna i studien var att kunna styra över sina arbetsuppgifter genom att till exempel få delegera arbetsuppgifter och få inflytande över förändring av dessa. Ett område där åsikterna var mer skiftande gällde tidboken. Att allmänläkaren arbetar utifrån en tidbok innebar i praktiken att läkaren hade ett fast tidsschema att följa under dagen. Höll inte det tidsschemat så föll planeringen för dagen. Förhållandet till tidboken är intressant och det fanns olika åsikter om huruvida det gynnade inflytandet/kontrollen att boka själv i sin tidbok. Läkarna i den här studien upplevde att det var viktigt för upplevelsen av inflytande att själv få bestämma upplägget i sin tidbok och att få ha individuella lösningar för schemat men även vem som bokade påverkade. Samarbetet på vårdcentralen Kommunikation och krav var centrala faktorer för samarbetet på arbetsplatsen. I Theorell Karaseks krav-kontroll-stödmodell [9] berörs psykiska krav, beslutsutrymme och stöd från arbetskamrater och chefer som faktorer som påverkar arbetssituationen. Detta korrelerar väl med resultatet i denna studie. I intervjuerna i denna studie framkommer att höga krav kunde påverka upplevelsen av inflytande och att kraven på allmänläkaren kommer från många olika håll. Stöd från arbetskamrater berördes inte i så stor utsträckning men framkom ändå som en positiv faktor och detta berörs också i en holländsk systematisk litteraturöversikt[4] där man identifierar relationer och kontakt med kollegor som positivt. 19

20 Faktorer i mötet med patienten Uppdraget att ta hand om patienterna beskrevs som läkarnas huvuduppdrag och som till största delen gynnade upplevelsen av inflytande. Detta kan bero på att läkarna i denna studie identifierade sitt inflytande och även makt över patienterna. De svårigheter med patienter som framkom i denna studie rörde mest yttre faktorer, som läkaren inte kunde påverka. Krävande patienter är något som i flera studier beskrivs som stressande [15] och patienter som beställer berördes även här men det var inte en så viktig faktor enligt de intervjuade läkarna. Externa faktorer En viktig faktor var effekten av de politiska besluten. Reformen Vårdval Stockholm [1] uppfattades av de intervjuade läkarna ha stor betydelse för deras arbetssituation. Här framkom att de politiska besluten ibland stred mot hur läkarna ville prioritera i vården och att detta uppfattades som negativt. Att vården är styrd av politiska beslut är inte något nytt men möjligen kan man tolka det som att läkarna upplever minskat inflytande då politiska beslut inte bara styr utan detaljstyr hur läkaren ska utföra sitt arbete. Samarbetet med andra specialiteter påverkade allmänläkarens arbetssituation då de i många fall delade ansvaret om patienterna. Och här återkommer temat om svårigheter att begränsa allmänläkarens uppdrag då andra specialiteter kunde bestämma vad allmänläkaren skulle göra. Många aktörer ökade valfriheten och inflytandet. Men det ställde också högre krav på god kommunikation. Vikten av god kommunikation med andra aktörer framkommer i intervjuerna. Att specialistvården blivit mer specialiserad och att primärvården fått ökat ansvar är en utveckling som skett i flera länder. Hur detta påverkar allmänläkarens arbetssituation har studerats i en skotsk studie [16]. Den belyser att läkares arbetsbelastning ökat på grund av tidig utskrivning av patienter från sjukhus och ökat antal patientbesök i primärvården. Något som också framkommer i denna studie. I intervjuerna nämndes försäkringskassans regelverk som en annan faktor som kunde påverka och där kommunikation med försäkringskassan framhölls som något positivt. Styrkor och svagheter Resultatet bygger på intervjuer med fyra läkare. Studien genomfördes under en begränsad tid och fyra intervjuer var rimligt inom tidsplanen. Enligt Malterud [12] finns det både för- och nackdelar med ett litet material. Ett stort material, i detta fall fler och längre intervjuer, kan göra analysprocessen svåröverskådlig och analysen ytlig. I denna studie var frågeställningen bred och gav möjlighet att belysa många delar av allmänläkarens arbetssituation. Samtidigt kunde det ha behövts fler intervjuer för att identifiera alla faktorer. En styrka med studien var att den gav uppslag till frågor som skulle kunna utforskas vidare. En annan styrka är att det tidigare gjorts få studier om allmänläkarens arbetsmiljö i Sverige och mycket få kvalitativa studier om allmänläkare. Att det är samma person som gjort intervjuerna och analysen kan vara en svaghet. Intervjuarens egna erfarenheter liksom kunskapen 20

21 i att använda kvalitativ metod [14] kan ha påverkat resultatet. För att öka validiteten, överensstämmelse mellan verklighet och tolkning, i projektarbetet, läste handledaren intervjuerna, följde och gav råd under analysarbetet. Att intervjuaren själv är läkare kan ses som både en styrka och svaghet. Styrkan är att intervjuaren har en förförståelse för situationer och begrepp som togs upp. Samtidigt som den förförståelsen kan styra intervjuerna och analyserna och påverka analys och tolkning. Att intervjuaren är blivande allmänläkare i samma stad kan ha hindrat de intervjuade från att ta upp frågor av känslig natur. Att författaren betonade för de intervjuade att materialet avidentifierades var ett sätt att minska den betydelsen. Slutsats Allmänläkaren har ett stort och brett uppdrag och en arbetssituation som innehåller möten med patienter och samarbete med en rad olika aktörer både på och utanför vårdcentralen. Upplevelse av inflytande är ett centralt begrepp som berör många olika delar av allmänläkarens vardag. Svårigheter att begränsa uppdraget är en central faktor. God kommunikation och rimliga krav gynnar inflytandet. Erfarenheten är att de politiska besluten har stor inverkan och där upplever läkarna små möjligheter att påverka. Läkarna uppfattar sig främst som medicinsk personal och att utföra uppgifter som inte uppfattas som medicinska minskar upplevelsen av inflytande. Vidare forskning Frågeställningen gav upphov till flera uppslag för vidare forskning. Att arbeta i en politikerstyrd, eller detaljstyrd, verksamhet var något som berördes i stor utsträckning och som alla läkare tvingades hitta sitt sätt att förhålla sig till. Allmänläkare arbetar efter en tidbok där varje dag är planerad i sin helhet. Vilka upplägg som kan fungera eller inte fungera skulle vara intressant att gå vidare med. I dessa intervjuer framkom många olika förslag på hur detta skulle kunna fungera. Även frågan om allmänläkarens begränsade eller obegränsade uppdrag framkom och skulle kunna utforskas vidare. De två kvinnorna i studien tog upp svårigheter att delegera till andra yrkesgrupper. Då detta inte är någon kvantitativ studie kan man inte dra några större slutsatser av att det just var de två kvinnorna som tog upp detta. Men hypotesen att andra yrkesgrupper på vårdcentralen skulle ha svårare att assistera kvinnor kan utforskas vidare. Tack Tack till de kloka allmänläkare som generöst tog av sin tid till att träffa mig för intervju. Och ett stort tack till min handledare Sonja Modin som med sin stora kunskap, sin noggrannhet och snabbhet gjort det möjligt för mig att göra detta arbete. 21

22 Referenser: 1. Rehnberg C, Janlöv, N Khan J, Lundgren J. Uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm - redovisning av de två första årens erfarenheter. Karolinska institutets folkhälsoakademi KFA Available at: Accessed 20 april, Korta sifferfakta. Läkare. Arbetsmiljöverket, Statistikenheten Available at: Accessed 19 april Joseph Lee F., Stewart M, Belle Brown J. Stress, burnout, and strategies for reducing them. Can Fam Physician 2008;54: v Ham, Verhoeven A, Groenier HK, W Groothoff K, De Haan J. Job satisfaction among general practitioners: A systematic literature review. Eur J Gen Practice.2006;12: Siegrist J, Shackelton R, Link C et al; Work stress of primary care physicians in the US, UK and German health care systems. Social Science & Medicine 2010;71: Dahlin M, Runeson B. Psykisk ohälsa vanlig bland läkare. Läkartidningen 2009;206: Sundquist J, Johansson SE. High demand, low control, and impaired general health: working conditions in a sample of Swedish general practitioners. Scand J Public Health 2000;28: WilhelmssonS, Foldevi M, Åkerlind I, Faresjö T. Unfavourable working conditions for female GP`s A comparison between Swedish general practitioners and district nurses. Scand. J Prim Health Care 2002;20: Theorell, T. Är ökat inflytande bra för folkhälsan? Kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2003:46 Avaliable from Accessed 20 april (Bok) 10. Karasek R, Baker D, Marxer F, Ahlbom A, Theorell T. Job descision latitude, job demands, and cardiovascular disease: a prospective study of Swedish men. Am J Public Health 1981;71: van den Homberg, Künzi B, Elwyn G et al. High workload and job stress are associated with lower practice performance in general practice: an observational study in 239 general practices in the Netherlands. BMC Health Services Research 2009;9: Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur; Elo S, Kyngnäs H. The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing 2007;62(1): Graneheim U.H, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 2004;24: Joseph Lee F, Belle Brown J, Stewart M. Exploring family physician stress. Helpful strategies. Canadian Family Physician 2009;55:

23 16. Scott A, Wordsworth S. The effects of shifts in the balance of care on general practice workload. Family Practice 1998;16: Bilagor Bil. 1. Brev till Allmänläkare som ska intervjuas Bil. 2. Brev till verksamhetschefer Bil. 3. Intervjuguide 23

24 Bilaga 1. Vill du delta i en intervju om allmänläkarens inflytande över sin arbetssituation? Jag är ST läkare i allmänmedicin och har under senare tid börjat intressera mig alltmer för allmänläkarens arbetssituation. Nu vill jag studera detta närmare genom ett projektarbete som omfattar intervjuer med fyra specialister i Allmänmedicin. Jag ska sen analysera materialet med kvalitativ innehållanalys. Förhoppningen är att man genom att närstudera detta kan finna vägar till förbättring. Syftet med projektarbetet är att utforska begreppet inflytande och kontroll i allmänläkarens vardag. Jag vill utgå från några allmänläkares personliga erfarenheter av detta och det är därför jag kontaktar dig. Jag skulle vilja komma till din vårdcentral och intervjua dig. Gärna på din arbetsplats om vi kan vara ostörda där. Intervjun beräknas ta c:a en timme och kommer att spelas in och efteråt skrivas ut. Inför intervjun vill jag att du tänker tillbaka på en konkret situation, gärna inte för länge sen, då du upplevt att du saknat inflytande över din arbetssituation. Jag vill också att du tänker på en situation då du upplevt inflytande över din arbetssituation. De situationerna kommer sedan att vara utgångspunkt för intervjun. Jag kommer eventuellt att behöva höra av mig till dig efter intervjun för att kontrollera att jag inte missuppfattat vad du sagt. Det är inom ramen för min ST och VESTA-kursen som jag gör detta projektarbete. VESTA är en 10 veckors kurs i grundläggande kurs i forskningsmetodik för ST-läkare i Allmänmedicin. Mer information om denna kurs finns på Projektarbetet kommer att vara klart och presenteras muntligt och skriftligt i maj 2011 för övriga deltagare i VESTA-kursen. När arbetet bearbetats kommer man inte att kunna se vem som sagt vad. Om du vill kan du få ta del av resultatet innan det presenteras. Då intervjun, om du väljer att delta, antagligen kommer att ske på arbetstid kommer jag via ett brev att informera verksamhetschefen på din vårdcentral om detta projektarbete. Arbetsgivaren har då möjlighet att höra av sig till mig vid eventuella invändningar mot att vi genomför en intervju. Verksamhetschefen kommer inte att få ta del av den intervju jag gör med dig utan bara av det färdiga sammanställda arbetet där inga enskilda personer eller vårdcentraler kommer att anges. Du kommer självklart att få ta del av det färdiga arbetet. Att delta är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att motivera detta. Sonja Holmquist ST-läkare i Allmänmedicin Gröndals vårdcentral Box Stockholm Tel: , e-post: sonja.holmquist@sll.se 24

25 Bilaga 2: Till vederbörande verksamhetschef Kan jag intervjua en av allmänläkarna på xxx vårdcentral om arbetssituationen? Jag heter Sonja Holmquist och är ST läkare i allmänmedicin och inom ramen för min ST och VESTA-kursen gör jag ett projektarbete om allmänläkarens inflytande över sin arbetssituation. VESTA är en 10 veckors kurs i grundläggande forskningsmetodik för STläkare i Allmänmedicin. Mer information om denna kurs finns på Jag skriver till dig då jag skulle vilja be en av läkarna på din vårdcentral att delta i en intervju under c:a en timme om detta. Jag kommer själv att kontakta läkaren. Syftet med projektarbetet är att utforska begreppen inflytande och kontroll i allmänläkarens vardag. Jag vill utgå från några allmänläkares personliga erfarenheter av detta genom intervjuer med fyra specialister i allmänmedicin på fyra olika vårdcentraler. Om du har några invändningar mot att jag intervjuar en allmänläkare på din vårdcentral ber jag att Du hör av Dig före den xxxxxx. Har jag inte hört av dig innan detta datum räknar jag med att du inte har något att invända och genomför intervjun. Du är också välkommen att höra av dig om du har några frågor om detta. I det slutgiltiga arbetet ska man inte kunna identifiera enskilda personer eller vårdcentraler man kommer inte att kunna se vem som sagt vad. Materialet avidentifieras och sparas på ett säkert sätt. Du som verksamhetschef och de som deltagit kommer självklart att få ta del av resultatet när det är klart. Med vänlig hälsning Sonja Holmquist ST-läkare i Allmänmedicin Gröndals vårdcentral Box Stockholm Tel: e-post sonja.holmquist@sll.se 25