Allmänläkare och deltid i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänläkare och deltid i Stockholms län"

Transkript

1 ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Allmänläkare och deltid i Stockholms län - en kvalitativ studie om allmänläkares upplevelser av deltidsarbete Magdalena Elfwén, ST-läkare i allmänmedicin, Capio Vårdcentral Ringen. E-post: Vetenskaplig handledare: Solvig Ekblad, leg psykolog, docent, vik univ lektor och enhetschef, Cultural Medicine, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME), Karolinska Institutet. E-post: Klinisk handledare: Charlotte Ulas-Nyholm, specialist i allmänmedicin, Capio Vårdcentral Ringen, E-post:

2 Sammanfattning Bakgrund: Det är brist på specialister i allmänmedicin i Sverige och med stora pensionsavgångar under de närmaste åren blir behovet ännu större. Specialister i allmänmedicin benämns här som allmänläkare. En svårighet vid beräkning av framtida bemanningsbehov är att så många allmänläkare arbetar deltid. Syfte/frågeställningar: Syftet med detta arbete var att ta reda på några erfarna allmänläkares upplevelse av deltidsarbete. Hur kommer det sig att allmänläkare arbetar deltid? Dessutom undersöktes förutsättningar för att gå upp eller ner i arbetstid, skillnader i kön och tankar kring status avseende deltid/heltidsarbete. Metod: Semistrukturerade intervjuer med fyra allmänläkare genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys där teman med kategorier och underkategorier identifierades. Resultat: De tre teman som identifierades var balans, inställning till sitt arbete samt arbetsstruktur. Allmänläkarna fann patientarbetet stimulerande men samtidigt tungt. Detta i kombination med ökade produktionskrav från arbetsgivare medförde att reflektionstiden på arbetstid upplevdes som obefintlig. Att arbeta deltid ökade deras arbetsglädje. Arbetsstrukturella faktorer försvårade och förenklade arbetet och möjligheten till deltidsarbete. Det fanns inga förutsättningar som skulle få dem att arbeta heltid igen. Att fler kvinnor än män arbetar deltid konstaterades, men kön upplevdes inte som centralt, utan snarare vilken generation man tillhörde. De upplevde att yngre allmänläkare arbetade mer deltid än sina äldre kollegor. De upplevde ingen skillnad i status mellan deltid- och heltidsarbete. Slutsats: Allmänläkarnas upplevelse av deltidsarbete påverkades av faktorer och attityder hos dem själva och i mötet med patienten samt den rådande arbetsstrukturen. Tack vare bland annat ekonomiska förutsättningar och en tillåtande kultur hade de valt deltidsarbete som en strategi för att ha kontroll över sin arbetssituation och känna arbetsglädje. MeSH-termer Qualitative Research, General practice, Job Satisfaction, Time management. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Syfte...6 Frågeställning 6 Metod och material...6 Etiska överväganden.8 Resultat..8 Diskussion 16 Framtida studier Slutsats.21 Referenser 22 Bilagor Bilaga 1 Informationsblad till allmänläkare som inbjuds till intervju..24 Bilaga 2 Brev till verksamhetschefer på berörda vårdcentraler...25 Bilaga 3 Intervjuguide..26 3

4 Inledning Efter att ha arbetat några år inom allmänmedicin slogs jag av hur mycket roligare jag upplever mitt arbete när jag arbetar deltid än heltid. När jag jobbar deltid är jag inspirerad och intresserad, har mer kraft för emotionellt krävande patienter och tycker att jag har världens bästa jobb. När jag arbetar heltid känner jag mig frustrerad och mer lättirriterad på patienterna. Detta kan bero på mig som person. Samtidigt vittnar flera av mina kollegor om samma sak heltidsarbete med patienter kräver mycket av oss, både intellektuellt och emotionellt, och för att orka går man ner på deltid. Min egen förhoppning är att fortsätta känna arbetsglädje under ett långt yrkesliv inom allmänmedicin. Jag vill i detta arbete ta reda på hur mina äldre kollegor i Stockholm som valt att arbeta deltid resonerar. Bakgrund Sverige hade år stycken specialister i allmänmedicin som är medlemmar i Sveriges Läkarförbund [1]. Alla läkare måste inte vara med i Sveriges Läkarförbund och 2008 fanns totalt 5734 stycken med specialistbevis i allmänmedicin som arbetade inom hälso- och sjukvård [2]. I detta arbete kommer jag att benämna specialister i allmänmedicin som allmänläkare. Allmänläkaren arbetar i första linjens sjukvård och är en mycket betydelsefull person för att patienter ska hamna rätt med sina besvär. År 2010 genomförde Socialstyrelsen en enkät till alla landstingsledningar i Sverige och i stort sett samtliga uppgav att det är svårt att rekrytera allmänläkare [3]. Allmänläkare i Sverige kan arbeta i antingen offentlig eller privat regi och 2008 var fördelningen i riket 66% offentlig och 34% privat regi [2]. I privat regi inbegrips också personalägda vårdcentraler. Vissa regioner i Sverige har svårare att rekrytera allmänläkare och i Dalarna har nästan samtliga specialister skrivit på ett upprop för att slå larm om den pressade situationen. I Dalarna är doktorerna omräknat till heltid runt 100 stycken och för att nå det nationella bemanningsmålet en allmänläkare per 1500 invånare skulle man behöva vara 185 stycken heltidsarbetande allmänläkare [4]. Dessutom väntas stora pensionsavgångar inom de närmaste åren då 49,5% av alla allmänläkare var 55 år eller äldre 2008 [2]. År 2008 var 45% av alla allmänläkare kvinnor, men av de som var under 40 år var 58% kvinnor [2]. I Sverige utgör allmänläkarna 17% av läkarkåren vilket är lägre än snittet i EU där andelen allmänläkare utgör 25% av läkarkåren [5]. 4

5 En svårighet vid beräkning av det framtida behovet av allmänläkare är att så många arbetar deltid. Deltid avser en tjänstgöringsgrad under 100%. Statistik från Läkarförbundet visar att 46% av alla allmänläkare i Sverige som arbetar i offentlig regi och är medlemmar i Läkarförbundet arbetar deltid. Detta kan jämföras med sjukhusspecialister i ortopedi, kirurgi och medicin där endast 14% arbetar deltid [6]. Stora privata aktörer finns ej med i denna statistik men på Praktikertjänsts vårdcentraler arbetar 25% av allmänläkarna deltid [7], för Caremas vårdcentraler i Stockholm är motsvarande siffra 13% [8]. På Capios vårdcentraler i Sverige arbetar 36% av allmänläkarna deltid och av dessa var 55% kvinnor [9]. På landstingsdrivna vårdcentraler i Stockholms läns landsting arbetade 26% deltid i februari 2012 och av dessa var 70% kvinnor [10]. Även inom Praktikertjänst och Carema var det en viss övervikt av kvinnor som arbetar deltid [7,8]. Fler allmänläkare arbetar deltid jämfört med läkare med sjukhusspecialiteter [6]. Theorell och Karaseks krav-kontroll-stödmodell innehåller tre dimensioner: psykiska krav, beslutsutrymme och stöd från kollegor och chefer. Enligt modellen är en idealisk arbetssituation rimliga krav, bra socialt stöd och bra beslutsutrymme. De största hälsoproblemen finns i arbeten med höga psykiska krav, litet beslutsutrymme och dåligt socialt stöd [11]. Läkaryrket innebär höga psykiska krav. Svenska allmänläkare med låg kontroll och hög arbetsbelastning uppvisade en trefaldig riskökning av allmän försämrad hälsa jämfört med dem som upplevde en god kontroll och rimlig arbetsbelastning [12]. En kvalitativ studie från Canada beskriver allmänläkares stress på flera plan: personliga som egenskaper och familjesituation, arbetsmässiga som exempelvis antal patienter, tidspress, dokumentation samt organisatoriska som exempelvis hur sjukvårdssystemet är uppbyggt [13]. Allmänläkare bör behärska både somatiska, psykiska och psykosomatiska problem. En studie med holländska allmänläkare visar att konsultationer med patienter med psykisk ohälsa tar mer tid samt ger allmänläkaren en känsla av tidsbrist, jämfört med de konsultationer som endast rör somatisk ohälsa. Konsultationer där somatiska besvär antas ha psykologisk orsak ger dock allmänläkaren den största känslan av tidsbrist [14]. En svensk studie av manliga och kvinnliga allmänläkare samt distriktssköterskor visar att kvinnliga allmänläkare upplever högre arbetsbörda, sämre kontroll och dåligt socialt stöd jämfört med sina manliga kollegor. I samma studie rapporterade de kvinnliga distriktssköterskorna också hög arbetsbörda, dålig kontroll men ett starkt socialt stöd [15]. 5

6 Möjligheten till deltidsarbete ter sig viktigt för unga läkare i början av sin karriär. En enkät från SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening, 2011 visar att möjligheten till deltidsarbete är en viktig faktor vid val av specialitet [16]. En enkät 2010 om läkares arbetsvillkor visar att allmänläkare har en mer positiv inställning till sin arbetstid och i högre grad kan påverka hur arbetstiden schemaläggs än exempelvis internmedicinare [17]. Under senare delen av 2012 kommer Läkarförbundet att göra en Vårdvalsuppföljning och få en uppgift nationellt om hur många allmänläkare som arbetar deltid i både privat och landstingsdriven regi. Denna inventering kommer att ge ett svar på hur många, men inte skälen till varför man väljer att arbeta deltid. Väljer man allmänmedicin som specialitet för att man vill kunna arbeta deltid eller är arbetsvillkoren sådana att man inte orkar arbeta heltid? Eller är det en kombination av dessa två faktorer och/eller kombinerat med andra faktorer? Syfte Syftet med detta arbete är att som ett första steg ta reda på några erfarna allmänläkares uppfattning om och upplevelse av deltidsarbete jämfört med heltidsarbete. Frågeställning 1. Hur kommer det sig att allmänläkare arbetar deltid? 2. Vad finns det för förutsättningar som skulle kunna medföra att allmänläkare gick upp eller ner i arbetstid? 3. Vad upplever allmänläkaren att manliga respektive kvinnliga allmänläkare har för inställning till deltid/heltid? 4. Hur upplever allmänläkare skillnad i status mellan deltidsarbete och heltidsarbete? Med status menas i denna studie socialt anseende. Metod och material För att besvara frågeställningen valdes en kvalitativ metod då denna lämpar sig väl för att ta reda på människors tankar, upplevelser och attityder [18]. Semistrukturerade djupintervjuer med erfarna allmänläkare spelades in på band och transkriberades. Informationsblad som beskrev syftet med projektarbetet, frågeställningar, etiska överväganden och hur studien kommer att presenteras skickades till dem som var intresserade av att bli intervjuade [Bilaga1]. Före varje intervju informerades verksamhetschefen på varje berörd vårdcentral via 6

7 ett informationsbrev och denne hade möjlighet att höra av sig vid eventuella invändningar mot att vi genomförde intervjun [Bilaga 2]. Alla intervjuer genomfördes utanför arbetstid. Den som skulle intervjuas fick själv föreslå en ostörd plats för intervjun. Intervjufrågorna kompletterades med några nya frågor under förloppet på grund av nya infallsvinklar på ämnet som uppkom under de första intervjuerna [Bilaga 3]. Fyra stycken intervjuer genomfördes. De transkriberade intervjuerna kategoriserades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. I denna innehållsanalys handlar det första steget i processen om det manifesta materialet utan tolkning. I nästa steg görs en tolkning av den transkriberade textens underliggande mening (det latenta materialet). Det innebär att man identifierar meningsbärande enheter, det vill säga meningar eller ord som beskriver en faktor eller ett fenomen. Varje meningsbärande enhet abstraheras till en kod då man försöker hitta innebörden i de meningsbärande enheterna. Koderna kategoriseras för att kunna identifiera mer övergripande teman. När detta är sammanfattat återgår man till ursprungsmaterialet för att värdera och testa resultatet [19]. För att öka validiteten, det vill säga överensstämmelse mellan verklighet och tolkning, har den vetenskapliga handledaren samt två kollegor på VESTA-programmet läst de transkriberade intervjuerna och varit med och tagit ut de meningsbärande enheterna samt kodat. Urval Urvalet utfördes enligt snöbollsmetoden, vilket innebär att man genom en person som känner en person som känner en annan hittar en intervjuperson som man inte har en personlig eller yrkesmässig relation till [18]. En av snöbollsmetodens styrkor är att en människas personliga kännedom om den de rekommenderar medför att det ofta blir en effektiv, billig och snabb metod att hitta människor med de kriterierna man söker jämfört med slumpmässigt urval. Nackdelen är just att det inte är ett slumpmässigt urval, vilket medför att man inte kan dra generella slutsatser [20]. Att dra generella slutsatser är dock inte syftet med kvalitativ forskning, som snarare är hypotesgenererande. Förfrågningar om intresse att delta i intervju skickades via e-post till allmänläkare som är handledare för ST-läkare i Stockholmsområdet, uppskattningsvis 100 stycken. Jag fick cirka 20 svar men valde ut fyra stycken utifrån de kriterier jag satt upp. De intervjupersoner som valdes ut skulle vara specialister i allmänmedicin, ha arbetat minst 15 år inom primärvård samt ha en tjänstgöringsgrad just nu på 80% eller lägre. Tjänstgöringsgraden på 80% eller lägre valdes för att få intervjupersoner som gjort ett aktivt val att arbeta deltid och inte exempelvis endast går hem tidigare på fredagar. Därutöver utfördes ett strategiskt urval för att 7

8 få spridning avseende män/kvinnor samt arbete på privat/landstingsdrivna vårdcentraler. Valet att undersöka erfarna allmänläkares inställning till deltidsarbete och inte yngre kollegors, grundades på en förhoppning att kunna renodla de mer yrkesmässiga skälen, då det exempelvis är ovanligt att de har småbarn hemma som gör att de arbetar deltid. Etiska överväganden Alla som intervjuades fick skriftlig information om projektet och tillfrågades om de vill delta. I denna information framgick att deltagandet var helt frivilligt och att man när som helst har rätt att avbryta utan att behöva ge en förklaring [Bilaga 1]. Det går ej att identifiera de intervjuade på de inspelade banden eller i arbetet. På banden definieras de endast som man/kvinna, ålder, tjänstgöringsgrad samt om de arbetar i privat eller landstingsdriven regi. Alla som intervjuas har fått möjlighet att läsa igenom arbetet och komma med synpunkter innan det lämnats in. Verksamhetscheferna på berörda vårdcentraler informerades skriftligen samt hade möjlighet att stoppa intervjun vid eventuella invändningar [Bilaga 2]. Verksamhetscheferna får ta del av det godkända arbetet men har inte tillgång till varje enskild intervju. Banden med de inspelade intervjuerna förvaras inlåst hos handledaren och förstörs efter att arbetet är genomfört och godkänt. Resultat Alla de som intervjuades arbetade i Stockholms län. Två män och två kvinnor intervjuades. Två stycken arbetade på landstingsdrivna vårdcentraler och två stycken på privatägda vårdcentraler. Tjänstgöringsgraden varierade mellan 50% och 80% med en medelarbetsgrad på 67,5%. Samtliga var specialister i allmänmedicin och hade arbetat minst 15 år inom primärvården. De fyra intervjuerna genomfördes i juni 2012 och var mellan 11 och 29 minuter långa, medellängden var 19 minuter. Tre stycken teman samt ett flertal kategorier och underkategorier identifierades via kvalitativ innehållsanalys. I tabell 1 åskådliggörs hur denna analys gått till. 8

9 Tabell 1: Exempel på hur den kvalitativa innehållsanalysen har genomförts. Nr = Intervjunummer : citatnummer. Nr Meningsbärande Kod Underkategori Kategori Tema enhet 4:6 Men jag tror att det Fasa ut sig Trappa ner inför Ekonomisk Balans är ett absolut suveränt sätt att fasa ut sig. För sig själv, för patienterna. pension möjlighet 2:14 Det är det här never ending story på Arbetet tar aldrig slut Många patientmöten Patientarbete Inställning till sitt arbete något sätt som gör att det blir väldigt jobbigt. 3:9 Men de sista åren har det väl varit den produktionshetsen då som med staplar och det är lite tröttsamt och jag ligger alltid dåligt trots att jag har patienter på alla tider som finns möjlighet att boka. Stress att ta många patienter Krav från arbetsgivare stressar Faktorer som försvårar arbetet Arbetsstruktur De tre teman som identifierades var balans, inställning till sitt arbete samt arbetsstruktur. Allmänläkarnas upplevelse av deltidsarbete påverkades av faktorer och attityder hos dem själva och i mötet med patienten samt den rådande arbetsstrukturen. Detta kommer nu att presenteras i tabell, text och exemplifieras med citat från intervjuerna. 9

10 Balans Tabell 2 visar det första av tre teman, balans, med dess kategorier och underkategorier. Tema Kategori Underkategori Balans Föräldraskap Egen inställning Kollegors inställning Ork Trötthet Vill arbeta efter pension Ekonomisk möjlighet Trappa ner inför pension Lönen möjliggör Livskvalitet Tid för annat Bekvämt Föräldraskap Alltså har man småbarn hemma då är det naturligtvis så att man jobbar deltid. Det tycker jag. Det får man ju aldrig tillbaka. Intervju 4. Egen inställning och kollegors inställning Allmänläkarna som intervjuades hade inte alla egna barn men upplevde ändå att det var självklart att småbarnsföräldrar arbetar deltid. Inställningen var att man som kollega ska möjliggöra detta och det fanns en stor förståelse för att småbarnsföräldrar går hem tidigt på dagarna. Ork Alltså jag kan uppleva att jag orkar, för där är det viktigt med relationerna, att man känner att man får någonting i utbyte och att man liksom har kontakt och det orkade jag inte ha när jag jobbade så mycket. Men det orkar jag nu. Jag kan se att det är en person som sitter framför mig och inte bara en ond fot. Intervju 2. Trötthet Orken för patienterna spelade stor roll avseende beslutet att arbeta deltid. Det fanns inga förutsättningar som kunde ändras så att de ville arbeta heltid igen. Däremot upplevde några av dem att om de fick mer tid för reflektion på arbetstid kunde de tänka sig att öka arbetsgraden cirka tio procent. Förutsättningar som skulle innebära att de gick ner ytterligare i arbetstid var 10

11 svåra att hitta förutom om man själv drabbades av sjukdom. Flera upplevde att gränsen för att kunna fortsätta att räknas som en del i arbetslaget på vårdcentralen var en arbetsgrad på 50%. Vill arbeta efter pension Flera av dem önskade arbeta längre men mindre, det vill säga fortsätta att arbeta efter pension men inte på heltid. Detta då de trivs med sina kollegor och med patienterna men upplever sig alltför trötta vid heltidsarbete. Ekonomisk möjlighet Men jag tror att det är ett absolut suveränt sätt att fasa ut sig. För sig själv, för patienterna. Intervju 4. Trappa ner inför pension Flera av de intervjuade ser deltidsarbetet som en möjlighet att trappa ner inför pension. De upplever att både dem själva och patienterna behöver vänja sig vid att de inte är lika mycket på vårdcentralen. Samtidigt önskar de fortsätta arbeta, men i mindre utsträckning. Detta förutsätter att det finns ekonomiska möjligheter att trappa ner, något som alla upplevde att de hade. Lönen möjliggör Flera hade arbetat deltid under hela sitt liv och upplevde att en förutsättning för detta är en bra lön. Samtidigt menade de att lönen inte varit central vid val av specialitet. Jag är positiv till primärvård och jag är positiv att vara doktor så jag har ju inte jag har ju inte gått ner därför att jag var aldrig liksom om någon utan det var bara för att jag blev tröttare bara för att jag vart äldre och då tyckte jag att jag hade den chansen och jag hade råd. Intervju 1. Livskvalitet Jag tänker på det där man brukar prata om att man har tre ben - alltså både för sig själv, relationer och jobb. Man har liksom lite balans, så att man inte efter 20 år upptäcker att ojdå, jag har bara det här benet. Intervju 2. 11

12 Tid för annat och bekvämt Allmänläkarna upplevde en större känsla av balans när de arbetade deltid. Detta tack vare mer ork för patienterna men också mer tid för annat i livet. Detta beskrevs som bekvämt eller lyx. Fritiden upptogs av bland annat musik, resor och sommarhus. Och det är ju smart för vårdcentralen, jag är här varje vecka och det visade sig att det är ju även för mig en vinst. Att faktiskt att jobba två dagar, helg, tre dagar, en vecka ledigt. Det är lyx. Det är den högsta lyxen. Intervju 4. Inställning till sitt arbete Tabell 3 visar det andra av tre teman, inställning till sitt arbete, med dess kategorier och underkategorier. Tema Kategori Underkategori Inställning till sitt arbete Patientarbete Många patientmöten Tid för reflektion Attityd till karriär Status inte betydelsefullt Upplevd generationsskillnad Kön Arbetsglädje Lust till arbetet påverkas av arbetstid Valt specialitet av intresse Strategier att orka Arbeta deltid Annat än mottagningsarbete Prioriteringar Patientarbete Ja det är mycket möten. Det finns ju ingen som har så mycket möten. Ingen annan specialitet där man har så mycket möten. Och möten att det är påfrestande tror jag. Intervju 4 Många patientmöten Samstämmighet rådde mellan allmänläkarna när det gällde patientarbetet. De upplevde det som spännande men samtidigt kravfyllt. De uttryckte att man behöver kraft för att orka engagera sig och att många patientmöten är roligt men också uttröttande. De kände också ett stort ansvar för sin lista, det vill säga deras egna patienter. 12

13 Tid för reflektion Alla upplevde brist på tid för reflektion på arbetstid. Utrymme för reflektion hade de endast på fritiden. Att arbeta deltid var för några en strategi för att få mer tid, på fritiden, till eftertanke gällande patientarbetet. Mycket sker väl i det undermedvetna redan när man vaknar mitt i natten och kommer på något som man borde gjort annorlunda. Intervju 3. Det är nog att det liksom antal patienter jobbet är ju liksom aldrig klart.. alltså när man jobbar, åtminstone för mig så är det när man jobbar, när jag jobbar så jobbar jag ju liksom jättemycket. Det är ingen paus. Utan det är hela tiden, det är femmans växel från att man kommer, helst sjuans, från att man kommer på morgonen tills man stänger av datorn. Och det.. det tar på krafterna, det finns liksom ingen tid för reflektion. Intervju 2. Attityd till karriär Dom som är yngre har dom råd tror jag dom går ner i tid. Intervju 1. Status inte betydelsefullt Attityden till karriären handlade om att ha goda förutsättningar att göra ett bra jobb samt kollegor man tycker om. Karriär var inget som spontant togs upp utan det viktiga var att trivas på arbetet. Status hade ingen betydelse avseende val av arbetsgrad. Upplevd generationsskillnad De upplevde att deras yngre kollegor har en annan inställning till sitt arbete än dem själva och deras äldre kollegor. De yngre kollegorna går hem i tid och arbetar deltid. Detta uppfattades som en god förändring och skulle de välja om idag skulle de arbeta deltid eftersom man ändå hinner med. Kön De upplevde att både kvinnor och män arbetar deltid men att den största andelen fortfarande är kvinnor. Detta troddes bero på traditionella mönster. Även här såg man en generationsskillnad med fler yngre manliga kollegor som arbetade deltid och tog större del i familjelivets ansvar. Generellt upplevde de en större skillnad mellan generationerna än kön gällande inställning till sitt arbete. 13

14 Man lär sig ändå och man hinner med ändå och man kanske inte blir lika trött. Intervju 1. Arbetsglädje Alltså jag måste säga att jag har nästan småsjungit på väg till jobbet jämt även när jag jobbade heltid men jag måste säga att när jag.. alltså nu, nu känns det det.. alltså det är riktigt kul. Sådär lite sug efter det. Intervju 4. Lust till arbetet påverkas av arbetstid De upplevde att lusten att arbeta blev större när de arbetade deltid. Lusten ökade när de kände att de hade tid och ork för patienterna. Valt specialitet av intresse Alla hade valt specialitet utifrån intresse för allmänmedicinen och dess helhetssyn. De upplevde att det var lättare att bibehålla denna helhetssyn när de arbetade deltid. Det är väldigt lätt att sitta över några timmar och det blev liksom för mycket. Jobbdelen blev för mycket. Och sen började jag känna det var inte roligt. Så började jag känna nästan patienterna som kravmaskiner liksom som bara mer och mer och mer. Det tog aldrig slut och så kände jag att nej, det här vill inte jag. Intervju 2. Strategier att orka man säger plussarna så att säga, det var ju nästan inga av dom heller som jobbade heltid med patienter Nej, de jobbade, de gick in i administration, dom var handledare, studierektor, forskade lite grann deltid, olika såna där saker. Hade sjukhem och alltså.. ingen jobbar.. ingen orkar jobba med patienter 40 timmar i veckan. Alltså när det är mottagningsarbete. Intervju 2. Arbeta deltid och annat än mottagningsarbete Att arbeta endast med patienter heltid upplevde de som tungt. En strategi var att arbeta deltid, en annan att ha andra arbetsuppgifter än bara mottagningsarbete på vårdcentralen. De hade alla erfarenhet av detta inom olika områden som exempelvis barnavårdscentral, sjukhem och handledning. Detta uppfattades både som stimulerande men var också ett sätt att lätta upp arbetsdagarna. 14

15 Prioriteringar De prioriterade noga, en del arbetsuppgifter fick vänta till en annan tidpunkt. Arbetsstruktur Tabell 4 visar det tredje temat, arbetsstruktur, med dess kategorier och underkategorier. Tema Kategori Underkategori Arbetsstruktur Faktorer som försvårar Krav från arbetsgivare stressar Mycket mottagningsarbete Ökande administrativt arbete Övertid Faktorer som förenklar Tillåtande kultur att arbeta deltid Solidaritet mellan kollegor Möjlighet att lägga eget schema ST-läkare tar över specialistens patienter Faktorer som försvårar Men de sista åren har det väl varit den produktionshetsen då som med staplar och det är lite tröttsamt och jag ligger alltid dåligt trots att jag har patienter på alla tider som finns möjlighet att boka. För det är ju ingen lösning att sätta upp komplicerade patienter på 15 minuters-tider. Näh, och man kan ju inte skita i posten heller, det som kommer i datorn heller. Så jag får aldrig ihop det där. Intervju 3. Krav från arbetsgivare stressar och mycket mottagningsarbete Arbetsstrukturen påverkade allmänläkarnas vardag både positivt och negativt. En faktor som försvårade är krav från arbetsgivaren att ta många patienter. Detta gav upphov till stress och frustration. Kraven på att ta emot många patienter gjorde också vardagen mer ensidig avseende arbetsuppgifter med mycket mottagningsarbete. Ökande administrativt arbete och övertid De upplevde en ökning av administrativa krav med fler instanser att hålla reda på som exempelvis mail, vanlig post, signering och registrering. Inställningen till övertid var inte samstämmig utan mer personbunden. En del arbetade sällan övertid, för andra hände det ofta. Att arbeta deltid kunde då både minska övertiden tack vare minskad patientmängd men också öka övertiden då man upplevde mindre buffert-tid för administration. 15

16 förut när det kom flex då tyckte jag att det var lite irriterande så där att man är övervakad precis men vi var ju vana att alltid jobba över jättemycket utan att få någon ersättning. Sen blir det ju dubbelt också eftersom man får skäll om man har för mycket flex. Sitter man en kväll när man är ledig stänger man ju hellre av 2 timmar än att apparaten ska reagera. Intervju 3. Faktorer som förenklar Inom primärvården är man mera tillåtande just när det gäller det här att kunna jobba deltid. Eh.. det passar systemet kanske lite bättre på något sätt. Eh.. inom sjukhusbranschen, som jag också har jobbat ganska mycket innan jag blev distriktsläkare, där är allting så sårbart om det är någon som jobbar halvtid eller deltid därför att det är så svårt att gå hem och man har liksom ingen ersättare på en avdelning till exempel. Intervju 1. Tillåtande kultur att arbeta deltid och solidaritet mellan kollegor Flera faktorer förenklar arbetet och möjligheten att arbeta deltid inom primärvård. En viktig faktor är en tillåtande kultur där det ses som självklart att man ska kunna arbeta deltid om man vill. Där framkom också en stor solidaritet gentemot kollegor som arbetar deltid man tar eftermiddagsjourer för dem exempelvis. Det fanns en stor förståelse för att vi alla passerar olika skeden i livet med olika behov och där behöver man hjälpas åt. Möjlighet att lägga eget schema och ST-läkare tar över specialistens patienter Strukturella möjligheter att lägga sitt eget schema förenklar också möjligheten att arbeta deltid, liksom möjligheten att boka om egna patienter till annat tillfälle vid behov. Flera beskrev också att den ST-läkare som de handlett kunde kliva in och ta över en del av deras patienter när de gick ner på deltid, en lösning som de var mycket nöjda med då de kände att patienterna inte kom i kläm samtidigt som deras egen patientmängd minskade. Ja vi har inte så många unga läkare här och det.. för dom är det ju en självklarhet att dom lägger sitt schema på ett annat sätt [ ] så att man går hem tidigare när man har småbarn och det där har vi gjort individuellt då. Intervju 4. Diskussion Syftet med denna studie var att ta reda på några erfarna allmänläkares uppfattning om och upplevelse av deltidsarbete jämfört med heltidsarbete. Tre stycken övergripande teman kunde 16

17 identifieras: balans, inställning till arbete och arbetsstruktur. I dessa teman ingår kategorier som exempelvis ork, ekonomisk möjlighet, patientarbete, arbetsglädje samt faktorer i arbetsstrukturen som försvårar och förenklar. Dessa resultat kommer nu att diskuteras utifrån de ursprungliga frågeställningarna i studien. Resultatdiskussion Hur kommer det sig att allmänläkare arbetar deltid? I studien framkom att balansen i livet var en central del i valet att arbeta deltid. Där inbegrips upplevelsen av livskvalitet med tid för annat än bara arbetet, ekonomisk möjlighet att trappa ner samt att kunna arbeta mindre under småbarnsåren. Att orka se patienterna som människor och inte bara symptom var det som gjorde arbetet kul och denna ork ökade när de arbetade deltid. En undersökning av distriktsläkare i Skåne, av vilka 2/3 arbetar deltid, visar att man delade en liknande uppfattning; vardagen som allmänläkare är stressig med för lite tid avsatt per patient och för administration, man valde därför att arbeta deltid för att orka [5]. Resultatet visade också att patientarbetet är det som allmänläkarna tycker är roligt men samtidigt uttröttande. Detta i kombination med ökade krav från arbetsgivare på att ta fler patienter medför att tiden för reflektion på arbetstid upplevs som obefintlig. Att gå ner i arbetsgrad var ett sätt att få mer tid för reflektion, fast på fritiden. De upplevde en större arbetsglädje och lust att arbeta efter att de börjat arbeta deltid. Man kan fundera över om deras prestation förändras av att arbeta deltid? Ett tidigare VESTA-projekt undersökte vilka vårdcentraler som hade minst förbättringsutrymme (FBU), det vill säga minst behov av förbättringar, utifrån resultatet i Indikatorenkäten Indikatorenkäten speglar patienternas upplevelse. Där såg man att vårdcentralerna med lägst FBU hade fler läkare som arbetade deltid. Man vet dock inte om de hade andra uppdrag som täckte resterande arbetstid eller hade reducerad arbetstid. Man kan dock spekulera i att läkare som har mer patientfri tid har mer ork och engagemang för de patienter de träffar. Signifikant fler läkare på vårdcentraler med lågt FBU hade gått handledarutbildning och/eller konsultationskurs. Hur kan man förklara sambandet mellan kompetens- och kvalitetsarbete och nöjda patienter? Sannolikt belyser det en välfungerande organisation där man får mer tid att reflektera över det arbete man gör vilket påverkar patientmötena positivt [21]. En nederländsk studie har visat att en läkare som inte är stressad ger bättre vård än en läkare som upplever sig stressad [22]. 17

18 Om man tittar på Theorell och Karaseks krav-kontroll-stödmodell [11] upplevde allmänläkarna i den här studien höga psykiska krav, dåligt beslutsutrymme avseende produktionskrav, men bättre gällande möjligheten att lägga sitt eget schema och möjligheten att arbeta deltid. De upplevde stort stöd från kollegor men inte alltid från chef/arbetsgivare. Man kan tolka det som att de hittade en egen strategi för att ha bättre kontroll över sin arbetssituation och det var att gå ner i arbetstid. De tog ansvar för sin egen balans i livet. Är det så att de som arbetar deltid egentligen möjliggör ett högre arbetstempo på vårdcentralen genom denna strategi? Att de gör ett val som passar dem personligen, men inte arbetar för att förändra strukturer som försvårar arbetet? Vad finns det för förutsättningar som skulle kunna medföra att allmänläkaren går upp eller ner i arbetstid? I studien framkom att de många patientmöten som en allmänläkare har under en dag är stimulerande, men också kravfyllt. Är det så att deltid är ett sätt att minska på patientarbetet? Det fanns olika strategier för att orka med arbetet på vårdcentral och en strategi var att arbeta deltid. Ett annat sätt var att varva mottagningsarbetet med patienter med exempelvis handledning, barnavårdscentral eller forskning. En undersökning av primärvården i Skåne visade dock att de flesta distriktsläkarna som arbetar deltid inte har andra bisysslor, utan upplever arbetet med patienter som så krävande att de valt att arbeta deltid [5]. Detta är en viktig arbetsmiljöfråga. Vilka förändringar från arbetsgivarnivå skulle kunna innebära att fler allmänläkare vill arbeta heltid? Mer utrymme för reflektion på arbetstid samt lägre produktionskrav var två faktorer som skulle kunna underlätta allmänläkarens vardag enligt denna studie. Allmänläkarna som intervjuades önskade dock under inga förutsättningar arbeta heltid igen, men kunde tänka sig att öka arbetsgraden något vid en förbättring av dessa arbetsvillkor. Förutsättningar som skulle innebära att de gick ner ytterligare i arbetstid var svåra att hitta förutom om man själv drabbades av sjukdom. De upplevde att gränsen för att fortsätta att räknas som en del i arbetslaget var en arbetsgrad på 50%. Vad upplever allmänläkaren att manliga respektive kvinnliga allmänläkare har för inställning till deltid/heltid? En brittisk studie har identifierat vilka faktorer som påverkar en allmänläkares humör under en dag. Stress och tidspress på arbetet och problem i privatlivet påverkade humöret negativt medan förmågan att arbeta effektivt och ligga bra i tid samt positiva händelser i privatlivet påverkade humöret positivt. Kvinnliga allmänläkares humör påverkades mer än sina manliga 18

19 kollegor av händelser i privatlivet [23]. Även om kön inte var en central del i intervjuerna konstaterades ändå att fler kvinnor än män arbetar deltid, vilket även bekräftas i statistiken [7-10]. Detta troddes bero på traditionella mönster. Dessa mönster kan ju innebära att kvinnor inte bara tar ett större praktiskt ansvar i hem och familj och arbetar deltid utan även ett större mentalt ansvar och därför påverkas mer av händelser i privatlivet. Allmänläkarna upplevde att vilken generation man tillhör spelar större roll än kön avseende inställningen till deltidsarbete. De hade alla noterat att deras yngre kollegor gärna arbetade deltid och samtidigt inte arbetade övertid, oavsett kön. Denna bild av yngre läkares inställning till sitt arbete bekräftas i en enkät som SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening, genomförde 2011 [16]. Barn födda mellan 1961 och 1981 refereras ofta till den så kallade Generation X [24]. En longitudinell studie av 4000 amerikaner födda mellan 1961 och 1981, det vill säga tillhörande Generation X, visade att majoriteten av dem var aktiva, balanserade, lyckliga och familjeorienterade [24]. Kanske är det denna strävan efter balans i livet som även eftersträvas hos svenska läkare tillhörande Generation X som väljer att arbeta deltid? Hur upplever allmänläkare skillnad i status mellan deltidsarbete och heltidsarbete? Allmänläkarna upplevde ingen skillnad i status mellan deltids- och heltidsarbete. Kan det vara så att allmänmedicinen som specialitet inte har så hög status inom läkarkåren och att de som väljer att bli allmänläkare fokuserar på andra aspekter än status vid val av specialitet samt arbetsgrad? En bra allmänläkare har en helhetssyn på patienten och dess sammanhang. Denna helhetssyn kanske avspeglas i deras egna livsval samt i synen på kollegor, exempelvis i den tillåtande kultur som råder för deltidsarbete och solidariteten mellan kollegor som allmänläkarna upplevde. Metoddiskussion Den kvalitativa metoden passade syftet väl. I en kvalitativ studie är det centralt att undersöka om studien är av god kvalitet, vilket görs utifrån begreppen trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet [19]. Trovärdighet handlar om hur väl tillvägagångssätt, data och analysprocess svarar upp mot undersökningens syfte. Att studiens resultat förstärks med citat från intervjupersonerna stärker trovärdigheten. Den vetenskapliga handledaren och två STkollegor på VESTA-programmet läste de transkriberade intervjuerna och deltog i processen med att ta fram teman. De intervjuade allmänläkarna hade också möjlighet att läsa rapporten och ge respons på mina tolkningar av materialet innan det lämnades in för granskning, så kallad informantvalidering. Detta är två sätt att öka trovärdigheten i studien. Tillförlitlighet 19

20 innebär att någon annan ska kunna upprepa studien vid ett senare tillfälle. Detta bygger på att forskningsprocessen beskrivs noggrant så att en annan person kan få liknande svar vid en annan tidpunkt. Jag hade inte tid och möjlighet att intervjua tillräckligt många allmänläkare så att mättnad uppstod vilket sänker tillförlitligheten i denna studie. Min bristande erfarenhet av att utföra forskningsintervjuer kan ha påverkat resultatet. I samband med att de första intervjuerna genomfördes uppkom nya frågor gällande bland annat arbetsglädje, reflektionstid och generationsskillnader [Bilaga 3]. De uppkom utifrån de svar jag fick i de första intervjuerna och kan ha påverkat resultatet eftersom ämnet belystes på olika sätt i de olika intervjuerna. I kvalitativa intervjuer får man dock ändra, lägga till eller ta bort frågor under arbetets gång. Överförbarhet innebär i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra sammanhang och grupper. För att öka överförbarheten är det viktigt att ge en tydlig beskrivning av urvalet. Jag valde att intervjua allmänläkare med minst 15 års erfarenhet av arbete i primärvård. Detta för att min uppfattning var att många av de yngre läkarna som arbetar deltid gör det på grund av att de har småbarn hemma och jag var intresserad av flera aspekter av deltidsarbete. Det var också intressant att se om inställningen hade förändrats på något sätt under yrkeslivet. Detta urval kan ha påverkat resultatet, bland annat gällande upplevelsen av att deltid var ett bra sätt att trappa ner inför pensionen. Det kan också ha påverkat resultatet att de själva fick anmäla intresse att vara med på intervjun. Sannolikt generar det människor som funderat mycket på frågan och redan tagit ställning. Det låga antalet intervjupersoner i kombination med ett begränsat urval gör att överförbarheten i denna studie är låg. En styrka i denna rapport är att det inte gjorts någon liknande undersökning tidigare som publicerats, vilket medförde uppslag till många frågor som skulle kunna utforskas vidare. Resultatet bygger på intervjuer med fyra läkare. Studien genomfördes under en begränsad tid och fyra intervjuer var rimligt enligt tidsplanen. En svaghet med studien är att det kunde ha behövts fler intervjuer för att uppnå mättnad. Kvalitativa studier syftar på att utforska attityder och upplevelser inom ett område och är således hypotesgenererande och inte hypotesprövande. Fler intervjuer hade kunnat göra analysprocessen mer svåröverskådlig och då hade programmet NVivo behövts användas för att analysera data. Att intervjuaren själv är ST-läkare i allmänmedicin, och att de som intervjuas vet om det, kan vara både en styrka och en svaghet. Styrkan är att intervjuaren har en stor förförståelse och har lätt att relatera till det som sägs och ställa relevanta följdfrågor. Denna förförståelse kan 20

21 dock påverka både intervjuerna och analysprocessen och således bli en svaghet. Att intervjuaren är blivande allmänläkare i samma landsting kan ha hindrat de intervjuade från att ta upp känsliga ämnen. Ett sätt att minska den risken var att den intervjuade fick noggrann information om att materialet avidentifierades och att de fick möjlighet att läsa igenom rapporten innan den lämnades in. Implikationer Resultaten i studien skulle kunna användas som ett diskussionsunderlag för politiker, tjänstemän inom landstinget, verksamhetschefer och allmänläkare. Detta skulle kunna bidra till en större förståelse för allmänläkarnas arbetssituation och val av deltidsarbete. Framtida studier Resultatet för Läkarförbundets Vårdvalsuppföljning 2012 är ännu inte klar, men kommer att ge en bild nationellt om hur många allmänläkare som arbetar deltid i både privat och landstingsdriven regi. Denna inventering kommer alltså att ge svar på hur många, men inte skälen till varför man väljer att arbeta deltid. Detta är en mycket viktig fråga ur arbetsmiljösynpunkt. Dessutom kommer det att vara en stor brist på allmänläkare i framtiden och svårt att beräkna bemanningsbehov om många arbetar deltid. Finns det åtgärder som varje vårdcentral skulle kunna vidta för att få fler allmänläkare att arbeta deltid? Det vore således intressant att utifrån resultaten i denna studie genomföra en enkät till svenska allmänläkare för att se vilka skäl som ligger till grund för deras val av arbetsgrad. Det vore också intressant att se hur yngre läkare inom primärvården resonerar. Slutsats Denna studie utforskade några erfarna allmänläkares upplevelse av deltidsarbete jämfört med heltidsarbete. Deras upplevelse av deltidsarbete påverkades av faktorer och attityder hos dem själva och i mötet med patienten samt den rådande arbetsstrukturen. Tack vare bland annat ekonomiska förutsättningar och en tillåtande kultur hade de valt att arbeta deltid som en strategi för att ha kontroll över sin arbetssituation och känna arbetsglädje. 21

22 Tack Tack till de fyra allmänläkare som tog av sin tid för att delge mig sina tankar runt deltidsarbete. Och stort tack till min vetenskapliga handledare Solvig Ekblad som med sitt engagemang, noggrannhet och kunskap gjort detta arbete möjligt och mig intresserad av forskning. Referenser [1] Läkarfakta 2011 statistik över medlemmar i Sveriges Läkarförbund. Hämtad [2] ] Tillgång på specialistläkare 2008, Socialstyrelsen Hämtad [3] NPS, Nationellt planeringsstöd, Årsrapport Socialstyrelsen. Hämtad [4] Mårtensson F, Upprop i Dalarna för fler allmänläkare, Läkartidningen, 2012, Nr 13, sid [5] Bergstrand O, Vägar för att öka antalet läkare i första linjens sjukvård, Projektarbete i Region Skåne på uppdrag av Hälsovalskontoret. [6] Sifferfakta från Åsa Jaktlund, Sveriges Läkarförbund E-post: [7] Sifferfakta från Lena Sundin, Praktikertjänst E-post: [8] Sifferfakta från Annica Levén, Carema E-post: [9] Sifferfakta från Noemi Serban, HR support, Capio E-post: [10] Sifferfakta från Ulf Lundin-Helmbold, Stockholms Läns landstings sjukvårdsområde E-post: [11] Theorell T, Är ökat inflytande bra för folkhälsan? Kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2003:46. Hämtad [12] Sundquist J, Johansson SE. High demand, low control, and impaired general health: working conditions in a sample of Swedish general practitioners. Scand j Publ Health 2000;28: [13] Joseph Lee F, Beller Brown J, Stewart M. Exploring Family Physician stress. Can Fam Physician :

23 [14] Else M Zantinge, Verhaak P, Kerssens J, Bensing J. The workload of GP:s : consultations of patients with psychological and somatic problems compared. British Journal of General Practice, 2005:55: [15] Wilhelmsson S, Foldevi M, Åkerlind I, Faresjö T. Unfavourable working conditions for female GP:s. A comparison between Swedish general practitioners and district nurses. Scand J Primary Health care, 2002;20: [16] SYLF:s ST-enkät 2011, Sveriges Yngre Läkares Förening, Hämtad [17] Läkarenkät 2010, ingår i forskningsprojekt om läkares arbetsvillkor, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet, Projektledare Eva Bejerot. Hämtad [18] Larsson S, Lilja J, Mannheimer K (red.). Forskningsmetoder i socialt arbete, Kapitel: Kvalitativ metod av S Larsson, sid Lund: Studentlitteratur; [19] Graneheim U.H, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today, 2004;24: [20] Sadler G R, Lee H-C, Lim R S-H, Fullerton J. Recruitment of hard-to-reach population subgroups via adaptations of the snowball sampling strategy, Nursing and Health Sciences 2010;12: [21] Lovén E. Vilka framgångsfaktorer i vårdcentralens verksamhet ger ökad patienttillfredsställelse? VESTA-arbete, Cefam. Stockholm, [22] van den Homberg P, Künzi B, Elwyn G et al. High workload and job stress are associated with lower practice performance in general practice: an observational study in 239 general practices in the Netherlands. BMC Health Services Research 2009;9: 118. [23] Rankin HJ, Serieys NM, Elliott-Binns CP. Determinants of mood in general practitioners. Br Med J 1987 Mar 7;294(6572): [24] Miller JD. Active, balanced and happy: these young Americans are not bowling alone. University of Michigan. Hämtad

24 Bilaga 1 Informationsblad Vill du delta i en intervju om allmänläkares inställning till deltidsarbete? Jag heter Magdalena Elfwén och är ST-läkare i allmänmedicin på Capio Ringens Vårdcentral i Stockholm. Jag ska i ett projektarbete inom ramen för min ST-utbildning skriva ett projektarbete om allmänläkares inställning till deltidsarbete och undrar om du skulle vilja ställa upp på en intervju i detta ämne? Frågor kommer att ställas om dina upplevelser av deltidsarbete jämfört med heltidarbete samt olika aspekter av detta inom allmänmedicin. Vad innebär det att delta? Jag kommer att intervjua flera specialister i allmänmedicin, alla med en tjänstgöringsgrad för tillfället på 80% eller mindre samt minst 15 års erfarenhet av arbete i primärvård. Både kvinnor och män deltar, liksom allmänläkare vid både landstings- och privat drivna vårdcentraler. Intervjun kommer att spelas in på band, transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Intervjun beräknas ta en timme och jag kan komma till din arbetsplats om ostördhet garanteras, annars kommer vi överens om ett annat ställe. Din verksamhetschef kommer innan intervjun att få skriftlig information och möjlighet att höra av sig vid eventuella invändningar mot att vi genomför den. Konfidentialitet All data kommer att presenteras på gruppnivå och ingen ska kunna känna igen intervjupersonerna. Din verksamhetschef kommer inte att få ta del av den intervju som jag gör med dig utan bara av det godkända arbetet där inga enskilda personer eller vårdcentraler kommer att anges. Under intervjun kommer du endast att få redogöra för kön, ålder, tjänstgöringsgrad samt om du arbetar på en landstings- eller privat driven vårdcentral. Banden med de inspelade intervjuerna kommer efter transkribering att förvaras inlåsta hos min vetenskapliga handledare Solvig Ekblad på Karolinska Institutet och efter att projektet är genomfört och godkänt förstörs banden. Frivillighet Att delta i detta projekt är helt frivilligt. Du kan när som helst, utan förklaring, avbryta deltagandet i studien. Om du väljer att tacka nej, så påverkar detta inte ditt arbete. Magdalena Elfwén ST-läkare i allmänmedicin på Capio Vårdcentral Ringen, Stockholm E-post: Tel:

25 Bilaga 2 Till vederbörande verksamhetschef Kan jag intervjua en allmänläkare på XXX vårdcentral om allmänmedicin och deltidsarbete? Jag heter Magdalena Elfwén och är ST-läkare i allmänmedicin på Capio Vårdcentral Ringen i Stockholm. Jag har valt att inom ramen för min ST-utbildning skriva ett projektarbete om allmänläkares inställning till deltidsarbete. Jag skriver till dig då jag skulle vilja be en av läkarna på din vårdcentral att delta i en intervju under ca en timme om detta. Jag kommer själv att kontakta läkaren. Syftet med projektarbetet är att ta reda på erfarna allmänläkares uppfattning om och upplevelse av deltidsarbete jämfört med heltidsarbete. Jag kommer att intervjua flera specialister i allmänmedicin på olika vårdcentraler, alla med en tjänstgöringsgrad för tillfället på 80% eller mindre samt minst 15 års erfarenhet av arbete i primärvård. Både kvinnor och män deltar, liksom allmänläkare vid både landstings- samt privat drivna vårdcentraler. Intervjun kommer att spelas in på band, transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Intervjun beräknas ta en timme och jag kan komma till er vårdcentral om ostördhet garanteras, annars kommer vi överens om ett annat ställe. All data kommer att presenteras på gruppnivå och ingen ska kunna känna igen intervjupersonerna. Du som verksamhetschef kommer självklart att få ta del av uppsatsen när den är klar. Om du har några invändningar mot att jag intervjuar en allmänläkare på din vårdcentral ber jag dig att höra av dig till mig innan XXXXXX. Har jag inte hört av dig innan detta datum räknar jag med att du inte har något att invända och genomför intervjun. Du är också välkommen att höra av dig om du har några frågor om detta. Med vänlig hälsning Magdalena Elfwén ST-läkare i allmänmedicin på Capio Vårdcentral Ringen, E-post: Tel: Vetenskaplig handledare: Docent Solvig Ekblad, Karolinska Institutet, E-post: 25

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys.

Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys. Får du lagom med tid hos doktorn? En kvalitativ innehållsanalys. Vetenskapligt arbete inom specialistutbildningen i allmänmedicin Författare: Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala, sfurustrand@hotmail.com

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag

Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag Johanna Edvardsson, läkarstudent termin 11 Anja Arnholdt-Olsson, läkarstudent termin 11; båda

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Din karriär och utveckling

Din karriär och utveckling Din karriär och utveckling Din karriär Framåt uppåt i cirkel? Det är mycket som händer i ditt liv och i ditt arbetsliv. Din karriär, utveckling, trygghet och lön är vårt intresse. Det kan vara svårt att

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Distriktsläkarnas arbetsförhållande före och efter vårdval inom landstinget i Östergötland

Distriktsläkarnas arbetsförhållande före och efter vårdval inom landstinget i Östergötland Distriktsläkarnas arbetsförhållande före och efter inom landstinget i Östergötland Författare: Avin Enochsson, distriktsläkare, specialist i allmänmedicin, Manpower Hälsopartner, Norrköping Handledare:

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Företagsläkarnas och skolläkarnas lönestatistik november 2013

Företagsläkarnas och skolläkarnas lönestatistik november 2013 Stockholm 2014-04-25 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Nr 3 2014 Företagsläkarnas och skolläkarnas lönestatistik november 2013 Bakgrund och svarsfrekvens Läkarförbundet skickade i januari

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Vårdcentralerna Bra Liv Landstinget i Jönköping Dorte Kjeldmand, studierektor, specialist i allmän medicin samt pedagogiskt ansvarig Nässjö Utbildningscentrum

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

67 % angav att de kan tänka sig bli specialister i allmänmedicin men bara 15 % angav att de har för avsikt att bli specialister i allmänmedicin.

67 % angav att de kan tänka sig bli specialister i allmänmedicin men bara 15 % angav att de har för avsikt att bli specialister i allmänmedicin. Uppdragsbeskrivning Bristen på allmänläkare i Sverige är uttalad och en av de absolut viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården att försöka komma till rätta med. Undertecknad fick därför hösten 2013

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Allmänläkare som verksamhetschef

Allmänläkare som verksamhetschef llmänläkare som verksamhetschef Är det något som vi allmänläkare skall ägna oss åt eller skall vi överlåta det till andra? Ledarskapets betydelse för verksamheten har varit föremål för mycket diskussion

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Att lära sig något nytt kan ses som en resa från där jag är idag till en ny plats. Rita två bilder av dig själv utifrån temat jämställdhet : - hur ser jag på

Läs mer

Primärvård i omvandling

Primärvård i omvandling Primärvård i omvandling En kvalita2v studie om hur chefer vid offentligt drivna vårdcentraler hanterar vårdvalsreformen och dess konsekvenser Andy Maun Distriktsläkare, doktorand Närhälsan Biskopsgården,

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Medsittning Innehållsförteckning

Medsittning Innehållsförteckning Medsittning Innehållsförteckning Sida Om medsittning 4 Aspekter på ömsesidig medsittning. Fortbildning i FQ-grupper 5 Utgångspunkten 5 Vad är allmänläkares medsittning? 5 Varför medsittning? 5 Förutsättningar

Läs mer

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården Delprojekt 3: Riskbruksprojektet i Stockholms län Projektledare spår 1 och 2: Charlotte Hedberg, allmänläkare och pedagogisk

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Tidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009

Tidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009 Tidsrikedom - Strategier mot tidspress 3 oktober 2009 Föreningen Tidsverkstaden Sociologiska institutionen Tidsord Brådska Jäkt Stressa Tidsbrist Livspusslet Egentid Balans arbete - privatliv 1 2 3 4 5

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer