Lönsam arbetsmiljö för städare. Therese Öhrling Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet

Transkript

1 Lönsam arbetsmiljö för städare Therese Öhrling Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet

2 Luleå Piteå (

3 Bild Städenheten i Piteå kommun

4 Städenheten före 2009 Höga sjuktal (18-20%) Satsningar på bra redskap och arbetstekniker ger inte önskvärt resultat Stor frustration att inte kunna bestämma själva över den egna verksamheten Oro för att bli konkurrensutsatta

5 Vi måste göra något! Så här kan vi inte ha det.

6 Vi tar reda på hur andra gör!

7 Vad de såg: -Vi såg att den röda tråden i de friska arbetsplatserna var delaktighet och påverkansmöjligheter. Men hur ska vi få till det i en politiskt styrd och trög organisation?

8 -Vi måste få bestämma mer själva! Vi som kan städning måste få bestämma hur verksamheten ska skötas. - Vi bildar en resultatenhet!

9 Vad de gjorde: Bildar resultatenhet 2009 Resultatansvar med ökat egenbestämmande som också förs vidare till alla medarbetare Kortare beslutsvägar Får behålla 50 % av eventuellt överskott Blir på flera sätt mer lik en privatägd städorganisation

10 Några av de viktigaste förändringarna Förbättrar kommunikation och sociala relationerna: mellan medarbetare, mellan medarbetare och chefer, mellan medarbetare och kunder Skapar nya och förbättrade möjligheter för personalinflytande och personalansvar. Tar till vara på medarbetarnas kunskap, kreativitet och kompetens. Glömmer inte bort de kontinuerliga satsningarna på bra arbetsredskap och utbildning

11 Effekter på individnivå Ökad upplevelse av att kunna påverka både den egna arbetssituationen och enhetens ekonomi och verksamhet Starkare gruppkänsla och sammanhållning Ökad arbetsglädje, yrkesstolthet och arbetsmotivation Förbättrade sociala relationer Upplevd bättre hälsa Arbetsintensifiering

12 Städarna upplever ökat beslutsutrymme/kontroll, krav och socialt stöd. Det har blivit mer att göra men det är roligare nu! Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell.

13 Städarna upplever ökat beslutsutrymme/kontroll, krav och socialt stöd. Men vill man vara med och påverka så måste man ju sätta sig in i saker. Jag tror att det blivit som mer arbete för alla. Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell.

14 Effekter på verksamhetsnivå Sjukfrånvaron sjönk från 20 till 4% Ökad effektivitet (Kortare beslutsvägar, städarnas ökade befogenhet) Ökad kvalitet (när städarna själva fick bestämma och utveckla verksamheten) Kostnadsmedveten personal Nöjda kunder Lägre kostnader för arbetsrelaterad sjukfrånvaro, och vikariekonstander Lägre personalomsättning

15 Utsedd till Årets offentliga arbetsplats 2009 av A greate place to work e plats i kategorin Sveriges bästa arbetsplats

16 Film av Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan där Piteås städenhet utgör ett gott exempel

17 Vad kan vi lära? En bred arbetsmiljösatsningen som innefattar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön ger resultat Oavsett ägandeform går det att arbeta med ökat personalinflytande (kanske särskilt i en privatstyrd organisation) Vikten av en väl fungerande tvåvägskommunikation Bygg tillit och förtroende. Ge för att få. Fånga upp tidiga tecken på fysiska besvär Synliggör och integrera städningen i andra verksamheter. För förbättrat resultat och för bättre social psykosocial arbetsmiljö. Extra viktigt för just städare med tanka på att de ofta arbetar själv

18

19 Jag vill även adressera dessa problem: Städare är den yrkesgrupp (tillsammans med vårdbiträden) som upplever att de har svårats att föra fram kritiska synpunkter på sina arbetsförhållanden (29 % jämfört mot 22 %). Städare är den yrkesgrupp som upplever den näst lägsta nivån (efter butiksbiträden) av systematiskt arbetsmiljöarbete (36 % jämfört mot 56 %). (Arbetsmiljöverket, 2015)

20 Tack! Välkommen att kontakta mig på: