Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Datum Sida 1 Kommunstyrelsens personalutskott, ordinarie ledamöter Kommundirektören T f personalchef Till punkt 2 kallas även: Carina Johansson Björn Hansson Anna Engdahl Sofia Lygdman Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Kommunstyrelsens personalutskott Stadshusets sammanträdesrum mv Tid: Måndag 2 november 2015 klockan 13:15 Val av justerare samt plats och tid för justering Johan Thomasson (M) med Gunilla Berglund (C) som ersättare Kommunkansliet tisdag 3 november klockan 13:15 Informationsärenden 1. Flextidsavtal 2. Arbetsmiljökartläggningen - resultat Delgivningar & politiken/offentliga handlingar/protokoll samt i pärm vid sammanträdet. Avesta 27 oktober 2015 Lars Isacsson (S) Ordförande Isak Holstensson Sekreterare

2 KOMMUNKANSLIET/PERSONALENHETEN AVESTA KOMMUN Arbetsmiljökartläggning 2015 Rapport Sofia Lygdman och Anna Engdahl Rapport från kartläggning av den psykosociala arbetsmiljöns påverkan på sjukfrånvaro. Resultat av enkätundersökning och djupintervjuer på 10 enheter i Avesta kommun. Identifiering av risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön som påverkar hälsan.

3 Innehåll Rapport, Arbetsmiljökartläggning Bakgrund Generellt om arbetsmiljö... 2 Bakgrund Hur ser det ut i Avesta kommun... 3 KPMG rapporten... 3 Självbildsanalysen... 4 Företagshälsovården Avesta Hälsan... 4 Arbetsmiljökartläggningen... 4 Redovisning av Arbetsmiljökartläggningen 2015, riktad kartläggning beställd av politiken Syfte... 4 Tillvägagångssätt... 4 Resultat... 6 Sammanställning enkät... 6 Figur Figur Figur Svarsfrekvens... 9 Djupintervju Sammanfattande analys Bilaga 1 Enkät Enkät Arbetsmiljökartläggning 2015 välmående på arbetsplatsen Hälsa och Livsstil Trivsel Bilaga 2 Underlag djupintervju Djupintervjufrågor till arbetsplatser med låg sjukfrånvaro Inledning Frågor till arbetsplatser med låg korttidsfrånvaro Djupintervjufrågor till arbetsplatser med hög sjukfrånvaro Inledning Frågor till arbetsplatser med hög korttidsfrånvaro

4 Inledning Nationellt ökar sjukfrånvaron åter och Avesta kommun följer den nationella trenden. Regeringen har gett i uppdrag åt arbetsmiljöverket att se över kvinnors arbetsmiljö som ett led i att sätta in åtgärder för att bryta den ökande sjukfrånvaron. Mer om deras arbete kan du ta del av om du söker organisationen gör skillnaden på eller på I Avesta har vi under året gjort flera undersökningar och utredningar när det gäller sjukfrånvaro och psykosocial arbetsmiljö. KPMG rapporten avseende Avesta kommuns sjukfrånvaro, Bemötandeprojektets Självbildsanalys och personalenhetens egen genomgång av sjukfrånvaro samt kontinuerlig återkoppling av företagshälsovården. Dessa tillsammans ger en bild av vad kommunen behöver arbeta mot för att nå en bättre arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro. Bakgrund Generellt om arbetsmiljö Arbetsmiljö och påverkansfaktorer Arbetsmiljöarbetet är grunden för att en kommun ska ha friska och effektiva medarbetare, som kan och orkar bidra till en service av hög kvalitet gentemot tredje part; medborgare, brukare, elever och kunder m.fl. Det vi vill ska synas externt behöver finnas internt först.. Arbetsmiljö är ett hett forskningsområde och arbetsmiljöverket arbetar intensivt för att ta fram kunskap kring vad som gör oss friska- respektive sjuka på arbetet har ett omfattande arbete bedrivits där arbetsmiljön har granskats utifrån ett genusperspektiv. I rapporten framkom det att det finns skillnader mellan klassiskt mansdominerade arbetsplatser och klassiskt kvinnodominerade arbetsplatser. Om detta kan man läsa i rapporten Organisationen gör skillnaden, där påvisas även hur arbetsgivaren genom organisation kan förbättra arbetsmiljön för t ex hemtjänst, förskolor och socialtjänst. Arbetsmiljöverket fastslår även att arbetsmiljöarbetet behöver ha en självklar plats i verksamhetsstyrningen för kommunen. Arbetsmiljö och hälsa Organisation och systematik är grunden för arbetsmiljön men det finns mjukare värden i arbetsmiljöarbetet som kommunen behöver väga in. Hälsa och hälsoarbetet hänger tätt samman med arbetsmiljöarbetet och de påverkar varandra. Inom området arbetsmiljö och hälsa diskuteras det frisk- respektive riskfaktorer. Det vill säga olika omständigheter/faktorer som gör att medarbetarna håller sig friska och mår bra på arbetet alternativt har större risk för att bli sjuka eller må dåligt på grund av omständigheter på arbetet. Nedan följer i punktform några exempel på friskrespektive riskfaktorer av vikt att ta hänsyn till i systematiska arbetsmiljöarbetet för kommunen. 2

5 Friskfaktorer Balans mellan arbete och fritid Reflektionsmöjlighet och feedback från chef och medarbetare Utvecklingsmöjligheter genom intern rotation och utbildning Kommunikation och information mellan alla som är verksamsamma på en arbetsplats Att kunna känna tillit och delaktighet skapar ett ökat ansvarstagande, engagemang och arbetsglädje Prioritering av arbetsuppgifter, att jag själv har möjlighet att kunna påverka mitt arbete. Riskfaktorer Litet utrymme för egna beslut Pressat tidsschema med litet utrymme till påverkan Att inte bli sedd och lyssnad till Brist på tillit och respekt Upplevelsen av att inte ha tillräckligt med resurser för att hantera arbetet på bästa sätt både när det gäller kunskap, resurser och ekonomi Hur ser det ut i Avesta kommun KPMG rapporten Generellt så påvisar KPMG rapporten att Avesta kommun arbetar bra med sin sjukfrånvaro och insatser kring arbetsmiljöarbetet. Men rapporten påvisar också förbättringsområden. Urklipp nedan, tagna direkt ur KPMG rapporten, visar tydligt på att kommunen behöver göra åtgärder för att kunna förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron. Övergripande Omsorgen Bildning 3

6 Självbildsanalysen Självbildsanalysen som bemötandeprojektet tagit fram med hjälp av Folkuniversitetet, visar tydligt att medarbetarna känner sig otrygga och att det finns en outtalad press av att inte göra fel, att inte duga, att inte räcka till samt att man upplever det lågt till tak och att det är svårt att ha en öppen dialog.. Företagshälsovården Avesta Hälsan I vårt kontinuerliga uppföljningsarbete med vår förtagshälsovård Avesta hälsan påvisar de att det framför allt är förskolepersonal och hemtjänstpersonal som är de grupper som upplever en hög stress i kommunen. Inom förskolan har man lyft att stressen framför allt uppstår p. g. a. brist på planeringstid samt frustration över att man inte kan nå fram och kommunicera på ett tillfredsställande sätt med våra nyanlända barn. Inom hemstjänsten framkommer det att medarbetarna upplever en hög stress p. g. a. tidsbrist och ett pressat tidsschema. Kostenheten är en annan arbetsplats, som företagshälsovården, lyft där enheten har en relativt hög sjukfrånvaro p.g.a. belastningsskador. Arbetet är fysiskt tungt och de monotona arbetsmomenten sliter helt enkelt på medarbetaretarnas kroppar. Arbetsmiljökartläggningen Arbetsmiljökartläggningen initierades av kommunal och politiken och genomfördes under hösten Avseende upplägg och resultat så finns i denna rapport ett särskilt avsnitt av detta då den tidigare inte redovisats. Redovisning av Arbetsmiljökartläggningen 2015, riktad kartläggning beställd av politiken. Då arbetsmiljökartläggningen inte tidigare redovisats ägnas större delen av den här rapporten åt att redovisa kartläggningens resultat. Syfte Syftet med kartläggningen är att identifiera vilka frisk- respektive riskfaktorer som finns på de arbetsplatser som valts ut utifrån sjukfrånvarotal. Utgångspunkten för kartläggningen har sin grund i följande punkter: Kartlägga sjukfrånvaron samt psykosocial arbetsmiljö inom omsorgs- och bildningsförvaltningen. Jämföra liknande enheter som har hög respektive låg sjukfrånvaro. Identifiera riskfaktorer och friskfaktorer på dessa enheter. Ta fram förslag på handlingsplan med åtgärdspaket för , för att få en förbättrad upplevd hälsa och arbetsmiljö samt minskad sjukfrånvaro Handlingsplanen avser då hela kommunen, inte bara utvalda enheter även om tyngdpunkter kommer att ligga på de områden som utvalda enheterna företräder. Tillvägagångssätt Steg 1 Arbetsmiljökartläggningen startade med att personalenheten inledningsvis tog fram sjuktal från samtliga arbetsplatser för de senaste 12 månaderna 4

7 (1 april mars 2015). De arbetsplatser som avvek från genomsnittet med tanke på hög- respektive låg sjukfrånvaro valdes sedan ut till kartläggningen i samråd med förvaltningarna. Utvalda enheter: Sjukfrånvaro angett i %: Rågens Hemtjänst Inne 18,65 % Rågens Hemtjänst Ute 7,98 % Kornknarren Hemtjänst inne 8,34 % Kornknarren Hemtjänst ute 4,96 % Hemsjukvården 2,42 % By/Horndals Hemtjänst 6,29 % Dagbarnvårdare Karlbo 1, 35 % Förskolan Prästkragen 14,17 % Förskolan Hattstugan 4,84 % Förskolan Leka lära 9,49 % Ovan redovisade enheter har valts med förhoppningen om att kunna identifiera friskoch riskfaktorer för den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatserna utifrån lågrespektive hög sjukfrånvaro. Steg 2 På dessa enheter gjordes en enkät med frågor som framförallt berörde den psykosociala arbetsmiljön (trivsel, hälsa och livsstil). Samma frågor har ställts till både medarbetare och chef. Bilaga 1. Steg 3 Sammanställningen av enkäterna har sedan varit grunden för de djupintervjufrågor som har tagits fram för att få en ännu bättre bild av vad som skiljer de olika arbetsplatserna åt. Tre medarbetare per enhet har deltagit på djupintervjun. För att genomföra enkätinsamling och djupintervjuer har två studentmedarbetare rekryterats. För att få en neutral bedömning och hantering av informationen såg personalenheten ett studentmedarbetarskap som det bästa alternativet. Studenterna läser PA-program på Högskolan i Gävle respektive Högskolan Dalarna. Personalenhetens processansvariga för kommunens arbetsmiljöplattform har tagit fram enkätfrågor samt underlag för djupintervjuer. Arbetet har skett i samverkan med fackliga organisationer. Steg 4 Analysen av djupintervjuerna genomfördes av personalenheten och mynnat ut i den handlingsplan med åtgärdsförslag som återlämnats till politiken som återfinns i denna rapport/handlingsplan. Fackliga representanter har delgetts möjligheten att kunna vara delaktig i detta arbete. 5

8 Resultat Sammanställning enkät Resultatet redovisad per förvaltning. Grupperna med sjuksköterskor i hemsjukvården samt enhetschefer har uteslutits i redovisningen nedan på grund av för litet svarsunderlag, färre än 7 (se vidare i diskussion av resultat om orsaken till det). Omsorgsförvaltningen - Figur Rågen Inne Kornknarren Inne Rågen Ute Kornknarren Ute By/Horndals hemtjänst 0 Analys av resultatet Utmärkande är att medarbetarna på Kornknarren är mera aktiva när det gäller motion och friskvård än på den jämförbara arbetsplatsen Rågen. Innegruppen på Kornknarren har en låg upplevd stress på fritiden, kan det vara sammankopplat med den höga andelen aktiva. Utifrån forskningen vet vi att fysisk aktivitet och motion är positivt både när det gäller att hantera stress men också som en motverkan till att stress uppstår. Medarbetarna på Kornknarren röker/snusar i större utsträckning än på Rågen. Samtliga grupper upplever en relativt hög stress på arbetet, både inne och utegruppen på Rågen sticker däremot ut när det gäller den upplevda stressen på arbetet. Rågens innegrupp har även avsevärt mest besvär av värk i kroppen. 6

9 Omsorgsförvaltningen Figur Rågen Inne Kornknarren Inne Rågen Ute Kornknarren Ute By/Horndals Hemtjänst Analys av resultatet Samtliga grupper har en hög trivsel när det gäller arbetskamrater, livet i stort och relativt hög trivsel med arbetsuppgifterna. Trivsel med närmaste chef anses också som hög. Alla dessa parametrar ses som friskfaktorer. Utmärkande är den låga känslan av påverkansmöjlighet på alla ställen utom By/Horndals hemstjänst där man i högre grad känner att man kan påverka sin arbetsdag. Låg känsla av påverkansmöjlighet är en riskfaktor för ohälsa och sjukdom. 7

10 Bildningsförvaltningen - Figur 3 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Leka/Lära Hattstugan Prästkragen DBV Karlbo Analys av resultat Leka/lära och Prästkragen upplever stress i hög utsträckning på arbetet. På Leka/lära har man även besvär med värk i större utsträckning än någon annan enhet och användandet av smärtstillande är relativt högt, detta trots att man har en den högsta stapeln när det gäller motion och friskvård. Samtliga grupper känner sig oftast pigga/utvilade, de sover bra och har en relativt lite huvudvärk. Det är noterbart att ingen på Bildningsförvaltningen i de grupper som deltagit anger att man röker eller snusar på arbetstid, vilket är väldigt positivt för hälsan. På frågan om hörseln påverkar negativt uppger 29 personer den gör det. Ingen inom DBV Karlbo har negativ påverkan på hörseln. 30 personer utnyttjar arbetsgivarens möjlighet till friskvård och av dessa är det 15 personer som arbetar på Förskolan Hattstugan. Av dessa 15 är det 14 st. som har möjlighet att använda friskvårdstiden samt en person som använder friskvårdsbidraget. 8

11 Bildningsförvaltningen - Figur 4 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Leka/Lära Hattstugan Prästkragen DBV Karlbo Analys av resultat För barnomsorgen är det tydligt att de enheter som upplever mer stress i arbetet också är de enheter som har högre sjukfrånvaro och lägre påverkansmöjligheter i arbetet. Det finns alltså ett klart samband mellan stress, påverkansmöjligheter och sjukfrånvaro. Trivsel med arbetskamrater är hög på alla enheter, detsamma gäller för trivsel med närmaste chef och arbetsuppgifterna. Leka/lära är den grupp som har lägst trivsel med arbetsuppgifterna, lägst åverkansmöjlighet samt trivsel med livet i stort. Trots hög upplevd stress har personalen på Prästkragen stor möjlighet till påverkan, hög trivsel med arbetsuppgifterna samt hög trivsel med arbetskamrater och livet i stort. Svarsfrekvens Enkäten skickade ut till 136 medarbetare och åtta chefer. Sex av åtta chefer besvarade enkäten och på medarbetarnivå svarade 112 dvs. 82,4 % i svarsfrekvens (Omsorgsförvaltningen 62 st. och Bildningsförvaltningen 50 st.). Bortfallet från cheferna kan förklaras med att det inte fanns någon rekryterad chef på arbetsplatsen vid tillfället då enkäten skickades ut. Gruppen med chefer samt gruppen för sjuksköterskor inom Hemsjukvården utgjorde färre än sju deltagare varför deras resultat inte kan redovisas. Däremot vägs resultatet in i den sammantagna diskussionen avseende djupintervjuerna. Gruppen med Dagbarnvårdare i Karlbo har också en lägre svarsfrekvens än sju men med godkännande av gruppen redovisas resultatet ändå. 9

12 Djupintervju Utifrån analysen av enkätsvaren sammanställdes ett antal frågor till djupintervjun. Se Bilaga 2. Frågorna är öppna och studentmedarbetarna har uppmuntrats att ställa följdfrågor. Frågorna är specifika för de arbetsplatser som har hög- respektive låg sjukfrånvaro. Sammanfattande analys Generellt visar resultatet att det finns ett högt förtroende för närmaste chef. Det finns också en viss korrelation mellan högre förtroende för chef och lägre belastning av stress. På de arbetsplatser där medarbetaren har ett högre förtroende för sin chef upplevs en lägre belastning av stress. Ett samband mellan upplevd stress och påverkansmöjligheter i det dagliga arbetet kan vara en orsak till lägre sjukskrivningsnivåer för vissa enheter. Känslan av att vara stressad är nära sammankopplad med den högre sjukfrånvaron på samtliga undersökta enheter inom Omsorgs- och Bildningsförvaltningen. Orsak till upplevd stressen skiljer sig däremot. Utifrån djupintervjuerna framkom följande: Inom förskolorna med hög sjukfrånvaro har medarbetarna en låg grad av planeringstid. Bristen av planeringstid ökar uppleved stress på ett negativt sätt. Många vikarier samt bristen på kontinuitet avseende vikarier upplevs som stressande och påverkar ordinarie medarbetares arbetsmiljö inom förskolan. Att inte kunna kommunicera (språket) med inskrivna barn och deras föräldrar bidrar både till minskad tillfredställelse, otillräcklighet och allmän stress i arbetet inom förskolan. Inom förskolan upplever man också en frustration att inte kunna lägga mer tid i barngrupperna. Upplevelsen att det administrativa arbetet tar för stor del av deras arbete. (Ett resultat av nya skollagen). Inom hemtjänsten lyfts känslan av att vara kontrollerad/övervakad i arbetet vilket skapar en stor press och stress hos medarbetarna. Vidare inom hemtjänsten så det finns också svårigheter med att komma in i de nya system som började användas före sommaren med nyckelfria lås genom mobiltelefon. (Genom mobiltelefonen sköter man sedan all registrering av brukare och arbetsuppgifter. Schema och dokumentation finns också att tillgå genom mobiltelefonen samt möjlighet att kommunisera med kollegor. Många av de faktorer som behandlats under denna punkt är i implementeringsfasen. När den är klar kommer det förmodligen leda till ökade effektivitet och mindre stress). Bristen av påverkansmöjligheter för hemtjänsten och hemsjukvården (till viss del) i arbetet påverkar stressnivåerna och sjukfrånvaro så att de blir högre. Inom hemtjänsten har det varit många byten av chefer vilket också påverkar medarbetarnas arbetssituation och arbetsmiljö vilket har bidragit till en högre frustration. 10

13 Sammanfattningsvis, när vi lyfter ut de risk- respektive friskfaktorer vi ser i vår kartläggning av arbetsmiljön så stämmer de överens med vad man säger i forskningen och som presenteras i inledningen av rapporten. Riskfaktorer i Avesta kommun Liten påverkansmöjlighet Hög personalomsättning Brist på delaktighet Avsaknad av chef/ledare Pressat tidsschema Det här är de faktorer som utger en risk på enheter med hög sjukfrånvaro i kartläggningen. Även när det gäller friskfaktorer kan vi utifrån resultatet av kartläggningen, på enheter med låg sjukfrånvaro visa på att Avesta följer det vi kan läsa i arbetsmiljöforskning. Friskfaktorer i Avesta kommun Tid för planering Stabilitet i arbetsgruppen, inte så mycket vikarier Samma vikarier Kommunikationen fungerar bra i arbetsgruppen Att ta ut friskvårdstimmen påverkar hälsan positivt 11

14 Bilaga 1 Enkät Enkät Arbetsmiljökartläggning 2015 välmående på arbetsplatsen Din arbetsplats har blivit utvald som en del i den arbetsmiljökartläggning som pågår just nu där personalenheten tittar på höga och låga sjuktal samt vad som utmärker risk- och friskfaktorer på utvalda arbetsplatser. Svara så sanningsenligt du kan på frågorna. Ringa in det svar som stämmer bäst in på dig i dagsläget. Det finns frågor att besvara på båda sidor av enkäten. Hälsa och Livsstil 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 2. Hur ofta har du huvudvärk? Dagar per vecka 3. Hur ofta har du värk i kroppen? Dagar per vecka 4. Hur ofta äter du smärtstillande? Dagar per vecka 5. Hur ofta har du svårt att somna alternativt vaknar på natten och inte kan somna om? Dagar per vecka 6. Hur ofta vaknar du utvilad och är pigg under dagen? Dagar per vecka 7. Hur ofta motionerar du 30 min eller mer? Dagar per vecka 8. Hur ofta upplever du stress på arbetet? Dagar per vecka 9. Hur ofta upplever du stress på din fritid? Dagar per vecka 12

15 10. Hur ofta dricker du alkohol? Aldrig 1 ggn/mån eller mer sällan 2-4 ggr/månad 2-3 ggr/ vecka 4 ggr /vecka eller mer 11. Röker du? Ja Nej Om du svarat ja. Händer det att du röker på arbetstid? Ja Nej 12. Snusar du? Ja Nej 13. Upplever du att din hörsel påverkar dig negativt? Ja Nej 14. Utnyttjar du arbetsgivarens möjligheter till friskvård? Ja Nej Om du svarat ja; vad nyttjar du? Friskvårdstimme Friskvårdsbidrag Trivsel 15. Trivs du med dina arbetskamrater? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 16. Trivs du med dina arbetsuppgifter? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 17. I hur stor utsträckning kan du påverka/prioritera din arbetsdag? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 18. Hur trivs du med din chef? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 19. Hur trivs du med din livssituation? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 20. Har du erbjudits ett medarbetarsamtal under de senaste 12 månaderna? Ja Nej Vilken enhet/arbetsplats jobbar du på? Tack för din medverkan! 13

16 Bilaga 2 Underlag djupintervju Djupintervjufrågor till arbetsplatser med låg sjukfrånvaro Inledning Tack för att du har anmält ditt intresse till att delta i kartläggningen av arbetsmiljön genom att vara med i den här djupintervjun. Intervjun är till för att fördjupa kunskaperna kring några av enkätens delar och frågor. Vi har valt ut din arbetsplats för att ni har en låg korttidssjukfrånvaro. Frågorna som vi kommer att ställa är öppna frågor. Dina svar är helt anonyma och vi ber dig svara utifrån din uppfattning så ärligt du kan. Utgå ifrån dig och din uppfattning och inte ifrån arbetsgruppens uppfattning eller vad du tror förväntas som svar på frågan. Svaren från intervjun kommer att redovisas i en sammanställning där dina svar läggs ihop med övriga svarande. Tre personal från varje arbetsplats kommer att intervjuas, det blir totalt 30 personer som deltar i intervjuerna, dina svar kommer inte gå att spåra. Frågor till arbetsplatser med låg korttidsfrånvaro 1. Inledningsvis vill jag fråga hur du upplevde enkäten, var frågorna lätta eller svåra att besvara? 2. På er arbetsplats har ni en låg korttidsfrånvaro. Vilka anledningar ser du kan ligga bakom det? Ifrån forskningen vet vi att det finns specifika friskfaktorer som gör att vi kan må bra och vara friska trots en hög belastning på arbetet. Det kan t ex vara att man har en bra chef, att man har möjlighet att vara delaktig och påverka, att man känner stöd från sina arbetskamrater, att man blir bekräftad och sedd. 3. Är det något som du känner stämmer in på er arbetsplats och för dig? Om ja, berätta mer. Om nej, tror du att det finns några andra orsaker till er låga frånvaro? 4. Vad skulle dina tips vara till arbetsplatser där korttidsfrånvaron är hög? 5. Hur hanterar ni en stressig eller akut situation eller period på din arbetsplats? (Ge exempel på en situation och hur den hanteras) 6. På vilket sätt kan du påverka det dagliga arbetet på din arbetsplats, t ex när det gäller arbetsuppgifter och arbetssätt? (Ge gärna exempel) 7. Vilken typ av stöd får du från din chef? (Fråga vidare om konkreta exempel) 14

17 8. Återhämtning är viktig för att må bra och behålla hälsan. Vad ger dig återhämtning? 9. Efter en ledighet, t ex helgen. Vad har du för känslor när du ska gå till jobbet? En viktig del i att må bra och fortsätta hålla sig frisk är att det är trivsamt på jobbet och i arbetsgruppen. 10. Vad gör ni för att det ska vara trivsamt att vara på jobbet? (Du får gärna ge fler exempel.) 11. Finns det något mer som du ser som viktigt att få förmedla till oss när det gäller just er arbetsmiljö och hälsa? Djupintervjufrågor till arbetsplatser med hög sjukfrånvaro Inledning Tack för att du har anmält ditt intresse av att delta i kartläggningen av arbetsmiljön genom att vara med i den här djupintervjun. Intervjun är till för att fördjupa kunskaperna kring några av enkätens delar och frågor. Vi har valt ut din arbetsplats för att ni har en hög korttidssjukfrånvaro. Frågorna som vi kommer att ställa är öppna frågor. Dina svar är helt anonyma och vi ber dig svara utifrån din uppfattning så ärligt du kan. Utgå ifrån dig och din uppfattning och inte ifrån arbetsgruppens uppfattning eller vad du tror förväntas som svar på frågan. Svaren från intervjun kommer att redovisas i en sammanställning där dina svar läggs ihop med övriga svarande. Tre personal från varje arbetsplats kommer att intervjuas, det blir totalt 30 personer som deltar i intervjuerna, dina svar kommer inte gå att spåra. Frågor till arbetsplatser med hög korttidsfrånvaro 1. Inledningsvis vill jag fråga hur du upplevde enkäten, var frågorna lätta eller svåra att besvara? 2. På er arbetsplats har ni en hög korttidsfrånvaro. Vilka anledningar ser du kan ligga bakom det? Nästa fråga fokuserar på de faktorer vi kan påverka. 3. Har du några idéer kring hur den kan bli bättre/sänkas? (Kommer svaret bli enbart, anställ fler fråga vidare, finns det fler sätt Kommer du på andra idéer som kan lösa delar av situationen?) 4. Vad behöver du för att du ska fungera bra på jobbet? Ifrån forskningen vet vi att det finns specifika friskfaktorer som gör att vi kan må bra och vara friska trots en hög belastning på arbetet. Det kan t ex vara att man har en 15

18 bra chef, att man har möjlighet att vara delaktig och påverka, att man känner stöd från sina arbetskamrater, att man blir bekräftad och sedd. 5. Tror du att det skulle kunna vara något som skulle påverka din arbetssituation och hälsa till det bättre? Om ja, berätta mer. Om nej, finns det några andra sätt att förbättra för er? 6. Hur hanterar ni en stressig eller akut situation eller period på din arbetsplats? (Ge exempel på en situation och hur den hanteras) 7. På vilket sätt kan du påverka det dagliga arbetet på din arbetsplats, t ex när det gäller arbetsuppgifter och arbetssätt? (Ge gärna exempel) 8. Vilken typ av stöd får du från din chef? (Fråga vidare om konkreta exempel) 9. Personalomsättningen här på Leka/lära är förhållandevis hög. Vad tror du är orsaken till att det? 10. Återhämtning är viktig för att må bra och behålla hälsan. Vad ger dig återhämtning? 11. Efter en ledighet, t ex helgen. Vad har du för känslor när du ska gå till jobbet? En viktig del i att må bra och fortsätta hålla sig frisk är att det är trivsamt på jobbet och i arbetsgruppen. 12. Vad gör ni för att det ska vara trivsamt att vara på jobbet? (Du får gärna ge fler exempel.) 13. Finns det något mer som du ser som viktigt att få förmedla till oss när det gäller just er arbetsmiljö och hälsa? 16