Vad tänker du på när du ser ordet examination?

Transkript

1 Examination av VFU Pedagogiska aspekter på bedömning och examination av VFU Svante Axelsson Vad tänker du på när du ser ordet examination? Teoretisk kunskap 1

2 Lära Pricken vissla, seriestripp Varför examinera 2

3 Examinationen styr! VAD studenten lär HUR studenten lär NÄR studenten lär Examinationens sammanhang Vad ska examineras? Mål Vad ska studenterna kunna göra efter kursen? Undervisning Stöd för lärande. Vad behöver studenterna göra för att uppnå målen? Examination Vad ska studenterna göra för att visa att de har uppnått målen? 3

4 VAD studenten lär Vilken kunskapsnivå eftersträvas? Vilken typ av kunskap? (teoretisk, praktisk?) HUR studenterna lär YTINRIKTNING DJUPINRIKTNING Fokus på delar Memorerar Kunskap är avskild från verkligheten Kan reproducera Fokus på helheten Söker principer Ny kunskap kopplas till vardag och till tidigare kunskap Kan producera 4

5 Bengans flyglektion, seriestripp Underlättar djupinlärningsstrategier Utgångspunkt i studenternas förkunskaper och erfarenheter Tydliga och motiverade mål Möjligheter till egna val Intresse och motivation hos studenterna Möjligheter att experimentera och upptäcka själv 10 5

6 NÄR studenterna lär Formativ bedömning (Prov/Bedömning under pågående kurs) Ger kontinuerliga studier, gynnar lärandet Ger återkoppling under kursens gång till lärare/studenter Summativ examination (Examination vid kursens slut) Leder lätt till råplugg Möjliggör mer holistiska frågor Ger svar om hela kursens effekt Svårt ge feedback som har effekt Anderson, L. W., & Krathwohl, D. R. (Eds.). (2001). A taxonomy for learning, teaching, and assessing. A revision of Bloom's taxonomy of educational objectives. USA: Addison Wesley Longman. Kognitiva Processer BLOOMS REVIDERADE TAXONOMI Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa Känn na igen Kom mma ihåg Tolk a Exem mplifiera Klas sificera Sam mmanfatta Dra slutsatser Jämf föra Förk klara Verk kställa Appl licera Särs skilja Orga anisera Tillsk kriva Kont trollera Kritis sera Gen erera Plan nera Prod ducera Kunskapsdimensionen Faktakunskap Begreppskunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Metakognitiv kunskap Terminologi Specifika detaljer och delar Klassificeringar och kategorier Principer och generaliseringar Teorier, modeller och strukturer Ämnesspecifika färdigheter och algoritmer Ämnesspecifika tekniker och metoder Kriterier för att avgöra när man ska använda lämpliga metoder Strategisk kunskap Kunskap om inlärningsfrågor inkluderat lämplig kontextuell och villkorlig kunskap Kunskap om sig själv Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet 6

7 Terminologi Specifika detaljer och delar Klassificeringar och kategorier Principer och generaliseringar Teorier, modeller och strukturer Ämnesspecifika färdigheter och algoritmer Ämnesspecifika tekniker och metoder Kriterier för att avgöra när man ska använda lämpliga metoder Strategisk kunskap Kunskap om inlärningsfrågor inkluderat lämplig kontextuell och villkorlig kunskap Kunskap om sig själv Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa Ställ stödjande frågor Minnas: berätta, beskriv, vad, var, vem, när? Kunskapsdimensionen BLOOMS REVIDERADE TAXONOMI Faktakunskap Begreppskunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Procedurkunskap Metakognitiv kunskap Kognitiva Processer Känna igen Komma ihåg Tolka Exemplifiera Klassificera Sammanfatta Dra slutsatser Jämföra Förklara Verkställa Applicera Särskilja Organisera Tillskriva Kontrollera Kritisera Generera Planera Producera Förstå: hur, beskriv på annat sätt, sammanfatta det viktigaste? Tillämpa: hur gör/gjorde du, visa? Hur tänkte du? Analys: Värdera: varför, hur stämmer detta med? Vilka val/överväganden gjorde du? hur förhåller sig detta till? Hur effektivt är? Vilka konsekvenser kan det få att? Skapa: hur kan detta gå i ett annat sammanhang, utifrån andra förutsättningar? Om du tänker utanför ramarna, hur? 13 Utveckling av färdigheter (Dave, 1975, ur Mogensen E, Thorell Ekstrand I, Löfmark A., 2010) Naturligt beteende Genomför en eller flera färdigheter på ett enkelt och automatiskt sätt Sammanhängande Kombinerar en eller flera färdigheter i följd med harmoni och med entydighet, på samma sätt. Precision Kan visa en färdighet på ett riktigt, proportionellt och exakt sätt. Vanligen på egen hand, oberoende. Kontroll Visar färdighet, men i enlighet med instruktion/ observation Imitation Observerar och återger 14 7

8 Studenten Är osäker, otrygg, osjälvständig. Söker regler och struktur för sitt handlande Inledningsfas Håller tillbaka, lyssnar, stödjer. Låter studenten få utrymme för sina tankar. Skapar trygghet genom struktur, visa tillit till studentens förmåga Tar hjälp av egen erfarenhet Vill pröva vingarna Växlar mellan osäkerhet och säkerhet Genomförandefas Problematiserar Är tydlig med värderingar, erfarenheter och synpunkter Ger återkoppling Handledaren Ser helheter Ökad problemlösningsförmåga Avslutande fas Eftersträvar jämbördighet med blivande kollega Jämförelse mellan studenters upplevelse och handledarens ideala förhållningssätt Mogensen E, Thorell Ekstrand I, Löfmark A. (2010). Klinisk 15 utbildning i högskolan Bedömning av färdigheter, kompetens och utförande Kan göra, aktivitet Kan visa hur man gör, genomföra Vet hur man gör, kompetens Veta vad man ska kunna, teoretisk kunskap Miller (1990) Assessment of clinical skills/competence/performance. Academic medicine, 65(9),

9 Bedömning av färdigheter, kompetens och utförande Kan göra Bedömning av utförande (in vivo): Portfolio, hemlig simulerad patient, video Kan visa hur man gör, genomför Vet hur man gör, kompetens Bedömning av utförande (in vitro): OSCE, simulerad patient Bedömning utifrån det kliniska sammanhanget: MCQ, essä, muntligt Vet vad man ska kunna, teoretisk kunskap Bedömning av fakta: MCQ, essä, muntlig OSCE - Objective structured clinical examination MCQ Multiple-choice questions Wass, Van der Vleuten, Shatzer, Jones (2001). Assessment of clinical competence. Lancet (357), Att bedöma på väg och på slutet 9

10 Formativ utvärdering Ger en bild av studenters förkunskaper, (miss)uppfattningar och lärande Exempel: Förkunskaper Skriv kortfattat ned vad du menar med: Nyckelkunskap från aktuell placering Vad som är viktigast att tänka på vid hantering/bemötande av.. 19 Exempel: (miss)uppfattningar Till den här verksamheten (apoteket) kommer främst Receptariens främsta uppgift här är Bemötande av sker bäst genom att 20 10

11 Exempel lärande: One minute paper Vad är det viktigaste du har lärt dig idag? Imorgon planerar jag att Det jag är stolt över att jag klarade idag är Det jag behöver läsa på är 21 Summativ bedömning Diskutera vad ni tycker är viktigt och lägger mest vikt i vid en bedömning av en student. Skriv en lista över de delar som kan bedömas. Gör en avvägning mellan olika delar. Samla ihop material för bedömningar. Genomför bedömningen. 11

12 Examination och bedömning Välja olika sätt att examinera skriftligt muntligt, enskilt grupp, salstentamen hemtentamen, praktiska k prov Alla examinationssätt gynnar/missgynnar några studenter Examinationen styr studenternas lärande Lärandet förväntas avspegla sig i examinationen Examinationen är en del av lärandet Referenser Lauvås P, Handal G. (2001) Handledning och praktisk yrkesteori. Studentlitteratur Miller (1990) Assessment of clinical skills/competence/performance. Academic medicine, 65(9), Mogensen E, Thorell I, Löfmark A. (2010) Klinisk utbildning perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning. Studentlitteratur Wass, Van der Vleuten, Shatzer, Jones (2001). Assessment of clinical competence. Lancet (357),

13 Studentens roll Studenten uppmanas att: - Aktivt delta i det praktiska arbetet - Ta ansvar för att nå kursmålen - Reflektera över utvecklingen under praktiken och ta emot återkoppling som ni får från handledaren Handledarens roll Handleda studenten så de kan nå kursmålen Vara en förebild Stå för uppföljning av olika mål Bedömer VFU-moment 13

14 Bedömningar Studentens förmåga att kommunicera med kunder Receptordinerade läkemedel, farmaceutisk kontroll Receptordinerade läkemedel, teknisk kontroll Läkemedel för egenvård Bedömningar Självständighet Samarbetsförmåga Ansvarskänsla Arbetar med god noggrannhet 14

15 Kursmålen Mål Målsättningen för kursen är att studenten efter avslutad praktik skall besitta grundfärdigheter för att verka på öppenvårdsapotek. - ha fått Efter verktyg avslutad kurs för ska att den göra studerande: etiska bedömningar i - kunna tillämpa sina teoretiska farmaceutiska kunskaper i expeditions- och det dagliga informationsarbetet apoteksarbetet - kunna tillämpa läkemedelsförfattningar inom apotekens verksamhet - kunna verka i enlighet med de krav som ställs på säkerhet och sekretess vid recept- och egenvårdsexpedition - i dialog med kunden verka för en rationell och ändmålsenlig läkemedelsanvändning - kunna utföra receptexpedition och bedöma rimligheten i förskrivarens ordination - kunna ge råd om självmedicinering i i och livsstilsfaktorers påverkan på hälsan samt behärska gränsdragningen mellan egenvård och hänvisning till sjukvården - från olika källor söka, utvärdera och sammanställa information samt på ett pedagogiskt sätt kunna förmedla den - ha fått verktyg för att göra etiska bedömningar i det dagliga apoteksarbetet - kunna sätta in svensk apoteksverksamhet i ett internationellt perspektiv - ha fått verktyg för att kunna utveckla sitt medarbetarskap - ha fått verktyg för att kunna utveckla sitt medarbetarskap 15