Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt

Transkript

1 Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé Projektets idé är sprunget ur studenternas behov av flexibel utbildning. En ambition hos lärarlaget har varit att skapa alternativ som innebär större möjligheter och val för studenter när de ska uppnå sina utbildningsmål. Det handlar om att forma öppna lärandemiljöer som är flexibla till både innehåll och form. Men sådana lärandemiljöer kräver utveckling av kursuppgifter, undervisningsformer och framförallt varierade examinationsformer. Syftet med projektet har varit att utveckla undervisningsformer och examinationsformer för likvärdig lärande bedömning i flexibla lärandemiljöer inom Lärarutbildning 90hp, framförallt på campus. Det fanns en ursprunglig ambition i lärarlaget att rikta in sig på den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) och yrkeslärarutbildningen (YRK), men starten av dessa utbildningar har försenats och utbildningarna påbörjas först under Vi kommer däremot att bära med oss erfarenheter från detta projekt in i de nya utbildningarna. Projektets problemformulering Hur utvecklar vi undervisnings- och examinationsformer för likvärdig bedömning i flexibla lärandemiljöer inom Lärarutbildning 90hp och i förlängningen för KPU och YRK? Följande frågor ställs: Hur arbeta med formativ och summativ bedömning i flexibla lärandemiljöer för att stödja studenternas lärande? Hur skapas constructive alignment med tydligt samband mellan lärandemål, undervisningsformer och examination? Hur kan studenterna vara aktiva i bedömningsprocessen? Projektet knyts till Högskoleverkets kvalitetsgranskningsförslag (2010) där examination och bedömning betonas. Vi anknyter även till forskning om flexibel utbildning för ökade konkurrensvillkor, breddad rekrytering och förändrade former för lärande (se ex Hattie & Timperley, 2007; Laurillard, 2006; Mattson, 2009; Olsson, 2007; van der Pol et al., 2008). Projektets uppbyggnad Flexibla lärmiljöer bär möjligheter och begränsningar när det gäller bedömning och examination, det kan till exempel handla om hur vi utvecklar studenters delaktighet i kursdesignen och om att skapa kollaborativa utmaningar för att främja samarbetslärande. Ett utvecklingsområde som vi har riktat in oss på gäller hur vi designar kursinnehåll och examinationsuppgifter som fungerar på både distans och campus för likvärdig bedömning? Eftersom vi placerade projektet vid en befintlig utbildning, i stället för i två nya, koncentrerade vi oss på att utveckla befintligt kursinnehåll i stället för att utveckla helt nytt. Projektet startade höstterminen 2011

2 och omfattade både Lärarutbildning 90hp på campus och distans under de inledande två kurserna Läraruppdraget och Lärande och utveckling. Projektets första steg har varit en översyn av den inledande kursen Läraruppdraget vad gäller innehåll och kursansvar. Tidigare har kursupplägget skiftat mellan campusoch distansutbildningen. Vi valde här att två kursansvariga som i ett nära samarbete utvecklade campus och distans. Om vi ska kunna öka valfriheten för studenter på campus och distans, måste innehållet i kurserna ha likvärdiga upplägg. Samtliga kursuppgifter reviderades därför, så att innehållet i stort blev lika. Dock har uppgifterna på distans sedan länge haft ett mer utvecklat system för kamratrespons, där studenterna reflekterar över egna och andras respons. På campus har mer fokus lagts på det personliga mötet. Examinationsformerna var dock fortsatt riktade mot de olika studieformerna. Studenter på campus examinerades på campus, studenter på distans examinerades i huvudsak på distans. Som stöd hade båda grupperna bedömningskriterier för varje kursuppgift. Enligt den tidigare kursdesignen erbjöds både campus- och distansstudenterna även så kallade didaktiska workshops på högskolan. Dessutom kunde distansstudenterna välja att ha dem på nätet i e- seminarieform. Det innebar alltså att de hade möjlighet till fler fysiska träffar på campus än vad deras kurs ursprungligen erbjöd. I de muntliga kursvärderingarna framkom att vissa studenter på campus önskar större flexibilitet och vill ha fler nätbaserade kursmoment i sin utbildning, medan vissa studenter på distans vill ha fler fysiska möten med lärare och andra studenter. I de skriftliga utvärderingarna blev det tydligt att vi behöver arbeta ännu mer med de skriftliga kursuppgifternas struktur och formulering. Projektets andra steg blev alltså att även erbjuda flexibilitet i vissa examinationsformer, samt i undervisningsformerna. I den andra kursen under utbildningen, Lärande och utveckling, upprepades arbetet med revidering av kursuppgifter för campus och distans för en ökad likvärdighet. Därefter såg vi över examinationsformerna. En viktig poäng här att behålla den särskilda design som både campus och distans kräver. Att examineras på distans är och bör vara en annan sak än att examineras på campus. Det vi är ute efter är att erbjuda studenterna valfrihet genom att kunna välja tid och plats för sin examination med en vetskap att det är samma uppgift och samma innehåll som examineras, fast på olika sätt. Vi vill därmed öka valfriheten mellan exempelvis campusförlagda litteraturseminarier eller e- seminarieform. Ett exempel är den avslutande examination av det självständiga arbetet där studenterna kan välja att individuellt eller parvis göra en granskning av en kamrats arbete. I det självständiga arbetet ingår att studenten ska skapa en digital medieproduktion. För denna produktion kan studenten välja redovisningsform. Antingen genom att redovisa på campus och komplettera med en skriven text om olika mediers betydelse för lärande och ett vidgat textbegrepp eller genom att publicera sin medieproduktion på It s learning tillsammans med en skriftlig presentation där texten avslutas med resonemang om olika mediers betydelse för lärande och ett vidgat textbegrepp. Även kursens former förändrades. Sedan tidigare erbjöds samtliga föreläsningar för campus och distans vid kursens inledande dagar. Dessa dagar ingår i kursupplägg för båda formerna och för distans är det en del av den campusförlagda tiden. Naturligtvis finns det möjligheter att öka flexibiliteten även här. Föreläsningsunderlag publiceras

3 på It s learning för båda grupperna. När det gäller föreläsningar har vi en tanke om att så småningom kunna filma dem och lägga ut dem på kursens lärplattform, tillgängliga för både campus och distans. Detta är ett arbete som har påbörjats redan 2006 och 2007 inom arbetslaget ( men som har avstannat på grund av diskussioner om bland annat ekonomiska aspekter och lärares upphovsrätt. Liknande projekt finns på Lärande och samhälle när det gäller filmade introduktioner inför examensarbetet och vi menar att det är ett område som behöver utvecklas på hela lärarutbildningen. På studenternas uppmaning erbjöds kursens litteraturseminarium på både campus och distans. På campus fanns två tillfällen att gå på litteraturseminarium, i november och december. I anslutning till dessa erbjöds även studenterna tid för litteraturseminarium via konferensverktyg i It s learning. Vid det första tillfället i december valde en mindre del av distansstudenterna att delta vid de fysiska träffarna. Endast en student valde att ta kontakt för litteraturseminarium på nätet. Här har vi anledning att vara självkritiska, kanske hade vi för kort framförhållning i tidsplaneringen. I december erbjöds samma alternativ litteraturseminarium en bestämd dag på campus eller en bestämd tid på distans. Fyra distansstudenter valde att delta i seminarierna på campus, en student valde att ha ett e-seminarium. Sammanfattning och utvärdering De förändringar som skett för campusstudenterna är att undervisningen, kurs- och examinationsuppgifter har närmat sig så kallad blended learning, där vissa kursmoment är nätbaserade, till exempel nätbaserade litteraturseminerier och kamratrespons. De har även kunnat välja examinationsform för det självständiga arbetet som har beskrivits enligt ovan. Studenter på distans kan också välja att var med på litteraturseminarier på campus och/eller vara med i de nätbaserade diskussionerna. E-seminarier har funnits för distansstudenterna under flera år, men det är få studenter som väljer att delta. De som gör det bor ofta långt från studieorten. Utvärdering av projektet har i kurs 1 skett löpande i gruppvisa muntliga formativa kursvärderingar och i slutet av kursen i en summativ individuell digital kursvärdering. Samma kommer även att ske i kurs två, Lärande och utveckling. Detta kommer dock inte att ske förrän vid kursens slut i januari Diskussion Vårt syfte med projektet var att vidareutveckla undervisnings- och examinationsformer för likvärdig bedömning i flexibla lärandemiljöer inom lärarutbildning 90hp och i förlängningen för KPU och YRK? Vi ställde följande frågor: Hur arbeta med formativ och summativ bedömning i flexibla lärandemiljöer för att stödja studenternas lärande? Hur skapas constructive alignment - tydligt samband mellan kursmål, undervisningsformer och examination? Hur kan studenterna vara aktiva i bedömningsprocessen?

4 I projektet har vi arbetat med det som formulerats i vårt syfte. Vi menar att vi däremot bara är i början av ett omfattande arbete för att besvara våra frågor. Vi arbetar visserligen sedan länge med olika former av bedömning, som exempelvis kamratrespons och självvärdering sedan tidigare, men har ännu inte problematiserat vad det innebär att göra det i de flexibla miljöer vi försöker skapa. Samma sak gäller våra två andra frågor, som i allra högsta grad är levande, men som inte besvaras inom ramen för detta projekt. Projektets fokus har istället legat på att forma kurserna inom flexibla ramar. Det är vår uppfattning att studenterna, i allt högre grad och framförallt på distans, inte vill vara beroende av tid och rum. Här kan det vara på sin plats att reflektera över vilken typ av flexibilitet som studenterna vill ha och vilken typ vi kan erbjuda. Det är exempelvis skillnad på de seminariemöjligheter som erbjuds via plattformen It s learning eller konferensverktyget Adobe Connect. Vi erbjuder naturligtvis möjligheter till asynkron kommunikation som är oberoende av tid och plats, bland annat genom ett väl utvecklat system för samarbetslärande och responsgivning. Men det synkrona, direkta mötet behövs även för att skapa gruppgemenskap och studieengagemang (se ex Rydberg Fåhraeus, 2011). Vårt projekt har koncentrerats kring flexibilitet vad gäller tid, plats och form. Denna flexibilitet erbjuder valfrihet, men innebär samtidigt utmaningar. Flexibilitet i tid gör att studenterna ibland då även väljer bort de få fasta alternativ som erbjuds. Ett sådant exempel är litteraturseminarium på nätet vid en bestämd tidpunkt. Här behöver vi fundera på om det finns tekniska lösningar som kan hjälpa oss och om det är en form som vi vill hålla fast vid och i så fall varför? Flexibilitet vad gäller plats kan i förlängningen också innebära att allt fler campusstudenter väljer de alternativ som erbjuds för distans. Det kan vara svårt att förutse de val studenterna gör och därmed planera en sådan kurs vad gäller schema och lärarresurser och så vidare. Delfino & Persico (2007) visar i sin studie att varje gång studenterna fick välja mellan fysiska möten på campus eller aktiviteter på nätet slog lärarnas beräkningar fel och kursens design fick ständigt omformas. Lärarlaget valde slutligen ett fast alternativ för samtliga studenter, där lärarna valde vilka aktiviteter som skulle ske på campus respektive nätbaserat. Vårt val är baserat på att erbjuda flexibilitet och vi måste därför hitta former för att fortsatt låta studenterna välja. Det som har varit lättast att förändra är flexibilitet i form. Vi erbjuder redan idag valfrihet i form vad gäller exempelvis litteraturseminarium, vissa examinationer, alternativ i att arbeta enskilt eller i grupp, responsgivning, mångfald av källor och så vidare, men behöver bland annat fundera över hur vi utnyttjar de tekniska hjälpmedel som finns. En hög grad av flexibilitet ger den lärande möjligheter att välja, men är det alltid optimalt för individens lärandeprocess? Det är frågor vi funderar vidare på En annan aspekt som är viktig att diskutera för både campus och distans i en flexibel miljö är närvaro. Keller & Lindh (2011) diskuterar tre former av närvaro på distansutbildningar: lärarnärvaro i form av tydlig kursstruktur och information om tider för lärarens interaktion med studenterna; kognitiv närvaro - att kursen håller samman logiskt och möjligheter för diskussion och reflektion av kursens ämne samt social närvaro - som för distansstudenter är extra viktig att skapa i kursens inledning. Liknande behov av närvaro menar vi gäller för campus. Båda grupperna har möjligheter att diskutera och reflektera över kursen både vid träffar och via lärplattformen It s learning. Vi arbetar kontinuerligt med alla former av närvaro och

5 kanske kan vi bli ännu tydligare med former för lärarens tillgänglighet. Enligt Hattie och Timperley (2007) har läraren en viktig uppgift i att stödja läraktiviteterna och att ge återkoppling på vad studenten ska utföra och vad som är målet (feed up), var studenten är i förhållande till målet (feed back) samt vilka aktiviteter som behöver genomföras för att studenten ska närma sig målet (feed forward). Läraren har även en viktig uppgift i att främja de dialogiska interaktionerna, både på campus och distans. Nyttan för Malmö Högskola och för våra studenter Projektet är väl grundat i högskolans vision om att utgå från studenters unika förutsättningar och ta tillvara studenters skilda bakgrunder samt erfarenheter. Det är fortfarande vår övertygelse att ett sätt att stärka utbildningens attraktions- och konkurrenskraft och tillgodose studenternas behov är att öka utbildningens flexibilitet. När vi nu står inför starten av två nya utbildningar tar vi med oss de erfarenheter vi har gjort i detta projekt och har fortfarande ambitionen göra KPU och YRK till en flexibel lärarutbildning, där studenterna väljer en ingång - heltid eller deltid för att under utbildningens gång kunna växla mellan studier på campus eller på distans. Det handlar om att, i enlighet med högskolans kvalitetsplan, anpassa studiesituationen till studenternas förutsättningar och ge dem möjligheter att utöva ett reellt inflytande över sin lärandemiljö. Referenser Delfino, M. & Persico, D. (2007). Online or face-to-face? Experimenting with different techniques in teacher training. Journal of Computer Assisted Learning, 23, Hattie, John, & Timperley, Helen. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77(1), Högskoleverket (2010). Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Högskoleverkets rapportserie 2010:22 R. Stockholm: Högskolverket. Keller, C., Lindh, J. (2011). Framgångsfaktorer för utbildning på nätet. I: Hrastinski, Stefan (red.): Mer om nätbaserad utbildning: Fördjupning och exempel Lund: Studentlitteratur. Laurillard, D. (2006). E-learning in higher education. In P. Ashwin (Ed.), Changing Higher Education: The Development of Learning & Teaching. London: Routledge. Mattsson, Anita, Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande. Göteborg studies in educational sciences 267. Göteborgs universitet. Olsson, Ulf (2007). Flexibel utbildning - för vem? Framgångsfaktorer i en universitetskurs. Doktorsavhandling. Karlstad University Studies 2007:30. Rydberg Fåhraeus, Eva. (2011). Goda dialoger som förstärker lärandet. I: Hrastinski, Stefan (red.): Mer om nätbaserad utbildning: Fördjupning och exempel Lund: Studentlitteratur.

6 van der Pol, J., van den Berg, B.A.M., Admiraal, W.F., & Simons, P.R.J.. (2008). The nature, reception, and use of online peer feedback in higher education. Computers & Education 51(4),