Nätbaserad kamratrespons och självvärdering för lärande
|
|
- Nils Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nätbaserad kamratrespons och självvärdering för lärande Lisbeth Amhag Lektor, fil.dr. & postdoktor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola KLÄM, konferens om lärande, ämnesdidaktik och mediebruk 15 maj 2012 Umeå universitet Antagna abstract:
2 Nätbaserad kamratrespons och självvärdering för lärande I studien är det fokus på kvaliteten i distansstudenters nätbaserade kamratresponser och självvärderingar för lärande. Mitt antagande är att ge och få respons på egna/andras texter och produktioner bidrar till att studenter blir mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i dem. En praktisk fördel med att använda kamratrespons är att den blir tillgänglig under lärprocessen och i mycket större mängd än läraren kan ge ensam (Topping, 1998). Upplägget kan betraktas som både en pedagogisk praktik/tillämpning och ett redskap för och en progression på studenters lärande (De Wever et al., 2006; Kostons et al., 2010). Forskningsfrågan är: På vilket sätt och i vilken omfattning använder studenterna egna och andras kamratresponser och självvärderingar som redskap för lärande?
3 Nyckelord Kamratrespons kan betraktas som ett mått på studenters förståelse för kursuppgiften och att främja förmågan med att ge och få återkoppling (van der Pol et al., 2008). Självvärdering syftar till att främja studenters metakognitiva förmåga genom att de reflekterar över kvaliteten på de egna kursuppgifterna och jämför sina insatser med andras. Kamratrespons har använts som ett mellansteg till självvärdering, eftersom studenterna bedömer och jämför sina egna arbetsprestationer med andras. Det blir ett sätt att identifiera styrkor och svagheter i det egna arbetet, vilket främjar förmågan att granska, bedöma, planera och ta ansvar för det egna lärandet. Sex huvudteman för självvärdering beskrivs i litteraturen: påverkan av olika förmågor, tidseffekten, arbetet med självvärdering, metoder för självvärdering och innehållet i självvärderingen (Dochy et al., 1999).
4 Metod Data samlades in från 22 lärarstudenters (15 kvinnor, 7 män) kursuppgifter där det ingick kamratrespons och självärdering under de två första högskolekurserna, Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning 90 hp. I början av den första kursen hade studenterna haft genomgång i att ge/få kamratrespons (Adams & King, 1995) utifrån följande kriterier (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2011): Koncentrera dig först på att fånga textens/produktionens fokus/syfte, markera det som du tycker är tydligt och intressant, notera också det som är oklart formulerat. Formulera kortfattat med egna ord vad du anser vara det viktigaste. Börja och avsluta med något positivt. Skriv ner några frågor, be om preciseringar och klargörande t.ex.: Jag känner igen/känner inte igen? Jag reagerar på att? Hur menar du att? Betyder det att? Som jag uppfattar det, så innebär det att? Kom med motförslag, alternativa lösningar och/eller råd och problematisera utifrån begrepp och litteratur. Svara på eventuella frågor som ställs i arbetet.?
5 6 grupper med 5-7 studenter Genomförande I båda studierna delades studenterna in i samma sex grupper, med fem till sju i varje. I varje grupp ingick både kvinnor och män. I kurs 1 hade de övat responsgivning i den första kursuppgiften. I den andra kursuppgiften arbetade studenterna med ett offentligt fall och egna dokumenterade fall om lärarens ledarskap och roll i skolan. I kurs 2 skulle de utifrån observationer om andraspråkslärande och tvåspråkighet beskriva ett undervisningsexempel i skolan och ge egna didaktiska förslag. Efter inlämningen av de individuella kursuppgifterna (LMS, It s learning) skulle de gruppvis ge kamratrespons under en viss tidsperiod och därefter självvärdera dem med vidare reflektioner om sina egna inlägg i kurs 1 och i kurs 2 jämföra sina egna och andras didaktiska förslag med vidare reflektioner.
6 Data N=155 Analys kamratresponser Analysen genomfördes i två faser. Den första fasen innefattade att upptäcka och identifiera meningsinnehållet i kamratresponserna med stöd av Toulmin s argumentmodell, TAP (1958). TAP går ut på att urskilja påståenden, fakta som är teorianknutna och/eller erfarenhetsbaserade, understödjande belägg och/eller motbevis, men också relationen mellan påstående och fakta. Toulmin (1958, pp. 98, 101, 103) beskriver hur skribenter och läsare kan ta itu med texter och hur de kan använda textresurser för att avgöra vad de betyder - eller snarare några möjliga betydelser - och hur det kan uppnås genom en argumentmodell innehållande sex objekt eller beståndsdelar. 6
7 Toulmin s argumentmodell D So, Q, C Tre obligatoriska beståndsdelar: C (claim/påstående) D (data/fakta) W (warrant/garant). Since W On account of B Unless R Tre frivilliga beståndsdelar: Q (qualifier/styrkemarkör) R (rebuttal/villkor) B (backing/understöd). Källa: Toulmin, Stephen E. (1958). The uses of argument. Cambridge, England: Cambridge University Press.
8 Reviderad version av Toulmin s argumentmodell Styrkemarkör (Q) bekräftar påståendet och anger graden av styrkan i det Data/grund (D) information som påståendet bygger på ex. studier, personliga erfarenheter, sunt förnuft eller uttalanden som används som stöd kanske alltså Påstående (C) ståndpunkt som fastställer eller rättfärdigar de normer eller värden som människor håller eller önskan om accept därför att eftersom Garant (W) explicita eller implicita argument som förklarar relationen mellan data och påståendet om men Villkor (R) knyter an till Q med förklaringar eller omständigheter som motsäger påståendet, data eller garant eller kvalificerar ett argument Excerpt därför på grund av Understöd (B) kopplas direkt till W med ofta implicita motiv till underliggande antagande eller påstående Reviderad och utvecklad version av Toulmins argument pattern (Toulmin, 1958; Kneupper, 1978; Simon, Erduran & Osborne, 2006)
9 Resultat kamratresponser Tabell 1. Nivåer i 22 studenters kamratresponser online (N=155). Nivåer av objekt Kurs 1 CD, CW, CR, DR, WB 1 (1 %) CDW, CDR, CDQ, CWR, DWB 33 (37 %) CDWB, CDWQ, CDWR, CDWRB 55 (62 %) Totalt 89 (100 %) Kurs 2 Totalt 0 1 (1 %) 23 (35 %) 56 (36 %) 43 (65 %) 98 (63 %) 66 (100 %) 155 (100 %) Toulmin Note: C, claim; D, data; W, warrant; B, backing; Q, qualifier; R, rebuttal Resultatet efter den första analysen visar att studenterna i huvudsak presenterade sina idéer på ett begripligt och konsekvent sätt, baserat på påståenden och fakta som är teorianknutna och/eller erfarenhetsbaserade med understödjande belägg och/eller motbevis, men också relationen mellan påstående och fakta. Två tredjedelar av kamratresponserna (63 %) innehöll tre av Toulmin s obligatoriska objekt (C, D, W), kombinerade med en eller två av de frivilliga objekten (Q, R, B). 36 % innehöll tre av de obligatoriska eller frivilliga objekten och bara 1 % innehöll två av dem. Detta resultat är jämförbart med tidigare studie (Amhag, 2011) där också två tredjedelar av responserna (64 %) innehöll minst fyra till fem av Toulmin s objekt, men det finns en skillnad mellan två (21 %) eller tre av dem (15 %).
10 Analys feedbackprocessen Data N=199 I den andra analysfasen av 22 studenters kollaborativa feedbackprocess (155 kamratresponser med 44 självvärderingar) användes Hattie och Timperleys (2007) fyra nivåer på återkoppling som utgår från tre frågor: 1) Vad ska studenten utföra och vad är målet (feed up)? 2) Var är studenten i förhållande till målet (feed back)? 3) Vad behöver göras för att studenten ska närma sig målet (feed forward)? 10
11 Hattie och Timperleys modell Feedbackprocessen minskar på avståndet mellan nivåerna Effective feedback answers three questions Where am I going? (the goals) Feed Up How am I going? (progress toward the goals) Feed Back Where to next? (how to make better progress) Feed Forward Each feedback question works at four levels: Task level Process level Meta-cognitive level Self-level How well tasks are understood/performed The main process needed to understood/perform tasks Self-monitoring, directing, and regulating of actions Personal evaluations and affects (usually positive) about the learner Figur 3: Reviderad version av Hattie och Timperleys modell (2007, p. 87). Excerpt FT Excerpt FP Excerpt FR Excerpt FS Frågorna motsvarar designen av feed up, feed back och feed forward. Syftet med feedbackprocessen är att minska på avståndet mellan vad målet är med uppgiften och var studenterna befinner sig i förhållande till färdigheter, förutsättningar och tillvägagångssätt för att kunna bedöma och självvärdera lärandet. Jag fokuserade på skillnaden mellan uppgiftsnivån (FT), processnivån (FP), metakognitiva nivån med självreglerande handlingar (FR) och/eller den personliga nivån (FS) och kombinerade analysen med Toulmins argumentmodell.
12 Toulmin Hattie & Timperley FT uttalanden R villkor om, men FT kunskapsresultat FT reproduktioner Excerpt feedback på uppgiftsnivå (FT) Laura! (kamratrespons från Sara) Man måste som lärare vara aktsam om den maktposition man har gentemot eleverna. I ditt fall har läraren dessutom med sig en grupp barn som står på hennes sida eftersom de sägs vara vittne till den situation som pojken anklagas för. Hon utsätter honom för en flera mot en situation. Att han har sina kompisar runt omkring sig och kan ha svårt för att vara sig själv kränker honom bara ännu mer. [ ]. I detta fall har det skett en orättvis behandling gentemot eleven vilket är ett exempel på kränkande behandling. Man måste dessutom vara aktsam om elevens egenvärde (Erdis 2007:98). Läraren gör också fel när hon lämnar ut uppgifter till andra som kan bidra till missaktning, i detta fall alla hans kompisar i matsalen. Hon utpekar på så sätt eleven klandervärt vilket är ett brott (Erdis 2007: 99). Det är i strid med skollagens paragrafer att en lärare förolämpar en elev (Erdis 2007:109). Processnivå FT, feedback på uppgiftsnivå hur väl en uppgift görs eller utförs korrigerande återkoppling eller kunskapsresultat uttalanden och reproduktioner från andra brist på egna reflektioner om lärande påstånde C W garant eftersom Q styrkemarkör vilket D fakta B understöd därför W garant eftersom
13 Toulmin FP textfokus FP rel. fakta & påstående FP diskuterar vidare FP alt. lösningar Hattie & Timperley Excerpt feedback på processnivå (FP) Sara: Att elever med svenska som andraspråk skulle få möjlighet att läsa litteratur i svenska på sitt modersmål angav jag i min redogörelse på didaktiska förslag. Givetvis håller jag med expertråd 1 och 2 om att det är viktigt att eleverna läser litteratur till större delen på svenska då syftet med litteraturläsningen är svenska som språk. Däremot menar jag att eleven skulle kunna få ta del av litteratur på sitt modersmål då syftet med skönlitteraturen är att få en djupare förståelse för hur människor har levt och tänkt i skilda kulturer under olika tider ( Att skrivandet i sig är viktigt för alla elever håller jag helt med om. Däremot tror jag att man kan skapa olika tillfällen för eleverna där det är mer eller mindre lämpligt att skriva. Har man elever i klassen med svenska som andraspråk står jag fast vid att det kan bli för svårt för dem att koncentrera sig på både vad som sägs och på vad som ska skrivas (Lindberg, 2005:339). Det är viktigt att försöka skapa samma förutsättningar för alla elever och inte exkludera någon. Det finns så många andra situationer där skrivandet kommer in i bilden, speciellt i den form av undervisning som lärarna använder sig av idag. Processnivå FP, feedback på processnivå fångar texten fokus eller syfte information alt. relation mellan fakta och påstående förslag på alternativa lösningar diskuterar vidare problem utifrån litteraturen påstånde C W garant eftersom Q styrkemarkör alltså R villkor D fakta men B understöd därför
14 FR tankar & reflektioner FR strävar & hanterar FR self-efficacy FR utvärderar Toulmin Hattie & Timperley Excerpt feedback på metakognitiv nivå (FR) Hannah: Sammantaget tycker jag vi har spänt över ett ganska stort område av olika ledarskapsproblem, om än långt ifrån alla. Det har varit intressant och lärorikt att ta del av allas åsikter och samtidigt kunna se att vi inte har identisk bild av hur skolan ska bedriva sitt ledarskap. Litteraturmässigt har jag baserat mycket av mina tankegångar på skolornas likabehandlingsplaner med utgångspunkt i framförallt Barn och elevskyddslagen (SFS 2006:67) och Sveriges diskrimineringslagstiftning (SFS 2008:567). Att fler tänker som jag tycker jag mig se även om jag inser att jag inte varit så aktiv som många av de andra i källhänvisningen till dessa. [ ] De svåra frågorna för mig är kanske inte så mycket vad som är fel utan hur man får alla med på tåget så att säga. Var blir det fel? Är det ett samhällsproblem eller är det enskilda skolor, enskilda rektorer eller lärargrupper? Vill vi inte öppna ögonen och se att man behöver ett systematiskt och långvarigt arbete på de här områdena för att förändra attityder och frambringa empatiska elever? W garant Processnivå FR, feedback på metakognitiv nivå med självreglerande handlingar eftersom skapar intern återkoppling, tankar och reflektioner eftersträvar och hanterar meningen i kamratresponserna utvärderar olika nivåer av förståelse och strategier känslor av self-efficacy (tro på egen förmåga) påstånde C R villkor om D fakta Q styrkemarkör kanske B understöd på grund av
15 FS sällan kritisk förmåga FS lite uppgiftsrel. info FS sällan kritisk förmåga FS sällan engagerad Excerpt feedback på personlig nivå (FS) Eric: Gemensamt för de fall som redovisats ovan och som avsett kränkningar har varit att det verkar ha saknats en konkret handlingsplan för vilka åtgärder som skall sättas in och när. Det har till stor del rört sig om enstaka riktade insatser och det har också brustit i uppföljningen. Saknar också mera förebyggande insatser där såväl eleverna som deras föräldrar involveras. Exempelvis att ta fram gemensamma regler för hur man skall bete sig mot varandra, grupparbeten som bland annat syftar till att lära eleverna att umgås med varandra. Maria: Jag tycker att gruppens didaktiska, alternativa förslag överensstämmer med mina egna didaktiska förslag angående min observation om Sena. De didaktiska förslag och åtgärder som gruppen nämner har jag själv tagit upp, reflekterat och analyserat i mina egna didaktiska förslag, därför känner jag att jag har inget mer att tillägga i det här avsnittet. Processnivå påstånde C Q styrkemarkör alltså R villkor om påstånde C B understöd därför Toulmin Hattie & Timperley FS, feedback på personlig nivå innehåller lite uppgiftsrelaterad information omvandlas sällan till mer engagemang i lärandet förbättrar sällan den personlig värderingen och kritiska förmågan
16 Summering av feedbackprocessen Processnivå FT, feedback på uppgiftsnivå FP, feedback på processnivå FR, feedback på metakognitiva nivå med självreglerande handlingar FS, feedback på personlig nivå hur väl en uppgift görs eller utförs korrigerande återkoppling eller kunskapsresultat uttalanden och reproduktioner från andra brist på egna reflektioner om lärande fångar texten fokus eller syfte information alternativt relation mellan fakta och påstående förslag på alternativa lösningar diskuterar problem utifrån litteraturen skapar intern återkoppling, tankar och reflektioner eftersträvar och hanterar meningen i kamratresponserna utvärderar olika nivåer av förståelse och strategier känslor av self-efficacy (tro på egen förmåga) innehåller lite uppgiftsrelaterad information omvandlas sällan till mer engagemang i lärandet förbättrar sällan den personlig värderingen och kritiska förmågan Figur 4: Summering av de fyra nivåerna i feedbackprocessen online (N=199).
17 Home Forskningsresultat Resultaten av analyserna visar att; a) kombinationen av vad studenterna gör tillsammans med de kursuppgifter som tilldelats dem som studerande; b) det ansvar och de roller studenterna engagerar sig i som medförfattare/medaktör; samt c) den interaktiva strukturen som ligger till grund för att ge/få kamratrespons och självvärdera, har en potential att vidareutveckla lärandet i en situerad kontext online. Emellertid hoppade hälften av studenterna (50%) över den egna självvärderingen av egna kamratresponser i kurs 1. Kanske de var osäkra på hur de skulle självvärdera dem eller på vilket sätt de skulle kvalificera innehållet i dem och/eller känslor av self-efficacy (tron på egen förmåga att utföra kursen/utbildningen på ett framgångsrikt sätt). I kurs 2 hade majoriteten av studenterna (82%) självvärderat andras kamratresponser med didaktiska förslag och jämfört dem med sina egna förslag, men det finns en brist på egna reflektioner och en hel del reproduktioner. Studenterna hade svårt att identifiera styrkor och svagheter i sitt arbete och utveckla deras kritiska förmåga att reflektera och värdera sitt lärande.
18 Implikationer online/distans Kamratrespons på och självvärdering av egna och andras konkreta förslag på kursuppgifter bidrar till metakognitiv förmåga och främjar den kritiska förmågan, men det finns ytterligare behov av genomgångar, formulering av kriterier och övningar i att ge/få kamratrespons och självvärdera. Feedbackprocesserna bidrar till att studenterna reflekterar över och värderar andras och eget arbete och uppmärksammar kvalitativa aspekter, men osäkerhet finns i hur kriterierna kan tillämpas och tolkas (Adams & King, 1995;. Dochy et al, 1999). Konsekvenserna för pedagogisk praxis online/på distans är att kvaliteten i feedbackprocesserna kan utvecklas över tid genom att lägga större vikt vid genomgångar, formulering av kriterier och öva/diskutera samt beakta känslor av self-efficacy som är viktiga mediatorer i alla feedback situationer (Hattie & Timperley, 2007).
19 Referenser Adams, Carl & King, Karen (1995). Towards a Framework for Student Self-Assessment. Innovations in Education & Training International 32 (4), De Wever, B., Schellens, T., Valcke, M., & Van Keer, H. (2006). Content analysis schemes to analyze transcripts of online asynchronous discussion groups: A review. Computers & Education, 46 (1), Dochy, F., Segers, M., & Sluijsmans, D. (1999). The use of self-, peer- and co-assessment in higher education: a review. Studies in Higher Education, 24 (3), Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøjdis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. (2:a uppl.) Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The Power of Feedback. Educational Research. Vol. 77, No. 1, pp Kneupper, Charles W. (1978). Teaching Argument: An Introduction to the Toulmin Model. College Composition and Communication, 29 (3), Kostons, Danny, van Gog, Tamara, & Paas, Fred (2010). Self-assessment and task selection in learner-controlled instruction: Differences between effective and ineffective learners. Computers & Education(54), Simon, Shirley, Erduran, Sibel & Osborne, Jonathan (2006). Learning to Teach Argumentation: Research and development in the science classroom. International Journal of Science Education, 28 (2-3), Toulmin, Stephen E. (1958). The uses of argument. Cambridge, England: Cambridge University Press. van der Pol, J., van den Berg, B.A.M., Admiraal, W.F. & Simons, P.R.J. (2008). The nature, reception, and use of online peer feedback in higher education. Computers & Education, 51(4),
Kvaliteten i distansstudenters kamratresponser och självvärdering
Kvaliteten i distansstudenters kamratresponser och självvärdering Lisbeth Amhag Lektor, fil.dr. & postdoktor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola NU2012 Gränslöst lärande 17 19
Läs merRapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt
Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé
Läs mer9. Forskning om och tillämpning av formativ bedömning för lärande
9. Forskning om och tillämpning av formativ bedömning för lärande lisbeth amhag 4 i min forskning mellan åren 2007 2012 (Amhag & Jakobsson, 2009, Amhag, 2010, 2011, 2012; 2013) har jag intresserat mig
Läs mer9. Forskning om och tillämpning av formativ bedömning för lärande
9. Forskning om och tillämpning av formativ bedömning för lärande lisbeth amhag 4 i min forskning mellan åren 2007 2012 (Amhag & Jakobsson, 2009, Amhag, 2010, 2011, 2012; 2013) har jag intresserat mig
Läs merStudiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning
Läs merSkäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!
Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se
Läs merL6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merFeministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Läs merSKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.
KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
Läs merInkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs merKursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Audiology, Supervision and Evaluation in Workplace Education,
Läs merVanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Sidan 1 av 6 Påbörjad: 2015-11-12 Reviderad: 2016-01-16 Sektionen för lärande och miljö Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Läs merAtt vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370
Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:
Läs merIDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS
KURSPLAN Uppdragsutbildning Lärarlyft II 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen
Läs merAtt fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Läs merPedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad
Läs merUtbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)
Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merStudenters argumentmönster i nätbaserade dialoger för lärande
Studenters argumentmönster i nätbaserade dialoger för lärande Lisbeth Amhag Lärarutbildningen Malmö högskola, Sweden Lisbeth.Amhag@mah.se Syftet med denna studie var att undersöka och analysera olika argumentmönster
Läs merSKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS
1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15
150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1
Läs merSI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät
[Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet
Läs merDynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merLYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare
Läs merFörebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Läs merKiVa: Ett forskningsbaserat antimobbningsprogram
Seminarium om elevernas välbefinnande, Helsingfors, 27.9.07 KiVa: Ett forskningsbaserat antimobbningsprogram Christina Salmivalli Åbo Universitet, Finland 1 Vad är mobbning? Aggressivt beteende som är
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK
1 CESAM Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen [lars.nohagen@cesam.su.se] ÄMNESDIDAKTIK FÖR ÄMNESLÄRARE I SAMHÄLLSKUNSKAP MOT ARBETE I GYMNASIESKOLAN KURSKOD: CEKÄ22 SAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK
Läs merPedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen
Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för
Läs merLitteraturvetenskap Ger dig en akademisk grund att stå på
Litteraturvetenskap Ger dig en akademisk grund att stå på Varför du ska läsa litteraturvetenskap Har du någon gång känt att du skulle vilja utvecklas som skribent, bli en bättre författare eller kanske
Läs merInriktning musik IV, avancerad nivå, 30 högskolepoäng Music for Teachers IV, Second Level, 30 Credits
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2014 Kursplan Musikhögskolan Inriktning musik IV, avancerad nivå, 30 högskolepoäng Music for Teachers IV,
Läs merStudiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012.
Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012. En kurs i samarbete med Umeå Universitet. Designad för pedagoger i Mölndals stad. Välkommen till kursen Pedagogisk dokumentation med
Läs merSKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?
SKOLAN Hur stärker vi kvalitetsarbetet? Per Kornhall PhD, Teacher s diploma. Author and consultant in school development Member of the Royal Swedish Academy s School Committee. per@kornhall.se KVALITET
Läs merPsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen
PsUUA Helsingborg Mål: Den psykiatriska utbildnings- och utvecklingsavdelningen i Helsingborg har som mål att höja kvaliteten inom tre olika perspektiv och vara en lärandemiljö för alla. För studenter:
Läs merKortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merInstruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual
Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande Användarmanual 1 Inledning Klinisk träning av grundläggande färdigheter och övningar för hela team leds av instruktörer som kan jämföras med lärare. En
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merTRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS
Ladokkod TGTRÄ2 Fastställd 2007-12-12 1 (5) TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik-
Läs merMODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING
MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs
Läs merKURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng
1(7) KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng Education I, 30 credits Kurskod: LP1G16 Fastställd av: Utbildningschef 2015-09-09 Gäller fr.o.m.: Hösten 2016 Version: 1 Diarienummer: HLK 2015/3069-313 Utbildningsnivå:
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merEngelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp English BA (A), English for Primary School and Preschool. Included in the Teacher Initiative, 15 credits
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merUtbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:
Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme
Läs merDigitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde!
Digitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde! Agneta Gulz, Professor i kognitionsvetenskap, Lund University Cognitive Science (LUCS) och Inst. för datavetenskap, Linköpings universitet 1 Explore & Support
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Läs mermatrisertext: Cristina Nordman
Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera
Läs merRiktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare F-3 och 4-6
LHS Akademin för lärande, humaniora och samhälle Avdelning: Lärarutbildningen Reviderad 2015-09-16 Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare och Inom ramen för 15 hp, UVK 1 Den
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp)
UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är reviderad och fastställd av Nämnden för utbildning och forskning (NUF)
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merBedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)....... Studentens namn Personnummer Kursbeteckning Antal veckor VFU.. Kommun/Partnerområde... VFU-lärare Skola/institution Skolår... HFU-lärare
Läs merProgrammets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy
Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merUtbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merBedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
Läs merHögskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj
Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj En pedagogisk portfölj - idag en självklar del av en akademisk portfölj Kanske undrar du varför du ska ha en pedagogisk portfölj. Det självklara
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merÄlvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12
Älvdalens Utbildningscentrum Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling Läsåret 11/12 Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.2 Former för samråd... 3 2. Resultat och måluppfyllelse inom gymnasieskolan...
Läs mer1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?
Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31
Läs merSkåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012
1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Läs merKursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu.
2015-06-24 Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu. Välkomna till UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15
Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se
Läs mere-seminariers betydelse i nya yrkeslärarutbildningen
Nordyrk konferensen 2012 e-seminariers betydelse i nya yrkeslärarutbildningen Lisbeth Amhag Lektor, il.dr. & postdoktor i pedagogik akulteten för lärande och samhälle Malmö högskola 11-13 juni 2012 Roskilde
Läs merSPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS
1 (6) SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom Sport Managementprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
Läs merUtbildning: Ett lyft för livet Uppmuntra läsglädje för lyckat lärande
Utbildning: Ett lyft för livet Uppmuntra läsglädje för lyckat lärande Satya Brink, Ph.D. EDUCA, Helsinki, 29-30 January, 2016 Varför är läsning ett lyft för livet? Läsning öppnar dörren till lärande, tillväxt
Läs merDataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp
Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merMatematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Läs merAtt använda flipped classroom i statistisk undervisning. Inger Persson Statistiska institutionen, Uppsala
Att använda flipped classroom i statistisk undervisning Inger Persson Statistiska institutionen, Uppsala Program Vad är flipped classroom? Vad jag har gjort Videoföreläsningar Klassrumstillfällen Resultat
Läs merHandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten
Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merForskarhandledarutbildning Behörighetsgivande kurs i forskarhandledning, 3 veckor
Forskarhandledarutbildning Behörighetsgivande kurs i forskarhandledning, 3 veckor (Supervising Research Students) 1 ALLMÄNT Utbildningen vänder sig till handledare, och personer som har för avsikt att
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merInstitutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet 2015-01-05
Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet 2015-01-05 Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kurs: Pedagogiska processer verksamhetsförlagd utbildning, PE531G, 15hp,
Läs merMagisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) with focus on Evaluation and Organizational Management,
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merKursinformation med litteraturförteckning. Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng
Kursinformation med litteraturförteckning Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs mer