e-seminariers betydelse i nya yrkeslärarutbildningen

Transkript

1 Nordyrk konferensen 2012 e-seminariers betydelse i nya yrkeslärarutbildningen Lisbeth Amhag Lektor, il.dr. & postdoktor i pedagogik akulteten för lärande och samhälle Malmö högskola juni 2012 Roskilde Universitet, Danmark Hemsida Nordyrk:

2 Postdoktorprogrammet MAH orskningen jag arbetar med under Malmö högskolas tvååriga postdoktorprogram ( ) ska bidra till kvalitetsutveckling inom högre utbildning. Syftet med mina studier är att undersöka och analysera pedagogiken i distansundervisning och nätbaserat lärande med fokus på lärande och bedömning i interaktiva e-mötessystem. De huvudsakliga frågeställningarna är: Vilka effekter (potential, påverkan, intryck) och mervärden (behållningar, förtjänster) ger kollaborativa e-seminarier för studenters lärande och utveckling på distans? Hur kan kursuppgifter bedömas och examineras i en nätbaserad multimodal lärmiljö?

3 Studie om nätbaserade e-seminarier studie e-seminarier vt12 - ht12 Yrk90 Adobe Connect har tre gränssnitt: Sharing: dela skärm, program, whiteboard Discussion: webbvideo & ljud 2 (face-to-face) Collaboration: visa PowerPoint, pdf-dokument, bilder, filmer Datainsamlingen består av inspelade e- seminarier i yrkeslärarutbildningen i e- mötesverktyget Adobe Connect där 20 studenter: 1. vt12 har haft genomgångar med lärare om kursuppgifter, teorier, begrepp, litteratur etc. och diskuterat samt gett och fått kamratrespons (via webbvideo & ljud 2) i gränssnittet Discussion, 2. ht12 ska presentera medieproduktioner (via PowerPoint-filer, pdf-dokument, bilder, filmer) i gränssnittet Collaboration, 3. ska samarbeta med hjälp av gemensamma anteckningar och whiteboard samt visa skärm och program för andra i gränssnittet Sharing, 4. ska vara samtalsledare, 5. ska avsluta med att summera e-seminariet, 6. ska formulera småenkäter. 7. Lärare kan fördela studenterna i olika grupprum. Min roll: intervjua vissa studenter om deras upplevelser och analysera situations- och dialogkontexten med dess kvalitativa meningsinnehåll.

4 orts. studie om nätbaserade e-examinationer studie e-examinationer vt13 Adobe Connect har tre gränssnitt: Sharing: dela skärm, program, whiteboard Discussion: webbvideo & ljud 2 (face-to-face) Collaboration: visa PowerPoint, pdf-dokument, bilder, filmer orts. datainsamling om e-examinationer i nätbaserade kurser i e-mötesverktyget Adobe Connect, där studenter kan: 1.redovisa/respondera (via webbvideo & ljud 2) i gränssnittet Discussion, 2.granska/opponera (via webbvideo & ljud 2) i gränssnittet Discussion, 3.presentera medieproduktioner (via PowerPoint-filer, pdf-dokument, bilder, filmer) i gränssnittet Collaboration, 4.förklara och/eller sammanställa med hjälp av anteckningar och whiteboard i gränssnittet Sharing, 5.avsluta med att summera examinationen i gränssnittet Discussion. Min roll: intervjua vissa studenter om deras upplevelser och analysera situations- och dialogkontexten med dess kvalitativa meningsinnehåll.

5 Yrkeslärarutbildningen i Sverige & MAH Yrkeslärarutbildningen i Sverige omfattar 90 högskolepoäng (tidigare 180hp) och ges på heloch halvfart, såväl högskoleförlagd som på distans. Antagningskravet är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper (HSVS, 2011:7) I utbildningen ingår en utbildningsvetenskaplig kärna, 60hp och verksamhetsförlagd utbildning, 30hp på en partnerskola eller genomförs den inom ramen för egen anställning som yrkeslärare i gymnasieskolan. Syftet på MAH är att genomföra en professionsinriktad utbildning för undervisning i yrkesämnen där yrkes/ämneskunnande, yrkesdidaktik och moment inom den utbildningsvetenskapliga kärnan integreras. I yrkeslärarutbildningen ingår sex kurser på grundnivå, varav fem är 9hp-kurser med verksamhetsförlagd utbildning om 6hp på en partnerskola eller inom egen lärartjänst. Utbildningen avslutas med ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete, 15hp. Samtliga kurser har högskoleförlagda dagar i början och i slutet av varje kurs och innehållet har stark koppling mellan yrkesutbildning och yrkesdidaktik.

6 ÄMNES- OCH YRKESLÄRAREXAMINA fr.o.m Termin hp Veckor vfu U Ö Ö U Ö Ö Ö Ö Ö U 4 U 4 Gy 300hp U Ö Ö U Ö Ö Ö Ö Ö U U Veckor vfu Yrk 90hp Veckor vfu U U 4 4 U U 4 4 U 4 U KPU 90hp förstaämne/ingångsämne U utb.vet. kärna Ö övrigt ämne, andra-/tredjeämne - avancerad nivå

7 Nätbaserad distansutbildning ökar Nätbaserad distansutbildning är idag den högskolesektor som växer snabbast i Sverige och världen, i motsats till annan högskoleutbildning som inte haft motsvarande ökning (ICDE, 2009; Högskoleverket, 2010). Ex. bedriver högskolan på Gotland 79 % av studierna på distans, Dalarna 62 %, Malmö högskola 18 %. Högskolverkets och SCBs kartläggningar visar att var fjärde student i Sverige studerar helt eller delvis på distans (24 % 2010, 17 % 2005). Den genomsnittliga prestationsgraden på 56 % (kvinnor 61 %, män 46 %) varierar mellan 80 % på programmen och 47 % på fristående kurser, i jämförelse med genomsnittet för all högskoleutbildning på 79 %. Sedan 2002 har nätbaserade distansutbildningar ökat med 100 %. var 4:e student

8 Nätbaserad undervisning Det som karaktäriserar nätbaserad undervisning är att den oftast genomförs med ett geografiskt avstånd mellan lärare och de studerande kring ett bestämt kursinnehåll. Behovet ökar på varierande pedagogik, didaktik och digitala resurser och tillämpningar beroende på om utbildningen sker: synkront, under samma tid via exempelvis e- mötessystem (webbvideo & ljud 2), Iphone, mobila applikationer, chatt och telefon/skype eller asynkront, i olika tid och rum via exempelvis nätbaserade lärplattformar, diskussionsfora, läsplattor, sociala fora, blogg, twitter, mail eller sms.

9 Genomförande av e-seminarium 1 Under e-seminarium 1 deltog tio studenter (nio i bild). Lärarna hade handledning av kursuppgift 1 om att skriva ett paper (parvis, 3 A4-sidor) och ge skriftlig kamratrespons på ett arbete om hur sociala relationer och kommunikationen kan skapas i en mångkulturell undervisningsgrupp samt resonera om mediers betydelse för ungdomars relationsbyggande. Uppgiften lämnas in i It s learning. Student 1K: Tycker att detta funkar bra att ha e seminarium Student 2K: Ja Student 3K: Jättebra nu när man fattar Student 4M: Skype fungerar med gruppsamtal också! Student 5M: Tack, tycker det funkade över förväntan

10 Genomförande av e-seminarium 2 Under e-seminarium 2 deltog sex studenter (fyra i bild). Lärarna hade gruppvis handledning (15 min/grupp) av kursuppgift 2 om ett fall om skolans värdegrundsuppdrag som ska presenteras på campus i gestaltande form (dramatisering eller medie-produktion, max 10 minuter). Efter presentationen ska respektive grupp ansvara för diskussionen kring gruppens fall. Student 1K: Kan ju hända att alla inte är inloggade än då vi fick tider? Student 2K: Vad menar du? Student 3K: Vilka tider? Student 4K: (till student 3K) vi fick Student 3K: Ahhh Student 2K: Presentationstider?

11 Genomförande av e-seminarium 3 Under e-seminarium 3 deltog sex studenter. Lärarna hade handledning om att välja en vetenskaplig artikel och skriva en individuell text om pedagogiskt ledarskap och skolans demokratiuppdrag kopplat till relationer/värdegrundsfallet som behandlats tidigare i kursen. Muntlig kamratrespons ska ges innan inlämning i It s learning. Student 1K: Det finns en knapp aktivera webcamera Student 2K: (till student 1K) Du hörs väldigt dåligt Student 3K: Jag har tagit anteckningar (till student 1K och 5K) som jag skickar till er Student 4M: John smsade mig nu och meddelar att han tyvärr inte kan deltaga!

12 Analys av e-seminarier & CSE Den generella analysen av det synkrona deltagandet (Adobe Connect) utgår från känslan av self-efficacy dvs. tro på egen förmåga, påverkan, output etc. att kunna utföra yrkeslärarutbildningen på ett framgångsrikt sätt (Compeau & Higgins, 1995; Bandura, 2002). Den specifika analysen utgår från känslan av computer self-efficacy, CSE dvs. bedömningar av studenters förmåga att delta och använda innehållet i kommunikationerna under e-seminarierna, men också för att dessa resultat i framtiden kan främja nätbaserad högskoleutbildning. En större känsla av CSE har visat sig påverka individers val när det gäller datoranvändning och attityder till Internet och datorer i allmänhet. När det gäller lärare, tyder forskningen på att en stark känsla av CSE påverkar både hur ofta och hur IT används i den dagliga pedagogiska praktiken (Chang & Tung, 2008; Papastergiou, 2010). CSE handlar inte om färdigheter som att använda en speciell programvara eller starta upp en dator, utan om bedömningar av förmågan att tillämpa sina kunskaper vid användning av datorteknik till bredare uppgifter (Compeau & Higgins, 1995).

13 Analys av e-seminarier & CSE Relevanta aspekter av computer self-efficacy (CSE) kan förstås utifrån Compeau och Higgins (1995) tre inbördes dimensioner; magnitud/omfattning, styrka och generaliserbarhet. Magnituden av CSE kan tolkas som att den återspeglar den kapacitet som förväntas av en högskolestudent. Studenter med hög CSEmagnitud bedömer själv att de kan arbeta med mindre stöd och hjälp, än de med lägre CSE-magnitud. Styrkan av CSE hänvisar till det förtroende studenten har om hans eller hennes förmåga att utföra olika uppgifter. Således skulle inte bara studenter med hög styrka av CSE själv bedöma att de kan genomföra fler svåra uppgifter (hög magnitud), för de skulle också visa större förtroende för deras förmåga att framgångsrikt utföra alla uppgifterna. Generaliserbarheten av CSE speglar i vilken grad onlinestudierna är begränsade till ett visst aktivitetsområde. Studenter med hög CSEgeneraliserbarhet anser sig vara tillräckligt kompetenta att kunna använda olika mjukvarupaket och olika datorsystem, som att använda It s learning och delta i e-seminarier i Adobe Connect. De studenter med låg CSE-generaliserbarhet begränsar sitt användande av It s learning och lurpassar under e-seminarier.

14 Analys av e-seminarier & CSCL I analysen av det synkrona deltagandet och intervjuerna kommer också teorier om datorstött samarbetslärande att användas, vilka studeras under beteckningen CSCL (Computer Supported Collaborative Learning) utifrån förståelsen av språk/texter, kultur och olika aspekter av den sociala miljön, men också sammanhangets och samarbetets betydelse för lärande och utveckling (Koschmann, 1996; Stahl & Hesse, 2008). Sociokulturell teori utgår från människors relationer, att förståelse sker genom deltagande och genom deltagarnas samspel. Kunskap och lärande uppstår framför allt genom människors kommunikativa samspel när de skapar mening och förståelse tillsammans. I YRKutbildningen sker det genom olika feedbackprocesser. Jag utgår från att det viktigaste medierande redskapet för människan är språket, verbalt och/eller skriftligt. Wertsch (1998; 2007) betraktar inte mediering som en mekanisk överföring eller ett passivt accepterande, utan som att a) bemästra mastery, att överta något och b) appropriation, att tillägna sig eller göra något till sitt eget, med egna ord eller till ny handling.

15 Hattie och Timperleys modell eedbackprocessen minskar på avståndet mellan nivåerna Effective feedback answers three questions Where am I going? (the goals) eed Up How am I going? (progress toward the goals) eed Back Where to next? (how to make better progress) eed orward Each feedback question works at four levels: Task level Process level Meta-cognitive level Self-level How well tasks are understood/performed The main process needed to understood/perform tasks Self-monitoring, directing, and regulating of actions Personal evaluations and affects (usually positive) about the learner igur 3: Reviderad version av Hattie och Timperleys modell (2007, p. 87). ör att följa feedbackprocessen kommer jag att använda mig av Hattie och Timperleys modell. Deras frågor motsvarar designen av feed up, feed back och feed forward. Syftet med feedbackprocessen är att minska på avståndet mellan vad målet är med uppgiften och var studenterna befinner sig i förhållande till färdigheter, förutsättningar och tillvägagångssätt för att kunna bedöma och självvärdera lärandet. Jag fokuserar på skillnaden mellan uppgiftsnivån (T), processnivån (P), metakognitiva nivån med självreglerande handlingar (R) och/eller den personliga nivån (S).

16 Referenser Bandura, Albert (2002). Growing primacy of human agency in adaption and change in the electronic era. European Psychologist 7 (1), Compeau, Deborah R. & Higgins Christopher A. (1995). Computer self-efficacy: Development of measure and initial test. MIS Quarterly 19 (2), Chang, Su-Chao & Tung, eng-cheng (2008). An empirical investigation of students behavioral intentions to use online learning course websites. British Journal of Educational Technology 39 (1) Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The Power of eedback. Educational Research. Vol. 77, No. 1, pp Koschmann, Timothy. (1996). Paradigm Shifts and Instructional Technology: An Introduction. Illinois: Southern Illinois University. Papastergiou, Marina (2010). Enhancing physical education and sport science students self-efficacy and attitudes regarding information and communication technologies through a computer literacy course. Computer & Education 54, Player-Koro, Catarina (2012). actors Influencing Teachers Use of ICT in Education. Education Inquiry, 3 (1), Stahl, Gerry, & Hesse, riedrich (2008). The many levels of CSCL. International Journal of Computer-Supported Collaborative Learning, 3(1). Wertsch, James V. (1998). Mind as Action. Oxford University Press. Wertsch, James V. (2007). Mediation. In Harry Daniels, Michael Cole & James V Wertsch (Eds.), The Cambridge Companion to Vygotsky (pp ). Cambridge University Press.