Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar
|
|
- Bengt Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Rebecka Strandberg Karina Kight
2 Presentation och bakgrund 2
3 Bakgrund 3
4 Kursämnen under ST ett utvecklingsarbete Syftet är att skapa en struktur för kurser under ST som gör utbudet av kurser mer behovsstyrt både vad gäller innehåll och antal kursplatser. Målet är att tydliggöra mål och kvalitetskrav för kurser under ST. Metoden är att tillsammans med experter från samtliga specialiteter tydliggöra och beskriva vilka kompetenser ST-läkare bör utveckla i kursform. Detta görs genom att utveckla Kursämnesbeskrivningar med tydligt formulerade kompetensmål. 4
5 Kursämne definition och användningsområde Ett kursämne är ett ämne i vilket det är lämpligt att ge kurs eller kurser. Kursämnena ska tillsammans ringa in och beskriva den kompetens som STläkare förväntas förvärva i kursform. Kursämnena ska fungera som komplement till föreskriften och som stöd till de olika aktörer som involveras i läkarnas ST. 5
6 Önskade effekter av kursämnen: Tydliggöra mål och kvalitetskrav på kurser för både kursarrangörer och kursdeltagare. Öka möjligheten för ST-läkare att gå rätt kurs vid rätt tillfälle. Att kursarrangörer upplever tydliga förväntningar på kursers kvalitet och genomförande från Socialstyrelsen vid upphandling. Att ST-läkare, arbetsgivare och kursgivare upplever att kursutbudet är ändamålsenligt och tillgängligt. 6
7 Arbetsmetod och upplägg Förslag på kursämnen från respektive expertgrupp, dvs specialitet. Varje kursämne specificeras i en kursämnesbeskrivning. Kursämnena utvecklas i workshopform med experter från respektive specialitet. Tillsammans ska vi identifiera och beskriva vilken kompetens ST-läkare bör utveckla i kursform. Workshop 1 Gruppen identifierar vilken kompetens STläkare inom den aktuella specialiteten bör utveckla i kursform och formulera denna som kursämnen. Gruppen specificerar kursämnen i termer av konkreta kompetensmål. Hemuppgift Varje expert tar ansvar för ett antal kursämnen och utarbetar förslag på kompetensmål mm. Förslagen skickas på remiss till samtliga deltagare i expertgruppen. Workshop 2 Gruppens förslag på kursämnen och kursämnesbeskrivningar färdigställs. Avslutningsvis görs en helhetsbedömning av resultatet och hur detta svarar mot föreskriftens delmål. Särskilt läkemedelsinriktade kompetensmål och breda kursämnen identifieras. Vi kommer att använda pedagogiska verktyg för att konkret beskriva vilken kompetens STläkaren ska utveckla i kursform. 7
8 Vad händer sedan? Workshop 1 Hemuppgift Workshop 2 Nästa steg Expertgruppernas förslag kvalitetsgranskas av Socialstyrelsen. Under 2014 kommer även gemensamma delmål och breda kursämnen att identifieras och beskrivas. 8
9 Roller Experternas roll: Expertgrupperna ska säkerställa att innehållet överensstämmer med målbeskrivningarna i föreskriften samt svarar mot: samhällets behov hälso- och sjukvårdens behov medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet Processledarnas roll: Att processleda arbetet och ge expertgrupperna verktyg och stöd att komma i mål med uppdraget. 9
10 Målsättning workshop Syfte: Konkret beskriva vilken kompetens ST-läkare inom allmänmedicin bör utveckla i kursform. Mål: Färdigställa expertgruppens förslag på kursämnen och kursämnesbeskrivningar. En helhetsbedömning av resultatet. Hur kursämnena svarar mot föreskriftens delmål. Särskilt läkemedelsinriktade kompetensmål identifieras. Breda kursämnen identifieras. 10
11 Agenda Arbete med kursämnesbeskrivningar inkl. förmiddagsfika Lunch Arbete med kursämnesbeskrivningar Analys av helheten och koppling mot delmål inkl. eftermiddagsfika Summering och avslutning 11
12 Presentationsrunda? 1) Ditt namn och din roll 2) Nämn någonting som du tycker det är särskilt viktigt att vi processledare känner till om er specialitet 12
13 Pedagogiska verktyg för att ta fram kompetensmål 13
14 Vägen mot en kursämnesbeskrivning 1 Namn på kursämnet Kompetensmål för kursämnet Syfte Rekommenderat eller övrigt kursämne När i utbildningen? Tidigt, mitten eller sent? Vilka delmål svarar kursämnet mot? Identifiera breda kursämnen och särskilt läkemedelsinriktade kompetensmål Ett färdigt förslag till kursämnesbeskrivning 14
15 Blooms taxonomi och taxonomitabell för design av utbildning I arbetet med att formulera kompetensmål använder vi oss av de pedagogiska redskapen Blooms taxonomi och taxonomitabell Dessa verktyg ger förutsättningar för en samstämmighet/röd tråd genom: Mål/förväntat utfall (ex. kompetensmål) Utbildningsaktivitet (ex. kurs) Uppföljning/bedömning 15
16 Att formulera kompetensmål Kompetensmålen formuleras med aktiva verb, dvs. verb som anger vad deltagaren förväntas kunna göra efter genomgången kurs/utbildningsaktivitet, exempelvis: kategorisera, tolka, namnge. De aktiva verben uttrycker även hur STläkaren ska kunna visa upp att han/hon exempelvis kan eller behärskar någonting. Det finns olika former av kompetens, dessa uttrycks i figuren (se figur) Se Blooms taxonomi 16
17 Metakognitiv kunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Faktakunskap - Lista - Beskriva - Namnge - Förklara - Sammanfatta - Exemplifiera - Klassificera - Använda - Implementera - Särskilja - Organisera - Jämföra - Kategorisera - Utvärdera - Bedöma - Kritisera - Designa - Producera - Generera Blooms reviderade taxonomitabell Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa (Andersson & Krathwohl, 2001) - Terminologi - Detaljer och delar - Klassificeringar och kategorier. - Principer och generaliseringar - Teorier, modeller och strukturer - Tekniker och metoder - Färdigheter och algoritmer - Kriterier för metoders tillämplighet - Strategier för kognition - Strategier för att kontrollera kognition - Strategier för olika kontexter/villkor Se Blooms taxonomitabell
18 Exempel på verb att använda Beskriva Analysera Problematisera Tillämpa Förutse Tolka Exemplifiera Bedöma Strukturera Organisera Redogöra för Kategorisera Diagnostisera Åtskilja Klassificera Integrera Värdera Jämföra Förklara Återge Identifiera Vad innebär det att ha kunskap om, ha kännedom om, behärska? 18
19 Exempel på kompetensmål Arbetsmaterial Beskriva noninvasiv och invasiv elektrofysiologisk undersökning Redogöra för elektrofysiologi och hjärtanatomi av betydelse för rytmbehandlande device. Värdera och prioritera mellan de olika metoderna arbetsprov, ekokardiografi, magnetresonanskamera (MR), datortomografi (CT) och nukleärmedicinsk bilddiagnostik. Anlägga aktuella perifera nervblockader och utföra ytlig procedursedering med bibehållen spontanandning. 19
20 Identifiera kompetens som bör utvecklas i kursform 20
21 Vilken kompetens bör en ST-läkare utveckla i kursform dvs på andra sätt än genom klinisk tjänstgöring? Här ska vi tänka fritt och utifrån behov!? Kontrollfrågor under arbetets gång: Är detta kompetens som ST-läkare bör utveckla i kursform? Är detta kompetens som läkaren ska ha som nybliven specialist? 21
22 Identifiera kursämnen 22
23 Hur kan den kompetens som ska utvecklas i kursform sorteras i ämnen? Gruppera den kompetens ni har identifierat i ämnesområden. Fungerar dessa som kursämnen? Ett kursämne är ett ämne i vilket det är lämpligt att ge kurs eller kurser. Det ska ringa in och beskriva ett kompetensområde.? 23
24 Lunch
25 Analys av helheten 25
26 Stämma av kursämnen mot delmål Delmål där kurs anges som lärmetod 1 Kursämnen R Ö Delmål som ingår i kursämnen X - anger delmål som kursämnet svarar mot i stort utsträckning x - anger delmål som kursämnet svarar mot till del eller till viss del 26
27 Analys av helheten Finns det kursämnen för alla delmål där kurs anges som lärmetod?? Hur tänker ni när ni ser helheten? Tycker ni att kursämnena motsvarar delmålen på ett ändamålsenligt sätt? 27
28 Summering och avslutning 28
29
Arbetsmodell KUST Kurser Under ST. Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare
Arbetsmodell KUST Kurser Under ST Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare Kursämnen Från vardera specialiteten krävs ett antal kursämnen, specificerade enligt följande: Namn på kursämnet Syfte och innehåll
Läs merNy struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt
Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna
Läs merKUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare
KUST Kurser Under ST Jenita Nilsson Projektledare Projektets sammanhang SOSFS 2008:17 Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring Kurs Auskultation mm. Kursämnen
Läs merFörslag till kursämnesbeskrivningar
Förslag till kursämnesbeskrivningar Neonatologi 2013-12-02 Innehåll 1 Perinatalmedicin, genetik, missbildningar och syndrom. Etik och lagstiftning... 3 2 Respiratoriska och kardiovaskulära problem inklusive
Läs merSvensk Kirurgisk Förening
Svensk Kirurgisk Förening Remissvar: Kursämnen under ST Vi tycker att det färdiga förslaget ser bra ut. Vi har bara några synpunkter. För det första har vi harmoniserat kursen "basal endoskopi" så att
Läs mer- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål
- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter
Läs merRapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin
Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU
Läs merVad tänker du på när du ser ordet examination?
Examination av VFU Pedagogiska aspekter på bedömning och examination av VFU Svante Axelsson Vad tänker du på när du ser ordet examination? Teoretisk kunskap 1 Lära Pricken vissla, seriestripp Varför examinera
Läs merRevidering av föreskrifterna om läkarnas ST
Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen Studierektorskonferens 2014-03-26 Vad är syftet med den offentligrättsliga regleringen av läkarnas medicinska specialiteter?
Läs merBilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter
Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter Instruktion I detta dokument ges möjlighet att ge synpunkter på de förslag till kursämnen som finns i bilaga 1: Expertgruppens förslag på
Läs merRemissvar: Förslag på kursämnen, Dnr /2013
Remissvar: Förslag på kursämnen, Dnr3.2-41927/2013 Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, SFOG, har tagit del av remissen och tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter. Synpunkter har inhämtats
Läs merStöd vid förskrivning av hjälpmedel. Jeanette Adolfsson och Karin Thorheim
Stöd vid förskrivning av hjälpmedel Jeanette Adolfsson och Karin Thorheim Regeringens ambition Jämlikhet Jämställdhet Delaktighet 2016-05-18 2 Förskrivarstöd Utbildning Webbaserad Samlad kunskap Skrift
Läs merBilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin
Bilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin Detta dokument är en sammanställning av de kursämnen som arbetats fram i två workshoppar under hösten 2013 med en expertgrupp
Läs merLäkarnas ST - vad krävs?
Läkarnas ST - vad krävs? Förord ST-läkare tjänstgör över hela landet, på sjukhus och vårdcentraler, offentligt och privat, med olika förutsättningar, utbildningsstrukturer och kunskap om ST. Gemensamt
Läs merKursämne för delmål c11
Kursämne för delmål c11 Delmål c11: : kunna llämpa lagar och andra föreskrier som gäller för specialiteten, inklusive ha kunskap om annan relevant lagstiftning Kursämne: Författningar med vårdhygienisk
Läs mer7. Område 2. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 9. Akuta förgiftningar 2014-05-13. Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015
Förfrågningsunderlag 2014-05-13 Upphandlande organisation Upphandling Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015 106 30 Stockholm Dnr 2.7-43348/2013 Sista anbudsdag: 2014-06-15 Symbolförklaring: Texten/frågan
Läs merManual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)
Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna
Läs mer6. Område 1. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 6. Juridik eller Etik eller Hälsoekonomi eller Organisation
Förfrågningsunderlag 2014-05-13 Upphandlande organisation Upphandling Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015 106 30 Stockholm Dnr 2.7-43348/2013 Sista anbudsdag: 2014-06-15 Symbolförklaring: Texten/frågan
Läs merUppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet
Regeringsbeslut I:19 2013-05-30 S2013/4214/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringens
Läs merNya bestämmelser om läkarnas ST
Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs merMitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment
Inger Hagqvist, Anders Hansson Studierektorer i allmänmedicin FoU-enheten Regionens Hus 462 80 Vänersborg Mitt-i-ST FyrBoDal Syftet med värderingen är att utgöra stöd och hjälp för ST-läkaren i fortsatt
Läs merNya ST 2015 SOSFS 2015:8
Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merAnteckningar, Anestesi
2013-06-10 Dnr x.x-xxxxx/xxxx 1(7) Anteckningar, Anestesi 2013-06-03 Närvarande Från KVAST, SFAI: Kristina Hambreus Jonzon, Stefan Lehtipalo, Cecilia Escher, Lena Gamrin, Filip Fredén, Katarina Lindgren,
Läs merIndividuell planering av tjänstgöring
Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:
Läs merKlinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet
Läs merSvensk Förening för Klinisk Fysiologi
Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Lund 2014-09-04 Remissvar från Svensk förening för Klinisk Fysiologi (SFKF) angående Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring
Läs merST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun
1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20180116--17 Klinisk fysiologi och nuklearmedicinmottagning, Helsingborg Klinik Ort Karin Rodmar och Sasko Velkovski Inspektörer Gradering Övriga
Läs merAnvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)
Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merNytt i nynya ST (2015:8)
Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens
Läs merKRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Läs merAnteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet
Anteckningsstöd Pedagogiskt stöd, Lunds universitet 2 3 Information till dig som ger anteckningsstöd ATT FÖRBEREDA FÖRELÄSNINGARNA Både som student och anteckningsstöd är det bra om du alltid förbereder
Läs merUtbildningsdagar 2013. erfarenhet forskning
Utbildningsdagar 2013 erfarenhet forskning Dag 1 klinisk diagnostik av axeloch skulderbesvär Innehåll; Hur diagnosticerar vi och handhar sen- och muskelskador? Skuldrans (o-) normala rörelsemönster, finns
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merUtbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i
Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal
Läs merInnehållsförteckning. Företagsanpassade uppdrag
Kurser och Seminarier Hösten 2015 sförteckning Frukostseminarium: Hållbara Chefer... 3 Frukostseminarium: CFI Chefsfunktionsindex... 4 Frukostseminarium: Kulturanalysen ett avgörande komplement till strategiska
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson
Läs merSocialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren
Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan
Läs merHjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering
Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering November 2016 Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering Den här översiktskursen i diagnostik av hjärtischemi och vänsterkammarfunktion
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 141013-14 Barn och ungdomscentrum Västerbotten, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Skellefteå Sjukhus Ort Klinik Petter Borna och Jeanette
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs mer5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Elektromagnetiska fält och MR-säkerhet för sjukhusfysiker Implementering av AFS 2016:3 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Icke-joniserande strålning,
Läs merGranskning och certifiering av kurser inom njurmedicin, Svensk Njurmedicinsk Förening. Postgraduateutbildning för specialister i njurmedicin
Granskning och certifiering av kurser inom njurmedicin, Svensk Njurmedicinsk Förening Ansvarig granskare: Datum för granskning: Avgift betald (datum) Niklas von Schmalensee, Andreas Jonsson 2015-03-25...
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring jörknäs Hälsocentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2019-02-18 oden atum Ort Tommy romander, Henrik Nord Inspektörer Styrkor Engagerad handledning
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-10-26--27 Hudkliniken, Länssjukhuset Klinik Kalmar Ort Åsa oström och Lill-Marie Persson Inspektörer Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda,
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-26 Vrinnevisjukhuset Norrköping Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merKlinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning
MålbeskrivningNy0600 FÖRSLAG Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning Kompetensområde Klinisk neurofysiologi är en egen basspecialitet inom neurospecialiteterna samt även egen specialitet
Läs merSynpunkter från SILF/SPUK
Vetenskapligt arbete inom ST i Infektionssjukdomar (SOSF2015:08) Synpunkter från Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) och Svenska infektionsläkarföreningens specialistutbildningskommitté (SPUK) Bakgrund
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-13--14 Kvinnokliniken Klinik Skellefteå Ort hristiane Sackbrook och Jenny Immerstrand Inspektörer Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda,
Läs merInstruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual
Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande Användarmanual 1 Inledning Klinisk träning av grundläggande färdigheter och övningar för hela team leds av instruktörer som kan jämföras med lärare. En
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SW2263 Psykoterapeutisk teori och metod, 30 högskolepoäng Psychoterapeutic Theory and Method, 30 Fastställande Kursplanen är fastställd, fastställd av Institutionen för
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 30 nov 1 dec 2016 entralsjukhuset Karlstad Ögonkliniken Sjukhus Ort Klinik Pär Kanulf och Susann ndersson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering
Läs merMed kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg
Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn
Läs merSOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande
Läs mer*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Ämneslärarprogrammet med inriktning 7-9 och gymnasieskolan (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse 1. visa kunskaper
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska
Läs merSKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring
SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda
Läs merDelmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg
Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.
Läs merOm ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.
Om ST Handledarutbildning Våren 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad innebär nya ST från 2008? Nya ST Minst 5 års heltidstjänstgöring (exkl tjl, sjukskr och
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för biomedicinska analytiker med utbildning utanför EU och EES
Information om praktisk tjänstgöring för biomedicinska analytiker med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för
Läs mer[Titel på arbetsplan]
[Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015
ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS
Läs merHandledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL
Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,
Läs merKursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009
Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMR ÅDEN Praktiskt inriktade utbildningar som håller dig uppdaterad om det senaste som händer inom
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skillingaryds vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-23 Skillingaryd atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor
Läs merUtbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för fysioterapeuter med utbildning utanför EU och EES
Remissversion Information om praktisk tjänstgöring för fysioterapeuter med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation
Läs merRiktlinjer gällande kursplaner inom lärarprogrammen
Riktlinjer gällande kursplaner inom lärarprogrammen Beslutat av Nämnden för grundnivå och avancerad nivå inom nämnden för utbildningsvetenskap Gäller från 2012-12-12 I. Bakgrund Kursplaner utvecklas av
Läs merRutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (8) Rutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten Lagrum och styrande förutsättningar Av 4 kap. 1 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) framgår
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-28 nestesi- och intensivvårdskliniken anderyds Sjukhus Klinik Ort Maja Ewert Varberg Ingrid erkestedt Lund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens
Läs merNya bestämmelser om läkarnas ST
Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2015-02-13 Agenda De nya bestämmelserna om läkarnas ST Målbeskrivningar Kort om utbildningsstöd Gemensam kunskapsbas Studierektorns
Läs merST- Utbildningskontrakt
1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-granskning Granskningsdatum: 2018-05-14 Vårdcentralen Ryd Klinik Ryd Ort Magnus Tufvesson Inspektörer Erik Tyrberg Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda, men enstaka
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merAppendix. A. Verksamheten
Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas
Läs merKursämnen för Beroendemedicin
Preliminär version, maj 2016. Kursämnen för Beroendemediin Innehåll Kursämnen för Beroendemediin.....1 Allmänna frågor oh riktlinjer för utformande av kursämnen... 2 1. Beroendets psykologi från teori
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-granskning Granskningsdatum: 2018-05-21 Neurofysiologiska kliniken Klinik Universitetssjukhuset i Linköping Ort harlotte Sjöberg Larsson Inspektörer Roland Flink Gradering Övriga
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merÅterkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST
Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST...... ST-läkare Aktuell sektion/klinik Handledare 1. Allmänna omdömen Hur var introduktionen på sektionen/kliniken?
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merLäkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen
Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar
Läs merRammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad
Läs merDel 3: Checklista för inspektion
Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren
Läs merSOSFS 2012:8. Bilaga 1. ANSÖKAN om specialistkompetens. Socialstyrelsen STOCKHOLM. Återställ formulär. Personuppgifter
SOSFS Bilaga 1 ANSÖKAN om specialistkompetens Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Uppgifter om utfärdat behörighetsbevis
Läs merWorkshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009
Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt
Läs merBedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30
Bedömning för lärande Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30 2014-01-30 Inledning Samtal om syftet med en Bedömningspolicy Samtal om vårt gemensamma underlag Uppgift till 14 mars Policy Liktydig med riktlinje
Läs merRiktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring.
Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring. Syftet med riktlinjerna är att samma normer för bedömning och tillsättning av specialiseringstjänstgöring
Läs merKravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5
Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs mer