Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar"

Transkript

1 Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Rebecka Strandberg Karina Kight

2 Presentation och bakgrund 2

3 Bakgrund 3

4 Kursämnen under ST ett utvecklingsarbete Syftet är att skapa en struktur för kurser under ST som gör utbudet av kurser mer behovsstyrt både vad gäller innehåll och antal kursplatser. Målet är att tydliggöra mål och kvalitetskrav för kurser under ST. Metoden är att tillsammans med experter från samtliga specialiteter tydliggöra och beskriva vilka kompetenser ST-läkare bör utveckla i kursform. Detta görs genom att utveckla Kursämnesbeskrivningar med tydligt formulerade kompetensmål. 4

5 Kursämne definition och användningsområde Ett kursämne är ett ämne i vilket det är lämpligt att ge kurs eller kurser. Kursämnena ska tillsammans ringa in och beskriva den kompetens som STläkare förväntas förvärva i kursform. Kursämnena ska fungera som komplement till föreskriften och som stöd till de olika aktörer som involveras i läkarnas ST. 5

6 Önskade effekter av kursämnen: Tydliggöra mål och kvalitetskrav på kurser för både kursarrangörer och kursdeltagare. Öka möjligheten för ST-läkare att gå rätt kurs vid rätt tillfälle. Att kursarrangörer upplever tydliga förväntningar på kursers kvalitet och genomförande från Socialstyrelsen vid upphandling. Att ST-läkare, arbetsgivare och kursgivare upplever att kursutbudet är ändamålsenligt och tillgängligt. 6

7 Arbetsmetod och upplägg Förslag på kursämnen från respektive expertgrupp, dvs specialitet. Varje kursämne specificeras i en kursämnesbeskrivning. Kursämnena utvecklas i workshopform med experter från respektive specialitet. Tillsammans ska vi identifiera och beskriva vilken kompetens ST-läkare bör utveckla i kursform. Workshop 1 Gruppen identifierar vilken kompetens STläkare inom den aktuella specialiteten bör utveckla i kursform och formulera denna som kursämnen. Gruppen specificerar kursämnen i termer av konkreta kompetensmål. Hemuppgift Varje expert tar ansvar för ett antal kursämnen och utarbetar förslag på kompetensmål mm. Förslagen skickas på remiss till samtliga deltagare i expertgruppen. Workshop 2 Gruppens förslag på kursämnen och kursämnesbeskrivningar färdigställs. Avslutningsvis görs en helhetsbedömning av resultatet och hur detta svarar mot föreskriftens delmål. Särskilt läkemedelsinriktade kompetensmål och breda kursämnen identifieras. Vi kommer att använda pedagogiska verktyg för att konkret beskriva vilken kompetens STläkaren ska utveckla i kursform. 7

8 Vad händer sedan? Workshop 1 Hemuppgift Workshop 2 Nästa steg Expertgruppernas förslag kvalitetsgranskas av Socialstyrelsen. Under 2014 kommer även gemensamma delmål och breda kursämnen att identifieras och beskrivas. 8

9 Roller Experternas roll: Expertgrupperna ska säkerställa att innehållet överensstämmer med målbeskrivningarna i föreskriften samt svarar mot: samhällets behov hälso- och sjukvårdens behov medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet Processledarnas roll: Att processleda arbetet och ge expertgrupperna verktyg och stöd att komma i mål med uppdraget. 9

10 Målsättning workshop Syfte: Konkret beskriva vilken kompetens ST-läkare inom allmänmedicin bör utveckla i kursform. Mål: Färdigställa expertgruppens förslag på kursämnen och kursämnesbeskrivningar. En helhetsbedömning av resultatet. Hur kursämnena svarar mot föreskriftens delmål. Särskilt läkemedelsinriktade kompetensmål identifieras. Breda kursämnen identifieras. 10

11 Agenda Arbete med kursämnesbeskrivningar inkl. förmiddagsfika Lunch Arbete med kursämnesbeskrivningar Analys av helheten och koppling mot delmål inkl. eftermiddagsfika Summering och avslutning 11

12 Presentationsrunda? 1) Ditt namn och din roll 2) Nämn någonting som du tycker det är särskilt viktigt att vi processledare känner till om er specialitet 12

13 Pedagogiska verktyg för att ta fram kompetensmål 13

14 Vägen mot en kursämnesbeskrivning 1 Namn på kursämnet Kompetensmål för kursämnet Syfte Rekommenderat eller övrigt kursämne När i utbildningen? Tidigt, mitten eller sent? Vilka delmål svarar kursämnet mot? Identifiera breda kursämnen och särskilt läkemedelsinriktade kompetensmål Ett färdigt förslag till kursämnesbeskrivning 14

15 Blooms taxonomi och taxonomitabell för design av utbildning I arbetet med att formulera kompetensmål använder vi oss av de pedagogiska redskapen Blooms taxonomi och taxonomitabell Dessa verktyg ger förutsättningar för en samstämmighet/röd tråd genom: Mål/förväntat utfall (ex. kompetensmål) Utbildningsaktivitet (ex. kurs) Uppföljning/bedömning 15

16 Att formulera kompetensmål Kompetensmålen formuleras med aktiva verb, dvs. verb som anger vad deltagaren förväntas kunna göra efter genomgången kurs/utbildningsaktivitet, exempelvis: kategorisera, tolka, namnge. De aktiva verben uttrycker även hur STläkaren ska kunna visa upp att han/hon exempelvis kan eller behärskar någonting. Det finns olika former av kompetens, dessa uttrycks i figuren (se figur) Se Blooms taxonomi 16

17 Metakognitiv kunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Faktakunskap - Lista - Beskriva - Namnge - Förklara - Sammanfatta - Exemplifiera - Klassificera - Använda - Implementera - Särskilja - Organisera - Jämföra - Kategorisera - Utvärdera - Bedöma - Kritisera - Designa - Producera - Generera Blooms reviderade taxonomitabell Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa (Andersson & Krathwohl, 2001) - Terminologi - Detaljer och delar - Klassificeringar och kategorier. - Principer och generaliseringar - Teorier, modeller och strukturer - Tekniker och metoder - Färdigheter och algoritmer - Kriterier för metoders tillämplighet - Strategier för kognition - Strategier för att kontrollera kognition - Strategier för olika kontexter/villkor Se Blooms taxonomitabell

18 Exempel på verb att använda Beskriva Analysera Problematisera Tillämpa Förutse Tolka Exemplifiera Bedöma Strukturera Organisera Redogöra för Kategorisera Diagnostisera Åtskilja Klassificera Integrera Värdera Jämföra Förklara Återge Identifiera Vad innebär det att ha kunskap om, ha kännedom om, behärska? 18

19 Exempel på kompetensmål Arbetsmaterial Beskriva noninvasiv och invasiv elektrofysiologisk undersökning Redogöra för elektrofysiologi och hjärtanatomi av betydelse för rytmbehandlande device. Värdera och prioritera mellan de olika metoderna arbetsprov, ekokardiografi, magnetresonanskamera (MR), datortomografi (CT) och nukleärmedicinsk bilddiagnostik. Anlägga aktuella perifera nervblockader och utföra ytlig procedursedering med bibehållen spontanandning. 19

20 Identifiera kompetens som bör utvecklas i kursform 20

21 Vilken kompetens bör en ST-läkare utveckla i kursform dvs på andra sätt än genom klinisk tjänstgöring? Här ska vi tänka fritt och utifrån behov!? Kontrollfrågor under arbetets gång: Är detta kompetens som ST-läkare bör utveckla i kursform? Är detta kompetens som läkaren ska ha som nybliven specialist? 21

22 Identifiera kursämnen 22

23 Hur kan den kompetens som ska utvecklas i kursform sorteras i ämnen? Gruppera den kompetens ni har identifierat i ämnesområden. Fungerar dessa som kursämnen? Ett kursämne är ett ämne i vilket det är lämpligt att ge kurs eller kurser. Det ska ringa in och beskriva ett kompetensområde.? 23

24 Lunch

25 Analys av helheten 25

26 Stämma av kursämnen mot delmål Delmål där kurs anges som lärmetod 1 Kursämnen R Ö Delmål som ingår i kursämnen X - anger delmål som kursämnet svarar mot i stort utsträckning x - anger delmål som kursämnet svarar mot till del eller till viss del 26

27 Analys av helheten Finns det kursämnen för alla delmål där kurs anges som lärmetod?? Hur tänker ni när ni ser helheten? Tycker ni att kursämnena motsvarar delmålen på ett ändamålsenligt sätt? 27

28 Summering och avslutning 28

29

Arbetsmodell KUST Kurser Under ST. Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare

Arbetsmodell KUST Kurser Under ST. Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare Arbetsmodell KUST Kurser Under ST Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare Kursämnen Från vardera specialiteten krävs ett antal kursämnen, specificerade enligt följande: Namn på kursämnet Syfte och innehåll

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare KUST Kurser Under ST Jenita Nilsson Projektledare Projektets sammanhang SOSFS 2008:17 Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring Kurs Auskultation mm. Kursämnen

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

Svensk Kirurgisk Förening

Svensk Kirurgisk Förening Svensk Kirurgisk Förening Remissvar: Kursämnen under ST Vi tycker att det färdiga förslaget ser bra ut. Vi har bara några synpunkter. För det första har vi harmoniserat kursen "basal endoskopi" så att

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen Studierektorskonferens 2014-03-26 Vad är syftet med den offentligrättsliga regleringen av läkarnas medicinska specialiteter?

Läs mer

Vad tänker du på när du ser ordet examination?

Vad tänker du på när du ser ordet examination? Examination av VFU Pedagogiska aspekter på bedömning och examination av VFU Svante Axelsson Vad tänker du på när du ser ordet examination? Teoretisk kunskap 1 Lära Pricken vissla, seriestripp Varför examinera

Läs mer

Remissvar: Förslag på kursämnen, Dnr /2013

Remissvar: Förslag på kursämnen, Dnr /2013 Remissvar: Förslag på kursämnen, Dnr3.2-41927/2013 Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, SFOG, har tagit del av remissen och tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter. Synpunkter har inhämtats

Läs mer

Bilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Bilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin Bilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin Detta dokument är en sammanställning av de kursämnen som arbetats fram i två workshoppar under hösten 2013 med en expertgrupp

Läs mer

Stöd vid förskrivning av hjälpmedel. Jeanette Adolfsson och Karin Thorheim

Stöd vid förskrivning av hjälpmedel. Jeanette Adolfsson och Karin Thorheim Stöd vid förskrivning av hjälpmedel Jeanette Adolfsson och Karin Thorheim Regeringens ambition Jämlikhet Jämställdhet Delaktighet 2016-05-18 2 Förskrivarstöd Utbildning Webbaserad Samlad kunskap Skrift

Läs mer

Kursämne för delmål c11

Kursämne för delmål c11 Kursämne för delmål c11 Delmål c11: : kunna llämpa lagar och andra föreskrier som gäller för specialiteten, inklusive ha kunskap om annan relevant lagstiftning Kursämne: Författningar med vårdhygienisk

Läs mer

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringsbeslut I:19 2013-05-30 S2013/4214/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringens

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

7. Område 2. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 9. Akuta förgiftningar 2014-05-13. Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015

7. Område 2. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 9. Akuta förgiftningar 2014-05-13. Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015 Förfrågningsunderlag 2014-05-13 Upphandlande organisation Upphandling Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015 106 30 Stockholm Dnr 2.7-43348/2013 Sista anbudsdag: 2014-06-15 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015

Läs mer

6. Område 1. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 6. Juridik eller Etik eller Hälsoekonomi eller Organisation

6. Område 1. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 6. Juridik eller Etik eller Hälsoekonomi eller Organisation Förfrågningsunderlag 2014-05-13 Upphandlande organisation Upphandling Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015 106 30 Stockholm Dnr 2.7-43348/2013 Sista anbudsdag: 2014-06-15 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Anteckningar, Anestesi

Anteckningar, Anestesi 2013-06-10 Dnr x.x-xxxxx/xxxx 1(7) Anteckningar, Anestesi 2013-06-03 Närvarande Från KVAST, SFAI: Kristina Hambreus Jonzon, Stefan Lehtipalo, Cecilia Escher, Lena Gamrin, Filip Fredén, Katarina Lindgren,

Läs mer

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Lund 2014-09-04 Remissvar från Svensk förening för Klinisk Fysiologi (SFKF) angående Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment Inger Hagqvist, Anders Hansson Studierektorer i allmänmedicin FoU-enheten Regionens Hus 462 80 Vänersborg Mitt-i-ST FyrBoDal Syftet med värderingen är att utgöra stöd och hjälp för ST-läkaren i fortsatt

Läs mer

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Elektromagnetiska fält och MR-säkerhet för sjukhusfysiker Implementering av AFS 2016:3 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Icke-joniserande strålning,

Läs mer

Nytt i nynya ST (2015:8)

Nytt i nynya ST (2015:8) Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering

Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering November 2016 Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering Den här översiktskursen i diagnostik av hjärtischemi och vänsterkammarfunktion

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Granskning och certifiering av kurser inom njurmedicin, Svensk Njurmedicinsk Förening. Postgraduateutbildning för specialister i njurmedicin

Granskning och certifiering av kurser inom njurmedicin, Svensk Njurmedicinsk Förening. Postgraduateutbildning för specialister i njurmedicin Granskning och certifiering av kurser inom njurmedicin, Svensk Njurmedicinsk Förening Ansvarig granskare: Datum för granskning: Avgift betald (datum) Niklas von Schmalensee, Andreas Jonsson 2015-03-25...

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

Utbildningsdagar 2013. erfarenhet forskning

Utbildningsdagar 2013. erfarenhet forskning Utbildningsdagar 2013 erfarenhet forskning Dag 1 klinisk diagnostik av axeloch skulderbesvär Innehåll; Hur diagnosticerar vi och handhar sen- och muskelskador? Skuldrans (o-) normala rörelsemönster, finns

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-26 Vrinnevisjukhuset Norrköping Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 30 nov 1 dec 2016 entralsjukhuset Karlstad Ögonkliniken Sjukhus Ort Klinik Pär Kanulf och Susann ndersson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande

Läs mer

Innehållsförteckning. Företagsanpassade uppdrag

Innehållsförteckning. Företagsanpassade uppdrag Kurser och Seminarier Hösten 2015 sförteckning Frukostseminarium: Hållbara Chefer... 3 Frukostseminarium: CFI Chefsfunktionsindex... 4 Frukostseminarium: Kulturanalysen ett avgörande komplement till strategiska

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Kursämnen för Beroendemedicin

Kursämnen för Beroendemedicin Preliminär version, maj 2016. Kursämnen för Beroendemediin Innehåll Kursämnen för Beroendemediin.....1 Allmänna frågor oh riktlinjer för utformande av kursämnen... 2 1. Beroendets psykologi från teori

Läs mer

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande Användarmanual 1 Inledning Klinisk träning av grundläggande färdigheter och övningar för hela team leds av instruktörer som kan jämföras med lärare. En

Läs mer

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2015-02-13 Agenda De nya bestämmelserna om läkarnas ST Målbeskrivningar Kort om utbildningsstöd Gemensam kunskapsbas Studierektorns

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Nyheter i betygsvärlden och verktyg för. Nya skollagen. Nya skollagen. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter i betygsvärlden och verktyg för. Nya skollagen. Nya skollagen. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter i betygsvärlden och verktyg för samstämmighet Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen 2011-11-01 Nya skollagen 3 kap. 15 : Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen.

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet Anteckningsstöd Pedagogiskt stöd, Lunds universitet 2 3 Information till dig som ger anteckningsstöd ATT FÖRBEREDA FÖRELÄSNINGARNA Både som student och anteckningsstöd är det bra om du alltid förbereder

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30 Bedömning för lärande Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30 2014-01-30 Inledning Samtal om syftet med en Bedömningspolicy Samtal om vårt gemensamma underlag Uppgift till 14 mars Policy Liktydig med riktlinje

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring.

Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring. Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring. Syftet med riktlinjerna är att samma normer för bedömning och tillsättning av specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård SOSFS 2008:17 BFM SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

SOSFS 2012:8. Bilaga 1. ANSÖKAN om specialistkompetens. Socialstyrelsen STOCKHOLM. Återställ formulär. Personuppgifter

SOSFS 2012:8. Bilaga 1. ANSÖKAN om specialistkompetens. Socialstyrelsen STOCKHOLM. Återställ formulär. Personuppgifter SOSFS Bilaga 1 ANSÖKAN om specialistkompetens Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Uppgifter om utfärdat behörighetsbevis

Läs mer

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009 Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMR ÅDEN Praktiskt inriktade utbildningar som håller dig uppdaterad om det senaste som händer inom

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Studiehandledning till PBL på IT för användare

Studiehandledning till PBL på IT för användare ÖREBRO UNIVERSITET ESI-Informatik Anders Avdic, Ulrika Sandberg, Magnus Österman, Jenny Lagsten 2003-08-25; 2004-03-30; 2004-08-25; 2005-01-17, 2005-08-24, 2006-01-16 Studiehandledning till PBL på IT för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Digitalt lärande och programmering i klassrummet Digitalt lärande och programmering i klassrummet utbildningsprojekt för lärare Vision Programmering blir en naturlig del i klassrummet. Alla lärare ska kunna använda programmering som ett arbetssätt för

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Handledarutbildning Hösten 2016

Handledarutbildning Hösten 2016 Handledarutbildning Hösten 2016 ST-kansliet Program Dag 1 Dag 2-3 8.30-9.30 Välkommen 8.30-17.00 (?) 9.30-9.50 Kaffe 09.50-12.00 ST-formalia Genomgång och träning av modeller och redskap för handledning

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Utbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information

Utbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE Utbildning Förslag på kurser, workshops samt handledning Kontakta oss för mer information 2007 H T T P : / / W W W. F R E J. I N F O TELE: 0 5 0 0-42 91 44 E - P O S T S : T

Läs mer

Upphandlingsrapport. Upphandlande organisation. Upphandlingsrapport om upphandling av SK-kurser Förslag till beslut. 2.

Upphandlingsrapport. Upphandlande organisation. Upphandlingsrapport om upphandling av SK-kurser Förslag till beslut. 2. Upphandlingsrapport 2014-09-10 Upphandlande organisation Upphandling Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015 106 30 Stockholm Dnr 2.7-43348/2013 Upphandlingsrapport om upphandling av SK-kurser 2015

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ

Läs mer

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten - en sammanfattning av en enkät Magnus Falk, distriktsläkare, FoU-handledare Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU-handledare FoU-enheten,Linköping

Läs mer

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal.

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST (Kompetens Utveckling för ST-läkare) startade 1998 på initiativ av studierektorerna inom primärvården och NU-sjukvården.

Läs mer

Medaktörskap i ArchSafeforskningen. Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november

Medaktörskap i ArchSafeforskningen. Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november Medaktörskap i ArchSafeforskningen fortsatta steg Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november Vad har hänt? Januari 2015 informationsmöten och diskussion i fokusgrupper (funktionshinderrörelsen)

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer

Studiehandledning. Människa och samhälle HT 2011

Studiehandledning. Människa och samhälle HT 2011 Studiehandledning Människa och samhälle HT 2011 Kursansvariga: Inger Wårdh tandläkarprogrammet Karin Nordin Ivanow tandteknikerprogrammet Ann-Christin Johansson tandhygienistprogrammet Inger.wardh@ki.se

Läs mer

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 17 18 oktober 2016 Hudiksvalls sjukhus Hudiksvall Ögonkliniken. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Eva Karlsson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Vad är en bra forskarutbildningskurs? Eva Lund, bl a FUS emeritus

Vad är en bra forskarutbildningskurs? Eva Lund, bl a FUS emeritus Vad är en bra forskarutbildningskurs? Eva Lund, bl a FUS emeritus Historiskt Före 1974 avlade man på t ex teknisk och filosofisk fakultet licexamen inklusive kurser och för doktorsexamen var det klart

Läs mer

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST...... ST-läkare Aktuell sektion/klinik Handledare 1. Allmänna omdömen Hur var introduktionen på sektionen/kliniken?

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN Specialiseringstjänstgöring i Bild- och Funktionsmedicin, BFM, baseras på den målbeskrivning för specialiteten som utarbetats i samarbete

Läs mer