Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Förening för Klinisk Fysiologi"

Transkript

1 Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Lund Remissvar från Svensk förening för Klinisk Fysiologi (SFKF) angående Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring Sammanfattning: Svensk förening för Klinisk Fysiologi är positiva till de nya föreskrifterna och indelningen av specialiteterna. Det finns några punkter i vår målbeskrivning som behöver förtydligas och i några fall finns syftningsfel som gör texten svårförståelig. I några delmål behöver även kompetensnivån korrigeras. Dessa punkter listas nedan. Dessutom ser vi att några punkter i föreskrifterna och de allmänna råden behöver kompletteras för att ge ST-läkaren en rättsäkerhet och tydliggöra ansvaret hos vårdgivaren. Vi anser att det bör finnas krav på en extern revision (t.ex. SPUR) av ST-utbildningen för att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Dessutom bör kvalitetssäkring av kurser finnas kvar, t.ex. i form av LIPUS. Föreslagna förändringar är markerade som kursiv text. Föreskrifter och allmänna råd Allmänna kommentarer: 1. Vi saknar text som beskriver vilken roll de externa bedömare har som specialistföreningarna har föreslagit för Socialstyrelsen. Vi anser att de externa bedömarna bör få en utökad roll för att ge råd om det är rimligt att målen för STläkaren är uppfyllda. Förslag: Inför en text som tydliggör de externa bedömarnas roll.

2 2. Det finns i de flesta fall en möjlighet för en individ att överklaga ett beslut. Vid STläkares utbildning finns inte reglerat hur en ST-läkare kan få en oberoende bedömning. Detta gäller exempelvis då ST-läkaren och handledaren/verksamhetschefen är oense om målen är uppfyllda. En möjlighet till en extern bedömning vore i dessa fall att ge en rättssäkerhet till ST-läkaren. Förslag: Inför en möjlighet till bedömning av ST-läkarens måluppfyllelse vid de fall då ST-läkaren och verksamhetschef/handledare ej är överens. En sådan bedömning kan göras av de av specialistföreningarna utsedda externa bedömarna. 3. Kurser bör vara kvalitetsgranskade för att säkerställa att de är rätt anpassade för STutbildningen och uppfyller de utbildningsmål som anges i målbeskrivningen. Det finns ett inarbetat system för detta via LIPUS (tidigare IPULS) men om författningen inte specificerar att granskning bör göras så är risken att kursgivare undviker att kvalitetsgranska för att minska på administration och kostnader. Detta kan leda till en försämrad kurskvalitet. Förslag: Återinför texten Kurser under specialiseringstjänstgöringen bör vara kvalitetsgranskade. Ett exempel på detta är de efter en tydlig standard kvalitetsgranskade kurser som LIPUS (ändrat från IPULS) annonserar. 3:e kap 4. Allmänna råd. Det är viktigt att det tydliggörs att även verksamheten har ett ansvar för att utbildningsinsatsen förbättras om ST-läkaren inte har uppfyllt kompetenskraven. Detta fanns med i föregående författning. Förslag 3:e kap 4 : Återinför texten. Om brister föreligger, bör det leda till förbättringar i verksamhetens utbildningsinsatser. 4:e kap 2. Allmänna råd. Det är grundläggande att all verksamhet bör genomgå extern granskning av enhet utan ekonomiska eller andra kopplingar till verksamheten. Extern revision av ST-utbildningen har kontinuerligt byggts upp via SPUR sedan föregående författning 2008 fastslog att sådan granskning skulle genomföras. I förslaget till ny författning är detta borttaget vilket vi ser som olämpligt och innebär att kvalitetsarbetet med STutbildningens riskerar att urholkas. Förslag 4:e kap 2 : Återinför texten från 2008 om regelbunden extern inspektion utan ekonomisk koppling till verksamheten. 6:e kap. 2. Allmänna råd. Vi ser det som självklart att tillgodoräknande av delmål enligt äldre bestämmelser gäller även för basspecialiteter och inte bara gren och tilläggsspecialiteter. Det är relativt vanligt att läkare går från en basspecialitet till en annan och man bör då kunna tillgodoräkna sig de delmål som är likvärdiga. Detta för att inte ta onödig tid och resurser för att ST-läkaren t.ex. ska gå nya kurser i ett delmål där kompetensen sedan tidigare är uppfylld. Förslag 6:e kap 2 :Inför ordet basspecialietet tillsammans med gren och tilläggsspecialiteter

3 Målbeskrivning Klinisk fysiologi Sida 2. Inledning. Vi saknar de ordförklaringar som fanns i SOSFS 2008:17. Specifikt finns en definition för behärska på sida 2 men det saknas definitioner för de andra kunskapsnivåerna. Förslag sida 2. Definitioner för ha kunskap om, ha kännedom om, kunna handlägga förs in med samma ordalydelse som i SOSFS 2008:17 i anslutning till det stycke där behärska definieras. Sida 4. Kompetensbeskrivning. Vi föreslår att hela sidans text justeras något enligt nedan för att ge högre läsbarhet och minska missförstånd samt inkludera vikten av samarbete med andra personalkategorier och inte enbart andra specialiteter. Förslag på ny text sida 4: Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karakteriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ och vetenskapligt grundad tillämpning av funktionsoch bildgivande undersökningsmetoder. Detta förutsätter kunskap om mätutrustning, bild- och signalbehandling och diagnostiska resonemang, liksom bakomliggande fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer. Kärnan i en klinisk fysiologisk bedömning är att utifrån patientens anamnes och status tolka mätvärden och bilder registrerade under standardiserade betingelser liksom förändringar i dessa över tiden eller vid provokation. Läkararbetet är problemlösande och förutsätter tvärprofessionellt samarbete med andra yrkeskategorier. Dessutom behövs multidisciplinär samverkan med remitterande enheter och andra specialiteter som använder funktionella och morfologiska metoder som kan ge liknande eller kompletterande information. En specialist i klinisk fysiologi behöver kunna tillräckligt om sådana metoder för att kunna ge råd till remitterande läkare om bästa handläggning av patienten. Specialiteten har ett ansvar att bedriva vetenskap, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Gällande alla delmål i a, b och c. I samtliga delmål finns formuleringen..eller handlägger sådana ärenden i kolumnen för utbildningsaktiviteter. Detta tillägg anser vi inte behövas då formuleringen bedriver sådan verksamhet innefattar samma betydelse och därför är tillräcklig. Förslag: Sätt punkt efter ordet verksamhet och stryk formuleringen eller handlägger sådana ärenden i samtliga delmål.

4 a-målen sida 5-9. Formuleringen vid utbildningsaktiviteter som bedriver sådan verksamhet är olämplig då den snarast är humoristisk. Exempelvis så hänvisar formuleringen enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden i a4 till att kunna bemöta människor med förståelse och respekt. Man kan då få känslan av att det finns enheter som inte gör detta och därför är inte är lämpliga för ST-läkaren. Förslag: Sätt punkt efter Klinsk tjänstgöring under handledning i a och b målen. b-mål. Klinisk fysiologi bedriver patientnära undersökningar där kommunikation med patienter är central. Våra undersökningar är en viktig del i det sjukdomsförebyggande arbetet, särkilt vad gäller hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom använder vi läkemedel vid provokationer och undersökningar. Därför anser vi att mål b1, b2 och b3 bör vara en obligatorisk del av STutbildningen. C-mål sida Förslag: Inför delmål b1, b2 och b3 i målbeskrivningen för klinisk fysiologi. Sida 10. Ordet elektrofysiologi kan missförstås då det ofta används för invasiva elektrofysiologiska undersökningar och bör bytas till elektrokardiografi. Förslag: Ordet elektrofysiologi byts till elektrokardiografi. Delmål c1, sida 11. Syftningsfel i nuvarande text. Förslag: Ta bort orden samt påverkan på. Delmål c1 och c2, sida 11-12, Utbildningsaktiviteter. Formuleringen är otydlig. Förslag: Lägg till i slutet av första stycket.., det vill säga enhet som bedriver klinisk fysiologisk verksamhet. och i slutet av andra stycket:.., det vill säga enhet som bedriver medicinsk radiologisk verksamhet. Mellan dessa stycken bör ordet alternativt bytas till samt. Delmål c3: Kunskapsnivåerna är orimligt högt satta. Behärska bildbearbetning är något en civilingenjör kan göra och att behärska strålningsfysik krävs en sjukhusfysikerutbildning. För att behärska lagar tar vi hjälp av jurister. Förslag: Behärska skall ersättas med ha kunskap om i de 3 första punkterna avseende fysikaliska.. principer, bildbearbetning och strålningsfysik. Ersätt behärska med ha kännedom om i den sista punkten avseende lagar och föreskrifter. Delmål c3. Sida 12. Det har blivit syftningsfel i nuvarande text. I vårt insända förslag hänvisade styrkor, svagheter och risker till medicinska metoder (röntgen, nuklearmedicin mm). Nu hänvisar styrkor, svagheter och risker till matematiska och statistiska principer och bildbearbetning.

5 Förslag: Ta bort orden och ha kunskap om deras styrkor, svagheter och risker. Delmål c3. Utbildningsaktiviteter. Sida 12. För att uppfylla detta mål är klinisk tjänstgöring en viktig utbildningsaktivitet. Förslag: Lägg till Klinisk tjänstgöring under handledning som utbildningsaktivitet. Delmål c5. Sida 13. Ordet elektrofysiologi kan missförstås då det ofta används för invasiva elektrofysiologiska undersökningar och bör bytas till elektrokardiografi. Förslag: Ordet elektrofysiologi byts till elektrokardiografi. Delmål c11 sida 15. Behärska är en för hög nivå för njur och urinvägsdiagnostik med tanke på antalet undersökningar som görs på de flesta enheter. Förslag: Ändra ordet behärska till ha kunskap om För styrelsen i Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Marcus Carlsson Ordförande

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.

Läs mer

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares

Läs mer

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård SOSFS 2008:17 BFM SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin 1. Inledning 1.1 Definition av kompetensområdet från målbeskrivningen Nuklearmedicin är en klinisk specialitet där man efter tillförsel av radiofarmaka

Läs mer

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland Sida 1(9) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) Victoria Sjöbom (vsm005) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare

Läs mer

Utbildning & rekrytering inom BFM

Utbildning & rekrytering inom BFM Utbildning & rekrytering inom BFM - Hur har det gått och vad tycker professionen? Henrik Engblom & Magnus Hansson ST-läkare BFM/Klinisk fysiologi Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum, Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna

Läs mer

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Innehåll 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi... 2 1.1 Inledning... 2 2 Teoretiska Kunskapsmål...

Läs mer

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Innehåll 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi... 2 1.1 Inledning... 2 2 Teoretiska Kunskapsmål...

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-1/3 2016 Region Halland Halmstad UP Sjukhus Ort Klinik Marie Törnqvist och Gunnel Svedmyr Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-09 Kvinnosjukvården Halland Halmstad Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A

Läs mer

Remissyttrande på förslag till ändring föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårdsstöd

Remissyttrande på förslag till ändring föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårdsstöd Wimi 2005 FK90005_009_G REMISSYTTRANDE 1 (3) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Box 22520 104 22 Stockholm Remissyttrande på förslag till ändring föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Svensk förening för neuroradiologi (SFNR) har som organisation eller via enskilda företrädare uttalat sig flera gånger tidigare om hur specialistutbildningen

Läs mer

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsmötet 7 maj 2014 Kerstin Elvin Minimitider bl.a. 4år inom KITM Checklistor ST läkarna självständigt skall utföra våra vanligaste analysmetoder ROTEM / TEG Ref.litteratur

Läs mer

Regiongemensamma. ST-riktlinjer

Regiongemensamma. ST-riktlinjer Regiongemensamma ST-riktlinjer Riktlinjer framtagna av Studierektorsnätverket i Västra Götalandsregionen och beslutade av HSD Ann Söderström 2012 02 22. Innehållsförteckning 1. Introduktion/Bakgrund...

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN Specialiseringstjänstgöring i Bild- och Funktionsmedicin, BFM, baseras på den målbeskrivning för specialiteten som utarbetats i samarbete

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

BFM summariska anteckningar från internat

BFM summariska anteckningar från internat BFM summariska anteckningar från internat 20060407-08 Det första historiska mötet mellan representanter från SFMR Katrine Riklund, Anders Rydh, Peter Aspelin SFKF Peter Friberg, Agnes Modin, Håkan Arheden

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen

Läs mer

Yttrande över Studentkårsutredningens betänkande För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU 2006:36)

Yttrande över Studentkårsutredningens betänkande För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU 2006:36) Styrelsen 2006-08-09 REGERINGSKANSLIET Utbildnings- och kulturdepartementet Yttrande över Studentkårsutredningens betänkande För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU

Läs mer

SVENSKA LÄKARES FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN

SVENSKA LÄKARES FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN SVENSKA LÄKARES FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN Protokoll fört vid årsmöte tisdagen den 3 maj 2011, Uppsala Konsert & Kongress. 1 Årsmötet förklarades öppnat. 2 Årsmötet förklarades stadgeenligt utlyst

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter

Läs mer

Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade Meddelande 2005:14 Lex Sarah i Kalmar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65

Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare: Anders Engqvist Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2012-12-17 Att: Socialstyrelsen Generaldirektörens stab Emil Bergschöld Dnr: 53935/2012 106 30 Stockholm Enkät om Socialstyrelsens

Läs mer

Vägen till medborgarnas primärvård i VGR Idéskiss Remissvar från SFAM S. Älvsborg

Vägen till medborgarnas primärvård i VGR Idéskiss Remissvar från SFAM S. Älvsborg Vägen till medborgarnas primärvård i VGR Idéskiss Remissvar från SFAM S. Älvsborg SFAM Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) är en sammanslutning av läkare som är specialister i allmänmedicin eller

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015

Läs mer

Europaläkare eller specialist i allmänmedicin

Europaläkare eller specialist i allmänmedicin Europaläkare eller specialist i allmänmedicin Bakgrund En läkare med holländsk specialistkompetens i allmänmedicin anmälde Sverige till EU-domstolen då Socialstyrelsen inte konverterade den holländska

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Åtagande bilddiagnostisk verksamhet

Åtagande bilddiagnostisk verksamhet 2009-05-25 1 Åtagande bilddiagnostisk verksamhet Inledning Röntgenklinikerna i Östergötland tillhandahåller bilddiagnostisk verksamhet inklusive mammografiscreening och interventionell behandling samt

Läs mer

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 PM 2003 RV (Dnr 331-201/2003) Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Meddelandeblad. Översyn av Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS

Meddelandeblad. Översyn av Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Februari 2009 Översyn av Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS Upphävande av

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare Regeringsbeslut I:1 Socialdepartementet 2011-11-03 S2010/643/FS (delvis) Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare 1 bilaga Regeringens

Läs mer

PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm

PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm 1 Ordföranden Maria Jakobsson hälsar välkommen 2 Mötet befinner kallelsen och dagordningen

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod. REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE 140808 AT-rådet Aina Norén Selberg, Alicia Edin, Charlotte Öfverman, Pehr Elfvendal INLEDNING AT-läkare ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter ha regelbunden handledning

Läs mer

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

Nya regler om villkor för behörighet att tjänstgöra som aktuarie på ett försäkringsföretag

Nya regler om villkor för behörighet att tjänstgöra som aktuarie på ett försäkringsföretag 2014-06-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-9760 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Nya regler om villkor

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 Patientsäkerhetsberättelse 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 INNEHÅLL 1. Fakta...3 2. Sammanfattning...4 3. Övergripande mål och strategier...4 4. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land 1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

För dig som är intygsgivare

För dig som är intygsgivare Information om högskoleprovet } För dig som är intygsgivare Allt om högskolestudier på studera.nu För dig som är intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

Datum 2016-02-18 Dnr 1500978. 1. Personalnämnden godkänner förslag till upplägg av snabbspårets uppskalning.

Datum 2016-02-18 Dnr 1500978. 1. Personalnämnden godkänner förslag till upplägg av snabbspårets uppskalning. Personalnämnden Malin Ferbas Handläggare 040-675 36 30 Malin.Ferbas@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-02-18 Dnr 1500978 1 (8) Personalnämnden Uppskalning snabbspåret Ordförandens förslag 1. Personalnämnden

Läs mer

Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Stöd & Process 2015-09-03 Solveig Jusélius 08-590 972 38 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2015:220 Solveig.Juselius@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket.

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket. Er beteckning 2015/015968 Arbetsmiljöverket 11219 Stockholm Remissvar Förslag till föreskrifter om elektromagnetiska fält samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Medlemsorganisationerna inom

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Rebecka Strandberg Karina Kight 2013-12-12 Presentation och bakgrund 2 Bakgrund 3 Kursämnen under ST ett utvecklingsarbete Syftet är att skapa en struktur

Läs mer

Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar

Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar 1(1) 25 mars 2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar För att kunna genomföra intentionerna i verksamhetsplanen behövs en prioriteringsordning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

Protokoll styrelsemöte SFMR 2009 03 09. Lokal: Vienna Congress Centre, Meeting Room O3/7. Tid: Måndag kl 1400-1600. Närvarande:

Protokoll styrelsemöte SFMR 2009 03 09. Lokal: Vienna Congress Centre, Meeting Room O3/7. Tid: Måndag kl 1400-1600. Närvarande: Protokoll styrelsemöte SFMR 2009 03 09 Lokal: Vienna Congress Centre, Meeting Room O3/7 Tid: Måndag kl 1400-1600 Närvarande: Katrine Åhlström Riklund, (KRÅ) Torbjörn Sundström, (TS) Torbjörn Andersson,

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Skoglig planering ur ett företagsperspektiv SG0060, 20013.1112 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Ola Eriksson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-01-20-2012-02-03 Antal

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Etiska regler för sjukgymnaster

Etiska regler för sjukgymnaster Etiska regler för sjukgymnaster Förord Dessa regler syftar till att medvetandegöra sjukgymnasten om de etiska frågor som är förenade med yrkesutövningen samt att garantera patienterna ett värdigt och sakkunnigt

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer