Delårsrapport Januari - augusti 2011 Närsjukvården i Finspång

Transkript

1 Delårsrapport Januari - augusti 2011 Närsjukvården i Finspång

2 sidan 2 av 18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... 4 PROCESSPERSPEKTIVET... 8 MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMISK REDOVISNING HELÅRSBEDÖMNING: RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS INVESTERINGSREDOVISNING BALANSRÄKNING (VÅRDVAL RESULTATRÄKNING) 2

3

4 sidan 4 av 18 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH RESULTAT MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Hälsofrämjande Aktivt arbete Målet är uppfyllt Möjlighet att ta ansvar för den egna hälsan Program för barn med viktproblem Målet är delvis uppfyllt Strategi 2: Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Tillgänglig vård Utvecklingsområden HSN Rehabilitering Trygga patienter Patienten väljer vårdcentralerna Målet är uppfyllt Strategi 3: Bemötande Information Nöjda patienter Målet är delvis uppfyllt Väsentliga insatser och resultat Vi fortsätter att kraftfullt satsa på hälsofrämjande arbete. Både utbildning av medarbetare och direkta åtgärder riktade mot patientgrupper har en framträdande plats. De resultat vi redovisar ger en tydlig bild av att insatta åtgärder haft goda effekter och målsättningarna har i stort sätt uppnåtts. Inom området hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende sker också fortsatta satsningar. Måluppfyllelsen är god och bland delresultaten kan noteras relativt kraftig stegring av antalet listade patienter till VC Finspång. Glädjande att kunna notera att de insatser vi gjorde under förra hösten tycks ha fått påtagligt genomslag. Också VC Skärblacka tycks ha fått visst resultat av de insatta åtgärderna men fortfarande finns en tendens till minskande listningsunderlag. En stor förändring i och med nyåret blev att accepterad remissväntetid till specialist kortades från 90 till 60 dagar. För att lyckas med detta har extrainsatser kopplats med påfallande gott resultat och vi räknar i nuläget med att också fortsättningsvis kunna hantera detta nya krav. 4

5 sidan 5 av 18 Ett flertal av satsningarna för att gynna medborgare/kunder är svåra att mäta i det korta perspektivet. Vi har under hösten haft riktad utbildning till all personal i mångfaldsfrågor. Att ha förståelse för andra människors behov, tankar och bedömningar och att dessutom bättre förstå egna reaktioner när man möter oväntade situationer bedömer vi vara av stor vikt för alla medarbetare. Det är också faktorer som påverkar vårt bemötande av de människor vi kommer i kontakt med och som därmed också inverkar på hur man uppfattar vår verksamhet. Utvärderingen av denna utbildningssatsning visade att starkt engagemang skapats och att den var mycket uppskattad. Analys och reflektion Inom de tre strategier ( hälsofrämjande, hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende samt bemötande) som vi satsat på för att utveckla medborgarperspektivet är resultaten goda. Fortsatt planeringsarbete och utbildningar genomförs för att ständigt förbättra verksamheten inom de prioriterade områdena. För att få del av patienternas upplevelser och idéer satsar vi också framöver på att använda strukturerade telefonenkäter för att periodvis belysa upplevelsen av olika delar av verksamheten och få ta del av de förbättringsförslag som framkommer. Ett av de mål vi eftersträvat, nämligen att kunna erbjuda rökstopp inför operation har inte prövats då inga remisser anlänt och tjänsten inte varit efterfrågad. Tillgängligheten för sjuksköterska på VC har utgått ur mål och mått då den i nuläget inte är mätbar. 5

6 sidan 6 av 18 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Hälsofrämjande Framgångsfaktor Aktivt arbete Möjlighet att ta ansvar för egna hälsan Nyckelindikator/annan uppföljning Alla enheter har tydliga mål för det hälsofrämjande arbetet Medarbetare utbildas i hälsofrämjande arbetssätt Vid relevanta möten ska vårdgivare ta upp frågor om levnadsvanor, erbjuda stöd och dokumentera i Cosmic Rutiner för barn och ungdomar med psykisk ohälsa upprättas tillsammans med skolan och socialtjänsten Inför operation ska patienten erbjudas tobaksavvänjning Antal personer ordinerade rökstopp Antal personer som deltar i rökavvänjningsprogram på vårdcentralen Andel patienter som är rökfria vid ettårsuppföljning av dem som genomgått program Antal patienter som deltar i fysisk aktivitet på recept (Far) Målvärde 1 Utfall 2 Senast föreg. utfall Mättidpunkt 100 % Arbete pågår Alla medarbetare Utbildning får pågår utbildning PM upprättas och börjar tillämpas Gemensamt dokument upprättas Arbete pågår Arbete pågår Rutin utarbetas och tillämpas /helår /helår % 14 % 15 % /helår Program för barn med viktproblem Antal uppföljda Far- patienter efter 3 månader Utarbetat systematiskt program Programmet utarbetas Arbete pågår Arbete pågår Strategi 2: Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. Mät- utfall tidpunkt Tillgänglig vård Telefontillgänglighet 100 % > 99 % 99 % Tillgänglighet läkare VC vid nya medicinska problem Tillgänglighet sköterska VC vid nya medicinska problem Andel patienter som 2011 kom på besök inom 60 dagar till specialiserad vård Besökstillgänglighet (nationell enkät pv, mått 1-100) 100 % 98 % 98 % % % 100 % 100 % Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall 6

7 sidan 7 av 18 Framgångsfaktor Utvecklingsområden HSN Rehabilitering Patienten väljer vårdcentralen Trygga patienter Personal utbildas i frågor kring barn och ungdomar med oro och ångest Projekt med utbildning i palliativ vård av personal i såväl kommun som landsting Demensprogram tillsammans med kommunen utformas Antal behandlingsfall multimodal rehabilitering Antal besök öppen rådgivning sjukgymnastik Antal listade patienter Jag rekommenderar vårdcentralerna (nationell enkät pv, mått 1-100) Regionenkät anhöriga. (Det kändes tryggt inför utskrivningen från vårdavdelningen) Förtroende för läkaren (nationell enkät pv, mått 1-100) Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Nyckelindikator/annan uppföljning Andel remisser arbetsterapeutisk demensbedömning hanterade inom 1 månad Möjlighet att få tid direkt vid kontakt Mättidpunkt > 95 % 100 % Program genomförs Program genomförs Försöksverksamhet startas Förberedelser pågår Program genomfört Program genomfört Program Arbete pågår utformas 21/år 16 24/år /år /år Ökande antal Varav Finsp Varav Finsp ,2 4,1 4, Strategi 3: Bemötande Framgångsfaktor Information Nyckelindikator/annan uppföljning Information sluten vård avdelning (Närståendeenkät gemensam för regionen, värde 1-5) Målvärde Utfall Senast föreg. Mättidpunkt utfall > 4,2 4,2 4, Nöjda patienter Jag är nöjd med den vård min närstående fick (Närståendeenkät gemensam för regionen, värde 1-5) Helhetsintryck av besöket (nationell enkät pv, mått 1-100) Skulle Du rekommendera den här avdelningen till andra? (Nationell Somatisk Slutenvård) > 4,7 4,3 4, > > 95 % 95 %

8 sidan 8 av 18 PROCESSPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Effektiva vårdprocesser Förbättrade vårdprocesser Målet är uppfyllt Ökande produktivitet Målet är inte uppfyllt Strategi 2: Kunskapsbaserad och säker vård Snabb hantering av avvikelserna God användning av läkemedel Använda kvalitetsregister Riskhantering Målet är uppfyllt Utveckla kulturen att avvikelseanmäla Vidtagna åtgärder utifrån avvikelser Målet är delvis uppfyllt Åtgärder för att reducera vårdrelaterade infektioner Målet är inte uppfyllt Strategi 3: Systematiskt utvecklingsarbete Effektiv uppföljning och analys Gränsöverskridande lösningar Delta i utveckling av läkemedel Förbättra processer Målet är uppfyllt Genomföra forskningsprojekt Målet är delvis uppfyllt Strategi 4: Miljö God egenkontroll Målet är uppfyllt 8

9 sidan 9 av 18 Väsentliga insatser och resultat Vi har under året fortsatt våra ansträngningar för att förbättra och förenkla vårdprocesser. Resultaten i flera avseenden mycket positiva men utan tvivel finns ytterligare förbättringspotential. Processerna mellan diagnostikcentrum då det gäller laboratorieprover och NiF utreds för närvarande och förändring kommer sannolikt ske på sikt. Likaså utreds den paramedicinska verksamheten i Skärblacka och vilken organisation av denna som bäst skulle kunna gynna patienterna. Relativt många processer går över gränsen mellan kommun och landsting vilket gör att gemensamma projekt har skapats för att hantera de aktuella problemområdena. Ett projekt handlar om att paramedicinsk resurs stöttar hemtjänstpersonal och distriktssköterskor genom att delta i områdesvis anordnade möten. Dessa möjliggör att sjukgymnaster och arbetsterapeuter deltar i vårdplaneringar och kan instruera och samverka för att åstadkomma rehabilitering av högsta kvalitet. Via detta projekt har också paramedicinsk personal från landstinget deltagit i rehabiliteringen på en av kommunen driven mellanvårdsavdelning. Enligt planerna kommer detta projekt från 2012 ingå i de normala arbetsuppgifterna. Ett annat projekt handlar om att utarbeta ett gemensamt program för demensutredning och omhändertagande av dementa där medarbetare från primärvård, specialistvård och kommunal omsorg deltar. Arbete pågår och enligt planerna ska programmet vara utarbetat till årsskiftet. Rutiner för hur läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden ska genomföras i samverkan mellan undersköterskor och sjuksköterskor från kommunen och läkare från landstinget är utvecklade. Ett gemensamt IT-stöd för att bedöma interaktioner är upphandlat och infört. Med användning av IT-stödet har under året läkemedelsgenomgångar på samtliga särskilda boenden genomförts. Under innevarande år har ännu inte någon mätning av antalet läkemedel för boende genomförts varför angivet resultat är från förra året. Ett samverkansprogram mellan kommun och landsting för att åstadkomma bättre och mer ändamålsenligt kostintag ute i de särskilda boendena pågår. Vårdpersonal utbildas i kostfrågor av dietist från NiF. Denna medverkar också för att hjälpa till och bedöma de boendes kostintag och föreslå åtgärder för att på sikt bidra till förbättrat nutritionsstatus. En generell åtgärd är att verka för att måltiderna sprids så mycket som möjligt över dygnet. Under projektets gång har också kunnat konstateras att insatser inom eget boende via hemtjänsten vore av stor vikt. Kommunen har därför ansökt om pengar inför kommande år för att komma igång med en kostsatsning också mot de äldre i egna boenden. I detta arbete räknar man fortsatt med medverkan från dietist från NiF. Vi har under året infört ett nytt kvalitetsregister på vårdavdelningen Senior Alert. Samma register är nu under införande både hos distriktssköterskor och 9

10 sidan 10 av 18 inom kommunen. Användningen av registret fokuserar på ett helt nytt sätt på förebyggande arbete då det gäller fallskador, sår och nutrition. Internt har vi jobbat vidare med att man enhetsvis sätter upp mål och utvärderar årligen. Resultatet har blivit dokumentation från mer än trettio olika verksamhetsdelar. Genom en utställning tar man del av varandras resultat och inspireras till mål som i allt högre utsträckning är konkreta och mätbara. Vår förhoppning är att detta arbetssätt ska stimulera personal och medföra förbättringar som också kommer att gynna patienterna. Analys och reflektion Arbetet med att utveckla vårdprocesser såväl internt som i samverkan med andra verksamheter tar en allt större plats i våra verksamheter. Utvecklingen är inom de flesta områden mycket positiv men vissa problemområden kan i denna redovisning konstateras. Resultatmässigt tycks produktiviteten ha backat. Utfallet återger enligt vår uppfattning tyvärr inte någon sanning utan följer av att övertagningen av en ny vårdcentral gör att siffrorna inte längre är jämförbara gentemot hur det var för ett år sedan. Produktivitetssiffrorna går bra att använda när man jämför liknande enheter men då förskjutning mellan storleken på primärvård och sjukhusvård sker blir siffrorna uppenbarligen mycket svårtolkade. Förutom ovanstående har vi kunnat konstatera att produktionen för 2011 VC Skärblacka inte blivit kopplad till vår produktionsenhet. Antalet avvikelser har inte ökat i den grad som vi prognostiserat. En anledning kan vara att det ibland känns mer meningsfullt att justera uppkommet fel direkt utan att gå via en avvikelseanmälan. Det vi ser är att allt fler av vår personal varit med och avvikelserapporterat och att de inkomna avvikelserna hanteras snabbare parallellt med att de allra flesta leder till påtagliga åtgärder som kan förbättra vår verksamhet. Inom hygienområdet har vi satt in kraftfulla åtgärder. Dessa har förbättrat resultaten men ytterligare förbättringar krävs. Då det gäller väntetid på journalutskrift inom primärvården har vi fortsatt stora svårigheter att leva upp till de mycket högt satta målen. Vi registrerar emellertid förbättringar och förutsätter att vi på sikt ska kunna klara det uppsatta målet.(utskrift av läkaranteckningar inom ett dygn). 10

11 sidan 11 av 18 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Effektiva vårdprocesser Framgångsfaktor Ökande produktivitet Förbättrade vårdprocesser Nyckelindikator/annan uppföljning Produktivitetsmått landstingsinternt Andel diagnosregistrerade besök läkare Andel diagnosregistrerade besök specialistsjuksköterska Andel diagnosregistrerade besök sjukgymnastik och arbetsterapi Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter > 80 år. Väntetid utskrift primärvårdsanteckningar (veckomätning >1 dag) Målvärde 4 Utfall 5 Senast föreg. Mättidpunkt utfall 6 Öka 11,2 % - 0,7 % % 99 % 98 % % 99 % 100 % % 87 % 86 % % 13,2 % 15,5 % Max 7 veckor/år Strategi 2: Kunskapsbaserad och säker vård Framgångsfaktor Utveckla kulturen att avvikelseanmäla Snabb hantering av avvikelserna Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. Mät- utfall tidpunkt Antal avvikelser /år Hur många olika anställda har under året avvikelseanmält Andel avslutade inom 3 månader % 89 % 77,5 % Vidtagna åtgärder utifrån avvikelser Antal påtagliga åtgärder via avvikelser /år Åtgärder för att reducera Följsamhet till hygienregler antalet vårdrelaterade infektioner (handtvätt) >95 % 84 % 85 % God användning av läkemedel Följsamhet till klädregler Antal läkemedel hos SÄBOboende regelbunden dosering Antal läkemedel hos SÄBO boende inklusive vid behov > 95 % 95 % 94 % ,0 7,9 8, ,5 9,6 10, Använda kvalitetsregister till Antal register vi rapporterar Riskhantering Genomförd riskanalys på viktiga områden (antal) /helår 2 2/helår Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall 11

12 sidan 12 av 18 Strategi 3: Systematiskt utvecklingsarbete Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. Mät-tidpunkt utfall Effektiv uppföljning Verksamheter som rapporterar 100 % 100 % 100 % och analys kvalitetsrapport Gränsöverskridande Antal utvecklingsprojekt tillsammans lösningar med kommunen Utveckla demensprogram utfört Arbete tillsammans med kommunen pågår Delta i utveckling av Antal projekt under året läkemedel Utveckling förbättra Antal genomförda förbättringsprojekt /år processer Utbildning av Cosmicanvändare Alla användare medverkar i utbild- Arbete pågår Genomföra forskningsprojekt Ökad kunskap om Lean (antal anställda som genomgått utbildning) Antal forskningsprojekt som enheten deltar i ning Strategi 4: Miljö Framgångsfaktor God egenkontroll av miljö Nyckelindikator/annan uppföljning Andel verksamheter som arbetar med RH-check Målvärde Utfall Senast föreg. Mät-tidpunkt utfall 100 % 100% 100% Åtgång av färdbränsle för våra bilar - 3% gentemot ,609 0,626 l/mil

13 sidan 13 av 18 MEDARBETARPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Aktivt medarbetarskap Ökad delaktighet Ständigt lärande Bästa möjliga möten Målen är uppfyllda Strategi 2: Attraktiv arbetsgivare Hälsofrämjande arbetsplats Stolthet och arbetsglädje Målet är delvis uppfyllt LIÖ, en attraktiv arbetsgivare Målet är inte uppfyllt Strategi 3: Medarbetarna motiveras göra goda insatser och cheferna fungerar väl Goda ledare Motivation och eget kunnande för medarbetarna Målen är uppfyllda Hållbara chefer Målet är inte uppfyllt Väsentliga insatser och resultat Stort arbete har fokuserats på att skapa välfungerande rutiner som också innefattar Vårdcentralen i Skärblacka. Resultat av föregående års medarbetarenkät har annars för samtliga enheter varit den grund vi utgått från då vi arbetat med utveckling av medarbetarperspektivet. På somliga enheter har de förändringar som genomförts varit relativt små. På andra har mycket betydande förändringar genomförts. Förändringsarbetet har gått över lång tid varför delar av resultatet inte kommer kunna mätas förrän vid nästkommande medarbetarenkät. Arbetet har på de flesta enheter varit inriktat på att utveckla ett mer aktivt medarbetarskap med livfulla interna dialoger. Vi uppfattar att detta medfört påtagligt resultat. På många enheter har också tydlighet i ledarskapet, medvetenhet om enhetens resultat och utveckling av kunskaper och motivation hos medarbetarna prioriterats. 13

14 sidan 14 av 18 Analys och reflektion Det är mycket påtagligt att resultat som relateras till utveckling av aktivt medarbetarskap kraftfullt förbättrats gentemot föregående enkät. Däremot kan konstateras att frågor som handlar om landstinget som arbetsgivare inte fått positivt utfall. Medarbetarna är mindre nöjda än tidigare med sin arbetssituation även om man fortsatt upplever stolthet över sina resultat och upplever att kunskaperna ökar och fördjupas. Glädjande är att sjukfrånvaron minskar såväl på Finspångsenheterna som på Vårdcentralen i Skärblacka. Medarbetarna uppvisar ett större förtroende för ledarna än tidigare samtidigt som chefsgruppen själva är mindre nöjda med sin arbetssituation. Utan tvivel är chefens vardag stressig och vi kommer gemensamt på chefsnivå analysera situationen för att hitta åtgärder som kan förbättra ledarnas situation. Helt klart föreligger ökande press i chefernas arbetssituation och upplevelse av att det är svårt att leva upp till alla de skiftande krav som ställs. 14

15 sidan 15 av 18 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Aktivt medarbetarskap Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Ökad delaktighet Delaktig i utveckling (personalenkät) God kunskap om resultat (personalenkät) Ständigt lärande På min enhet är vi bra på att lära av varandra (personalenkät) På min enhet ger vi varandra stöd och hjälp (personalenkät) Bästa möjliga möten Medarbetare som upplever att man bemöter varandra väl på enheten Medarbetarna upplever att man på egna enheten bemöter patienterna väl Målvärde 7 Utfall 8 Senast föreg. utfall Mättidpunkt > > > > > > Strategi 2: Attraktiv arbetsgivare Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Attraktiv arbetsgivare Medarbetare som upplever att landstinget är en attraktiv arbetsgivare Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt > Hälsofrämjande arbetsplats Total sjukfrånvaro i procent < 4,5 % 3,4 % 3,7 % Stolthet och arbetsglädje Medarbetarna är nöjda med arbetssituationen som helhet (personalenkät) Medarbetare som känner stolthet över att vara en del av verksamheten (personalenkät) På min enhet är vi kompetenta inom våra arbetsuppgifter (personalenkät) > > > Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall 15

16 sidan 16 av 18 Strategi 3: Medarbetarna motiveras göra goda insatser och cheferna fungerar väl Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Goda ledare Jag har förtroende för min > närmaste chefs sätt att leda verksamheten (personalenkät) Min närmaste chef tar tillvara > min kapacitet och kompetens Motivation och utveckling Andel medarbetare som senaste > 90 % 87,6 97, av eget kun- nande för medarbetarna 12- månadersperioden haft utvecklingssamtal (personalenkät) Medarbetare som upplever att > de lär sig nya saker i sitt arbete (personalenkät) Upplevelse att man har egen > 85 % 82,9 79, utvecklingsplan (personalenkät) Hållbara chefer Chefer som är nöjda med sin > arbetssituation som helhet Chefer som upplever att Landstinget i Östergötland har ett öppet klimat högt till tak >

17 sidan 17 av 18 EKONOMIPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan intäkter och kostnader Alla enheter ska uppfylla kriterier för rörlig ersättning Målet är uppfyllt Rimlig lönekostnadsutveckling Öka antal listade Målet är delvis uppfyllt Strategi 2: Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadsutveckling läkemedel löpande priser Målet är uppfyllt Kostnadsutveckling per DRG - poäng Målet är inte uppfyllt Väsentliga insatser och resultat Vi har fortsatt med återkommande genomgångar av ekonomin och åskådliggör fortlöpande samband mellan den aktuella verksamheten och utfallet i ekonomin. Detta görs för att cheferna ska behålla sin kostnadsmedvetenhet men har under detta år varit än viktigare då VC Skärblacka med från förra året betydande obalans i ekonomin från och med 2011 är en del av Närsjukvården i Finspång. Vi har fortsatt att fokusera på kostnaderna för allmänläkemedel för att även detta år åstadkomma ett ekonomiskt överskott. Arbetet med att se över rutinerna för snabbt omhändertagande inom specialistvården har gett utdelning i de rörliga ersättningarna. Analys och reflektion Inför 2011 har vi budgeterat med ett nollresultat men strävar efter ett överskott. Vi har satt fokus på samband mellan verksamhet och ekonomi på VC Skärblacka för att få bort den obalans som där funnits i ekonomin. Antalet listade totalt har ökat. VC Finspång ökar medan den från förra året kraftiga tendensen tappa listade för VC Skärblacka bromsat upp något. Vårt mål att öka antalet listade har vi emellertid ännu inte nått upp till varför ansträngningarna kommer intensifieras. Taket för lönekostnadsutvecklingen är satt till 2,5 % men ligger nu på 5,7 %. Ökningen förklaras av utökade tjänster, 1,0 sjukgymnast, 1,0 dietist samt anställda läkare på VC Skärblacka i stället för leasingläkare. Fortfarande har vi 17

18 sidan 18 av 18 4 sjuksköterskor som har beviljats specialistutbildning med studielön. Detta medför att vikariebehovet ökar och därmed lönekostnaderna. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Verksamhet anpassad Total lönekostnadsutveckling till intäktsutvecklingen Målvärde 10 Utfall 11 Senast föreg. utfall 2,5 % 5,7 % 3,4 % (2010) Mättidpunkt Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenhetens resultat Produktionsenhetens resultat Resultat > tkr (Resultat 2010) Rörliga ersättningar Maximal ersättning 100 % 100 % 100 % Antal listade Ökande antal Öka Strategi 2: Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Effektiv läkemedelsanvändning Kostnadseffektivitet Kostnadsutveckling per DRGpoäng Nyckelindikator/annan uppföljning Läkemedelskostnadsutveckling löpande priser, alla läkemedel Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Sänka -1,8 % -2,3% kostnaden 2 % Minskning -4,3 % - 0,7 % Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall 18

19 Blankett Närsjukvården i Finspång Helårsbedömning 08 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 08 Budget 2011 Bokslut 2010 Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: From 1/ ingår VC Skärblacka i Närsjukvården Finspång

20 Blankett Närsjukvården i Finspång Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 256 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -400 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -400 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen: From 1/ ingår VC Skärblacka i Närsjukvården Finspång

21 Investeringsredovisning Blankett 1 Föregående Nettoinvestering Aktuell helårsbedömning helårsbedömning Budget 2011 Bokslut 2010 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisning: From 1/ ingår VC Skärblacka i Närsjukvården Finspång

22 Blankett Närsjukvården i Finspång Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2011 IB Bokslut 2010 Not TILLGÅNGAR Inventarier Medicinteknisk apparatur Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen

23 Primärvårdsrapport 206 Närsjukvården i Finspång Helårsbedömning 08 Resultaträkning (tkr) Helårsbedömning 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not Intäkter Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: Från och med 1/ ingår VC Skärblacka i Närsjukvården i Finspång 1) Kostnaden för hyrläkare ligger under köpt verksamhet