Studieanvisningar för Bild 1, 1-15 hp, hösten 2015

Transkript

1 Linköpings universitet IKK, Institutionen för Kultur och Kommunikation Studieanvisningar för Bild 1, 1-15 hp, hösten 2015 Kurskod: 971G10 och 973G17 Skulpturen heter Rabbit Crossing och är gjord av Eva Fornåå och finns vid Göta kanal i Söderköping. Fotografiet är taget av Linda Kernell Kursansvarig: Linda Kernell, linda.kernell@liu.se

2 Välkommen till Bild 1, hösten 2015! Kursen är en helfartskurs och du kommer som studerande att få möjlighet att utveckla din ämneskompetens i två- och tredimensionella tekniker. Du kommer att få arbeta mycket med ditt eget bildskapande, både på lärarledda och lärarlösa pass och även emellan kursträffarna då bildspråklig utveckling går hand i hand med övande och prövande av både materialet och teknikerna för att utveckla färdigheter och förståelse för ämnets bredd och djup. Vid litteraturseminarier och klassrumsdiskussioner får du och ni tillfälle att tillsammans bearbeta kurslitteraturen och aktuell forskning inom bildområdet. Utgångspunkten för kursen är processpedagogisk med två spår, dels din egen bildspråkliga utveckling vad gäller färdighet och förståelse, dels det didaktiska spåret. Du ska kontinuerligt dokumentera din arbetsprocess och dina produkter digitalt. För att kunna göra detta behöver du ha (tillgång till) en digital kamera eller en mobilkamera av god kvalitet (du behöver tex kunna ta närbilder) samt möjlighet att kunna föra över bilder till dator. Du behöver också ett usb-minne. Kursträffarna kommer att äga rum både på campus Norrköping och på campus Valla i Linköping. Förutom första kursveckan, som ser lite annorlunda ut, kommer kursträffarna företrädesvis ligga på tisdagar, onsdagar och torsdagar. På måndagar och fredagar är det oftast eget arbete med bildskapande, inläsning och skrivande som gäller. Några måndagar och fredagar är dock schemalagda för litteraturseminarier med mera (se schemat). På campus Norrköping håller vi till i bildsalarna B (om inget annat står på schemat) och på campus Valla håller vi (oftast) till i bildsalen 4257, kallad Bildsal 2. Jag hoppas att du som student på denna kurs kommer att trivas och utmanas, jobba hårt och förundras. Hälsningar Linda Undervisande pedagoger på kursen är: Linda Kernell, adjunkt i bild och kursansvarig, e-postadress: linda.kernell@liu.se, tel Inez Isaksson-Vogel, adjunkt i bild, e-postadress: inez.isaksson-vogel@liu.se, tel Kerstin Lind, adjunkt, e-postadress: kerstin.lind@liu.se, tel Sofia Ryberg, kursmentor för bild, e-post: sofia.ryberg@liu.se Institutionsadministratör på IKK: Carina Skoog, e-post: carina.skoog@liu.se, tel:

3 Kursens mål Efter avklarad kurs skall den studerande kunna - arbeta med varierade material i två- och tredimensionella tekniker, så att bildmässiga färdigheter synliggörs. - dokumentera eget och elevers bildarbete för att synliggöra både process och produkt. - använda sig av visuella uttryck som grund för tänkande, upplevelser samt kommunikation. -anpassa relevant aktuell forskning inom området bild till didaktiska praktiker. - förhålla sig till och tillämpa aktuella styr- och måldokument inom de områden som kursen behandlar. * -tillämpa ett didaktiskt förhållningssätt genom att planera, genomföra och utvärdera en bildlektion. * För 973G17 är det femte målet istället:- tolka, tillämpa och kritiskt förhålla sig till aktuella styr- och måldokument inom de områden som kursen behandlar. Om kursuppgifterna Kursen har tre bildspråkliga tema: Färgen linjen och materialet (=tvådimensionella material och tekniker) och 3-dimensionella material och tekniker, samt iakttagelser, djupverkan och proportioner (ett tema som löper parallellt med de två- och tre-dimensionella temana). Du kommer som student alltid att ha egna bilduppgifter att arbete med, utifrån de områden som vi tar upp på kursen. Du förväntas arbeta med dessa uppgifter både på och utanför lärarledd och schemalagd tid. Du ska kontinuerligt dokumentera både din process med bildarbetena och de färdiga produkterna/bilderna genom att fotografera och föra anteckningar. För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att dessa ska skrivas i 12 punkter och med 1,5 radavstånd. Litteraturen Viktigt är att litteraturen läses och bearbetas när detta är angivet i denna kurshandledning. Ni kommer själva att hålla i och ansvara för åtminstone tre av de fyra obligatoriska litteraturseminarierna under kursen. Endast till det första litteraturseminariet kommer frågor att delas ut i förväg (de kommer att finnas under kursdokument på Lisam). Till de andra ska ni själva formulera frågor med mera. INTRO-Bild boken av Johan Frid fungerar som din handbok i bild och ska läsas och användas kontinuerligt under kursen.

4 Litteraturseminarierna Under kursen kommer ni själva att hålla i åtminstone tre av de fyra obligatoriska litteraturseminarierna. Det är viktigt är att ni kommer väl förberedda* till dessa seminarier och att ni samma dag som dessa hålls lägger in era diskussionsprotokoll i era respektive gruppmappar på Lisam där det ska framgå vilka som varit närvarande och vilka frågeställningar ni diskuterat. Diskussionsprotokollen ska vara på 1-2 sidor (12 punkter med 1,5 i radavstånd). Vid eventuell frånvaro från något litteraturseminarium ges restuppgift till den som frånvarat. Restuppgiften består av att dels skriva 1-2 sidor med egna frågeställningar och reflektioner över boken/böckerna i fråga samt 1 sida med reflektioner över de andras diskussionsprotokoll. *Ni ska förbereda er för litteraturseminarierna genom att ha skrivit ner ett par frågor/bok som ni vill diskutera i gruppen. Ni ska inleda diskussionen genom att redogöra för era egna tankar utifrån frågan ni ställt och sedan diskutera vidare i gruppen. Om närvaro Självklart förväntas ni som studenter att närvara vid all schemalagd undervisning, eftersom innehållet i kursen är mycket omfattande och kursen kort. Absolut obligatoriska är redovisningstillfällena av PRE och den som av någon anledning är frånvarande vid ett sådant tillfälle, får ta igen detta genom att låta filma sig när hen talar om sina egna och andras bilder (som hör till redovisningen ifråga) utifrån givna instruktioner. Filmen ska sedan läggas in på Lisam alternativt skickas till Linda. Litteraturseminarierna är också obligatoriska att närvara vid och restuppgift ges vid frånvaro. Iordningställande av utställningen och närvaro vid vernissagen/utställningen är obligatoriskt, liksom närvaro vid passet om utställningsteknik. Slutligen och alldeles självklart är närvaro obligatoriskt vid seminariet kring planeringar, liksom vid inbokade övningslektioner med efterföljande samtal.

5 Examinationer 7 hp, det vill säga nästan hälften av kursens sammanlagda poäng, examineras genom redovisningar av studenternas bilder, gällande såväl processen som produkterna. De flesta bilduppgifter är individuella, men det ingår också ett par visuella gruppuppgifter under kursen. Kursen examineras också genom individuella skriftliga uppgifter, samt genom en didaktisk uppgift där det ingår att planera, genomföra och utvärdera en bildlektion. Följande provkoder ingår i kursen: PRE2 - Redovisningar av praktiskt individuellt bildarbete, 7 hp U/VG VRE2 - Visuell redovisning av gruppuppgift från skiss till modell i pappersrelief plus utställning, 3 hp U/G SRE3 Skriftlig individuell uppgift om barns bildspråkliga aktiviteter, 3 hp, U/VG PRA - planering, genomförande och utvärdering av bildlektion, 2 hp, U/G Här nedan följer en beskrivning av vad de olika provkoderna innefattar: PRE, redovisning av produkt/praktiskt arbete, 7hp Följande bilduppgifter är obligatoriska att göra under kursen och ska redovisas rent fysiskt vid angivna datum, a) Att kommunicera via bild: digitalt foto, redovisning torsdag v. 44, 29/10 Individuell uppgift: Fem bilder av mig Gruppuppgifter: Foto av Den lilla människan, Den stora människan och en bildserie på tre bilder om Någonting omöjligt b) Tre-dimensionellt bildarbete, redovisning torsdag v.45, 5/11 Lerfigurer Ett leransikte En mask i papier maché En figur i papier maché skrotskulptur

6 c) Arbeta med och i färg, redovisning torsdag v. 47, 19/11 Färgblandningsövningar utifrån givna instruktioner/ i Frid Färgcirkel utifrån Goethes färglära Landskap i tre tekniker (ett landskap du ser framför dig och tolkar och avbildar x 3 i akvarellfärg, med akrylfärg och med oljepastellkritor Mosaik-självporträtt Stilleben 1 Stilleben 2 i stilleben 1s komplementfärger Gömma bildbit Färgskiss av målning på museum d) Teckna linjer, volym och djup; redovisning onsdag v. 48, 25/11 Figurteckningar, minst fem stycken utifrån givna instruktioner Teckna ansikten Teckna perspektiv; gör en teckning med tvåpunktsperspektiv Teckna saker e) Fördjupningsuppgifter; redovisning måndag vecka 3, 18/1-16 dels redovisas fördjupning i något som känts/känns lustfyllt att fördjupa sig i, dels fördjupning i något som känts/känns extra svårt Minst fem bilder (inklusive skisser) från vardera fördjupnings-inriktning ska redovisas vecka 3. Till PRE hör också att göra ett reflektionsdokument med bilder på alla obligatoriska bilduppgifter, med ett foto på respektive bilduppgift under processens gång och ett foto på den färdiga produkten. En text på fyra sidor ska läggas in med följande rubriker; en sida med reflektioner över tredimensionellt bild-arbete, två sidor med reflektioner över tvådimensionellt arbete. Reflektera på dessa sidor över material och tekniker med tydliga referenser till Frid. Reflektera också över vad du lärt dig genom att göra de olika bilduppgifterna. Skriv slutligen en sida om de viktigaste lärdomar om bild och bilddidaktik du tycker att du fått under kursen samt vad du särskilt behöver utveckla vidare och lära dig mer om inom bildområdet. Reflektionsdokumentet ska lämnas in på Lisam under Inlämningar senast den 4 januari Nästa inlämningstillfälle för reflektionsdokumentet är den 13:e februari 2016.

7 För godkänt på PRE krävs att studenten: - har gjort alla de uppgifter som efterfrågats - kan tillämpa två- och tredimensionella tekniker och olika material för att skapa uttryck från skiss eller liknande till färdig produkt. - redovisar såväl sin bildprocess som sina färdiga produkter med hjälp av bilder och skriftlig reflektion. I reflektionsdokumentet ska det framgå att studenten använt sig av aktuell handbok i bildämnet. Detta ska visa sig både i bildarbeten och i språkliga begrepp och benämningar. För väl godkänt på PRE krävs att studenten: - visar på ett undersökande arbetssätt samt har experimenterat med form och innehåll. - har tillägnat sig teorier och begrepp i ämnet bild för att på ett fördjupat och analyserande sätt kunna beskriva, tolka och diskutera bilders uttryck. VRE - Visuell redovisning av en framtida möteslokal och en utställning, 3 hp U/G VRE består av två gruppuppgifter. Den ena gruppuppgiften handlar om att i grupp planera för en framtida möteslokal och göra skisser och ritningar på den tänkta möteslokalen samt konstruera den som en relief i papper och kartong. Möteslokalen ska presenteras på utställningen i både text och bild (skisser, ritningar och reliefen). Den andra gruppuppgiften består av att göra en mindre utställning av/med de bilder som skapats under kursen. För godkänt på VRE krävs att studenten - aktivt bidrar med såväl idéer som bildarbete vid planeringen och utformandet av en framtida möteslokal i form av en relief i papper och kartong - planerar, utformar samt utvärderar arbetet med en mindre utställning samt aktivt deltar vid presentationen av utställningen. Utställningen behandlar de två och tredimensionella uppgifterna. PRA, Praktiskt Arbete; planering, genomförande och utvärdering av bildlektion, 2 hp, U/G För att få godkänt på denna uppgift krävs att studenten gör skriftliga lektionsplaneringar som lämnas in plus deltar aktivt i ett planeringsseminarium. Vidare krävs att studenten utifrån sin planering håller i en övningslektion och sedan utvärderar och reflekterar över den.

8 SRE 3: Att samtala och ställa frågor om barns valda bilder, 3 hp, U-Vg Uppgiften handlar om att du som student ska samtala strukturerat med/intervjua ett barn mellan 6 och 12 år om ett par bilder som hen själv valt ut och är särskilt nöjd med. Du ska ta reda på hur barnet tänker om sina bilder, vad hen är särskilt nöjd med och så vidare. Senast fredag den 15:e januari 2016 ska rapporten lämnas in under Inlämningar på Lisam. Följande kurslitteratur ska användas och refereras till i uppgiften: Doverborg, Elisabet& Pramling Samuelsson, Ingrid (2012) Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. Liber förlag. Fast, Carina (2008) Literacy i familj, förskola och skola Studentlitteratur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Stockholm: Skolverket. *Wallin, Karin (1999). Reggio Emilia och de hundra språken. Liber, eller *Wallin, Karin (1998). Om ögat fick makt: mer om de hundra språken och den skapande pedagogiken i Reggio Emilia. Liber. Änggård, Eva (2006) Barn skapar bilder i förskolan Studentlitteratur och/eller Änggård, Eva (2004) Bildskapande- en del av förskolebarns kamratkulturer (avhandling). Kap Plus egen vad artikel om lek: Författare, Titel samt var du fann den (exvis Pedagogiska magasinet nr 1, 2012 Temanummer om lek eller annan publikation) Arbetsgång FÖRE själva intervjun: ska du hitta ett barn som vill vara med och berätta om ett par av sina bilder. Tänk på att du också måste ha föräldrarnas medgivande angående detta. Bestäm vidare tid och plats för samtalet/intervjun och att barnet då ska ta med sig två bilder som hen har gjort som hen är särskilt nöjd med (det kan vara på fritiden, i skolan eller på fritids). Du måste också göra en fråge-guide där du har skrivit ner de frågor du tänkt ställa. Denna guide måste du senast den 4:e november och innan själva samtalet ha mejlat till Inez Isaksson-Vogel som senare ska läsa era rapporter. Fråge-guiden ska du sedan lägga som bilaga i din rapport. Du ska vidare ha förberett dig genom att ha läst den kurslitteratur som du ska använda dig av i uppgiften.

9 Själva samtalet: Välj en plats där du kan intervjua barnet utan att ni blir störda. Tänk på att dokumentera intervjun/samtalet, genom att spela in det (att föredra) eller genom att anteckna. Utgå från frågorna i din fråge-guide, men följ upp svaren genom att ställa följdfrågor. Tänk vidare på att fota av barnets medhavda bilder och lägg dessa som bilaga till rapporten. Rapportens utformning: Rapporten ska bestå av följande delar: Inledning: här beskriver du utgångspunkterna för din lilla undersökning och vad du genom intevjun/samtalet med ett barn om hens bilder ville få reda på. (max en halv sida) Bakgrund: här redogör du för olika synsätt på barns bildskapande och bildutveckling, med hänvisning till Änggård (jämför stadieteoritänkande med barns bildepertoarer och genrer med mera), Wallin och till din egen valda artikel om barns lek. (ca 1 sida) Metod: här beskriver du hur du gick tillväga för att genomföra undersökningen; hur du hittade just det barn som du intervjuat, hur du förberedde dig genom att göra en fråge-guide, hur du valde att dokumentera samtalet och så vidare. (max en halv sida) Redogörelse för själva samtalet: här redogör du för själva samtalet, för vilken typ av frågor du ställde (med referenser till Doverborg och Pramling med flera) och vad barnet svarade. Välj ut några av barnets svar och citera ordagrant. Andra svar/resonemang kan du återge sammanfattande med dina egna ord. I början eller i slutet av denna redogörelse ska du göra en beskrivningar= denotationer av barnets två medhavda bilder, det vill säga vilka material barnet använt i respektive bild, storleken på bilden, vad man ser på bilden och så vidare, i så neutrala ordalag som möjligt. ( ca 2 sidor) Avslutning: reflektera över intervjun/samtalet och försök sedan analysera och tolka bilderna utifrån vad barnet har berättat. Reflektera också över om och i så fall vad intervjun/samtalet har bidragit till när det gäller din förståelse för barnets bilder, eller vad du annars lärt dig av denna uppgift. (max en halv sida) Bilagor: fråge-guide och foton på barnets medhavda bilder. Omfång: 4-5 sidor, plus litteraturlista och bilagor, 12 p, 1,5 radavstånd. Uppgiften ska lämnas in på Lisam, under Inlämningar senast den 15:e januari. Datum för nästa inlämningstillfälle meddelas av Inez.

10 För godkänt på SRE 3 krävs att studenten: * har följt anvisningarna i uppgiften * ska kunna reflektera över och diskutera centrala begrepp, med koppling till ämnet bild, med stöd av kurslitteraturen, aktuell forskning och aktuella styrdokument. * kan reflektera över barnets val av bild/bilder med stöd av kurslitteraturen * kan göra en denotation av barnets bild/er och diskutera barnets bild utifrån begreppen barns bildrepertoarer och genrer som Eva Änggård använder sig av i sin bok och avhandling. * uttrycker sig i huvudsak språkligt korrekt och gör korrekta och relevanta källhänvisningar För att få godkänt på SRE 3 ska studenten också ha deltagit i och bidragit till de fyra litteraturseminarierna under kursen och gemensamma diskussionsprotokoll från dessa ska läggas/ha lagts in i gruppmapp på Lisam. För Väl godkänt på SRE 3 krävs att studenten utöver att ha uppfyllt kriterierna för godkänt Visar på god analytisk förmåga samt en förmåga att kunna föra självständiga och problematiserande resonemang utifrån kurslitteraturen, barnintervjun och barnets val av bild/er (med relevanta hänvisningar till kurslitteraturen). ******************************** Om feed back: Du kommer att muntligt och kontinuerligt under kursens gång få feed back på dina bilder. När det gäller de skriftliga inlämningarna kommer du att få skriftlig feed back på din(a) lektionsplanering(ar) och på SRE 3. När det gäller reflektionsdokumentet får du en mycket kortfattad respons. Kursutvärdering Kursen kommer dels att utvärderas muntligt, dels utvärderas genom KURT.

11 Kurslitteratur på Bild 1, 973G10 och 973G17, Hösten 2015 Obligatorisk kurslitteratur Doverborg, Elisabet& Pramling Samuelsson, Ingrid (2012) Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. Liber förlag. Fast, Carina (2008) Literacy i familj, förskola och skola Studentlitteratur, (kapitel 1,4,6,7,8,9 och 11) Frid, Johan (2005) Intro Bild- skapa kommunicera förstå. Malmö: Didacta Lindstrand, Fredrik& Selander, Staffan (2009) Estetiska lärprocesser kap 1, kap 3, kap 5 kap 6 Studentlitteratur Lindström,Gunnar & Pennlert Lars Åke ( 2006) Undervisning i teori och praktik- en introduktion i didaktik Fundo förlag Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Stockholm: Skolverket. *Wallin, Karin (1999). Reggio Emilia och de hundra språken. Liber, eller *Wallin, Karin (1998). Om ögat fick makt: mer om de hundra språken och den skapande pedagogiken i Reggio Emilia. Liber. Wehner-Godée, Christina (2013). Lyssnandets och seendets villkor. Liber AB Änggård, Eva (2006) Barn skapar bilder i förskolan Studentlitteratur Änggård, Eva (2004) Bildskapande- en del av förskolebarns kamratkulturer (avhandling). Kap Följande publikationer ska läsas och finns att hämta/läsa beställa på skolverkets hemsida, Kommentarmaterial till kursplanen i bild Diskussionsunderlag till kursplanen i bild Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Utöver detta ska minst en valfri bok om barns bildskapande och/eller bilddidaktik läsas och diskuteras (egen vald litteratur eller ur referenslistan) Valfri artikel om lek *Wallins med fleras böcker om Reggio Emilias kommunala förskolor och det skapande arbetet där går att beställa från Reggio Emilia institutet:

12 Referenslitteratur Aronsson, Karin (1997). Barns världar, barns bilder. Natur och kultur Frid, Johan (2008) Intro Skapa- Bild, färg och form. Didacta Löfstedt, Ulla (1999) Bildskapande verksamhet i förskolan, Jönköping. Univ.Press, Malmström, Elisabet (2006) Estetisk pedagogik och lärande- processer i bildskapandet delaktighet och erkännande Carlssons förlag Strömqvist, Siv(2005) Skrivboken - skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Gleerups, valda delar Svenska skrivregler av språkrådet (2008). Liber. Weissenrieder, Elisabeth (2008) Skapandets kraft för kunskap och utveckling. Runa förlag Litteratur från tidigare kurs som kan återanvändas: Bengts, Marie & Gårdsäter Helena ( red.) ( 2012) Fullt av lek om att ge utrymme för skolbarns lek Lärarförbundets förlag Klerfeldt,Anna & Haglund,Björn( red.) ( 2011) Fritidspedagogik-fritidshemmets teorier och praktiker Liber