Studiehandledning. Linköpings Universitet, Campus Norrköping

Transkript

1 Linköpings Universitet, Campus Norrköping Studiehandledning för kursen 925G02 Utbildningsvetenskaplig kärna - Förskolans dokumentation, uppföljning och utvärdering, 7,5 HP Anders Albinsson

2 Välkommen! I studiehandledningen finner du information, beskrivning av upplägg och innehåll samt litteraturlista. Mer detaljerad information kommer du att få vid kursintroduktionen samt via webbplatsen LISAM. I stort sett all kursinformation läggs på LISAM men du kommer också att få nödvändig information vid kurstillfällena. Kursen hittar du på Lius hemsida: LiU.se och skriv i sökrutan 925G02 så kommer ni till kursen. Där finner du bland annat kursplanen som är aktuell för kursen. På kursplanen finner du aktuella provkoder. Kursansvarig och medverkande lärare Anders Albinsson är kursansvarig. Om du har frågor eller av annan anledning vill ha kontakt så hitt han enklt så här: Arbetsrum: B516, Tel: , e-post: anders.albinsson@liu.se. I kursen medverkar också: Mia Thorell seminarieledare Anne-Lie Armerö VFU ansvarig Britt Westanmo VFU ansvarig Fredrik Alm - föreläsare Katarina Elfström Petterson föreläsare Linnea Boden föreläsare Lycka till med studierna! 1

3 Kursöversikt Kursen går på halvfart och består av 5 träffar. Den studerande förvänt givetvis att vara väl förberedd (t.ex. inläst litteratur) inför alla kursmoment. Dag Plats Tid Innehåll kommentar 29 okt Meddel Introduktion alla 16 Anders Albinsson Föreläsning: Bedömning, kunskap och lärande Fredrik Alm alla 12 nov Meddel Arbetsgrupp Innehåll: presentation och överenskommelse Föreläsning: Barns delaktighet i dokumentation Katarina Elfstrand Pettersson Introduktion till VFU-uppgift Anne-Lie Armerö alla alla Arbetsgrupp Innehåll: gruppdiskussion, se Arbetsgrupp och litteraturseminarium 26 nov Meddel Arbetsgrupp Innehåll: gruppdiskussion, se Arbetsgrupp och litteraturseminarium Litterarturseminarium Anders Albinsson a Mia Thorell b 10 dec Meddel Föreläsning: Pedagogisk dokumentation historisk framväxt, teoretiska utgångspunkter och konkreta tips. Linnea Bodén Arbetsgrupp Innehåll: förberedelse inför VFU-seminarium Alla 21 jan Meddel VFU-seminarium/redovisning OBL1 Anne-Lie Armerö, Britt Westanmo Alla 2

4 Undervisning/Arbetsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, grupparbete, seminarium samt självständiga studier. Obligatoriskt moment OBL1 - Muntlig gruppredovisning, 0 HP D Igen tagning sker efter överenskommelse. Examination Examinationen ska ses både som ett lärtillfälle och som ett sätt att visa att kursmålen har uppnåtts. Kursen examiner genom skriftlig redovisning: SRE1 - Individuell skriftlig redovisning, 7,5 HP - U-VG Den individuella skriftliga texten syftar till att studenten, med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna, ska föra ett resonemang kring förskollärarens uppdrag att dokumentera, utvärdera och följa upp verksamheten. Syftet är också att problematisera och kritiskt diskutera detta uppdrag samt att resonera kring etiska pekter i samband med dokumentation, utvärdering och uppföljning. Detta sker med hjälp av kursens litteratur. I texten ska minst 12 titlar använd, minst 9 av dessa ska vara obligatoriska titlar därutöver kan studenten själv välja att fördjupa sig i litteratur i relation till frågeställningen. Omfattning och inlämning Texten ska omfatta 7-8 sidor inklusive referenser (radavstånd 1,5, Times stl. 12). Uppgiften ska vara inlämnad sent fredagen den 22/ klockan på LISAM. Skriftlig respons ges av kursläraren efter 12 arbetsdagar. Bedömningsgrunder Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyll: Den studerande visar förmåga att använda teorier och centrala begrepp för att reflektera kring och diskutera kursens innehåll (se kursens mål). Den studerande visar förmåga att med utgångspunkt i förskolans praktik förstå och diskutera litteratur om dokumentation, utvärdering och uppföljning i förskolans verksamhet. Den studerande visar i sin skriftliga produktion förmåga att använda vetenskaplig litteratur. Texten ska ha ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation som är väl förankrad i litteratur. Valt referenssystem tillämp på ett konsekvent sätt. Väl Godkänd För att studenten ska erhålla betyget Väl godkänd på uppgiften måste samma krav som under Godkänd uppfyll. Dessutom krävs att (1) studenten i den individuella texten förmår 3

5 problematisera de ämnen som behandl, (2) texten innehåller självständiga resonemang samt (3) texten har analytiskt djup. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för Godkänd innebär att man blir underkänd. Återkoppling Respons i form av besked om uppgiften är godkänd, väl godkänd eller underkänd fås av ansvarig lärare via LISAM eller mail inom 12 arbetsdagar. Återkoppling i form av kommentarer på texten meddel så snart ansvarig lärare hinner. Det är inte möjligt för studenter som fått betyget godkänt eller väl godkänt att skriva om uppgiften. De studerande som efter det första examinationstillfället ännu inte är godkända på uppgiften erbjuds tillfällen för omexamination. Det första tillfället är den 25/ Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Information rörande fusk och plagiat finns i en broschyr på LISAM under rubriken Kursdokument. Mer att läsa finns också på 4

6 Litteratur En av de kanske viktigte resurserna i arbetet att nå de olika kursmålen är litteraturen. Den litteratur som finns upptagen i den obligatoriska litteraturlistan är den som i första hand ska använd när du skriver den individuella texten. Du uppman också söka och använda litteratur även utöver den litteratur som finns angiven i litteraturlistan. Obligatorisk litteratur Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdring och utveckling i förskolan Hallå, hur gör man? Stockholm: Liber. Ellmin, Birgitta & Cederholm Ellmin, Ulrica (2012). Portfolio i förskolan ett sätt att förverkliga förskolans läroplan. Stockholm: Liber. Hedegaard Hansen, Janne (2011) Narrativ dokumentation. En metod för utveckling av pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber Lindgren, Anne-Li & Sparrman, Anna (2003). Om att bli dokumenterad: etiska pekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), (Tillgänglig på Internet) Markström, Ann-Marie (2008). Förskolans utvecklingssamtal: en komplex aktivitet i tid och rum. EDUCARE, 1, (Tillgänglig på Internet) Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber. Skolverket (2010a). Stödja och styra: om bedömning av yngre barn Stockholm: Skolverket. (Tillgänglig på Internet) Skolverket (2010b). Läroplan för förskolan, Lpfö 98.Stockholm: Fritzes förlag (Tillgänglig på Internet) Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Skolverket. (Tillgänglig på internet) Skolverket (2012a). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverket: Stockholm. (Tillgänglig på internet). (kap 1 + inledning) Sparrman, Anna & Lindgren, Anne-Li (2010). Visual Documentation a Normalizing Practice: A new discourse of visibility in preschool, Surveillance & Society (Special issue on Surveillance, Children and Childhood), 7(3-4), (Tillgänglig på Internet) Svenning, Bente (2011). Vad berätt om mig: Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (Tillgänglig på Internet) Vallberg Roth, Ann-Christine (2009). Styrning genom bedömning av barn, EDUCARE, (2-3), (Tillgänglig på Internet) Vallberg Roth, Ann Christine (2010). Att stödja och styra barns lärande tidig bedömning och dokumentation. I Skolverket, Perspektiv på barndom och barns lärande. En 5

7 kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. (Tillgänglig på Internet) Åberg, A. & Lenz Taguchi, H (2007). Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. Valbar litteratur Bjervås, Lise-Lotte (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs universitet. (Tillgänglig på Internet) Björndahl, R. P. (2005). Det värderande ögat observation, utvärdering, utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. Colliander. M. (2010): Om värden och omvärlden: pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Stockholms universitetsförlag Fennefoss, A.T. & Jansen, K.E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser: pedagogisk dokumentation i förskolan. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Gars, Christina (2007). Vänd blicken från barnet. Pedagogiska maginet 3, s (Tillgänglig på Internet) Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intraaktiv pedagogik. Malmö: Gleerups utbildning. Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd: dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Doktorsavhandling. Stockholm: HLS förlag. (Tillgänglig på Internet) Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskole-barnet: En kritisk fallstudieangående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Licentiatavhandling. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Studies in Educational sciences. (Tillgänglig på Internet) Markström, Ann-Marie & Simonsson, Maria (2013). Utvecklingssamtal i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: en etnografisk studie. Doktorsavhandling, Linköping universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. (Tillgänglig på Internet) Markström, Ann-Marie (2010). Talking about children s resistance to the institutional order, Journal of Early Childhood Research, 8(3), (Tillgänglig på Internet) Rapp, Stephan red. (2011). Dokumentationshandboken. Handbok i dokumentation inom förskola och skola. Stockholm: Nordstedts Juridik i samarbete med Jönköpings kommun. Sparrman, Anna (2010). Barns visuella kulturer skolplanscher och idolbilder. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1) Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom: Likriktning med variation. Pedagogisk forskning i Sverige, 13 (2), (Tillgänglig på Internet) Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2010). Dokumentation och bedömning i förskolan, I Bim Riddersporre & Sven Persson (Red.). Utbildningsvetenskap för förskolan (s ). Stockholm: Natur & kultur. 6

8 Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). Därför måste vi diskutera bedömning i förskolan. Hämtad från (Tillgänglig på Internet) Wehner-Godée, Christina (2010). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber. Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor. Stockholm: Stockholms universitets förlag. 7