Studiehandledning 920G15

Transkript

1 Lärarprogrammet vid Campus Norrköping Linköpings universitet Fristående kurs på ISV, avdelningen LEN Vårterminen 2012 Studiehandledning 920G15 Svenska och drama som pedagogiska verktyg, 7,5 hp 1

2 Innehåll Information om kursen, deltagande lärare, översiktlig tidsplan...3 Kursmål...4 Träffarnas innehåll...4 Undervisningsformer...4 Verkstäder Seminarier (litteraturseminariet, redovisningsseminariet) Läsning av litteratur Kursens tema...6 Portfolion...6 Vad är en portfolio? Hur skrivs en portfolio? Om skriftspråk och formalia Inlämning av portfolion Kriterier för godkänd portfolio Urkund Kriterier för godkännande..8 Utvärdering av kursen...9 Litteratur...9 Skönlitterära böcker relaterat till kursens tema Annan obligatorisk läsning Referenslitteratur 3

3 Välkommen! Välkommen till en kurs om svenska och drama och hur du kan använda dessa ämnen i din pedagogiska praktik. Syftet med denna studiehandledning är att den ska underlätta studierna genom att tydliggöra kursens mål och ge överblick kring innehåll, upplägg, arbetsformer samt arbetsuppgifter och examinationer. I denna studiehandledning finns också en litteraturlista. Upplägget kan förändras något. Mer information ges vid kursintroduktionen. Kursens hemsida är Där finns bland annat kursplanen som är aktuell för kursen. I övrigt återfinns i stort sett all kursinformation på vår så kallade utbildningsplattform som heter It s learning (IL). Kursansvarig och medverkande lärare: Kristina Fredriksson är kursansvarig. Hon är dramalärare och arbetar med drama. Om du som student har frågor eller av annan anledning vill ha kontakt så hittas hon enklast så här: Arbetsrum B330, tel e-post: kristina.fredriksson@liu.se I kursen kommer du även att möta Ingrid Schaffer, lärare i svenska, arbetsrum B 118, tel , e-post ingrid.schaffer@liu.se Kursens tidsplan Kursen består av 7 träffar varav en träff som är icke lärarledd. Kursen börjar vecka 5, tisdagen 31 januari kl 17:15 20:00 i dramasalen på Bomullspinneriet (B372). Därefter fortsätter kursen ojämna veckor med uppehåll för påsklov v. 15. Tiden är då Beroende på gruppstorlek kommer den sista sammankomsten i v 19 möjligen att förlängas något. Vid eventuell frånvaro är du själv ansvarig för att ta kontakt med kursansvarig för igentagning. Tidsplanen ser ut enligt följande: V 5 Introduktion + svensk-verkstad v 7 Drama-verkstad v 9 Svensk-verkstad v 11 Drama-verkstad v 13 Litteraturseminarium v 15 Påsklov v 17 Förberedelser inför redovisningsseminarium (utan lärare) v 19 Redovisningsseminarium i arbetsgrupp 4

4 Kursmål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: -använda ämnet svenska och ämnet drama som pedagogiska verktyg - beskriva olika estetiska lärprocesser - gestalta en estetisk pedagogisk praktik inom ämnena svenska och drama Träffarnas innehåll V 5 Introduktion + Svensk-verkstad (Kristina och Ingrid) Vid detta tillfälle sker upprop och information om kursens upplägg, examination samt en arbetsgruppsindelning v 7 Drama-verkstad (Kristina) v 9 Svensk-verkstad (Ingrid) v 11 Drama-verkstad (Kristina) v 13 Litteraturseminarium kap. 9 och 11 i Lindstrand & Selander (2009) Estetiska lärprocesser; upplevelser, praktiker, och kunskapsformer. v 15 Påsklov v 17 Förberedelser inför studentredovisning (utan lärare) v 19 Studentredovisning i arbetsgrupp (seminarium Kristina och Ingrid) Kursens undervisningsformer Verkstäder Verkstäderna handlar om hur man genom skapande arbete kan stödja barn och ungdomars språkutveckling med hjälp av svenska och drama som pedagogiska verktyg. Den studerandes egen utveckling som estetiskt skapande varelse sker i arbete med berättande, högläsning, fiktion, kropp, röst, agering och grupp. Verkstäderna innehåller praktiska såväl som teoretiska moment. Uppgifter till nästkommande verkstad kan förekomma. Seminarier Gemensamt för alla seminarier är att det är ni studerande som ansvarar för seminariet, det är inte i första hand läraren som ska fylla ut tiden med frågor och kommentarer. Således bör arbete läggas ner både på innehåll och på framställning inför varje seminarium. En 5

5 tidsdisposition ska ingå i förberedelserna så att utrymme finns för gemensamma diskussioner och sammanfattningar. Litteraturseminariet Inför litteraturseminariet läses kapitel 9 och 11 i Lindstrand & Selander. (2009). Estetiska lärprocesser; upplevelser, praktiker, och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur. Varje student har förberett en frågeställning. En bra formulerad frågeställning är kortfattad och koncentrerad. Den är inte en ja- eller nej-fråga utan inbjuder till diskussion av olika tänkbara lösningar och svar. Vid seminariet håller var och en sedan ett kort anförande, där hon/han presenterar sina frågeställningar i sin arbetsgrupp. Presentationen har som uppgift att fördjupa frågeställningen genom att knyta an till de inlästa texterna. Därefter diskuterar alla och bidrar till att resonemangen förs vidare och fördjupas. Redovisningsseminarium av bokpaket Vid redovisningsseminariet ska det tematiska bokpaketet presenteras och gestaltas genom drama. 1. Välj ett tema som du som blivande pedagog tror kommer att bli aktuellt att arbeta med i en barn- eller ungdomsgrupp. Fundera och diskutera med gruppen och utanför gruppen. 2. Bestäm ett tema i er grupp. 3. Komponera sedan ett bokpaket utifrån temat, antingen böcker att läsa högt ur eller att ha som underlag för berättande. 4. Presentera gruppens bokpaket med hjälp av drama vid seminariet för de övriga kursdeltagarna. 5. Skriv för detta tillfälle också en litteraturlista till ert bokpaket som kommer att delas ut till var och en. Det ska också av listan framgå ert tema samt era namn. Mer information kommer att ges senare. Läsning av litteratur Förutom de obligatoriska böckerna ska var och en ha läst minst en valfri relevant bok eller artikel inom svenska eller drama (se förslag under ämnesspecifik litteraturlista). Den ska användas som referenslitteratur i portfolioexamination. I kursen läses även skönlitterära barneller ungdomsböcker. 6

6 Kursens tema: Se barnet! De skönlitterära barn- eller ungdomsböckerna är dels en bok, dels två kortare berättelser och dessutom en bilderbok. Dessa texter är obligatorisk läsning. Böckerna kommer att bearbetas på olika sätt i kursen, både genom diskussion och i gestaltande arbete och därför bör dessa böcker läsas så snart som möjligt efter kursstart. Här följer en kort presentation av dessa böcker: Astrid Lindgrens mycket korta berättelse om Gull-Pian har många kanske läst som barn. Boken om Lilla Sparvel är en hel bok, där Barbro Lindgren återger ett konsekvent barnperspektiv. Tove Janssons lite längre berättelse om ett bokstavligt talat osynligt barn är underfundig och kräver viss tolkningsförmåga. Och slutligen kommer ni säkert att bli upprörda över den nyutkomna bilderboken Den arge om barnet som far illa, men som också får hjälp. Portfolion Portfolio är en metod för samling av kunnande och reflektion som ska hjälpa den studerande att fördjupa och bearbeta sitt lärande. Portfolio är också en metod som hjälper läraren att få inblick i vad och hur den studerande lär, samt omfattningen av lärandet. Du ska i och genom den träna på att synliggöra ditt eget lärande. Vad har du läst och hur har du reagerat på det? Vad har du lärt dig av andra studerande i dina grupper? Vilka insikter och erfarenheter har kursen gett dig? Vilka nya frågor och känslor har väckts hos dig? Var befann du dig vid kursens början, och var befinner du dig nu? Portfolion ska inte i första hand beskriva vilket innehåll kursen haft eller vad du gjort under den, utan hur den har påverkat dig. Vad har kursen gett, i vilken mån har den påverkat/förändrat din uppfattning, vilka frågor har uppstått vid läsningen och vilken praktiskt relevans kan den ha i ditt yrke är exempel på frågor som kan bearbetas i din text. Hur skrivs en portfolio? För att du ska kunna åstadkomma en portfolio som ska examineras och läsas av andra behöver du grunda den i något. Därför ska du först skriva en loggbok/dagbok kontinuerligt under kursens gång. Där för du anteckningar om tankar, frågor, erfarenheter, glädjeämnen och orosmoment. Skriv ofta och regelbundet, så att dina intryck och tankar är färska och genuina. Denna loggbok/dagbok är din egen, den förblir privat och ingen utomstående kommer att fråga efter den. Det är du själv som behöver den. 7

7 Till den avslutande examinationen ska du lyfta dina privata texter till en portfolio. Nu är den inte privat längre, utan den ska präglas av professionalitet till språk och hållning. Men försök ändå att behålla det personliga perspektivet, d v s att inte du själv försvinner i texten. Du ska alltså inte i första hand beskriva vilket innehåll kursen haft eller vad du gjort under den, utan fokusera din egen upplevelse och hur den har påverkat dig. I portfolion ska du reflektera kring och redovisa hur ditt eget lärande och din egen kunskapssyn har påverkats samt reflektera över hur detta kan komma till användning i den verksamhet du arbetar i. Det ska ske med utgångspunkt i konkreta erfarenheter, aktuell läroplan för ditt verksamhetsfält och de tre obligatoriska böckerna samt minst en valbar bok eller artikel, med dramaanknytning eller med anknytning till ämnet svenska. Det ska tydligt framgå vilka böcker som avses och vad som hämtats ur boken (referenser) och vad som är dina egna tankar. I portfolion (se nedan) ska alltså inte innehållet i böckerna återges mer än nödvändigt, utan mera din upplevelse av dem. Skriftspråk och formalia Den läsande och examinerande läraren kommer inte enbart att ta ställning till innehållet utan även till hur du uttrycker dig och att du använder formalia på ett akademiskt korrekt sätt. Du förväntas skriva god svenska, vilket innebär både att strukturera din text på lämpligt sätt i stycken (med en lämplig inledning och avslutning), och använda ett korrekt grammatiskt språk på alla nivåer (stycke, mening, ord). Din text ska också vara en självständig (självbärande) text, vilket innebär att om du skriver om en bok, ett kursinslag eller annan företeelse ska läsaren kunna förstå din text utan att ha läst boken eller ha kännedom om kursinslaget. Använd gärna datorprogrammets rättstavningsfunktion och låt gärna någon annan läsa din text innan du lämnar in den, för att på så sätt undvika onödiga språkliga fel! God hjälp på vägen har du i boken: Strömquist, Siv. (2005). Skrivboken skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö:Gleerups. Till er hjälp angående formalia (litteraturreferenser, litteraturlista etc.) kan ni t.ex. använda: Backman, Jarl. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Inlämning av portfolio Din portfolio ska läggas in på It s learning under rubriken Inlämningar senast måndag v. 22. Samtidigt som du lägger in din text på It s learning ska den också skickas via Urkund för granskning. Nedan ser du namnen på de lärare som kommer att läsa portfolios och där finns 8

8 också den urkundsadress som gäller för respektive lärare. Information om vilken lärare som ska bedöma din text kommer att ges under kursens gång. Portfolion ska vara inlämnad innan utsatt sista dag/tid enligt direktiv. Lämnar du som student in en uppgift efter utsatt tid kan du inte räkna med att berörd lärare hinner läsa inom sin utsatta tid. Senast tio arbetsdagar efter examination ska resultatet meddelas till student. Allmänt om examinationsrutiner på Lärarprogrammet: Urkund Dokumentjämförelsemaskinen urkund används i alla kurser för att motverka fusk. (Information om urkund: Studenten skickar sitt examinerande dokument till sin lärares urkundsadress som är: kristina.fredriksson.liu@analys.urkund.se ingrid.schaffer.liu@analys.urkund.se Kriterier för godkänd portfolio: Texten ska återge reflektioner över ditt eget lärande och hur din egen kunskapssyn har påverkats samt reflektion över hur detta kan komma till uttryck i en pedagogisk praktik. Det ska ske med utgångspunkt i konkreta erfarenheter, kursens verkstäder och seminarier. Texten ska med vedertagen referensteknik refereras till de 3 obligatoriska böckerna (se referenslista, Annan obligatorisk läsning ) och minst en valfri bok/artikel samt aktuell läroplan för ditt verksamhetsfält. Texten ska formuleras på korrekt svenska (se kriterier för detta under Skriftspråk och formalia ). Textens omfång (exklusive referenslista) ska vara mellan ord med teckensnittet Times New Roman, storlek 12 och radavståndet 1,5. 9

9 För att bli godkänd på kursen krävs: Deltagande i obligatoriska moment (OBL1,OBL2,OBL3) Godkänd portfolio (provkod SRE1) På kursen ges betygen godkänd eller icke godkänd. För omexamination och igentagning av obligatoriska moment, ta kontakt med kursansvarig. När du är godkänd på ett moment och läraren har rapporterat det via administrationen till betygssystemet ladok så kommer du att få ett mejlbesked från ladok om godkänd provkod. Utvärdering av kursen Utvärdering bör givetvis fortgå kontinuerligt under kursens gång. Intryck och åsikter om föreläsning, verkstäder, seminarier och annat bör därför nedtecknas och bevaras. Efter genomgången kurs utvärderas den också formellt. Exakt hur är inte klart vid kursstart. Men kursansvarig är ansvarig samt formulerar och tillhandahåller utvärdering. Litteratur I kursen läses som tidigare nämnts även skönlitterära barn- eller ungdomsböcker. Dessa är: Lindgren, Astrid. (1950). Gull-Pian ur Kajsa Kavat och andra barn. Stockholm: Rabén & Sjögren eller ur Kajsa Kavat. Stockholm: Rabén & Sjögren. Lindgren, Barbro. (1976). Lilla Sparvel. Stockholm: Rabén & Sjögren. (Finns även i nytryck) Jansson, Tove (1962). Berättelsen om det osynliga barnet ur Det osynliga barnet och andra berättelser. Stockholm: Rabén & Sjögren. Dahle, Gro & Nyhus, Svein. (2009). Den arge. Göteborg: Daidalos.[Denna bok är temats bilderbok] De årtal som står inom parentes avser det år då respektive bok kom ut första gången. De böcker som ni köper eller lånar har förmodligen senare årtal. 10

10 Annan obligatorisk läsning Lindstrand, Fredrik. & Selander, Staffan. (2009). Estetiska lärprocesser; upplevelser, praktiker, och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur. Lindö, Rigmor. (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur. Wilhelm, Jeffrey. D. (2009). Text och drama: drama som fördjupning av den skönlitterära läsningen. Göteborg: Daidalos. Artiklar tillkommer. Referenslitteratur Om berättandet och högläsning Auraldsson, Kerstin, Engdal, Britt, Söderblom, Hariette. (1991/1997). Börja berätta!, Lund, Bibliotekstjänst. Fast, Carina. (2001). Berätta! Inspiration och teknik, Stockholm, Natur och Kultur. Fox, Mem. (2003). Läsa högt en bok om högläsningens förtrollande verkan. Kabus böcker, Ystad. Wik-Thorsell, Anna Lena. (1974) Berätta för barn utan bok och med, Stockholm, Rabén & Sjögren. Ärnström, Ulf. (2008). Nya berättarboken. Lund: BTJ Förlag. Antologier med skönlitterära texter Barnens versbok (1986). Red. Widerberg, Gertrud & Widerberg, Siv. Stockholm, En bok för alla. Sagor att läsa och berätta (1986). Red. Söderblom, Harriette. Stockholm, En bok för alla. Övrigt med anknytning till ämnet svenska Bettelheim, Bruno. (1975). Sagans förtrollande värld: Folksagornas innebörd och betydelse. Uppsala, Almqvist & Wiksell Förlag. Henriksson, Lisa. (2002). Bokpuffar: Lekidéer kring bilderböcker för förskola och lägre skolstadier. Stockholm, En bok för alla. Juhlin, Lotta. (2009). Tala ut och prata på. Lund, Studentlitteratur. 11

11 Övrigt med anknytning till ämnet drama Forsberg Ahlcrona, Mirella. (2009). Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan: Diss. Göteborg : Göteborgs universitet Göteborg. Holmgren-Lind, Lotta E Ch. (2007). Pedagogiskt drama i skärningspunkten mellan teaterkonst och estetisk praktik. Lic.avh. Linköping: Linköpings universitet. Jacquet, Ewa. (2011). Att ta avstamp i gestaltande: pedagogiskt drama som resurs för skrivande. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms universitet. Olsson, Eva-Kristina. (2006). Att vara någon annan: teater som estetisk läroprocess vid tre 6-9-skolor. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för humaniora. Rasmusson, Viveka. & Erberth, Bodil. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur. Formalia och språkhjälp Strömquist, Siv. (2005). Skrivboken skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups. Backman, Jarl. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. 12