Studiehandledning LKF 260

Transkript

1 Studiehandledning LKF 260 PEDAGOGISK DOKUMENTATION - BARNS OCH PEDAGOGERS LÄRANDE, 15 högskolepoäng, Göteborgs universitet, hösten 2011 Kursledare och seminarieledare: Monica Haraldsson Sträng (monica.strang@ped.gu.se ) Övriga seminarieledare: MaeLis Karlsson Lohmander (maelis.karlsson-lohmander@ped.gu.se) och Monica Löfqvist (monica_lofqvist@hotmail.com)

2 Välkomna till kursen, LKF 260 PEDAGOGISK DOKUMENTATION - BARNS OCH PEDAGOGERS LÄRANDE, 15 högskolepoäng (hp) Educational documentation teachers and children s learning, 15 ECTS higher education credits, Grundnivå/First Cycle Inriktningen Kunskap och fantasi (60 hp) är uppdelad på fyra kurser om vardera 15 hp; LKF 110, LKF 160, LKF 210 och LKF 260. Enligt den övergripande kursplanen skall titel på hela inriktningen Kunskap och fantasi spegla att kunskapsbildning alltid har en dimension av fantasi och kreativitet. Med detta menas att människan helt enkelt inte kan bilda kunskap utan förmågan att föreställa sig och pröva tingens möjligheter och att föreställningsförmåga, fantasi, kreativitet, kunskapsbildning och meningsskapande liksom leken blir viktiga dimensioner som ryms inom dessa kurser. Det övergripande målet i inriktningen är att studenten skall utveckla kunskaper och förståelse för innehåll och arbetssätt enligt läraruppdraget riktad mot verksamhet i förskola, förskoleklass och förskoleklassens samverkan med grundskolans första år, samt fritidshem. Studenten skall successivt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt för att i sin yrkesverksamhet kunna planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla verksamheten i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år. Kursen LKF 260 utgör den sista kursen av fyra i Lärarprogrammets inriktning Kunskap och fantasi och kan även ges som fristående kurs. Kursen riktar sig till blivande lärare i förskola, förskoleklass och förskoleklassens samverkan med grundskolans första år, samt fritidshem. För tillträde till kursen krävs att studenten har allmän behörighet till högskolestudier och är godkänd på minst 30 hp inom allmänt utbildningsområde i Lärarprogrammet. Vidare krävs att studenten har genomfört de tre föregående kurserna i inriktningen Kunskap och fantasi och är godkänd på minst 30 högskolepoäng i inriktningen eller har motsvarande kunskaper. Kursens mål är att studenten skall utveckla grundläggande kunskaper om, samt förståelse för hur lärare planerar, genomför, dokumenterar, utvärderar och utvecklar pedagogiska verksamheter som stödjer och utmanar barns lärande. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: använda teoretiska perspektiv som didaktiska redskap samt förstå och beskriva dess relevans för barns lärande analysera verksamhet med hjälp av interkulturell pedagogik för att skapa miljöer för alla barns lek och lärande samla in, grafiskt framställa och analysera underlag från dokumentation av verksamhet samt analysera resultatet med tanke på verksamhetens kvalitet kommunicera och jämföra erfarenheter från arbete med olika dokumentationsformer i den verksamhetsförlagda utbildningen. kritiskt granska och argumentera för dokumentationens betydelse i arbetet med att utmana barns lärande och utveckling i linje med intentioner i styrdokument och i förhållande till olika teoretiska perspektiv om barns lärande 2

3 I kursen LKF 260, Pedagogisk dokumentation barns och pedagogers lärande, som ges under ht. 2011, behandlas dels kunskap som utvecklats under tidigare delkurser, om barn, syn på kunskap och lärande samt synen på den egna yrkesrollen utifrån ett kvalitetsperspektiv. Dels bearbetas innehåll som syftar till att utveckla kompetens för professionella lärare, med tanke på: förståelse för innebörden av pedagogisk kvalitet i verksamheterna ifråga och att urskilja, dokumentera, utvärdera och utveckla kvalitet generellt och inom olika innehållsområden. De studerande skall även genomföra, reflektera kring och analysera olika former av dokumentation och utvärdering i relation till olika teoretiska perspektiv och i förhållande till läroplanens intentioner. I kursen integreras den praxisgrundade erfarenheten och vetenskaplig kunskap genom analyser och kritisk granskning i förhållande till styrdokumentens intentioner och teoretiska utgångspunkter. I föreläsningar och litteraturseminarier beskrivs, bearbetas och diskuteras kursens tre innehållsliga teman. Dessa behandlas didaktiskt utifrån skilda teoretiska perspektiv och med utgångspunkt i aktuell forskning om barns lärande i förskolans, förskoleklassens, fritidshemmets och grundskolans första år. Föreställningar om hur genus och identiteter skapas och återskapas och hur lärare arbetar med interkulturella frågor i verksamheten synliggörs, problematiseras och diskuteras. 3

4 Kursens tre innehållsliga teman Kort presentation över innehåll, genomförande och uppgifter. Tema 1: Förskola och skola i samhället Från monokulturell till interkulturell pedagogik Olikheter och likheter som resurser Samhällsuppdrag och verksamheters historik och ramar kontra aktuell forskning Litteratur inom tema 1 är: Lunneblad, Johannes (2009). Den mångkulturella förskolan- motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 146 s. Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber. 256 s. Tellgren, Britt (2004). Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträde och uteslutningar i lek och samtal. (Licentiatavhandling). Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen. 150 s. URL: portal.org/oru/undergraduate/abstract.xsql?dbid=1174 Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. (Malmö Studies in Educational Sciences, No. 10). Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen i Malmö. 130 s. URL: Föreläsningar: 1. Eva Malmström introducerar Tellgrens och Tullgrens avhandlingar. Därefter fördelas läsningen av avhandlingarna mellan basgrupperna i varje seminariegrupp. Varje basgrupp ansvarar för en avhandling (Tellgren eller Tullgren), skriver en gemensamt kortfattad presentation av sin valda avhandling. En kopia skall lämnas till var och en av deltagarna i de andra grupperna under litteraturseminariet. 2. Johannes Lunneblad föreläser och bearbetar Lunneblads och Nordin-Hultmans avhandlingar. Deluppgift 1: Redovisning av innehållet i Tema 1, Förskola och skola i samhället: Under ett litteraturseminarium ansvarar samtliga studenter, basgruppvis, för gestaltning, presentation och uppföljande diskussion av den avhandling som gruppen valt. Därpå leder seminarieledaren en gemensam diskussion om samtliga avhandlingar. Efter litteraturseminariet skall varje student skriva en resonerande och reflekterande text (2-3 sidor) över innehållet i Tema 1: teoretiska perspektiv som analysredskap av barns lek och lärande i relation till normalisering, interkulturell pedagogik och samhällsuppdraget. Det skall också tydligt framkomma vad du anser att du har lärt dig i detta tema i förhållande till kursens syfte. Texten skall vara publicerad på GUL senast 15 nov. kl Skriftlig lärarrespons ges. 4

5 Tema 2: Syn på barn, kunskap, lärande och utveckling Teorier som redskap i pedagogiska verksamheter Kvalitetsgranskning och dokumentation Analys av kvalitativ och kvantitativ data som vetenskaplig metod Litteratur inom tema 2 är: Dahlberg, Gunilla, & Moss, Peter & Pence, Alan (2002). Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna perspektiv Exemplet Förskolan. Stockholm: HLS Förlag. 230 s. Kärrby, Gunni & Sheridan, Sonja & Giota, Joanna & Däversjö Ogefelt, Anette & Björck, Åke (2003). Pedagogisk kvalitet i skolan - PQS. Lund: Studentlitteratur. 110 s. Sheridan, S. (2007). Dimensions of pedagogical quality in preschool. The International Journal of Early Years Education, 15(2), s. URL: Sheridan, Sonja (2005). Svensk forskningsversion av the Early Childhood Environment Rating Scale (ECERS). Metod för utvärdering och utveckling av kvalitet i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. 15 s. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Lpfö98. Reviderad URL: Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. URL: Skolverket (2002). Utvärdering i förskolan frågor och exempel. (Gunnar Åsén). 71 s. URL: Föreläsningar: 1. Karin Lager: Introduktion till temat. Varför kvalitetsgranskning skall göras - olika synsätt och med hjälp av utvärderingsmetoderna ECERS och PQS. 2. Birgitta Roos Haraldsson: Hantering av kvalitetsgranskning med hjälp av olika redskap: tankeredskap och digitala redskap för datainsamling, registrering samt sammanställning och bearbetning av data. Deluppgift 2: Uppgiften innebär att genomföra parvisa och oberoende kvalitetsbeskrivningar av två förskolor och/eller integrerad verksamhet, dvs. förskoleklass, skola och fritidshem samt analys som grund för såväl en muntlig som skriftlig redovisning. Varje student genomför, tillsammans med en kamrat, två kvalitetsbeskrivningar med hjälp av ECERS och/eller PQS, på skilda skolor. Bedömningarna analyseras gemensamt och presenteras var för sig grafiskt/statistiskt och kvalitativt på 4-6 s (inkl. diagram). Fokus skall ligga på analyserna och beskrivningarna av verksamheternas kvalitet i förhållande till den siffermässiga bedömningen. Muntlig redovisning: Vid seminariet presenterar studenterna parvis en sammanfattning av de genomförda kvalitetsgranskningarna. Fokus skall ligga på några enstaka resultat som tolkas som speciellt intressanta att fördjupa och diskutera med övriga i seminariegruppen. Individuell skriftlig rapport skall vara publicerad på GUL senast 25 nov. kl Lärare bedömer arbetet. 5

6 Tema 3: Innehåll och arbetssätt Barns lek och kreativitet, tal- och skriftspråkliga samt matematiska lärande Pedagogisk dokumentation som redskap för barns och lärares lärande Litteratur i Tema 3 är: Boesen, Jesper & Emanuelsson, Göran & Wallby, Anders & Wallby, Karin (red)(2006). Lära och undervisa matematik internationella perspektiv. Göteborg: NCM. Valda delar. C:a 100 s. Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS förlag. 79 s. Thulin, Susanne (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Växjö: Växjö university, Press.134 s. URL: Mauritzson, Ulla & Säljö, Roger (2003). Ja vill va Simba och du ä Nala. Barns kommunikation och koordination av perspektiv i lek. I Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelsson (red). Förskolan barns första skola! Sid Lund: Studentlitteratur. 27 s. Mäkitalo, Åsa & Säljö, Roger (2004). Kategorier i tänkande och samtal - att studera kognition och kommunikation i sociala praktiker. I Allwood, Carl Martin (red). Perspektiv på kvalitativ metod. Sid Lund: Studentlitteratur. 25 s. Föreläsningar: 1. MaeLis Karlsson Lohmander: Postmodernt perspektiv. 2. Monica Haraldsson Sträng: Naturvetenskap och matematik för yngre åldrar. 3. Anne Kultti: Kategorier i tänkande. Deluppgift 3: En individuell skriftlig argumentation skall göras över frågan Varför pedagogisk dokumentation i förhållande till temats samlade innehåll (föreläsningar och litteratur). Sammanställningen skall omfatta max. 3 sidor. Muntlig redovisning: Innehållet utgör innehåll under litteraturseminariet då varje student bidrar till diskussionen över några valda frågeställningar. Skriftlig redovisning: Den individuella skriftliga redovisningen skall vara publicerad på GUL senast 20 dec. kl Lärare bedömer arbetet. 6

7 VFU uppgift I kursen ingår 3 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning. Under den verksamhetsförlagda utbildningen, dokumenterar de studerande barns lärandeprocess inom ett innehållsområde som skall analyseras utifrån kursens litteratur och läroplanens faktorer för kvalitet i förskolan. Uppgiften innebär att de studerande under VFU-perioden videofilmar handledaren i två olika samspelssituationer där 1 till 3 barn deltar. Student och lärare skall komma överens om vilka situationer som skall dokumenteras. Innehållet i båda situationerna skall handla om barns lek, kreativitet, kommunikation, tal- och skriftspråklig, naturvetenskaplig eller matematisk. Videosekvenserna begränsas till vardera 5 minuter. Videosekvenserna transkriberas till text och analyseras. I fokus skall ligga hur samspelet fungerar inom det valda området. Examinationsuppgift Denna sista delkurs på 15 högskolepoäng, inom inriktningen KUFA, avslutas med en övergripande examination. Examinationsuppgiften innebär att Du ska skriva en enklare vetenskaplig rapport om högst 8-10 sidor för inlämning på GUL senast 3 jan-12 kl Examinationsuppgift Rapporten skall bygga på en eller flera frågeställningar som har utvecklats under kursens gång. Med utgångspunkt från kursens samlade innehåll skall frågorna analyseras, reflekteras, diskuteras och kritiskt granskas från olika perspektiv. I fokus skall ligga de kvalitetsbeskrivningar och dokumentationer av barns lärande som gjordes i Tema 2 och under VFU, inom ett av innehållsområdena, barns lek, kreativitet, kommunikation, tal- och skriftspråkliga, naturvetenskapliga eller matematiska lärande. För att bli godkänd skall denna rapport innehålla följande: en jämförelse och sammanfattning av din dokumentation/analys av barns lärande inom valt innehållsområde i relation till utvärderingen av verksamhetens kvalitet med ECERS/PQS i och till läroplan/er, teoretiskt perspektiv och litteratur. kritisk argumentation av bärande budskap från litteratur, föreläsningar etc. analys/er och diskussion/er av yrkespraktiken med grund i angiven litteratur /föreläsningar och förslag på utvecklingsinsatser. Egna reflektioner över hur du själv skulle vilja agera i en likartad situation skall diskuteras med tanke din kommande yrkesroll. att aktivt delta i diskussionen under examinationstillfället. Målet är att studenten, med utgångspunkt i din verksamhetsförlagda utbildning, kan analysera och diskutera verksamhetens kvalitet utifrån ett vetenskapligt perspektiv och i relation till barns lärandeprocesser samt ditt eget uppdrag i din kommande profession som lärare. Litteratur till stöd för rapporten: Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 206 s. 7

8 Bilaga 1 Kriterier för bedömning i LKF 260 För godkänt krävs: Att du genomför samtliga uppgifter i relation till dess innehållsliga mål och aktivt deltar i litteraturseminarium. Att du utifrån examinationsuppgiftens målformulering lämnar in en skriftlig rapport, med god struktur och läsbarhet. I rapporten skall den pedagogiska verksamheten tydligt diskuteras och granskas utifrån analyser av genomförda kvalitetsgranskningar och observationer. Stöd skall hämtas i kurslitteratur, läroplaner och kursens föreläsningar. För att bli väl godkänd krävs: För att bli väl godkänd krävs att du genomför det som gäller för att bli godkänd. Du skall skriva en väl sammanhållen diskussion, byggd på en fördjupad analys utifrån teoretiska perspektiv och konstruktivt och kritiskt argumenterar för verksamhetens kvalitet i förhållande till barns lärande och utveckling inom ett valt innehållsområde. Du lämnar in en skriftlig kursrapport på ca 8-10 sidor, exkl. titelblad, innehållsförteckning och litteraturlista. Typsnitt 12, enkelt radavstånd. Se vidare i: Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 206 s. Rapportstruktur: Titelblad med ditt namn och kursbeteckning, samt titel på arbetet. Innehållsförteckning med sidangivelser. Inledning Syfte och Frågeställningar Litteraturgenomgång och teorianknytning (kopplat till valt innehållsområde) Metod/genomförande [hur kvalitetsgranskningen och videoinspelningen genomfördes] Resultat Diskussion Referenslista 8

9 Bilaga 2 Granskning av kurskamrats examinationsuppgift Att vara opponent ingår som en del i examinationen. Inför examinationen skall Du ta del av och kritiskt granska någon annans examinationsuppgift och föra en diskussion kring arbetet. Att kritiskt granska i vetenskapliga sammanhang har inte den negativa laddning som ordet ofta har i ett dagligt tal. Det betyder snarare att opponenten ska ge sin uppriktiga men ej dömande- uppfattning om något (Stukát, 2005, s ). Denna granskning skall göras muntligt och skriftligt. (1 ex av det lämnas till examinator 1 ex till respondenten). Din uppgift är att granska rapportens innehåll, frågeställningar tillvägagångssätt, resultat och slutsatser. Att det finns en röd tråd, pedagogisk medvetenhet, användning av teori och litteratur och att författaren av rapporten är självständig och förhåller sig kritisk till såväl litteratur som egna slutsatser. Tänk på att ställa frågor så att respondenten får förtydliga och utveckla. Det handlar om att få igång en dialog. Förbered övergripande frågor att diskutera kring arbetets innehåll. Skriv ner dina synpunkter utifrån följande utgångspunkter: Arbetets positiva sidor och förtjänster Arbetet som helhet Sammanhängande? Finns en röd tråd? Helhet? Är tankegångar tydligt framskrivna? Språklig behandling? Är frågeställningarna relevanta med tanke på de beskrivna kvalitetsgranskningarna Är metodavsnittet tydligt framskrivet? Urval Genomförande Analys Hur ser du på analysen/resultatet? Verkar den/det rimligt? Kan man tänka sig att förstå problematiken på andra sätt? Diskussionens innehåll Intressant? Relevant? Koppling till teorier och forskning? Något du saknar i diskussionen? 9

10 I samband med examinationen gör du först en kort sammanfattning av det arbete du granskat utifrån frågeställningar metod/analys resultat diskussion Organisation av examination, vilken grupp du tillhör, vilket arbete du opponerar på samt vilken examinator och tid med lokal etc. kommer att meddelas i god tid innan examinationen. 10