Förskollärarutbildningen VFU Högskolan Kristianstad

Transkript

1 Förskollärarutbildningen VFU Högskolan Kristianstad

2 Förskollärarprogrammet vid Högskolan Kristianstad...3 Syfte...3 Upplägg...4 Innehåll...5 Återkommande VFU-uppgifter...5 Lärandemål i förskollärarprogrammet...6 Övergripande policy för VFU på Högskolan Kristianstad...7 Utdrag ur belastningsregistret...7 Placering...7 Ansvarsfördelning...7 Övrigt...7 Planeringsunderlag förskollärarutbildningen...26 Att skriva VFU-mål studentens egen utveckling i fokus...27 Samtalsguide...31 Förord...32 Utgångspunkter för utveckling av handledningssamtal VFU-projekt...33 Genomförande av VFU-projekt om handledningssamtal...35 Samtalsguidens generella perspektiv för handledningssamtal...36 Samtalsguidens struktur för handledningssamtal...39 Avslutande reflektioner...42 Ramavtal...46 Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

3 Förskollärarprogrammet vid Högskolan Kristianstad Denna skrift handlar om förskollärarprogrammets verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där innehåll, progression och bedömning beskrivs för varje termin. Den övergripande VFU- översikten vänder sig till handledare på fältet, studenter, lärarutbildare på högskolan (LUH) och samordnare. I skriften finns även material som ger stöd och riktlinjer för handledning. Ett VFU- projekt som utmynnade i ett material utifrån verksamma lärarutbildares erfarenheter och reflektioner; Samtalsguide med tillhörande reflektionsprotokoll. Sist finns en bilaga med ramavtal mellan kommunerna och lärosätena. Förskollärarutbildningen är uppbyggd kring tre samverkande perspektiv: ett yrkes-, ett ämnesoch ett forskningsperspektiv. Samtliga delar av utbildningen omfattar de tre perspektiven i varierande grad. En utgångspunkt är övertygelsen om att vetenskaplighet till stora delar är en praktik som man lär sig genom att delta i. Det handlar om att skapa forskningspraktiker i utbildningen och att närma forskning som praktik och inte bara teori till utbildningen. Förskollärarutbildningen tar sin utgångspunkt i kunskaper om förskolläraruppdraget, om enskilda barns lärande och utveckling och om den moderna barndomen. Mer information om programmet och VFU:n hittar du på Syfte Förskollärarutbildningen ska ge studenten förutsättningar att kunna förstå, inspirera och stödja barns lärande och utveckling genom vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet. Genom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, ges studenten möjlighet att möta förskolan som yrkesfält, kunskapsfält och forskningsfält. Under VFU får studenten pröva sin kommande förskollärarroll, ta del av förskolors erfarenheter och reflektera över sin egen utveckling i relation till yrket. VFU ger även studenten förutsättningar att utveckla såväl den individuella förskollärarrollen som samarbetsförmågan i arbetslag. 3

4 Upplägg Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen omfattar 30 högskolepoäng och genomförs med kvalificerad handledning i förskola och förskoleklass. Därutöver förekommer fältstudiedagar i skilda verksamheter, vilka syftar till att ge studenten erfarenheter av olika miljöer utanför förskolan där barn vistas och lär samt att ge möjligheter till observationer och dokumentationer som inte ryms inom studentens ordinarie VFU- period. VFU utgör en del av ämnesstudier och knyts till ett för respektive moment relevant innehåll på så vis att VFU-arbetet innefattar en koppling till utbildningsvetenskapliga kärnkursernas frågor. Nedan ser du hur VFU:n fördelas i de olika kurserna. Termin Kurs- och VFU-innehåll Ämnesstudier hp UVK hp VFU hp 1 Förskola Dåtid, nutid och framtid Prova ledarrollen utifrån styrdokument Språkets betydelse för barns utveckling och lärande Planera och genomföra utifrån lärandeuppdrag/ ämnesfokus språk och lärandeteoretiska perspektiv Naturvetenskap, teknik och estetik i mötet med alla barn Att möta alla barn, analysera och problematisera yrke och ämne, ämnesfokus naturvetenskap och bild 16,5 7,5 6 4 Hållbar utveckling i förskolan Att leda barn, reflektera över arbete i arbetslag, beredskap att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Ämnesfokus naturvetenskap med inriktning biologi och ekologi i samklang med barns lärande. 18 7,5 4,5 5 Matematik och språklig mångfald i förskolan 22,5 7,5 6 Vetenskapsteori, barndomar och mötesarenor Studenten ska utveckla kunskap kring olika samverkansformer i förskoleklass i relation till det övriga skolsystemet. 18 7,5 4,5 7 Utvärdering och utveckling i förskolan Studentens ska självständigt och tillsammans med andra ansvara för i förskolan förekommande uppgifter. 1,5 7,5 6 7 Examensarbete 15 4

5 Studenten handleds av lärarutbildare i förskolan och lärarutbildare från högskolan. Lärarutbildare på fältet och student möts i regelbundna handledningssamtal där studentens arbete med koppling mellan verksamhetsförlagda och de högskoleförlagda studierna står i fokus. Kommunikation och samverkan med handledare och lärarutbildare på högskolan är en förutsättning för upprätthållandet av förskollärarutbildningens kvalitet. Det förs kontinuerliga diskussioner med syfte att utveckla och skapa goda lärsituationer inom respektive kurs. Den slutliga bedömningen och betygssättningen av studentens VFU-period och tillhörande moment görs av lärarutbildare på högskolan. Innehåll Innehåll och specifika VFU-uppgifter samt examinationer för varje VFU-period beskrivs i respektive kursplan och kurshäfte. Återkommande VFU-uppgifter Reflekterande dagbok Den reflekterande dagboken ska innehålla dokumentation och bearbetning av upplevelser, iakttagelser och reflektioner som görs under VFU. Utdrag ur denna, som kan relateras till kursens syften, används sedan som underlag för problematisering och teoretisering i den högskoleförlagda delen av kursen. Filminspelningar Som en del i studentens utveckling genomförs videoinspelning av studenten i olika situationer. Bearbetning sker på olika sätt Studera barns lärande i relation till ett kunskapsområde och successivt kunna gestalta en alltmer intresseväckande och utmanande verksamhet där barn lär och utvecklas. Förstå vikten av barns inflytande i lärandeprocessen och successivt kunna skapa utrymme för alla barns delaktighet i lärprocesserna. Studera skillnader i barns utveckling och sätt att lära samt successivt fördjupa sina insikter i och sin förmåga att kritiskt och konstruktivt reflektera över vilka konsekvenser dessa kunskaper får för framtida val i verksamheten. Utveckla insikter i och erfarenheter av att arbeta i och med arbetslag och i slutet av utbildningen kunna ta ett professionellt ansvar i verksamheten. Prova på hela förskolläraryrkets komplexitet vidgat mot hem och samhälle och avslutningsvis visa förmåga att ansvara för verksamheten under en längre period. 5

6 Lärandemål i förskollärarprogrammet Termin 1 Kunna sätta styrdokumenten i relation till läraruppdraget inom förskolan. Kunna diskutera och analysera det egna ledarskapet och yrkesrollen relation till barns välbefinnande och lärande. Kunna diskutera olika sätt att se på barn relaterat till sociala och kulturella faktorer och vilka konsekvenser de kan ha för lärarens roll och förskolans verksamhet. Termin 2 Kunna berätta och samtala med barn för att stimulera till en god språkutveckling. Kunna leda barn enskilt och i grupp i deras tidiga läs- och skrivutveckling. Termin 3 Problematisera begreppet bildpedagogik samt kunna relatera detta till innehålls- området naturvetenskap. Kunna analysera och diskutera förskolans verksamhet rörande naturvetenskap och teknik ur perspektivet genus och hållbar utveckling. Kunna värdera hur naturvetenskapliga fenomen och teknik kan utgöra innehåll i förskolans verksamhet och kopplas till teorier om lärande. Termin 4 Kunna använda kunskaper i naturvetenskap och teknik för att tillsammans med barn kunna iaktta, beskriva och samtala kring några olika företeelser i närmiljön. Kunna visa kunskap om att leda barn, både enskilt och i samarbete med andra i ett arbetslag. Kunna förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Kunna analysera sin yrkesutveckling samt kommunikation och samspel i arbetslaget genom reflektion kring olika roller, olika arbetsformer och samarbete. Termin 6 Med utgångspunkt i förskoleklassens styrdokument kunna planera, genomföra, dokumentera och analysera moment i förskoleklassens dagliga verksamhet. Termin 7 Kunna visa fördjupad förmåga att utifrån styrdokument och aktuell forskning självständigt planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten. 6

7 Övergripande policy för VFU på Högskolan Kristianstad Utdrag ur belastningsregistret Du måste visa upp ett utdrag ur belastningsregistret när du genomför din VFU. Från och med hösten 2008 gäller en lagändring om utökad registerkontroll av lärarstudenter under deras VFUperiod. Lagändringen gäller alla studenter som påbörjar sin lärarutbildning fr.o.m. hösten Riksdagsbeslut (SFS 2008:53) Du hittar blanketten, som går att fylla i direkt, innan du skriver ut och undertecknar den på Polisens webbplats (PDF-dokument, ). Placering Högskolan sluter avtal med ett flertal skolhuvudmän som bidrar med VFU-platser. Huvudmännen ansvarar för att föreslå placeringar och Högskolan beslutar om placeringen. De skolhuvudmän som Högskolan har kontrakt med finns redovisade på lärarutbildningens VFU-hemsida sök VFU/lärarutbildning. Studenten placeras inom ett område, oftast en kommun under hela sin studietid. Kommunsamordnaren ska i samråd med högskolans VFU-kansli placera studenten inom olika för utbildningen relevanta förskoleverksamheter/förskoleklasser. Ansvarsfördelning I ramavtal och tilläggsavtal för VFU, slutet av skolhuvudmän och de tre lärarutbildningarna i Skåne beskrivs ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lärarutbildningarna. Här nedan förtydligas en del av det som finns beskrivet i en mer övergripande form i avtalen: Övrigt Närvarorapportering Den verksamhetsförlagda utbildningen är obligatorisk för studenten. Frånvaron redovisas av handledaren i omdömesblanketten som hämtas på VFU-omdöme Studentens VFU ingår i en kurs som betygsätts. VFU betygsätts inte för sig, men prestationerna under VFU är väsentliga för bedömningen. Underlag för bedömning finns i särskild bilaga där målen anges med kriterier som underlättar bedömningen. Handledaren har att avge ett omdöme om studentens prestationer på särskild blankett. Omdömesblanketten är också en dokumentation på vad de olika VFU-perioderna innehåller, och vad studenten får som råd för sin fortsatta VFU. Därför är det viktigt att studenten själv behåller en kopia av omdömesblanketten. För varje VFU-period finns ett utarbetat omdömesunderlag med särskilda betygskriterier. Omdömesunderlaget fylls i av student och handledaren i slutet av varje VFU-period och som studenten därefter lämnar till den besökande läraren från högskolan. Omdömesunderlaget används som utgångspunkt för planering, genomförande och slutlig bedömning av studentens prestation. Frånvaro under VFU Studenten anmäler sin frånvaro till handledaren. Studenten och handledaren kommer överens om lämplig komplettering. Vid längre frånvaro (> c:a 20%) kontaktas kursansvarig för en diskussion om eventuell förlängning av praktikperioden. Det är viktigt att studenten sjukanmäler 7

8 sig enligt de riktlinjer som CSN har. Grundprincipen är att handelaren ska vara närvarande under hela studentens VFU period. Om handledaren tillfälligtvis är frånvarande förutsätts att studenten kan bedriva verksamhet i samarbete och med handledning av annan utbildad förskollärare kollega. Komplettering eller underkänd VFU Studenten har rätt att erhålla en ny VFU-plats då bedömningen har lett till ett underkännande. Studenten ska ges möjlighet att göra sin VFU vid under två perioder utöver ordinarie tillfälle. Vid komplettering beslutar ansvarig lärarutbildare på högskolan om upplägget. Byte av VFU-plats I undantagsfall kan studenten byta VFU-plats. Det måste tillstyrkas av kursansvarig och beslutas av VFU-kansliet. Blankett finns på Reseersättning Resebidrag kan utgå till student som genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU), fältdagar eller andra VFU-relaterade verksamheter. Student som får sin resväg förlängd med 4 mil eller mer, enkel resa, i samband med VFU-placering kan få resebidrag. Bidragets storlek framgår av beslut, publicerade på HKR:s hemsida (under studentinformation) Där finns också blankett för ansökan om reseersättning. För student som, av speciella skäl själv väljer VFU-plats med lång resväg utgår inget bidrag. Sekretess Förskolechefen på respektive VFU- plats ansvarar för att sekretess upprätthålls. Studenten ska skriftligt intyga sin kännedom om innebörden av sekretessregler för förskola. Studenten som vikarie Principen är att studenter inte kan vikariera under VFU-perioder. Avrådan Uppstår tveksamhet om en students möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, kallas studenten så snart som möjligt till ett studievägledande samtal. Samtalet, som eventuellt kan utmynna i en avrådan, sammanfattas skriftligt. I samtalet deltar kursansvarig, studievägledare och ansvariga lärarutbildare från HKR med möjlighet till studentkårsrepresentation. Studenten erhåller en skriftlig sammanställning av samtalet, och en kopia arkiveras. Handledning och tvåpartssamtal (se samtalsguiden) Handledare och student möts i regelbundna handledningssamtal där studentens arbete med koppling mellan verksamhetsförlagda och högskoleförlagda studier står i fokus. Handledningssamtalen omfattar två timmar per vecka. Handledning och trepartssamtal Lärarutbildare på högskolan gör besök i termin 2, 3, 4, 6 och 7. Besöket omfattar två timmar då studenten dels ska vara aktiv i barngrupp och dels för trepartssamtal. Trepartssamtalet syftar till att student, handledare på fältet och lärarutbildare på högskolan diskuterar studentens prestationer i relation till förväntade läranderesultat och aktuella betygskriterier. Valideringsstudenter För valideringsstudenter gäller intagning kriterierna och tillgodoräknande för den första terminens VFU minst tre års dokumenterad yrkeserfarenhet som barnskötare på heltid samt pågående anställning i förskola, förskoleklass eller motsvarande. Övriga VFU perioder för terminerna 2-7 gäller ordinarie innehåll och veckor. Till skillnad från campusstuderande planeras inte ett VFU besök från start. Utan studenten skickar in en filmsekvens på ett USB- 8

9 minne till kursansvarig för valideringskursen för att visa upp och bli bedömd på sin praktiska kunskap. Först vid tveksamheter planeras ett VFU besök. Ytterligare material Ytterligare material och upplysningar är samlade på lärarprogrammens gemensamma VFUhemsida, 9

10 Termin 1 Förskola i dåtid, nutid och framtid 2 veckor 3 hp Vecka och 3 fältdagar Fältdagar Tre fältdagar sammantaget under terminen. Den första fältdagen ligger före och i anslutning till den sammanhängande VFU-perioden och syftar till att studenten bekantar sig med verksamheten, handledare, barn och personal. Studenten tar aktivt del av verksamheten genom diskussion, observation och dokument. Studenten delger dokument rörande brottsregisterutdrag, samt efterfrågar/ges tillfälle att diskutera och underteckna sekretessavtal. Studenten tar i så god tid som möjligt kontakt med sin handledare för att avtala mötet (schemalagt tillfälle/se schema). Två, icke handledda, fältdagar förläggs efter VFU-perioden (veckorna 47-50) i samråd med handledare för prövande av insamling av data till Delprov 2 Hållbar Utveckling, Lek och Lärande vetenskaplig rapport. Syfte Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap kring förskollärarens uppdrag i relation till barns utveckling med fokus på lek och lärande. Förskollärarens uppdrag i förhållande till styrdokument på nationell och lokal nivå synliggörs. Kursens syfte är även att studenten ska utveckla kunskap om förskolan idag och dess framtid genom att studera den historiska framväxten. Innehåll och uppgifter Läraruppdrag och ledarskap. Styrdokumentens betydelse för lärarrollen och läraruppdraget i förskolan Utveckling av studentens förmåga att kommunicera insikter omkring barns olika uppväxtvillkor. Utveckling av insikten om eget ansvar färdighet och förmåga i relation till den blivande yrkesrollen efter genomförd VFU-period (LUF:s rekommendationer och dina egna bedömningar). Läraruppdrag och ledarskap samt styrdokumentens betydelse för lärarrollen och läraruppdraget i förskolan studeras. Studenten prövar sitt ledarskap med utgångspunkt från skriftligt planeringsunderlag vid minst 1 (ett) tillfälle. Studenten tar aktivt del i förekommande uppgifter i verksamheten för insikt i yrkesrollen/yrkesprövning i samråd med handledaren. Studenten gör observationer under VFUperioden som underlag för delproven 3, 4 och 5. Valideringsstudenter För valideringsstudenter gäller intagnings kriterierna och tillgodoräknande för den första terminens VFU minst tre års dokumenterad yrkeserfarenhet som barnskötare på heltid samt pågående anställning i förskola, förskoleklass eller motsvarande Reflekterande frågor som stöd för studentens lärande och utveckling På vilket sätt visar studenten engagemang och nyfikenhet kring förskolläraryrket? Känner studenten till och kan uttala kunskap kring läroplanens intentioner gällande värdegrund och ledarskap? Kan studenten diskutera något socialt samspel mellan barn/barn och barn/vuxen? Hur försöker studenten reflektera över läraruppdraget? 10

11 Lärandemål, innehåll och betygskriterier Lärandemål Betygskriterier Godkänt Studenten ska kunna: Delprov VFUbesök Uppföljning Lärandemål 11 Kunna sätta Styrdokumenten i relation till läraruppdraget inom förskolan. Diskutera och uppvisa kunskaper kring värdegrundens betydelse för läraruppdraget i relation till samhällets värdegrund. Delprov 3 Skriftliga handledaromdömen och uppföljningsseminarium. Betygsgraderna U och G tillämpas. Inga Individuella samtal i relation till kommande yrkesroll Lärandemål 14 Kunna diskutera och analysera det egna ledarskapet och yrkesrollen i relation till barns välbefinnande och lärande. Lärandemål 13 Kunna diskutera olika sätt att se på barn relaterat till sociala och kulturella faktorer och vilka konsekvenser de kan ha för lärarens roll och förskolans verksamhet. Visa prov på grundläggande kunskaper och begrepp i förskolans funktion och uppdrag i dagens samhälle. Redovisa om barns olika uppväxtvillkor. Planera, organisera, genomföra och utvärdera aktiviteter utifrån styrdokumenten. Visa prov på grundläggande ledarskapsförmåga samt reflektera kring och diskutera ledarskap i relation till spontan och planerad aktivitet i samspel med barn/barngrupp. Tydligt uppvisa engagemang, initiativförmåga och ansvarstagande under sin VFU -period i relation till arbetsuppgifter och berörda parter såsom barn, föräldrar, arbetslag, personal på förskolan, LUF, LUH. 11

12 Termin 2 Språkets betydelse för barns utveckling och lärande 4 veckor 6 hp Vecka och 5 fältdagar Fältdagar Fem fältdagar varav en är LUF-dag då studenterna deltar i förskolans verksamhet i syfte att underlätta för LUF att delta på lärarutbildardagar. Övriga fältdagar syftar till att studenten ska studera, observera och bekanta sig med verksamhet, barn och personal för att kunna planera och genomföra en VFU-plan. Det tillkommer även fältuppgifter inom respektive ämne som kan ligga till grund för VFU-planen. Syfte Kursen syftar till att utveckla kunskap om barns utveckling och lärande utifrån olika teoretiska perspektiv samt om barns tidiga läs- och skrivutveckling. Innehåll och uppgifter Styrdokumentens betydelse för lärarrollen och läraruppdraget i förskolan. Att med utgångspunkt i verksamheten och barns intressen planera, organisera, genomföra, dokumentera och utvärdera en VFU-plan där förskolebarns läs- och skrivutveckling är i fokus. Valideringsstudenter VFU-perioden är densamma som campusförlagd period och valideringsstudenten genomför antingen noll, två eller fyra veckors VFU beroende på bedömning av studentens validering. Studenten får besked efter valideringsperiodens slut. VFU-period vecka Reflekterande frågor som stöd för studentens lärande och utveckling Kan studenten reflektera och diskutera kring sitt eget förhållningssätt? På vilket sätt? På vilket sätt kan studenten planera och möta barnens nyfikenhet kringspråkutveckling? Kan studenten använda sig utav dokumentation för att synliggöra barns kunnande? Hur? Kan studenten tolka förstå och omsätta läroplanens intentioner? I vilka sammanhang? Hur använder studenten sina teoretiska kunskaper i verksamheten? 12

13 Lärandemål, innehåll och betygskriterier Lärandemål Betygskriterier Studenten ska kunna Delprov VFUbesök Uppföljning Lärandemål 7 Kunna berätta och samtala med barn för att stimulera till en god språkutveckling. Lärandemål 8 Leda barn enskilt och i grupp i deras tidiga läs- och skrivutveckling Godkänt Berätta, samspela och kommunicera för att utmana och utveckla barns lek och lärande utifrån barns tal-, läs- och skrivutveckling. Redogöra för användning av dokumentation i VFUplanen i syfte att utmana barns lärande i relation till lärandeteoretiska perspektiv. Analysera någon lärandesituation i relation till eget förhållningssätt och göra egna ställningstaganden kring yrkesrollsutvecklinge n. Förklara läroplanens intentioner i relation till verksamhetens utformning. Tydligt skriva mål, planera, organisera, genomföra och skriftligt utvärdera dagens aktiviteter utifrån läroplanens innehåll Delprov 6 (6 hp) VFU. Enskilt arbete som examineras genom skriftliga handledaromdömen, besök av lärarutbildare från högskolan, skriftliga uppgifter såsom VFU plan och VFU-mål samt uppföljningsseminarium där studenten presenterar och skriftligt analyserar en videoinspelning med sig själv som ledare av en barngrupp där förskolebarns läsoch skrivutveckling är i fokus. Lärandemål 7 och 8 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas Ämne och yrke, pedagogik Pedagogiskt drama/rollspel och problemlösning Filmuppföljning med skriftlig analys, fokus på studentens yrkesroll i relation till barns språkutveckling. Visa personligt engagemang, aktivt ta initiativ och ansvar samt kunna beskriva och resonera kring arbetet med VFU planen för berörda parter på VFUplatsen. 13

14 Väl Godkänt Studenten ska i relation till Lärandemål 7 och 8 ha förmågan att ta tillvara på barns idéer och initiativ i sin planering och kunna tillämpa i praktisk handling samt motivera sin planering och genomförandet av arbetet i barngruppen utifrån olika teoretiska perspektiv. 14

15 Termin 3 Naturvetenskap, teknik och estetik i mötet med alla barn 4 veckor 6 hp Vecka och 4 fältdagar Fältdagar Fyra stycken varav två inom området specialpedagogik och två inom pedagogik. Fältdagarna kan genomföras i förskola men kan också förläggas till andra samhällsinstitutioner. Närmare information om placering ges av berörd lärare. Syfte Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap kring den pedagogiska verksamheten i förskola och förskoleklass och hur denna utformas efter varje barns behov. Kursens syfte är också att studenten utvecklar kunskaper inom estetiska ämnen samt naturvetenskap och teknik relaterat till såväl innehållsfördjupning som didaktiska aspekter i mötet med alla barn. Innehåll och uppgifter Betydelsen av systematiska observationer och undersökningar med hypotesprövning inom naturvetenskapen belyses och kopplas till genus, estetik, didaktik och yrkesroll, under VFU: n. Studentens observationer och arbete under VFU: n sammanfattas i en efterföljande vetenskaplig rapport. Valideringsstudenter VFU-perioden är densamma som campusförlagd period och valideringsstudenten genomför antingen noll, två eller fyra veckors VFU beroende på bedömning av studentens validering. Studenten får besked efter valideringsperiodens slut. VFU-perioden kommer att anges under terminens gång. Reflekterande frågor som stöd för studentens lärande och utveckling Hur kan studenten förklara relationen mellan bildpedagogik och ett naturvetenskapligt innehåll? Hur förklarar och arbetar studenten med genus och hållbar utveckling i förskolans verksamhet? Kan studenten använda sig utav utvärdering för att utveckla verksamheten i relation till barns lärande kring ett innehåll? I så fall hur? Kan studenten utifrån ovanstående analysera och problematisera? I så fall på vilket sätt? 15

16 Lärandemål, innehåll och betygskriterier Lärandemål Betygskriterier Delprov VFUbesök Uppföljning Lärandemål 17 Problematisera begreppet bildpedagogik samt kunna relatera detta till innehållsområdet naturvetenskap. Lärandemål 18 Analysera och diskutera förskolans verksamhet rörande naturvetenskap och teknik ur perspektivet genus och hållbar utveckling. Lärandemål 19 Värdera hur naturvetenskapliga fenomen och teknik kan utgöra innehåll, i förskolans verksamhet och kopplas till teorier om lärande. Godkänt Studenten ska i handledningssamtal och handling kunna visa på hur bildpedagogik kan relateras och användas vid arbete med ett naturvetenskapligt innehåll. Studenten ska med stöd av teorier kunna diskutera och problematisera bildarbete i relation till ett naturvetenskapligt innehåll och barns lärande. Studenten ska i planeringsmål, genomförande av aktiviteter som rör naturvetenskap och teknik samt i utvärdering visa på hur perspektivet genus och hållbar utveckling beaktats. Studenten ska kunna analysera och diskutera genomförda aktiviteter ur detta perspektiv. Studenten ska med hjälp av teorier och upplevd erfarenhet på ett generellt plan kunna resonera om vad perspektivet genus och hållbar utveckling kan innebära i förskolans verksamhet. Studenten ska, med stöd av relevanta teorier, i handledningssamtal och i aktiviteter med barn kunna visa på hur ett innehåll med anknytning till naturvetenskap och teknik kan omsättas i förskolans verksamhet. Studenten ska visa förståelse för innebörden i begrepp inom naturvetenskap och teknik. Delprov 6 (6 hp) VFU Skriftliga handledaromdömen och uppföljningsseminarium. Lärandemål 17, 18 och 19 examineras. Ämne och yrke, fokus på fysik, kemi, teknik, pedagogik och bild. Yrkesrollen i relation till det specifika innehållet och förmåga att analysera och problematisera detsamma. Studenten ska kunna analysera och utvärdera utfallet av genomförda aktiviteter med anknytning till naturvetenskap och teknik avseende barns lärande om det aktuella 16

17 innehållsområdet och det egna förhållningssättet/förskollärarens roll. Väl Godkänd Studenten ska i relation till lärandemål 17, 18 och 19 utifrån aktuellt naturvetenskapligt innehåll och ett tillvaratagande av barns perspektiv med stöd av relevanta teorier kunna problematisera och reflektera kring sitt eget agerande och barns lärande i förskolan. Studenten skall även kunna värdera situationer utifrån och kunna växla mellan olika perspektiv samt kunna framföra och bemöta argument. 17

18 Termin 4 Hållbar utveckling i förskolan 3 veckor 4,5hp Vecka och 6 fältdagar. Fältdagar Sex fältdagar. Fem av dessa är förlagda till VFU-platsen med huvudsakligt syfte att lära känna personal och barn på den nya platsen, samt förbereda det projekt som ska genomföras under VFU: n. En av fältdagarna är kopplad till moment 2, tematiskt arbete. Den sjätte fältdagen förläggs till valfri förskola med natur/miljö/hållbar utveckling-profil. Syfte Kursen syftar till att utveckla studentens kunskaper om ledarskap i relation till enskilda barns förutsättningar för utveckling och lärande. Kursen syftar också till att utveckla studentens kunskaper inom området naturvetenskap med inriktning biologi och ekologi, ämnesintegration och lärande för hållbar utveckling. Innehåll och uppgifter Studenten övar och reflekterar över sitt ledarskap i olika stora barngrupper och reflekterar över sin relation till och roll i arbetslaget. Studenten utvecklar handlingsberedskap för att kunna motverka diskriminering och annan kränkande behandling genom att delta i och studera verksamheten, samtala med personal och efterfråga aktuella dokument och handlingsplaner. Studenten planerar och genomför ett projekt med barnen. Projektet ska ha ett naturvetenskapligt innehåll kopplat till biologiämnet ekologi, hälsa. Projektet planeras utifrån barnens erfarenheter och med utgångspunkt i tematiskt arbete och lärande för hållbar utveckling. Projektet ska presenteras för personal och föräldrar. Projektet blir i sin tur utgångspunkt för innehållet i en vetenskaplig rapport som examineras i delprov 5. Studenten filmar situationer som kan användas vid samtal med LUF och för analys vid VFU-uppföljningen. Valideringsstudenter VFU-perioden är densamma som campusförlagd period och valideringsstudenten genomför antingen noll, en eller tre veckors VFU beroende på bedömning av valideringen. Studenten får besked efter valideringsperiodens slut. VFU-perioden kommer att anges under terminens gång. Reflekterande frågor som stöd för studentens lärande och utveckling På vilka sätt kan studenten utifrån sitt läraruppdrag samspela med barnen och utgå från barns erfarenheter i ett tematiskt arbetssätt? Kan studenten analysera sitt förhållningssätt i relation till barn och arbetslag? Hur ger sig detta till uttryck? På vilka sätt kan studenten ta ansvar för och se ledarskapets betydelse i olika situationer? På vilka sätt har studenten handlingsberedskap för att kunna motverka diskriminering och annan kränkande behandling? Hur kan studenten med hjälp av olika teorier förklara sina ställningstaganden? Kan studenten aktivt i barngrupper hantera konfliktsituationer och i tal och skrift med hjälp av olika teorier förklara sina ställningstaganden. I så fall hur? Hur kan studenten förändra och utveckla det tematiska arbetet och vad ser studenten för utvecklingsmöjligheter? 18

19 Lärandemål, innehåll och betygskriterier Lärandemål Betygskriterier Delprov VFUbesök Lärandemål 6 Godkänt Delprov 4 (4,5 Studenten ska Studenten ska i planering och hp) med utgångs- genomförande visa på goda punkt i natur- kunskaper om det område i VFU vetenskapliga och naturvetenskap och teknik som tekniska arbetet berör kunskaper Studenten ska, med tillsammans med utgångspunkt i barns intresse barn iaktta, och frågor och med pedagogisk beskriva och dokumentation som redskap, samtala kring visa förmåga att planera, några olika genomföra och utvärdera ett företeelser i tematiskt arbete närmiljön. Lärandemål 7 Studenten ska kunna leda barn, både enskilt och i samarbete med andra i ett arbetslag. Lärandemål 8 Studenten ska kunna vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Lärandemål 12 Studenten ska kunna analysera sin yrkesutveckling samt kommunikation och samspel i arbetslaget genom reflektion kring olika roller, olika arbetsformer och samarbete. Studenten ska visa förmåga att i samspel med barn kunna lyssna, samspela och kommunicera Studenten ska kunna möta och samspela med och leda alla barn i olika gruppstorlekar Studenten ska visa personligt engagemang, aktivt delta i arbetslaget och ta ansvar för arbetslaget arbetsuppgifter. Studenten ska, med stöd av relevanta teorier, i handledningssamtal och aktivt med barn, kunna visa på beredskap att förebygga och hantera diskriminering och annan kränkande behandling i barngruppen. Studenten ska, med utgångspunkt i filmobservation, kunna beskriva och analysera den egna yrkesrollsutvecklingen. Studenten ska, med stöd av relevanta teorier, kunna reflektera över sin roll i arbetslaget. Enskilt arbete som examineras genom skriftliga handledaromdömen, besök av lärarutbildare från högskolan samt uppföljningsseminarium. Lärandemål 6, 7, 8 och 12 examineras Yrke, ämne fokus biologi och ekologi, pedagogik och hållbar utveckling. Uppföljn ing Filmanalys kring tematiskt arbete. 19

20 Väl Godkänt Kunna analysera och beskriva olika konsekvenser av en lärande/undervisningssituation i projektet, samt analysera och föreslå förändringar utifrån teorier om barns lärande och utveckling. Utifrån den pedagogiska dokumentationen kunna föra ett resonemang och kritiskt granska det genomförda projektet, samt med teorier som grund kunna föreslå fortsatt arbete. 20

21 Termin 6 Vetenskapsteori, barndomar och mötesarenor 3 veckor 4,5 hp Vecka och 6 fältdagar varav 3 på VFU-platsen Fältdagar: Två fältdagar förläggs före den sammanhängande VFU-perioden i syfte att komma in succesivt i verksamheten då denna skiljer sig från förskolans. En fältdag läggs efter VFU-perioden för att studera barns lek och lärande samt för att ge möjlighet att avsluta kontakterna med barnen smidigare. En fältdag kring barns uppväxtvillkor i valfritt område där det finns förskola/förskoleklassverksamhet i närheten. En fältdag med fokus på klass, etnicitet, genus, globalisering. En fältdag för att utföra föräldraintervjuer där frågorna riktas mot ansvarsfördelning, sekretess samt barns lärande och utveckling. Syfte Möjlighet att förlägga VFU utomlands. Förskoleklassen som skolform studeras utifrån olika styrdokument med särskilt fokus på lek som grund för verksamheten. Studenten ges möjlighet att utveckla sin kunskap kring samverkan mellanförskol, förskoleklass och andra verksamheter i skolan. Innehåll och uppgifter Studenten ansvarar för att initiera och genomföra ett mindre arbete i förskoleklass med tydlig koppling till något av områdena genus, etnicitet eller globala frågor. Studenten ska vidare planera och genomföra ett utbildningssamtal i föräldrasamverkan. Valideringsstudenter VFU- perioden är densamma för valideringsstudenter som campusförlagd period. VFU perioden kommer att anges under terminens gång. Reflekterande frågor som stöd för studentens lärande och utveckling På vilket sätt kan studenten diskutera barns lärande och utveckling i relation till både förskolans och grundskolans läroplaner? Hur resonerar och omsätter studenten lek och lärande utifrån sin planering? Hur dokumenterar studenten barns kunnande i syfte att genomföra en del i ett utvecklingssamtal? På vilka sätt visar studenten förståelse för olika teoretiska perspektiv, muntligt såväl som skriftligt? 21

22 Lärandemål, innehåll och betygskriterier Lärandemål Betygskriterier Delprov VFUbesök Uppföljning Lärandemål 10 Med utgångspunkt i förskoleklassens styrdokument kunna planera, genomföra, dokumentera och analysera moment i förskoleklassens dagliga verksamhet. Godkänt Med utgångspunkt i läroplanen samt kursens teoretiska innehåll kunna identifiera, beskriva, genomföra och analysera innehållsbehov i förskoleklassens verksamhet relaterat till barns olika erfarenhetsbakgrund. Ansvara för, analysera och kommunicera verksamhet med lek som grund för barns lärande. Delprov 7 (4,5 hp). Enskild uppgift där studenten examineras genom skriftliga handledaromdömen, besök av högskolans lärare samt uppföljningsseminarium. Yrke, ämne, lek, samverkan Seminarium kring VFUanalys Samla relevant underlag för samt genomföra utbildningssamtal med förälder (och barn) Väl godkänt Med tydligt uttalad kunskap, reflektionsförmåga och insikt kunna planera, genomföra och analysera relevant innehåll i förskoleklass I såväl muntlig som skriftlig diskussion och med teorier som grund pröva och kritiskt granska genomförda moment i förskoleklassens verksamhet 22

23 Termin 7 Utvärdering och utveckling i förskolan 4 veckor 6 hp Vecka 48-51och 3 fältdagar Fältdagar Ingår tre fältstudiedagar där studenten fördjupar sin förmåga att observera och dokumentera verksamheten ur ett innehållsdidaktiskt perspektiv med barns lärande och utveckling som utgångspunkt. Syfte Studenten ska både självständigt och tillsammans med andra ansvara förekommande uppgifter. för förskolans Innehåll och uppgifter Studenten inkluderar ett helhetsperspektiv på såväl yrkesroll som planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av ett utvecklingsprojekt där samverkan med barn, arbetslag och föräldrar ingår. Valideringsstudenter VFU- perioden för valideringsstudenter är densamma som campusförlagd period. VFUperioden kommer att anges under terminens gång. Reflekterande frågor som stöd för studentens lärande och utveckling På vilka sätt hanterar studenten planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten i relation till barns lärande och utveckling? Hur kan studenten motivera val av dokumentationsmetod? Hur hanterar studenten helhetsansvaret i den pedagogiska verksamheten? Hur hanterar och diskuterar studenten den framåtsyftande dokumentationen i syfte att utveckla den pedagogiska verksamheten? 23

24 Lärandemål, innehåll och betygskriterier Lärandemål Betygskriterier Delprov VFU-besök Uppföljning Lärandemål 3 Kunna visa fördjupad förmåga att utifrån styrdokument och aktuell forskning självständigt planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten. Godkänt Utgå från styrdokumenten och aktuell forskning i planering av den pedagogiska verksamhetens innehåll, genomförande och utvärdering. Visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera för att genomföra, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet. Leda och organisera verksamheten i såväl större som mindre barngrupp, och kan motivera sina ställningstaganden. Delprov 5 (6 hp). Enskild uppgift där studenten examineras genom skriftliga handledaromdömen, besök av högskolans lärare samt VFUuppföljning där projektplan med pedagogisk dokumentation följs upp. Yrke, fokus på helheten VFUseminarium, där projektplan med pedagogisk dokumentation följs upp. Visa förmåga att skapa goda miljöer och förutsättningar för lärande och utveckling för alla barn. Reflektera över det egna genomförandet i den pedagogiska verksamheten samt utvärdera utifrån planeringens intentioner. Dokumentera och utvärdera pedagogisk verksamhet med hänsyn till teorier om barns utveckling och lärande. Visa ett förhållningssätt som vilar på yrkesetiska principer och förskolans värdegrund i mötet med kollegor, barn och vårdnadshavare. 24

25 Väl Godkänt Med tydligt uttalad kunskap, reflektionsförmåga och insikt kunna självständigt planera, och tillsammans med andra, för att genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten. Med teorier om barns utveckling och lärande som grund kunna pröva, analysera och kritiskt granska genomförda moment i den pedagogiska verksamheten. 25

26 Planeringsunderlag förskollärarutbildningen Studentens namn/e-post adress: Handledarens namn: Vad och varför? Vilket är lärandeobjektet? Utgå från läroplanen, teoretiska perspektiv, tidigare utvärdering och beskriv vilket innehåll verksamheten ska erbjuda barnet i förhållande till barnets perspektiv, intresse och erfarenhet. Hur? Beskriv vald strategi (tillvägagångssätt, gruppstorlek, och miljö) samt dokumentationsmetod. Studentens utvärdering Analysera, och reflektera över valt innehåll och genomförande och dess konsekvenser för verksamheten i relation till barns lärande. Utveckling/utmaning inför nästa planering Utifrån didaktiska överväganden beskriv hur du kan utmana barnens lärande i relation till teoretiska perspektiv. Handledarens utvärdering/kommentarer Beskriv hur du uppfattar studentens teoretiska och praktiska arbete. 26

27 Att skriva VFU-mål studentens egen utveckling i fokus Mål/Vad/Varför: Fokuserar på ditt eget lärande och din egen utveckling som blivande förskollärare. Skriv dina VFU-mål med utgångspunkt i följande delar; Vad behöver du utveckla i din blivande yrkesroll? Vad behöver du utveckla utifrån kursplanens innehåll och förväntade läranderesultat samt utifrån tidigare omdöme i relation till personliga egenskaper? Vad ska du kunna efter genomförd VFU- period? Ange vilka motiv som ligger bakom dina VFU-mål. Du ska koppla det till dina egna behov, kursplan, förväntade läranderesultat, VFU betygskriterier och tidigare VFU-omdöme. Tänk på att undvika upprepningar från lärandemålen och omdöme utan formulera med egna ord. Hur: Beskriv och motivera vilka strategier du väljer och hur du tänker genomföra det, konkret och tydligt. Utvärdera/Reflektera: Diskutera och utvärdera kontinuerligt dina uppsatta VFU- mål med din handledare. Sammanställ dina nyvunna insikter efter VFU- periodens slut. Du ska kritiskt granska och förklara din egen utveckling. Dina VFU-mål ska vara Tydliga alla ska förstå dess innebörd. Realistiska du ska tro att de går att uppnå. Utmanande de ska tydliggöra en progression i din utveckling. Revidera/komplettera om så behövs ska du revidera/komplettera dina mål under VFU-perioden. Utvärderingsbara du ska utvärdera och reflektera över om och hur du uppnått dina VFU-mål. 27

28 VFU-mål Termin 1 Lärandemål 11 Kunna sätta styrdokumenten i relation till läraruppdraget inom förskolan. Lärandemål 13 Kunna diskutera olika sätt att se på barn relaterat till sociala och kulturella faktorer och vilka konsekvenser de kan ha för lärarens roll och förskolans verksamhet. Lärandemål 14 Kunna diskutera och analysera det egna ledarskapet och yrkesrollen i relation till barns välbefinnande och lärande. Termin 2 Lärandemål 7 Kunna berätta och samtala med barn för att stimulera till en god språkutveckling. Lärandemål 8 Leda barn enskilt och i grupp i deras tidiga läs- och skrivutveckling. Yrkesrollsutveckling och lärandemål Utvärdering/Nyvunna insikter och utvecklingsmöjligheter 28

29 Termin 3 Lärandemål 17 Problematisera begreppet bildpedagogik samt kunna relatera detta till innehållsområdet naturvetenskap Lärandemål 18 Analysera och diskutera förskolans verksamhet rörande naturvetenskap och teknik ur perspektivet genus och hållbar utveckling. Lärandemål 19 Värdera hur naturvetenskapliga fenomen och teknik kan utgöra innehåll i förskolans verksamhet och kopplas till teorier om lärande. Termin 4 Lärandemål 6 Använda kunskaper i naturvetenskap och teknik för att tillsammans med barn kunna iaktta, beskriva och samtala kring några olika företeelser i närmiljön. Lärandemål 7 Visa kunskap om att leda barn, både enskilt och i samarbete med andra i ett arbetslag. Lärandemål 8 Visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Lärandemål 12 Analysera sin yrkesutveckling samt kommunikation och samspel i arbetslaget genom reflektion kring olika roller, olika arbetsformer och samarbete. 29

30 Termin 6 Lärandemål 10 Med utgångspunkt i förskoleklassens styrdokument kunna planera, genomföra, dokumentera och analysera ett moment i förskoleklassens dagliga verksamhet. Termin 7 Lärandemål 3 Kunna visa fördjupad förmåga att utifrån styrdokument och aktuell forskning självständigt planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten. 30

31 Samtalsguide Vägledning för handledningssamtal i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Marie-Louise Hjort, Carita Sjöberg Larsson, Ann Steen 31

32 Förord Detta VFU-projekt bygger på ett nära samarbete mellan förskolan och Högskolan Kristianstad och kan ses som en strävan att integrera teori och praktik. Lärarutbildare på fältet har samtalat om gemensamma erfarenheter och upplevelser som rör den verksamhetsförlagda utbildningen med fokus på handledningssamtalet. Lärarutbildarnas samlade erfarenheter och reflektioner har mynnat ut i en samtalsguide som presenteras i det följande. Förhoppningen är att guiden ska utgöra ett värdefullt redskap för vägledning i de handledande samtal som förs mellan lärutbildare och student. Stort tack till er alla som deltagit i projektet. I texten används, för enkelhetens skull, huvudsakligen det kortare begreppet lärarutbildare när lärarutbildare på fältet avses. Denna yrkesgrupp benämns vanligtvis i andra sammanhang för handledare. Utvecklingsprojekt, projekt och VFU-projekt används som synonyma begrepp i den framskrivna texten. Teoretisk inramning och avslutande reflektioner är författade av högskolans lärare. Marie-Louise Hjort Carita Sjöberg Larsson Ann Steen 32

33 Utgångspunkter för utveckling av handledningssamtal VFU-projekt Flera undersökningar (Birnik, 2000) och utvärderingar vid Högskolan Kristianstad visar att studenten ser den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, och mötet med lärarutbildare på fältet som den mest värdefulla delen av sin utbildning. Forskning (ibid.) visar även att lärarutbildaren har stort inflytande på lärarstudenten. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen är därför en viktig del i studentens yrkesrollsutveckling där ett stort ansvar vilar på lärarutbildaren. Högskolan har som profilområde att utveckla och kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen inom alla program och förena yrke, ämne och forskning. Materialet som presenteras i det följande och som benämns samtalsguide är resultatet av ett utvecklingsprojekt som handlar om pedagogisk utveckling av handledningssamtalet, det vill säga det samtal som förs mellan lärarutbildare och student under den verksamhetsförlagda utbildningen. Projektet ingår i ett större forsknings-och utvecklingsprojekt, Samtal i mötet mellan teori och praktik en väg att synliggöra den verksamhetsförlagda utbildningen mot förskola och förskoleklass, som genomförs vid Högskolan Kristianstad tillsammans med lärarutbildare på fältet. Inom ramen för forsknings-och utvecklingsprojektet, som startade 2008, har flera studier genomförts och rapporterats. Övergripande för samtalsguiden och dess konstruktion är att den bygger på ett sociokulturellt perspektiv och antagandet att språklig kommunikation är grundläggande för meningsskapande och kunskapsbildning. Människan är en kommunikativ varelse och inriktad mot att samspela med andra. I samtal uttrycks såväl individuellt som kollektivt tänkande (Säljö, 2000). Ett annat antagande som kopplas till samtalsguiden är att teori och praktik är delar som ingår i en helhet och refererar till varandra. I detta avseende finns inspirationskällan i den integrativa pedagogiken så som den bland annat utformats av Carlsson och Linnér (2008). Inom läraryrket och lärarutbildningen behövs ett språk och ett samtal, anser de båda forskarna, som bidrar till att strukturera yrkeskunskap och utbildning. Teori och praktik kan i samtal relateras till varandra och leda fram till fördjupad kunskap kring gemensamma frågor. Den samlade kunskapen hjälper yrkesutövarna att se samband och ge förklaringar till händelser i det vardagliga arbetet. En systematiserad kunskap, som sätts in i ett sammanhang, kan leda till mer medvetna och genomtänkta val. Handledningssamtalet, som är detta projekts fokus, utgörs dels av de spontana och dels av de avsatta planerade tillfällen då student och lärarutbildare tillsammans har möjlighet att i lugn och ro samtala kring och fördjupa sig i professionella frågeställningar inom ramen för den aktuella kursens innehåll och verksamhetens villkor Handledningssamtalet syftar till att ge studenten möjlighet att reflektera över sina egna handlingar och förhållningssätt och därigenom få kunskap och handlingsberedskap i yrkesrollen för kommande situationer. Student och lärarutbildare söker tillsammans förståelse för vad som händer i den pedagogiska processen. Lärarutbildare använder sina erfarenheter och sin kunskap i dialog med studenten och har som målsättning att samtalet ska leda fram till något kvalitativt annorlunda i studentens praktiska och teoretiska hållning. Därför är det av stor betydelse för samtalets kvalitet att klargöra viktiga innehållsliga delar, se hur varje samtal kan formeras och vilken funktion samtalet har i ett professionellt utvecklande samtal. För att utröna ovan nämnda aspekter har lärarutbildare på fältet samtalat kring autentiska handledningssamtal. Samtalen skedde i så kallade fokusgrupper med tre till fem deltagare. 33

34 Fokusgruppsmetoden kännetecknas av att den är interaktiv och deltagarstyrd. Begreppet fokus innebär att samtalet rör sig inom ett bestämt ämnesområde. Det är deltagarna själva som initierar perspektiv och fördjupningar inom det angivna området (Åman, 2006). Den fokusgruppsmetod som användes i föreliggande utvecklingsprojekt skiljer sig från den traditionella metoden i så måtto att samtalen genomfördes av lärarutbildarna på egen hand det vill säga utan en moderator som ledare av samtalen. Den använda metoden innebar att lärarutbildarna samtalade om egna erfarenheter och upplevelser utifrån de innehållsaspekter och den ordning de själva fann lämpligt. Den gemensamma reflektionen kring egna erfarenheter och situationer ledde ofta fram till att lärarutbildarna upplevde att deras arbete blev bekräftat och känslan av att göra rätt infann sig. Att få bekräftelse på sitt arbete har stor betydelse för de yrkesverksammas utveckling menar Carlsson och Linnér. Bekräftande samtal i yrkeskontexten kan vara en förutsättning för professionellt växande (Carlsson och Linnér, 2008, s. 144). Det innebär att det sker en breddning och förstärkning av det egna perspektivet. I samtalen förekom även ifrågasättande och kritisk granskning som ledde fram till fördjupad förståelse kring olika situationer och begrepp. Perspektivförskjutning och erövring av ett yrkesspråk med nya gemensamma innebörder gör det möjligt att på ett mer distanserat och förklarande sätt diskutera svårigheter och dilemma som uppstår i samband med handledning av lärarstudenter (Carlsson & Linnér, 2008; Colnerud och Granström, 2002). Lärarutbildarna har avslutningsvis tillsammans med lärare från högskolan, tagit fram ett underlag till samtalsguiden utifrån de inspelade samtalen som sedan färdigställts av högskolans lärare. Samtalsguiden har presenterats på lärarlags (LUL)-dagar och har utvärderats av en grupp lärarutbildare som använt materialet under en fyra veckors handledd verksamhetsförlagd utbildning. Samtalsguiden utgör en skriftlig sammanställning av den samlade erfarenhet och kunskap omkring handledningssamtalet så som den kommit till uttryck i samtal mellan några lärarutbildare. Samtalsguiden är i nuvarande utformning ett första avstamp som kan bidra till fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling kring handledningssamtalets betydelse för studentens yrkesrollsutveckling och kan därmed utgöra ett led i kvalitetssäkring av den verksamhetsförlagda utbildningen. 34

35 Genomförande av VFU-projekt om handledningssamtal Utvecklingsprojektet innebär ett nära och kontinuerligt samarbete med lärarutbildare på fältet omkring studenters yrkesrollsutveckling. Lärarutbildaren har till uppgift att som den mer erfarne partnern dela med sig av sina erfarenheter och i samtal utmana studenten i dennes erövring av lärarrollen. Syfte Syftet med projektet är att utarbeta en samtalsguide som kan ge riktlinjer och vägledning för dels hur en tydlig interaktion mellan student och lärarutbildare kan utformas dels hur innehållet för ett mer kvalitativt handledningssamtal kan belysas. Metod och genomförande Vid en allmän förfrågan på en lärarlagsträff anmälde fem lärarutbildare sitt intresse att delta i utvecklingsprojektet. Deltagarna samtalade på egen hand i fokusgrupper vid tre tillfällen om erfarenheter och upplevelser kring autentiska handledningssamtal. Samtalen bandades och transkripterades och utgör underlag till den samtalsguide som därefter utformades. Projektet i sin helhet genomfördes i följande steg. Steg 1. Lärarutbildarna samtalade utifrån egna valda frågeställningar/områden. Materialet spelades in på CD-skivor och skickades till deltagarna för avlyssning. Steg 2. Utifrån valda frågeställningar hämtade från det inspelade materialet fördes fördjupade diskussioner i fokusgruppen. Samtalen spelades in och CD-skivor skickades ånyo till deltagarna för avlyssning. Steg 3. Deltagarna valde åter igen frågeställningar från det inspelade materialet som de önskade föra en fördjupad diskussion kring. Steg 4. Ett underlag för samtalsguiden togs fram av lärarutbildare på fältet tillsammans med lärare på högskolan som sedan presenterades på ett lärarlagsmöte. Steg 5. På den avslutande träffen påbörjades framskrivningen av guiden som sedan färdigställdes av lärare på högskolan. Steg 6. Sex lärarutbildare provade tillsammans med sina studenter guiden under en fyra veckors handledd verksamhetsförlagd period (se reflektionsprotokoll s.20). Steg 7. Efter den verksamhetsförlagda perioden och prövandet av samtalsguiden diskuterades och sammanställdes lärarutbildarnas reflektioner och nya insikter vilka infördes i samtalsguiden. Föreläsningar för kompetensutveckling I samtalen identifierades områden som lärarutbildarna fann problematiska i handledningssamtalet med studenten. Föreläsare har med utgångspunkt i dessa områden engagerats på lärarlagsträffar ämnade för kunskaps-och kompetensutveckling. Samverkan Intentionen med samtalsguiden är att den ska utgöra ett värdefullt redskap och bidra till utveckling av handledningssamtalet i framtiden för både studenter och lärarutbildare. Samtalsguiden kan förhoppningsvis användas även i andra sammanhang än i förskolan. Samverkan kan ske med VFU-kansli, handledarutbildning vid Högskolan Kristianstad, VFU- samordnare och rektorer/förskolechefer i kommunerna. 35