Linköpings Universitet, Campus Norrköping. Studiehandledning. för kursen 925G01 Förskola, lek och lärande, 7,5 HP. Anders Albinsson

Transkript

1 Linköpings Universitet, Campus Norrköping Studiehandledning för kursen 925G01 Förskola, lek och lärande, 7,5 HP Anders Albinsson

2 Välkommen! I studiehandledningen finner du information, beskrivning av upplägg och innehåll samt litteraturlista. Mer detaljerad information kommer du att få vid kursintroduktionen samt via webbplatsen LISAM. I stort sett all kursinformation läggs på LISAM men du kommer också att få nödvändig information vid kurstillfällena. Kursen hittar du på Lius hemsida: LiU.se och skriv i sökrutan 925G01 så kommer ni till kursen. Där finner du bland annat kursplanen som är aktuell för kursen. På kursplanen finner du aktuella provkoder. Kursansvarig och medverkande lärare Anders Albinsson är kursansvarig. Om du har frågor eller av annan anledning vill ha kontakt så hittas han enklast så här: Arbetsrum: B516, tel , e-post: anders.albinsson@liu.se. I kursen medverkar också: Mia Thorell seminarieledare Anne-Lie Armerö VFU ansvarig Britt Westanmo VFU ansvarig Ingrid Karlsson - föreläsare Mats Bevemyr föreläsare Lycka till med studierna!

3 Kursöversikt Kursen går på halvfart och består av 5 träffar. Den studerande förväntas givetvis att vara väl förberedd (t.ex. inläst litteratur) inför kursmoment. Dag Plats Tid Innehåll kommentar 20 aug B Introduktion Anders Albinsson, Annelie Carlbring, Biblioteket B43/ Arbetsgrupp Innehåll: presentation och överenskommelse B Föreläsning om lek och genus Ingrid Karlsson 3 sept. B Information Britt Westanmo Anders Albinsson, Mia Thorell B43/ Workshop SRE1 Anders Albinsson a, Mia Thorell b B43/ Arbetsgrupp Gruppdiskussioner kring läst litteratur 17 sept. B Föreläsning om IKT i förskolan Mats Bevemyr B Litteraturseminarium SRE1 Anders Albinsson a, Mia Thorell b B Arbetsgrupp Gruppdiskussioner kring läst litteratur 1 okt B Föreläsning om barns användande och lärande av matematik i legoleken Anders Albinsson B533/ Arbetsgrupp Innehåll: Förberedelser inför VFU-uppgift, SRE3. B Redovisning av VFU uppgift, SRE3 Anne-Lie Armerö, Britt Westanmo 22 okt B533/ Avslutning. Gruppdiskussioner och avslutande seminarium i storgrupp. Utvärdering. Anders Albinsson a, Mia Thorell b

4 Examination Examinationen ska ses både som ett lärtillfälle och som ett sätt att visa att kursmålen har uppnåtts. Denna kurs examineras i tre delar: SRE1 - En workshop och ett litteraturseminarium, 1,5 HP. SRE2 - En skriftlig individuell text, 3-4 sidor, 3 HP. SRE3 En uppgift förlagd till den verksamhet där du arbetar, 3 HP. Mer information kommer du att få vid kursintroduktionen och fortlöpande under kursens gång. Litteratur En av de kanske viktigaste resurserna i arbetet att nå de olika kursmålen är litteraturen. Den litteratur som finns upptagen i den obligatoriska litteraturlistan är den som i första hand ska användas när du skriver den individuella texten. Vid litteraturseminariet ska även litteratur från den valbara listan användas, men denna kan också gärna användas i moment i kursen. Vid vissa av referenserna på den obligatoriska listan finns angivet kapitel eller sidantal. Dessa delar är de som i första hand är aktuella, men texten kan med fördel läsas i sin helhet. Att söka och använda för kursen lämplig litteratur ingår som en del i kursens första lärandemål: - att söka och sammanställa kunskap rörande lek och lärande- och du uppmanas därför söka och använda litteratur även utöver den litteratur som finns angiven i litteraturlistan. Obligatorisk litteratur Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2012) Att undervisa barn i förskola. Stockholm: Liber. Lillemyr, O. F. (2013) Lek på allvar en spännande utmaning. Stockholm: Liber. Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur Sid och Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (1. uppl.) Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms universitet, Stockholm. Kapitel 4-5 och 8-9. Olausson, A. (2012) Att göra sig gällande: mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Doktorsavhandling, Umeå: Umeå universitet, Kapitel 8-9.

5 Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (2013) Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Lund Studentlitteratur. Valda delar. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket. Tellgren, B. (2004). Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. Licentiatavhandling, Örebro: Örebro universitet, Kapitel 5-7. Tullgren, C. (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Doktorsavhandling, Lund: Malmö högskola, Kapitel 5-7. Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Valbar litteratur och fördjupning Lek och lärande Lillemyr; O. F. (2002) Lek upplevelse lärande i förskola och skola (1. a Upplag.) Stockholm: Liber. Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Öhman, M. (2011) Det viktigaste är att få leka! Stockholm: Liber. IKT Björk-Willén, P. (2012). Händelser vid datorn. Förskolebarns positioneringsarbete och datorspelets agens. Barn 3-4: Eagle, S. (2012). Learning in the early years: Social interactions around picturebooks, puzzles and digital technologies, Computers & Education 59: Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn: datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Doktorsavhandling, Lund: Malmö högskola, Ljung-Djärf, A. (2008). To Play or Not to Play That Is the Question: Computer Use Within Three Swedish Preschools. Early Education & Development, 19(2): Ljung Djärf, A. (2008): The owner, the participant and the spectator: positions and positioning in peer activity around the computer in pre school. Early Years: An International Research Journal, 28(1): Plowman, L. & Stephen, C. (2005). Children s play and computers in pre-school education. British Journal of Educational Technology. 36(2): Sociala faktorer Barron, I. (2011): The shadows of difference: ethnicity and young children s friendships. Race Ethnicity and Education, 14(5):

6 Björk Willén, P. (2006). Lära och leka med flera språk: Socialt samspel i flerspråkig förskola. Doktorsavhandling, Linköping: Tema Barn. Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Doktorsavhandling, Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Eidevald, C. (2011) Anna bråkar!: Att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber. Jiménez Sedano, L. (2012) On the irrelevance of ethnicity in children's organization of their social world. Childhood 19(3): Lenz Taguchi, H., Bodén, L., Ohrlander, K. (2011) En rosa pedagogik. Stockholm: Liber. Lunneblad, J. (2009). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige 14(2)