Människor och hälsa i Nacka

Transkript

1 Människor och hälsa i Nacka en rapport om folkhälsan, utgiven 26 om länet, Nacka och kommundelarna med folkhälsans målområden som grund

2 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Befolkningen i Nacka... 5 Nacka och folkhälsomålen 1.Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Levnadsvanor: Ökad fysisk aktivitet samt Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Sjukvård och omsorg i Nacka Hälso- och sjukvårdsutnyttjande... 5 Kommunalt omsorgsutnyttjande Ord och begrepp Källor och lästips Snabbfakta med fokus på barn och ungdom 6 Indikatorer om Nacka och referenskommunerna Indikatorer om delar av Nacka... 65

3 Förord 22 gjordes ett första försök att samla och analysera data om folkhälsan från många källor i en samlad rapport om Nacka. Vi skrev i förordet då att ambitionen var att rapporten skulle följas av flera, bl.a. för att göra det möjligt att följa utvecklingen. Vi är glada för att denna andra rapport nu, våren 26, kan publiceras. En del av innehållet är en direkt uppföljning av den förra rapporten. Men den innebär också en fördjupning. Dels genom att vi på många fler områden än då kan redovisa data om hur villkoren för hälsan skiljer sig mellan Nackas kommundelar. Dels genom att vi har valt att lägga särskild tonvikt vid barn och unga, och de samhällsförhållanden som direkt eller indirekt påverkar deras hälsa. Rapporten syftar till att bredda och aktualisera det gemensamma underlaget för alla som arbetar lokalt med folkhälsofrågor. Målgrupper är framför allt politiker och tjänstemän i landstinget och kommunen samt andra aktörer som vill fördjupa sig och få kunskap om hur medborgarna i Nacka mår och lever. Vår förhoppning är att rapporten ska kunna användas som underlag för planering och prioritering av insatser inom både kommun och landsting samt bidra till en ökad förståelse och intresse för folkhälsofrågor generellt. Liksom föregående rapport publiceras den fullständiga rapporten på Internet, medan en kort version som redovisar ett 4-tal indikatorer även ges ut som trycksak. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från kommunen och landstinget har tagit fram statistiken och skrivit rapporten. Anna Westin, folkhälsoplanerare, Nacka kommun, har haft det samordnande ansvaret. Dessutom har Ann Philip, planeringssekreterare i Nacka kommun, Mehrnaz Mohammadi och Claudio Troncoso, folkhälsoplanerare respektive analytiker från Närsjukvård södra länet inom Stockholms läns landsting, Jan Johansson, informatör i Nacka kommun och Riitta Ekbom, hälsoplanerare vid folkhälsoenheten i Nacka, Stockholms läns landsting, medverkat. Marie Louise Kain Tf. chef Beställare Vård, Närsjukvård södra länet, Stockholms läns landsting Guldbrand Skjönberg Direktör, Långsiktigt hållbar samhällsutveckling, Nacka kommun

4 Inledning Denna nya version av Människor och hälsa i Nacka utgår från det nationella folkhälsomålet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och ska ses som ett bidrag i arbetet för det. Huvudkapitlet är därför indelat efter de elva målområden som brukar användas i arbetet med det nationella målet: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomisk och social trygghet 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 4 Ökad hälsa i arbetslivet 5 Sunda och säkra miljöer och produkter 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Gott skydd mot smittspridning (tas inte upp särskilt) 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9 Ökad fysisk aktivitet 1 Goda matvanor och säkra livsmedel (tas upp tillsammans med målområde 9) 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Andra kapitel tar kortfattat upp data om Nackas befolkning och Sjukvård och omsorg i Nacka. Det avslutande kapitlet, Kortversion: snabbfakta med fokus på barn och ungdom, är en sammanställning över indikatorer som gått att jämföra direkt mellan referenskommunerna eller mellan Nackas kommundelar. Sammanställningen finns också publicerad separat i en tryckt kortversion av rapporten. Uppgifter om Nacka jämförs i rapporten ofta med andra kommuner sydost om Stockholm: Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö. Ibland görs också jämförelser med Stockholms län som helhet. Värt att notera Nacka har hög medelinkomst, hög utbildningsnivå och förhållandevis lågt ohälsotal. Det är viktiga faktorer som gynnar folkhälsan. Vår genomgång visar att det samtidigt finns grupper som har en besvärlig ekonomisk situation. Bl.a. lever barnen i en av sju familjer i hushåll med låg köpkraft. Bland de äldre är andelen höftfrakturer i Nacka fortfarande hög, i jämförelse med referenskommunerna. För Fisksätra visar de socioekonomiska indikatorer som tagits fram genomgående på besvärliga villkor för ett liv med god hälsa. Det gäller t.ex. ohälsotal, arbetslöshet bland unga, utbildningsnivå, andel förtidspensionärer och andel invånare som fått ekonomiska bistånd. Bland skolungdomar har de som bor i Älta generellt bättre levnadsvanor än övriga. I nionde klass uppger en lägre andel än i andra kommundelar att de röker eller använder alkohol. Nästan alla tränar/motionerar regelbundet. Berusningsdrickandet bland skolungdom i Nacka ligger på en högre nivå än genomsnittet för Sverige. Alkoholkonsumtionen är hög även bland vuxna. Det finns tecken på hälsoproblem och riskabla vanor hos vissa grupper av flickor. Bland flickor i nionde klass uppger t.ex. över 3 procent i Fisksätra att de röker dagligen och i Saltsjöbaden uppger ca 4 procent att de dricker alkohol mycket och ofta ( intensivkonsumtion ). Fler flickor än pojkar blir utsatta för mobbning.

5 Befolkningen i Nacka Nacka kommun Nacka är beläget sydost om Stockholm och gränsar direkt till huvudstaden. I områdena närmast Stockholm fanns tidigare stora industrier, som gav gamla Nacka kommun en arbetarprägel. Längre österut, främst på Boolandet och kring Baggensfjärden, växte i stället sommarstuge- och rekreationsområden för olika samhällsgrupper upp. Kommunen präglas fortfarande tydligt dels av närheten till Stockholms innerstad, dels av de stora naturområdena, med skog, många insjöar och en lång kuststräcka. Bebyggelsen är varierande, med en blandning av nya bebyggelseområden och äldre områden med inslag av nyare bebyggelse. Kommunen har inget egentligt gemensamt centrum, utan består av fyra kommundelar med egen karaktär och egna närcentrum: Sicklaön, Boo, Fisksätra-Saltsjöbaden och Älta. För varje kommundel finns en områdesnämnd, som har det politiska ansvaret för bl.a. folkhälsofrågorna. Verksamheter som drivs av landstinget är organiserade i sju betjäningsområden med vardera en vårdcentral. Inom kommundelen Sicklaön finns tre betjäningsområden: Ektorp, Forum och Västra Sickla. Uppgifter i folkhälsorapporten redovisas genomgående för kommundelarna, med undantag av att Fisksätra och Saltsjöbaden visas separat. Invånare per kommundel och betjäningsområde 24 Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Ektorp Forum Västra Sickla Figur 1 Fyra områdesnämnder ansvarar för många lokala frågor i Nacka. I folkhälsorapporten behandlas Fisksätra och Saltsjöbaden ändå separat. Inom landstingets verksamhet omfattas kommundelen Sicklaön av tre betjäningsområden. Särdrag för kommundelarna Kommundelen Sicklaön ligger närmast Stockholm och påverkas mest av stadens utveckling. Genom Stockholms utbyggnad av Hammarby Sjöstad flyttar innerstaden fram till kommungränsen. På Nackas sida pågår en omvandling av de gamla industriområdena i västra Sickla, sedan verksamheter lagts ner eller flyttat. En snabb förnyelse av flera delområden är på gång, vilket innebär att såväl nya bostäder som offentlig och kommersiell service och arbetsplatser tillkommer. Genom Danviks Lösen samarbetar Nacka kommun, Stockholms Stad och landstinget om bl.a. gemensamma satsningar på infrastruktur (ändrad dragning av Värmdöleden, sammanlänkning av Saltsjöbanan och Tvärbanan, nytt centrum vid Danvikstull, m.m.). Ett nytt samlat område för handel, kulturutbud och arbetsplatser växer fram kring Sickla Köpkvarter. I centrala Nacka/Forum-området pågår omfattande nybyggande för att utvidga handels- och serviceområdet och samtidigt bygga bostäder. Boo har de till ytan största befintliga bebyggda områdena. En stor del av dessa är gamla fritidshusområden med en blandning av permanenthus och fritidshus. Orminge är beläget inom Boo och består av både flerbostadshus och småhus samt centrumanläggning. Planering för en samlad förnyelse av centrumområdet pågår. Trafikbelastningen på Värmdöleden/Värmdövägen vid Skurubron bedöms komma att bli ett allt större problem när nybebyggelse och permanentning av fritidsområden i både Värmdö och Boo fortsätter. Kommundelen Älta har under senare år förändrats genom förtätning av bebyggelsen och en

6 övergång från fritids- till permanentboende. Ett samlat planeringsarbete pågår för att kunna förändra centrumområdet och komplettera det med ytterligare bostäder. Fisksätra och Saltsjöbaden är idag mindre expansiva delar av Nacka. Fisksätra byggdes i början av 197-talet och består av en centrumanläggning samt bostäder i såväl flerbostadshus som småhus. Ett arbete med kompletteringar av flerbostadsbebyggelsen har inletts. Saltsjöbaden består till övervägande delen av äldre villabebyggelse. Mindre kompletteringar med flerbostadshus i området kring Saltsjöbadens station har nyligen genomförts. Både mindre och större grönområden finns nära de flesta bostads- och arbetsplatsområdena i Nacka. Invånare i framför allt västra Sickla, Älta och Fisksätra-Saltsjöbaden har det vidsträckta Erstaviksområdet och Nackareservatet på nära håll. I norra delen av Sicklaön finns Nyckelviksområdet. På Boolandet finns naturreservatet Velamsund och flera mindre områden, delvis kring insjöar. Naturreservat har de senaste åren tillkommit eller utvidgats i alla kommundelar. Människors tillgänglighet till grönska och rekreationsområden begränsas dock av stora genomgående vägar, och till viss del av en bruten topografi med branter och djupa vikar, samt av begränsad tillgänglighet till vissa strandområden. Befolkningsutveckling Invånarantalet i Nacka kommun passerade under Kommunen är den befolkningsmässigt tredje största i Stockholms län. 24 ökade befolkningen med personer och beräknas öka med 7 procent fram till år 29. Den viktigaste faktorn för befolkningsökningen de närmaste åren anses vara i vilken takt nya bostäder tillkommer. Invånare Invånare Befolkningsprognos för delar av Nacka Befolkningsprognos Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Figur 2 Befolkningen i Nackas största kommundelar förväntas fortsätta växa Sicklaön med ca 6 och Boo med ca 2 5 invånare mellan 26 och 214. Källa: RTK/ODB Befolkningen i Nacka är jämförelsevis ung. 12,9 procent av invånarna är över 65 år, vilket är lägre än länets 14,1 procent och rikets 17 procent. 9 procent av befolkningen är mellan 65 och 79 år och 3,9 procent över 8 år. Detta är något under länets 9,6 respektive 4,5 procent. Antalet äldre över 65 år i Nacka beräknas öka med 1 69 personer till år 29. Andelen kvinnor ökar med stigande ålder. I länet är 67 procent av alla äldre över 8 år kvinnor. Det ökande antalet äldre kommer att få konsekvenser för hälso- och sjukvården, då det skapar förändringar i sjukdomsmönstret. Det påverkar också arbetsliv och arbetsmiljöer, bl.a. genom behov av omsorgstjänster för äldre och av stöd till personer med funktionshinder. Trots att befolkningen som helhet blir äldre finns det jämförelsevis många barn och unga i Nacka. Jämfört med länet har Nacka en högre andel i åldersklassen 7-19 år. I Nacka är siffran 17,3 procent och för länet 15,4 procent. Andelen vuxna i åldern 2-39 år är lägre än länet. I Nacka är 25,9 procent i åldern 2-39, motsvarande siffra för länet är 28,7 procent. Ålderssammansättningen varierar påtagligt mellan olika delar av Nacka. Se figur på nästa sida. 6

7 Ålderssammansättning i delar av Nacka 24 Ålder Ålder Ålder Ålder Ålder år år år år Sicklaön år Fisksätra Saltsjöbaden Älta Älta Fisksätra Saltsjöbaden Figur 3 Figuren ska ge en bild av invånarantalet i olika åldrar i olika delar av Nacka. Andelen äldre är hög på Sicklaön och i Saltsjöbaden. Andelen barn är hög i Boo och andelen ungdomar/unga vuxna i Älta. Fisksätra är det enda område som inte har en tydlig dal för årsklasserna kring 3 år. Källa: RTK/ODB Antal invånare Boo Sicklaön Boo

8 År År Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Stockholms län kvinnor Medellivslängd 2-24 Medellivslängd 2-24 män Figur 4 Livslängden ökar långsamt, samtidigt som skillnaden mellan kvinnor och män minskar. En nyfödd flicka i Nacka kan förvänta sig att leva i 82,9 år, en pojke i 78,5 år. Talen är genomsnitt för perioden Källa: Kommunala basfakta (FHI). Medellivslängden för kvinnorna ligger nära genomsnittet i länet, den har dock ökat något sedan förra rapporten från 82,4 till 82,9 år. Medellivslängden för männen är något högre än länsgenomsnittet. Den har dock sjunkit något, från 78,8 till 78,5 år. Nacka har näst högst medellivslängd av referenskommunerna, Tyresö har något högre. I Nacka år 24 var flyttningsnettot positivt, med en ökning på 753 personer. Enligt befolkningsprognosen är Sicklaön den del av Nacka där befolkningen förväntas öka mest. Även Boo väntas få en ökad mängd invånare. Flyttningsmönstret skiljer sig mellan olika delar av kommunen. Störst flyttningsfrekvens har Sicklaön och lägst har Saltsjöbaden. Flyttningsfrekvens för delar av Nacka 24 Flyttningsfrekvens för delar av Nacka 24 av kommundelens befolkning inflyttning utflyttning netto Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Figur 5 Sicklaön och Fisksätra är de delar av Nacka där störst andel av invånarna flyttat under ett år. Sicklaön fick ett stort tillskott av nya invånare genom flyttning, medan befolkningen i Fisksätra minskade något. Källa: RTK/ODB.

9 Nacka och folkhälsomålen Riksdagen har antagit ett övergripande nationellt mål för folkhälsoarbetet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De elva målområden som är kopplade till målet har under de senaste åren använts allt mer i rapporter om folkhälsoläget och för utarbetande av indikatorer och handlingsplaner. Också den här rapporten är upplagd med målområdena som grund. Vi har i huvudsak följt det sätt att föra olika frågor till något av målområdena som använts i den senaste nationella folkhälsorapporten (25) och folkhälsorapporten för Stockholms län från 23. Målområde 7, Gott skydd mot smittspridning, tas inte upp i något separat avsnitt. Målområde 9 och 1, om ökad fysisk aktivitet respektive goda matvanor och säkra livsmedel, tas upp i ett gemensamt avsnitt. Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Beskrivning av avsnittet Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och en av de grundläggande förutsättningarna för god folkhälsa. Det är särskilt viktigt att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt att öka barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. I detta avsnitt behandlas därför: Demokratisk delaktighet Socialt nätverk Jämställdhet Deltagande i förenings- och kulturverksamhet Demokratisk delaktighet Den bästa hälsan återfinns hos människor som är rika på delaktighet och medinflytande, har nära relationer och kan överblicka sina liv. Där den sämsta hälsan finns är maktlösheten och utanförskapet som störst. Samtidigt verkar det finnas en inre näring, som har med självtillit att göra och som kan få människor att utveckla hög livskvalitet även där villkoren är hårda. I Nacka är det 71 procent av kvinnorna och 73 procent av männen som bedömer sin hälsa som bra. I länet är motsvarande siffror 67 respektive 73 procent. Invandare en viktig grupp i folkhälsoarbetet En grupp God som ofta självupplevd God självupplevd är utsatt för diskriminering hälsa bland bland åringar är åringar 22 personer med utländsk 22 härkomst. Diskriminering ger upphov 75 till ökad ohälsa, vilket inte bara innebär att enskilda individer lider utan det ger även Figur 6 konsekvenser för den allmänna välfärden och samhällsekonomin. Diskriminering kan ge upphov till olika former av ohälsa, exempelvis nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar Ca 2 av och 3 kvinnor upplevelser 7 av svår ängslan, oro och ångest. Det är därför viktigt att stärka denna grupps möjlighet och 3 av till 4 män delaktighet i länet skattar sitt hälsotillstånd som gott eller Förutom 65 de hälsorisker diskriminering innebär är denna grupp även utsatt för andra påfrestningar. och inflytande i samhället. mycket gott. Kvinnorna i hög i Nacka grad anser hälsan. Migration innebär förlust av ett kulturellt och social sammanhang Haningeoch detta påverkar Förlust påverkar inte bara invandrarnas egna liv, utan också deras barn och deras syn på landet de lever i. 6 Nacka att de har bättre hälsa 3,4 procent av befolkningen i Nacka har utländsk bakgrund Nynäshamn i en bredare mening än länssnittet. de är födda utomlands eller har minst en förälder född utomlands. Tyresö Skillnaderna mellan andelen invandrare i referenskommunerna 55 Källa: HÄLSA 22, är relativt stora. Haninge har högst Värmdö och Nynäshamn lägst andel invånare med landstingets folkhälsoenkät. utländsk anknytning. Stockholms län Störst 5andel med utländsk anknytning finns i Fisksätra, där över 6 procent av befolkningen har ut- 5 kvinnor män män

10 Invandare en viktig grupp i folkhälsoarbetet En grupp som ofta är utsatt för diskriminering är personer med utländsk härkomst. Diskriminering ger upphov till ökad ohälsa, vilket inte bara innebär att enskilda individer lider utan det ger även konsekvenser för den allmänna välfärden och samhällsekonomin. Diskriminering kan ge upphov till olika former av ohälsa, exempelvis nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar och upplevelser av svår ängslan, oro och ångest. Det är därför viktigt att stärka denna grupps möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. Förutom de hälsorisker diskriminering innebär är denna grupp även utsatt för andra påfrestningar. Migration innebär förlust av ett kulturellt och social sammanhang och detta påverkar i hög grad hälsan. Förlust påverkar inte bara invandrarnas egna liv, utan också deras barn och deras syn på landet de lever i. 3,4 procent av befolkningen i Nacka har utländsk bakgrund i en bredare mening de är födda utomlands eller har minst en förälder född utomlands. Skillnaderna mellan andelen invandrare i referenskommunerna är relativt stora. Haninge har högst och Nynäshamn lägst andel invånare med utländsk anknytning. Invånare med utländsk anknytning Invånare med utländsk anknytning 24 Figur 7 Drygt 3 % av invånarna i Nacka har utländsk anknytning. Drygt hälften av dem är själva födda i ett annat land. Källa: RTK/ODB 5 5 Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Stockholms län födda i Sverige med minst en förälder född utomlands födda utomlands Invånare med utländsk anknytning i delar av Nacka 24 Invånare med utländsk anknytning i delar av Nacka 24 Boo Sicklaön Fisksätra Saltsjöbaden Älta Nacka Boo Sicklaön Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Figur 8 I Fisksätra har 63 % av befolkningen utländsk anknytning. 4 av 1 är födda i ett annat land. Källa: RTK/ODB födda i Sverige med minst en förälder född utomlands födda utomlands Störst andel med utländsk anknytning finns i Fisksätra, där över 6 procent av befolkningen har utländskt påbrå. I Saltsjöbaden är siffran 2 procent. 1

11 Varierande valdeltagande Av alla röstberättigade i Nacka år 22 hade 81,6 procent röstat i riksdagsvalur och ca 79 procent i kommun- och landstingsvalen. Det var en något mindre andel än Skillnaderna i valdeltagande är påfallande stora om man jämför kommundelar och valdistrikt. I ULF-undersökningarna (som är SCBs återkommande undersökningar om levnadsförhållanden) kunde konstateras att de som uppgett sig ha röstat i riksdagsvalet och i valet till EU-parlamentet oftast är avsevärt mera aktiva även på andra medborgerliga samhällsområden. Valdeltagandet i kommunvalet 22 varierar avsevärt mellan kommundelarna i Nacka. För unga personer mellan år var valdeltagandet i Saltsjöbaden 82 procent medan det i Fisksätra var endast 58 procent. En generell trend är att som inte får rösta i riksdagsvalet, ej heller deltar i andra val. Andel röstande åringar Det låga valdeltagandet i Fisksätra beror delvis på att många inte är svenska medborgare och därför inte får rösta i riksdagsvalet. 9 8 av röstberättigade i kommunalval 22 Röstande åringar i kommunalvalet Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Nacka Figur 9 Andelen röstberättigade som deltog i 22 års kommunalval varierade mellan 58 % i Fisksätra och 82 % i Saltsjöbaden. Mellan enskilda valdistrikt fanns ännu större skillnader. Källa: Nacka kommuns demokratibokslut (23) Socialt nätverk Sociala nätverk kan definieras som den informella och formella närmiljö som individen rör sig inom och som kan ge stöd och uppskattning i olika former. Det innefattar främst familj, vänner, arbetskamrater, grannar och föreningsliv. Människors sociala relationer är av stor betydelse både för det egna välbefinnandet och för hur man handskas med redan uppkomna hälsoproblem. Goda sociala relationer Tillgång till Tillgång socialt till stöd, stöd, åringar åringar kvinnor kvinnor Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Stockholms län män män Figur 1 En högre andel av kvinnor än av män anser att det finns någon eller några andra som kan ge dem stöd vid kriser och med personliga problem. Källa: HÄLSA 22, landstingets folkhälsoenkät. 11

12 medför mindre ohälsa och lägre dödsrisk genom att reducera konflikter och stress. Folkhälsoinstitutets nationella enkät från 24 visar att män oftare än kvinnor saknar socialt stöd. Detta stämmer även i Nacka. I jämförelse med länet är andelen som upplever att de kan få personligt stöd något lägre för männen och något högre för kvinnorna. Jämställdhet Det finns stora skillnader i hälsa mellan män och kvinnor som inte enbart kan förklaras av biologiska skillnader. Förklaringen ligger i kulturella, strukturella och social faktorer. Ett mått på jämställdheten är SCB JämIndex som innefattar 13 variabler, bl.a. medelinkomst, antal dagar med föräldrapenning och könsfördelning i kommunfullmäktige. Ett generellt mönster över landet är att storstadsregionerna är mer jämställda än andra regioner. Dessa regioner kännetecknas bland annat av förhållandevis liten skillnad mellan män och kvinnor när det gäller andel högutbildade, arbetslösa och politisk representation. Av de 29 kommunerna i Sverige hamnar Nacka på tredje plats och har bäst placering av referenskommunerna. Indextal Indextal JämIndex Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Tyresö Värmdö Värmdö Figur 11 JämIndex är ett samlat mått för skillnader mellan män och kvinnor på olika områden, bl.a. i fråga om inkomst och representation på viktiga poster. skulle innebära lika villkor. Källa: Kommunala basfakta (FHI) Deltagande i förenings- och kulturverksamhet Positivt engagemang och ökad delaktighet i förenings- och kulturverksamhet är viktigt för människors välbefinnande. Vissa kulturaktiviteter kan förebygga ohälsa genom kulturens förmåga att bland annat stimulera människor till nya kunskaper, erfarenheter och uttrycksmedel. Bra och lättillgängliga bibliotek ökar möjligheterna för kommuninvånarna att ta del av information och kunskap, särskilt för dem som har små ekonomiska resurser. Kulturaktiviteter som skrivande, dans, musik, tecknande och drama har även effekter på biologiska system och dess effekter är inte bara tillfälliga. Även den sociala aspekten av förenings- och kulturutövande är av betydelse för hälsan. De personer som utför frivillig insatser i samhället uppskattar i genomsnitt sin hälsa som bättre än den som inte utför någon insats. I Fisksätra är elever i skolår 4 mest nöjda med vad som finns att göra på fritiden. Över 6 procent är mycket nöjda till skillnad mot Boo där endast cirka 48 procent mycket nöjda. Se figur på nästa sida. 12

13 av eleverna Nöjdhet med vad som finns att göra på fritiden Nöjdhet med vad som finns att göra på fritiden - skolår 4, 24 elever i skolår 4, 24 Sicklaön Sicklaön Boo Boo Fisksätra Fisksätra Saltsjöbaden Saltsjöbaden Älta Älta Hela Nacka mycket nöjd ganska nöjd mycket/ganska ganska/mycket missnöjd Figur 12 I en undersökning 24 fick elever i skolår 4 svara på vilka intressen de hade och hur nöjda de var med utbudet av möjligheter. Källa: Nacka kommuns fritidsvaneundersökning (24). 13

14 Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Beskrivning av avsnittet Under detta avsnitt behandlas ekonomisk och social trygghet. För att uppnå god folkhälsa krävs ett samhälle präglat av en stark samhällsgemenskap med ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Eftersom ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och kan leda till försämrad psykisk hälsa behandlas även detta under detta målområde: Ekonomisk situation Utbildning Psykisk ohälsa Ekonomisk situation Det finns ett starkt samband mellan sysselsättning och hälsa. Arbete har inte enbart betydelse för att det ger inkomst och försörjning utan också för människors möjligheter att bli delaktiga i samhällets aktiviteter, för att utvecklas och lära sig nya saker, utveckla relationer till andra människor och stärka sin identitet och självkänsla. Andelen av befolkningen som förvärvsarbetar varierar påtagligt inom Nacka. Den kommundel som avviker mest är Fisksätra, där invandrare födda i utlandet har till synes svårast att få arbete. Förvärvsarbetande invånare (18-64 år) 23 Förvärvsarbetande invånare, år, Figur 13 Andelen vuxna som förvärvsarbetar i Nacka är högst i Boo och lägst i Fisksätra. Över hela Nacka förvärvsarbetade 79 % av befolkningen 23. Källa: RTK/ODB 5 Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Nacka Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Bortåt var tionde vuxen har många och sammansatta problem som ytterst har med ekonomi att göra. I dessa grupper är också risken högre att drabbas av ohälsa, inte bara i form av sjukdom utan även genom nedsatt arbetsförmåga, dåligt allmänt hälsotillstånd och isolering. Även om det är svårt att skilja effekten av inkomst från andra viktiga sjukdomsorsaker knutna till människors sociala position i samhället, finns det starka belägg för att inkomstnivån påverkar dödlighet och självrapporterad hälsa. Stora inkomstskillnader Fisksätra är det område i Nacka som har minst ekonomiska resurser. Andelen som tjänar mindre än 2 kronor om året är där ca 6 procent. Denna siffra har förbättrats från förra rapporten då 67 procent tjänade under 2 kronor om året. I Saltsjöbaden utgör denna grupp knappt 42 procent (förra rapporten 46%). Det finns även stora skillnader i inkomst mellan könen. Störst skillnad mellan män och kvinnors inkomster finns i Saltsjöbaden. I hela Nacka tjänar kvinnor 66,5 procent av vad män tjänar, vilket är en förbättring från förra rapportens 61,8 procent. Det är dock sämre än genomsnittet för referenskommunerna, där kvinnor tjänar ca 73 procent av männens genomsnittsinkomst. Skillnaderna i inkomst beror bl.a. på att många kvinnor är föräldralediga, arbetar deltid, oftast är hemma när barnen är sjuka, och oftare har låglöneyrken. 14

15 Tkr Medelinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst) 23 för delar av Nacka Medelinkomst för delar av Nacka 23 Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka män män kvinnor alla Figur 14 Män tjänar mer än kvinnor i alla jämförda delar av Nacka. Könsskillnaden är störst i Saltsjöbaden och minst i Fisksätra. Källa: RTK/ODB Ekonomiskt bistånd I dag upplever många en ekonomisk osäkerhet på grund av att de lever på bidrag, har lågavlönade och osäkra jobb eller stora skulder. Under 24 beviljades ca 155 hushåll i Nacka ekonomiskt bistånd vid ett eller flera tillfällen. Hushållen omfattade tillsammans knappt 27 personer och utgjorde drygt 3 procent av befolkningen. Störst andel återfinns i Fisksätra, där 1 procent av befolkningen får ekonomiskt bistånd Invånare Invånare med ekonomiskt med ekonomisk bistånd bistånd 24 i delar av Nacka 24 Boo Sicklaön Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Andel invånare med ekonomiskt bistånd 24 Invånare med ekonomiskt bistånd 24 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Figur fick drygt 3 % av invånarna i Nacka ekonomiskt bistånd ( socialhjälp ) vid något tillfälle. Andelen var högst drygt 1 % i Fisksätra. Källa: RTK/ODB Figur 16 4,6 % av befolkningen i Stockholms län fick ekonomiskt bistånd från kommunen vid minst något tillfälle 24. I Nacka var andelen 3,3 %, vilket motsvarade ca 1 55 personer. Källa: RTK/ODB län 15 Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Stockholms län

16 Arbetslöshet en hälsorisk Den ohälsosamma stressen är en del av många arbetslösas och långtidssjukas vardag. Utanförskap, passivisering, isolering, psykiska besvär, hjärt- och kärlsjukdom och missbruk blir inte sällan arbetslöshetens konsekvenser. Även andra folkhälsoproblem som våld, misshandel och skilsmässor är vanligare och dödligheten är två till tre gånger högre bland arbetslösa än bland dem som har arbete. Följderna blir allvarligare ju längre tid man går utan arbete. Värmdö och Tyresö har lägre arbetslöshet än Nacka. I Nacka är 2,9 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år rapporterade som arbetslösa. Länet har en nivå på 3,5 procent. Arbetslösheten i Nacka är inte hög, men det finns stora skillnader mellan olika delar av kommunen. 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Arbetssökande i delar av Nacka 25 Arbetssökande åringar i delar av Nacka 25 i arbetsmarknadsåtgärd öppet arbetslösa Figur 17 Knappt 3 % av invånarna i Nacka var arbetssökande och 1 % sysselsatta genom arbetsmarknadsåtgärder 25. I Fisksätra var andelarna 5,7 respektive 2,1%. Källa: RTK/ODB., Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Hemlöshet den yttersta utslagningen Fler personer var hemlösa år 25 än Definitionen av hemlöshet har dock ändrats och utvidgats jämfört med 1999 års kartläggning. Definitionen inbegriper situationer från att en person är uteliggare till personer som bor ofrivilligt hos familj och vänner. För Nackas del klassades 173 personer som hemlösa i Socialstyrelsens lägesbeskrivning från 25. Det motsvarar 22 personer per 1 invånare. Störst andel hemlösa i regionen, och i hela landet, finns i Stockholms stad. Av referenskommunerna har Tyresö flest hemlösa, en nästan lika hög andel som Stockholms stad, medan Värmdö Hemlöshet /år?/ 25 Antal per 1 invånare Antal per 1 invånare Figur 18 Enligt en lägesbeskrivning 25 fanns det 173 hemlösa personer i Nacka. I förhållande till befolkningen hade Värmdö betydligt färre och Tyresö betydligt fler hemlösa. Källa: Socialstyrelsens lägesbeskrivning. län Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Stockholms län 16

17 ligger lägst. En rad olika samhällsförändringar ligger förmodligen bakom de senaste årens ökning av hemlösheten. Till dem hör avinstitutionaliseringen av psykiatrin, omstruktureringen av missbrukarvården, arbetslöshet, ökad psykisk ohälsa samt avregleringen av bostadspolitiken och en förändrad bostadsmarknad. Under senare år har nya grupper uppmärksammats som riskerar att hamna i hemlöshet eller redan är hemlösa, framför allt barnfamiljer. Andelen kvinnor har ökat sedan 1999 och detsamma gäller utrikesfödda personer. Kunskap om hemlöshetens omfattning och karaktär är en viktig förutsättning för att kunna utveckla effektiva åtgärder. Utbildning En jämförelse av dödsorsakerna i olika utbildningsgrupper visar att ju högre utbildning människor har, desto lägre risk löper de att dö i förtid. Sambandet gäller i alla åldrar. Skillnaderna mellan grupperna är betydande. En femtioårig kvinna som endast har grundskoleutbildning löper dubbelt så stor risk att dö i förtid som en lika gammal kvinna med högre utbildning. Barn följer ofta det mönster de lär från föräldrarna vad gäller utbildningsnivå. Barn till arbetare och jordbrukare stannar oftare på den obligatoriska utbildningsnivån än barn till tjänstemän på mellan- och högre nivå. Det finns även tydliga samband mellan utbildning och ohälsotal. Ohälsotalen är mycket högre hos grupper med låg utbildning än bland högutbildade. Störst andel med eftergymnasiala studier återfinns i Saltsjöbaden Utbildningsnivå bland invånare 2-74 år, 24 Utbildningsnivå bland 2-74-åringar i delar av Nacka 24 Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka förgymnasial gymnasial eftergymnasial Figur 19 Nackaborna är generellt välutbildade. Sicklaön Fisksätra och Saltsjöbaden Booär de enda kommundelar som skiljer Fisksätra sig tydligt från genomsnittet genom lägre respektive högre del av Älta befolkningen med utbildning över gymnasienivå. Nacka Saltsjöbaden Källa: RTK/ODB. förgymnasial gymnasial eftergymnasial Psykisk ohälsa Riskfaktorerna för psykisk ohälsa är många och samverkar med varandra. Grupper som i hög utsträckning visar nedsatt psykiskt välbefinnande är arbetslösa, förtidspensionärer, ensamboende och personer med ekonomiska problem. Människor med psykisk sjukdom löper större risk att dö i förtid än andra. De har också en högre frekvens av odiagnostiserade somatiska sjukdomar, som därmed förblir obehandlade. De somatiska besvären kan förvärra de psykiska symtomen och vice versa. Mellan 2 och 4 procent av befolkningen uppskattas i dag lida av psykisk ohälsa och därmed klassas psykisk ohälsa som ett mycket vanligt folkhälsoproblem. Begreppet innefattar allt ifrån psykoser till ängslan, oro, ångest och sömnproblem. Mellan 1 och 15 procent beräknas ha så allvarliga besvär att de kan behöva psykiatrisk behandling, men det är endast 3 5 procent som söker sig till psykiatrin. Fler kvinnor än män är drabbade och den allra största ökningen visar kvinnor mellan 16 och 34 år. 17

18 I Nacka uppger 32 procent av kvinnorna och 22 procent av männen att de har nedsatt psyksikt välbefinnande. I länet är motsvarande siffrorna 34 respektive 24 procent Nedsatt psykiskt välbefinnande, åringar Nedsatt psykiskt välbefinnande, invånare år män Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Stockholms län kvinnor Figur 2 Fler kvinnor än män uppger själva att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelarna i Nacka 32 respektive 22 % ligger nära genomsnittet för länet. Källa: HÄLSA 22, landstingets folkhälsoenkät. 18

19 Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Beskrivning av avsnittet I detta avsnitt behandlas barns villkor för att uppnå god hälsa. Beskrivning eller indikatorer på barns hälsa finns även med under andra målområden. Barns uppväxtvillkor Skolmiljön Barns och ungas uppväxtvillkor Barns och ungdomars uppväxtvillkor påverkar i hög grad deras hälsa. Det finns skillnader i hälsa bland barn, där barn som lever i hushåll med liten disponibel inkomst löper större risk för exempelvis skador, astma och fetma. De ekonomiska skillnaderna mellan olika grupper har ökat under den senaste tiden. Fattigdom påverkar barns hälsa, skolprestationer och beteendeavvikelser. Barn i fattiga hushåll anser att de har dålig hälsa betydligt oftare än övriga. Barn som växer upp i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd löper stor risk för ogynnsam utveckling, till exempel tidig död, låg utbildning, placering i dygnsvård och tonårsföräldraskap. Detta gäller inte barn i familjer med låg inkomst som klarar sig utan ekonomsikt bistånd. I Nacka lever 1 av 7 barn i familjer med låg köpkraft. I länet är motsvarande siffra 1 av 5 barn. Andel barn i familjer med låg eller hög köpkraft, 22 Barn av barnen i familjer med låg eller hög köpkraft Haninge Tyresö Figur 21 3 Nacka Värmdö Nynäshamn Stockholms län av barnen En stor del av barnfamiljerna i Nacka har god ekonomi, men andelen med dålig ekonomi (låg köpkraft) är ändå bara något mindre än för länet i stort. Källa: RTK/ODB låg köpkraft låg hög köpkraft hög Unga vuxna står inför fler svårigheter än deras föregångare. Ökad arbetslöshet och längre studietider har ökat risken för fattigdom för den här gruppen. Dessutom har antalet ungdomar som inte har någon känd sysselsättning ökat under den senaste tioårsperioden. Det handlar om ungdomar som varken arbetar, studerar eller söker arbete. Dessa unga vuxna löper stor risk att marginaliseras även på lång sikt. Att ha problem i övergången mellan utbildning och arbetsliv ökar också risken för andra problem, till exempel ohälsa och missbruk. Arbetssökande (öppet arbetslösa samt personer som deltar i någon tillfällig arbetsmarknadsåtgärd) i åldersgruppen år är i Nacka drygt 8 procent. Andelen är högst i Fisksätra, där över 13 procent av de unga vuxna står utanför arbetsmarknaden. Se figur på nästa sida. Nya i Sverige möter särskilda problem Familjer som nyligen kommit till Sverige bär ofta på traumatiska upplevelser från hemlandet och flykten. Dessutom stöter de ofta på specifika problem i det svenska samhället med till exempel uppehållstillstånd, språk och svårigheter att komma in på arbetsmarkanden. Detta medför att barn med utländsk härkomst löper risk att utveckla ohälsa. 19

20 Nästa 3 procent av invånare under 21 år i Nacka har utländsk anknytning. Av referenskommunerna var andelen barn med någon utlandsfödd förälder högst i Haninge 35 procent och lägst i Nynäshamn 22 procent. I Fisksätra har ca 75 procent av invånarna under 21 år utländsk härkomst. Invånare under 21 år med utländsk Invånare under anknytning 21 år med utländsk 24 anknytning Arbetssökande18-24-åringar i delar år av Nacka, 25 i arbetsmarknadsåtgärder öppet arbetslösa Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Nacka Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Nacka Figur 22 Arbetslösheten bland unga är mycket högre än i högre åldrar. Andelen öppet arbetslösa i Nacka varierar mellan knappt 3 % i Saltsjöbaden och ca 8 % i Fisksätra. Källa: RTK/ODB Figur 23 Andelen unga med utländsk anknytning födda utomlands eller med minst en förälder född utanför Sverige skiljer sig starkt inom Nacka. I genomsnitt gäller det 3 %, i Fisksätra 75 %. Källa: RTK/ODB Andelen med utländsk härkomst i Fisksätra är högre bland de unga än i befolkningen som helhet. (Se också figur 8, sid 1, om invånare med utländsk anknytning.) Vart femte barn bor med en förälder I Sverige har idag ungefär 5 barn skilda föräldrar. En skilsmässa kan vara det svåraste som ett barn genomgår och få barn uppger att de har någon att prata med om detta. Den ensamstående föräldern är nästan alltid en kvinna. Den årliga separationsfrekvensen är lägre för par med barn i högre ålder. I Nacka lever 1 av 5 barn med en ensamstående förälder. Se figur på nästa sida. Skolmiljön Barn tillbringar mer är 15 timmar i skolan under sin uppväxt. Skolans fysiska utformning, det psykosociala klimatet och möjlighet till inflytande har mätbara effekter på barnens subjektiva hälsa. Studier visar att barn i grundskolan trivs sämre i skolan ju äldre de blir och 2-4 procent uppger att de varit utsatta för mobbning minst en gång i veckan. 2

21 Andel barn (-21 år) Barn med och ensamstående ungdomar (-21 förälder år) som bor med ensamstående förälder 23 Figur 24 Drygt 1 av 5 barn i Nacka bor med en ensamstående förälder. Genomsnittet för länet är 1 av 4. Källa: RTK/ODB Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Stockholms län Rapporten Skolhälsa 23, som gjorts av miljö- och hälsoskyddsmyndigheten i Nacka kommun, pekar på brister i skolans inomhusmiljö som kan påverka elevernas hälsa. Exempel är dålig ventilation, buller och bristfällig städning. Psykosomatiska symtom som ont i magen och sömnbesvär är en viktig aspekt av ungdomars hälsa och välbefinnande. För såväl pojkar som flickor har andelen med psykosomatiska symptom ökat och detta uppmärksammas även i Stöd och H älsas årsrapport 24/25. Redan i 1-årsåldern känner sig många trötta och har ont i huvudet. Dessutom har självskadebeteende uppmärksammats på några skolor i Nacka. Det är även färre elever som har någon person att prata med. Diagrammet nedan visar bl.a. att elever i Nacka är mindre nöjda med sig själv i skolår 8 än i skolår av eleverna Nöjda med sig själva i skolår 4 och 8 "Nöjd med sig själv" skolår 4 skolår 8 skolår 4 skolår 8 läsår 23/24 läsår 24/25 Figur 25 Eleverna i Nacka får frågan hur nöjda de är med sig själva i skolhälsovårdens undersökningar både skolår 4 och 8. Betydligt 23/24 24/25 färre svarar ja i skolår 8. Andelarna positiva har också sjunkit. Källa: Stöd och Hälsa, Nacka kommun, årsrapporter. 21

22 Överviktiga Överviktiga och och feta skolbarn skolbarn 24/25 24/25 skolår Skolår 4 skolår Skolår 8 pojkar flickor Figur 26 Enligt skolhälsovårdens undersökningar är nu ca 11 % av pojkarna i skolår 4 och 7 % i skolår 8 feta. Någor färre flickor har samma problem. Övervikt och fetma beräknas på olika sätt för barn och vuxna. Källa: Stöd och Hälsa, årsrapport 24/25. En annan viktig iakttagelse från skolhälsovården är att färre barn motionerar regelbundet och att överviktsproblematiken ökar i Nacka. Barn som är överviktiga riskerar att drabbas av sjukdomar som diabetes, men även av ett utanförskap. Mobbning Det finns stora lokala skillnader när det gäller andelen elever som blivit mobbade. I skolår 7 uppger cirka 28 procent av flickorna i Fisksätra att de blivit mobbade, mot 8 procent på Sicklaön. Blivit Elever mobbad som i blivit skolår mobbade, 7 och 9, av eleverna Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Figur 27 Fler elever blir mobbade i skolår 7 än i skolår 9. I sjuan uppger många flickor i Fisksätra och många pojkar i Saltsjöbaden att de blivit mobbade. Källa: Nacka kommuns drogvaneundersökning 25. flickor flickor skolår 7 7 pojkar skolår 7 7 flickor skolår 9 9 pojkar pojkar skolår 9 Resurser och resultat i grundskolan Svenska ungdomars kompetens i basämnen har försämrats de senare åren. Det finns ett positivt samband mellan insatta resurser och resultat i skolan. Till de viktigaste resurserna hör lärartäthet och lärarkompetens. Lärartäthet definieras som antal heltidsarbetande lärare per 1 elever. Haninge ligger högst bland referenskommunerna i fråga om lärartäthet. Vad gäller andel lärare med pedagogisk utbildning har Tyresö flest lärare och Nacka ligger på andra plats. Andelen avgångselever i grundskolan som uppnått målen, betyget godkänd eller högre i samtliga ämnen är i Nacka 77 procent, vilket är 3 procentenheter lägre än vid förra rapporten. Värmdö har högst andel. Figurer om skolornas resurser och resultat, se nästa sida. 22

23 Heltidsarbetande lärare/1 elever Lärartäthet i grundskolan Heltidsarbetande lärare/1 eleverlärartäthet i grundskolan, 24/25 8,8 7,5 7,7 Figur 28 Nackas grundskolor har i snitt 7,4 heltidsarbetande lärare per 1 elever. Lärartätheten är något högre i Haninge. Källa: Lika rättigheter lika utbildning (Rädda Barnen) 6,5 Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Andel grundskolelärare med pedagogisk utbildning Grundskolelärare med pedagogisk utbildning, 24/ Figur 29 8 av 1 grundskolelärare i Nacka har pedagogisk utbildning. Andelen är något högre i Tyresö. Källa: Lika rättigheter lika utbildning (Rädda Barnen) 7 Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Andel elever i grundskolan som uppnått Elever som uppnått målen, grundskolans vt 25 mål, vt 25 Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Figur 3 77 % av eleverna i Nacka har upnått grundskolans mål, dvs betyget godkänt eller högre, för samtliga ämnen de läst när de går ut skolan. Källa: Skolverket. 23

24 Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Beskrivning av avsnittet I detta korta avsnitt beskrivs några förutsättningar för god hälsa i arbetslivet. Till dessa hör att kraven i arbetet måste balanseras mot människors möjligheter att förena familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt. Andra grundvillkor är att människor har kontroll, delaktighet och inflytande över sitt eget arbete. Det är även viktigt att man blir sedd och har vissa utvecklingsmöjligheter i jobbet. Mått på dessa effekter finns inte tillgängliga. Därför presenteras i det här avsnittet data som beskriver de negativa effekterna, såsom ohälsotal, sjukskrivningar och förtidspensionering. Arbetsvillkor Mått på hälsa i arbetslivet Arbetsvillkor Förhållanden under arbetstiden har stor betydelse för hälsan generellt. Arbetstempot och tidspressen fortsätter att öka i samhället och medför negativ stress. Negativ stress uppstår bl.a. när höga psykiska krav kombineras med litet beslutsutrymme. Negativ stress leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar och psykisk ohälsa. Positiv stress, dvs. höga krav på prestation och stora möjligheter att påverka sin arbetssituation, anses inte lika farligt eller kanske till och med som en skyddande faktor. Förekomsten av fysiska och psykosociala risker i arbetslivet varierar mellan arbetar- och tjänstemannayrken, mellan kvinnor och män, mellan olika åldersgrupper och mellan olika regioner. Bilden är något olika för kvinnor och män. För kvinnor innebär arbeten som kombinerar högt tempo och krav och som samtidigt innebär liten stimulans och små möjlighet att påverka arbetet tydliga hälsorisker. För män finns det ett samband mellan psykisk ohälsa och att ha litet att säga till om. Den ohälsosamma stressen märks bland annat genom ökad oro och lättare psykiska problem framförallt bland kvinnor i 2-4-årsåldern och främst bland utlandsfödda kvinnor. Kvinnor med arbetarbakgrund har den minst gynnsamma hälsoutvecklingen. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan och en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen ett stort ansvar i detta avseende. Det är viktigt att arbete präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt. Mått på hälsa i arbetslivet Ohälsotalet är summan av dagar med sjukpenning, förtidspension/sjukbidrag, rehabiliteringsersättning och förebyggande sjukpenning dividerad med antalet sjukpenningsförsäkrade och förtidspensionärer. Ohälsotalet har minskat något i alla referenskommuner efter flera år av ökning. Minskningen beror med stor sannolikhet på ett mer restriktivt förhållningssätt till sjukskrivningar och andra bidrag. Det är svårt att säga om den faktiska ohälsan minskat. Nacka har varje år haft det lägsta ohälsotalet bland de jämförda kommunerna. Det är relativt stor skillnad i ohälsotal mellan de olika kommundelarna, med störst differens mellan Saltsjöbadens låga tal och Fisksätras högre. Figuren på nästa sida visar även skillnader i ohälsotal mellan personer som är födda i Sverige och med utländsk bakgrund. Nacka har den lägsta andelen förtidspensionärer av referenskommunerna. Haninge och Nynäshamn ligger på över 1 procent medan Nacka har under 6 procent förtidspensionerade. Andelen förtidspensionerade är flera gånger högre i de resurssvaga bostadsområdena än i de rikaste. Störst andel finns i Fisksätra, där 1 procent är förtidspensionärer. Figurer om ohälsotal och förtidspension se nästa sida. 24

25 Dagar Ohälsotal Ohälsotal Dagar Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö Stockholms län Figur 31 Ohälsotalet har de senaste åren alltid varit lägre i Nacka än i grannkommunerna och Haninge i länet som helhet. 24 var ohälso- Nacka Nynäshamn talet Tyresöknappt 3 dagar Värmdö per Stockholms försäkrad län person och år. Källa: RTK/ODB Dagar per person dagar/person Förtidspensionärer (18-64-åringar) Förtidspensionärer i delar (18-64-åringar) av Nacka i delar av Nacka Ohälsotal i delar av Nacka Ohälsotal i delar av Nacka 24 Sicklaön Boo Fisksätra Sicklaön Boo Fisksätra Saltsjöbaden Älta Hela Nacka födda i i Sverige födda utomlands samtliga Saltsjöbaden Älta Hela Nacka Figur 32 Ohälsotalet en summering av antalet dagar med olika typer av ersättning från sjukförsäkringen varierar starkt mellan olika delar av Nacka. Bland utlandsfödda i Fisksätra är det nästan 6 dagar. Källa: RTK/ODB. Figur 33 Knappt 6 % av invånarna i Nacka är förtidspensionärer. I Fisksätra är andelen 1 %. Källa: RTK/ODB. 25

26 Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Beskrivning av avsnittet Målområdet Sunda och säkra miljöer och produkter är mycket brett och omfattar olika typer av miljöer och exponeringssituationer. I målområdet ingår: Sund yttre miljö inklusive buller och allergier Skador inklusive självmord Brott Sund yttre miljö Den yttre miljön kan upplevas som inbjudande, trygg och säker. Den kan också uppfattas som otrygg och osäker. I folkhälsosammanhang talar man ofta om stödjande miljöer. Med det menas en yttre miljö som främjar en god hälsa i medicinskt, socialt och kulturellt avseende. En sådan miljö ska vara fri från risker att drabbas av brott eller olycksfall och man ska inte heller utsättas för hälsorisker genom exempelvis luftföroreningar och buller. Miljön ska stimulera till samvaro, rekreation och motion. Vistelse i natur, parker och grönområden är viktigt för människor. Det är därför angeläget att det finns möjligheter för alla att få tillgång till sådana omgivningar. Det finns ett tydligt samband mellan människors användning av grönområden och hur tillgängliga områdena är. Barn, äldre och funktionshindrade med nedsatt rörlighet är mer beroende än andra av att det finns områden för lek respektive rekreation och återhämtning lätt tillgängliga nära hemmet. Det finns ett samband mellan utevistelse hos förskolebarn och antalet infektioner och stressrelaterade tillstånd som drabbar dem. Även barns grovmotorik och koncentrationsförmåga påverkas positivt av utevistelse. Friluftsliv, promenader och utflykter utan krav på prestation eller tävling upplevs av många ha stor betydelse för livskvalitet och hälsa. Att promenera och att ströva i skog och mark är en populär fritidssysselsättning som blir vanligare med stigande ålder. Grönska renar också luften från stoft och avgaser. Miljökvalitetsnormer ett verktyg för bättre luft Vägtrafiken ökar i Sverige och är den huvudsakliga källan till utsläpp av kväveoxider. I tätorter är vägtrafiken en dominerande källa också till utsläpp av partiklar. Halterna av partiklar och kväveoxider i luften har stor betydelse ur hälsosynpunkt. En dag med ovanligt höga halter av kvävedioxid eller ozon kan medföra akuta besvär för bl.a. astmatiker. De flesta effekterna är däremot långsiktiga. Känsliga grupper är bland annat barn och astmatiker. Genom de normer för miljökvalitet som införts för bl.a. kvävedioxider och partiklar har kraven på hur en kommun ska arbeta för friskare luft skärpts. Normernas värden är bindande rättsligt, och kopplade både till miljöbalken och plan- och bygglagen. De tillåtna värdena ska motsvara den lägsta godtagbara miljökvalitet som människor och miljön tål. När det tillåtna värdet riskerar att överskridas är kommunen skyldig att tillsammans med andra parter upprätta ett program med åtgärder för att sänka halterna eller utsläppen. I dagens Nacka, där det finns många planer för ny bebyggelse, är det viktigt att normerna används aktivt som ett verktyg inom samhällsplaneringen. Mätningar och prognoser för Stockholmsområdet visar att dygnsmedelvärdet för kvävedioxid kommer att bli svårt att klara vid gator i innerstaden med mycket trafik. Områden kring infartsleder, bl.a. vid Danvikstull i gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger nära, men i dagsläget något under, de tillåtna värdena. Även normvärdena för partiklar är svåra att hålla i vissa områden med tät bebyggelse och mycket trafik. Nacka kommun har låtit luftvårdsförbundet göra detaljerade prognoser inför några större byggprojekt, som området vid Nacka Forum och Kindvallshuset vid f.d. Hammarby Fabriksväg. De har lett till bl.a. att utformningen av gaturum förändrats (för att förbättra ventilation och bortforsling 26