Kvalitetsredovisning Solvikskolan läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Solvikskolan läsåret Solvikskolan en fristående skola som arbetar enligt waldorfskolans kursplan. I skolan ryms skolåren 1-9 samt en fristående gymnasieskola. Skolan har funnits i 24 år på Solvik i Järna. Gymnasiet har funnits i 15 år. Skolans vision och profil är lek, konst, kommunikation, kunskap. Skolans verksamhet kännetecknas av ett starkt föräldraengagemang. Skolan arbetar sedan den startade med ett drogförebyggande arbete, Projekt Charlie, med alla elever, från de yngsta till de äldsta. Det finns 6 klasser i Solvikskolan, varav 3 klasser är årskullsblandade, nämligen klass 1-2, klass 3-4 och 7-8. Till Ht-10 blir det en ny klass 1, och årskullsblandade elever i klass 2-3, 4-5 och 8-9. Det finns 23 anställda på skolan Av dessa är 21 pedagoger och 2 (män) arbetar i skolans kök. På skolan arbetar 14 kvinnor och 9 män. Skolans övergripande mål är att bedriva en undervisning som motsvarar samhällets krav och styrdokumenten, därvid pröva och utveckla waldorfpedagogikens uppslag, ge varje elev möjlighet till egen utveckling gällande förmågor, kunskaper och social kompetens, skapa en tillitsfull miljö, där sådan utveckling optimeras, vara en trygg och inspirerande arbetsplats där lärarna samverkar och drar nytta av varandras kompetenser, kollegiearbetet är konstruktivt och att där råder en öppen anda i vilken alla problem och frågor får plats och kan bearbetas, föräldrar och målsmän kan lämna sina barn på Solvik i förvissning om att lärarna ser barnen och hjälper dem i deras växande, positivitet och intresse präglar umgänget mellan föräldrar och medarbetare, det ska kännas enkelt för vårdnadshavare att framföra synpunkter, även kritiska, på verksamheten

2 Antal barn och elever Skolans namn: Antal elever Förskoleklass 0 Grundskola 97 Särskoleelever 2 Totalt antal elever: 99 Huvudman är stödföreningen för Solvikskolan som är en ideell förening där alla föräldrar är medlemmar. Föreningen har givit Solvikskolans kollegium uppdraget att bedriva undervisningen i skolan. Pedagogiska beslut tas av kollegiet. Rektor anvarar för kollegiets beslut och för att allt arbete på skolan bedrivs enligt gällande lagar och förordniongar. Rektor har för ändamålet adekvat utbildning och erfarenhet. Måluppfyllelse och resultat Ämnen som undervisas i skolår 1-9: Svenska med drama och teater, engelska, matematik, bild, eurytmi, handarbete/textilslöjd, träslöjd, hemkunskap, idrott och hälsa, musik, biologi, fysik, kemi, teknik, geografi, samhällskunskap, historia, religionskunskap Skolåret lämnade 11 elever skolår 9. Samtliga med omdömen som motsvarade minst betyget Godkänd i alla ämnen. Skolåret lämnade 12 elever skolår 9. 3 elever har inte nått målen i alla ämnen, där ingår engelska, svenska och matematik. De elever som ej har nått målen började sina studier på Solvikskolan under senaste läsåret, efter en tidigare misslyckad skolgång i grundskolan. 2 av eleverna har över huvudtaget inte gått i skolan tidigare. Under det gångna året har ett omfattande socialt arbete med dessa elever och deras föräldrar ägt rum. Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Arbetsmetoder: Vi utgår från en helhetssyn på barn och unga som tänkande, kännande och viljande människor i utveckling. Ur denna helhetssyn gestaltas det pedagogiska arbetet i klasserna enligt nationella styrdokument och waldorfskolans läroplan. De olika basämnena undervisas i perioder på 3-5 veckor. Konst, musik, rörelse, lek och hantverk ges stort utrymme, även som metod för inlärning av ämnen som i grundskolan undervisas på ett mer teoretiskt sätt. Det innebär att även kunskapsämnen dagligen och stundligen gestaltas konstnärligt av lärarna i vår skola. I det konstnärliga skapandet upplever barnen och ungdomarna glädjen i att förbinda sig med det material de arbetar med, och att förvandla det. Innehåll i undervisningen: Varje torsdag efter skolans slut har alla skolans

3 pedagoger ett gemensamt kollegiemöte (protokoll från alla möten finns i pärm på skolan) som varar i ett par timmar. På dessa möten diskuteras det målrelaterade arbetet, både övergripande och för respektive klass, utifrån kursplanerna i waldorfskolans läroplan En väg till frihet. I mötet kan särskilda frågor kring metodik eller didaktik för ett särskilt moment tas upp till gemensam granskning och analys, liksom frågor kring betygssättning och kriterier för skrivande av omdömen och läsårsbrev. Utifrån vår analys arbetar vi sedan vidare för att finslipa och utveckla våra metoder, alltid med styrdokument och målen i sikte. Efter vårterminens slut samlas vi varje dag under en vecka (efterberedningsveckan) och utvärderar då gemensamt det gångna året utifrån olika aspekter, där särskild tyngd läggs på våra egna arbetsmetoder och innehållet i undervisningen. Under efterberedningen sätts också nya mål, utifrån utvärdering av resultat, för kommande läsår. Vi fäster under hela läsåret kontinuerligt (i kollegiemötena) stort avseende vid varje pedagogs kännedom om gemensamt fattade beslut, mål, metoder och om waldorfpedagogikens grunder, föreutsättningar och tillämpning, samt självutvärderande insikter kring den egna, pedagogiska uppgiften. Som fundament för skolans möjlighet till måluppfyllelse ligger varje klasslärares ansvar för dokumentation, uppföljning och reflektion kring varje enskild elevs möjlighet till måluppfyllelse i alla de olika ämnena, dels utifrån de nationella styrdokumenten och dels utifrån läroplanen. Hur intresse skapas för lärande: På Solvikskolan fäster vi särskilt stort avseende vid hur vi som personal förhåller oss till varandra, till vår omgivning och till barnen, hur vi beter oss för att elevernas intresse skall uppstå, öka och leda till individuell utveckling. Den viktigaste faktorn för att öka elevernas intresse för lärande är att vi vuxna, genom vårt arbete med oss själva och varandra skapar en kontakt med varje elev och varje klass, som är så ömsesidigt förtroendefull att varje elev därigenom ges möjlighet att tryggt växa i sitt lärande och förändra sig utifrån sin egen takt och mognad. Anpassning och insatser: Varje elev undervisas, så långt det är möjligt, åldersadekvat och utifrån sina individuella förutsättningar. För att främja måluppfyllelsen har vi assistenter till pedagogisk hjälp i flera klasser, och vid behov finns särskilt stöd för läs- och skrivövning, matematik, rörelse och språk. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling samt hur elever och vårdnadshavare får information om denna utveckling Varje höst och vår har vi utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Föräldramöten sker i klass 1-3 en gång i månaden, i de högre klasserna ca tre gånger per termin. Dessutom finns en tät föräldrakontakt med lärarna. Där ingår även hembesök från klassläraren hos varje elev en gång per år.

4 Användning av resultaten från de nationella proven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Redan innan resultaten från de nationella proven är klara har svaga elever åtgärdsprogram. Resultaten av de nationella proven tas upp för analys i kollegiemötet, så snart proven är rättade och resultaten klara. Åtgärdsprogrammen följs upp under läsåret. Så här utvärderas skolans samlade resultat, exempelvis när det gäller elevernas kunskapsresultat och värdegrundsarbetets insatser och resultat. Beskrivning av hur detta underlag används Vi utvärderar löpande alla prov och tester, betygsunderlagen, omdömen, åtgärdsprogram och formuleringen av de individuella utvecklingsplanerna. Vi strävar mot en metod där vi till fullo kan använda Portfolio-modellen, och varje elevs resultat går genom året att återfinna i respektive elevs låda. Varje år utvärderas skolans värdegrundsarbete med en omfattande skriftlig enkät till alla elever i skolår 9. Enkäterna är anonyma och svar + frågor finns tillgängliga på skolan. Vi har också tidigare prövat olika former av skriftliga enkäter till föräldrarna, men vi har märkt att kontinuerliga samtal har visat sig mycket mera värdefulla för vår interna analys och uppföljning. Samtal med föräldrarna blir också naturliga vid de tillfällen på vår och höst då föräldrarna kommer till skolan och arbetar tillsammans med lärarna i utomhusmiljön. Under lövkrattning och andra gemensamma aktiviteter förankras föräldrarnas upplevelse av betydelse för skolans liv. Utvärdering sker kontinuerligt, varje vecka i kollegiemöten, under för- och efterberedelseveckorna, samt i möten som upprättas vid behov. Så tar vi reda på att de stödinsatser som skolan ger till elever i behov av särskilt stöd ger förbättrat resultat Rektor följer kontinuerligt upp stödinsatserna för de elever som har åtgärdsprogram. Rektor står i ständig, personlig kontakt med ansvariga lärare och får då höra vad som går bra och vad som behöver förbättras. Utifrån denna information kan rektor, vid behov, handleda läraren för att utveckla eller förändra åtgärderna. Så arbetar vi för att elever och föräldrar ska ha kännedom om målen, såväl nationella som lokala mål Förutom klassmöten, föräldramöten, utvecklingssamtal och hembesök arbetar vi med problematisering, tolkning och definitioner av målen för de olika ämnena; dels enskilt (klasslärare + ev. assistent och lärare som inte har klassläraransvar) och dels i gemensamt kollegiearbete. Kollegiets analyser och tolkningar från mötena protokollförs och finns tillgängliga för den som önskar i särskilt märkt pärm på hylla i skolans kontorsrum (obs! som inte är en rektorsexpedition i traditionell bemärkelse). I möten med föräldrar och elever delger vi alltid våra analysresultat och ev. beslut som fattas utifrån föreliggande studieresultat, ökat behov av stöd eller ev. förändringar. Utifrån våra erfarenheter under de senaste 24 åren, ser vi generellt möjligheterna för våra

5 elever att nå målen som goda. En viktig förutsättning för att nå målen är att eleverna börjar i Solvikskolan så tidigt som möjligt. Om relationen mellan elever och mellan vuxna och elever, förekomst av kränkningar samt elevers ansvarstagande för sina studier Klassresor, aktiviteter tillsammans med personal, föräldrar och elever i andra åldrar stärker gemenskapen utifrån våra ansträngningar att arbeta fram, förankra och kontinuerligt upprätthålla den definition av värdegrunden som vi hämtat ur Lpo 94: Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. På Solvikskolan tänker vi vuxna inte om barn att de är besvärliga eller bråkiga. Vi vuxna bearbetar de svårigheter vi bär med oss i våra egna liv för att de inte ska ligga som mentala hinder mellan oss och barnen. Ibland kan vi upptäcka våra egna svårigheter genom att barn och ungdomar helt enkelt är som de är. I bästa fall lyckas vi bearbeta våra egna svårigheter tills vi kommer till den punkt då vi slutar vilja ändra på barnen och/eller ungdomarna. Då, bara då, känner sig barnen och ungdomarna verkligen förstådda av oss. Ett sätt att stärka vuxnas, ungdomars och barns relationer till varandra på skolan är leken. Genuin lek är kreativ och gemensam. När vi verkligen leker finns inte vinna-förlora, inte bra-dålig. Då är leken frihet och den som leker är ett med det hon/han gör. Ur gemensam lek och konstnärligt utformad övning växer elevernas eget intresse och ansvarstagande för inte bara sina egna, utan även för kamraternas, studier. I fri och skapande lek övar vi ivrigt och får kunskap utan tvång och rädsla. Att öva och anstränga sig är roligt. Att slippa stress, konkurrens och jämförelser är skönt. I Solvikskolan kan varje elev lära sig mycket de allra flesta gör det också gärna. Leken är ett av Solvikskolans sätt att ta det ständigt växande sociala ansvaret för barns och ungdomars välbefinnande och glädje, inte bara i skolan, utan i livet som helhet. Den gemensamma leken (där alla på skolan leker tillsammans, från den äldste till den yngste) skapar en lust att lära mera och en ömsesidig förtrolighet som effektivt förebygger kränkningar och mobbningssituationer, såväl för eleverna som för de vuxna. Lekar och gemensamma fester: Med höstens färger leker alla på skolan Drakleken, en utomhuslek som pågår dagligen under en vecka, där vi delar in oss i drakar och älvor. Leken pågår i skolans undersköna utomhusmiljö med skog, berg och hav, där naturens höstliga förändringar pågår. Även de föräldrar som vill är med och leker Drakleken. Till advent firar vi årligen, tillsammans med många gäster och elevernas familjer, skolans julfest. Då är det mat, sång, dans, konst och musik. Till jul övar hela skolan (både pedagoger och elever) tillsammans skolans julspel, en teaterföreställning. I pjäsen deltar över 100 personer! Vi brukar spela minst en föreställning offentligt (de senaste åren i Kulturhuset i Ytterjärna, som rymmer 500 personer i publiken), och varje år är fullsatt. På skolan repeterar och spelar vi föreställningen Åsnans jul. Under vårterminerna övar och spelar vi teater. Vi lägger stort värde vid klassiker, och spelar t.ex. gärna Strindberg. Föreställningarna spelas offentligt och den som vill är välkommen som publik. Pedagoger och elever i skolan är självklart åskådare till varandras produktioner, utställningar och framföranden av alla slag.

6 Vårterminen avslutas med den gemensamma leken Antilopdans på de gröna ängarna intill skogsbrynet. Då har också hela skolan picknick med sång. Varje torsdag sjunger hela skolan tillsammans i stämmor, under ledning av Pär Albom. Om förekomst av kränkningar: Gräl och konfrontationer emellan elever reds så snart som möjligt ut med klassläraren som ansvarig. Kränkningar och mobbning skall omedelbart tas upp av kollegiet, oavsett om de rapporteras av elever, föräldrar, andra vuxna eller barn, eller skolans personal. Då använder vi oss av vår jämställdhets- och likabehandlingsplan och vidtar åtgärder enligt åtgärdstrappan. Skolans värdegrundsarbete när det gäller kontinuerliga insatser, specifika insatser under pågående verksamhetsår, insatser för att motverka kränkningar samt insatser när kränkning förekommit Varje skoldag påbörjas med lärarens sociala samtal med eleverna under 15 minuter. Här ventileras vad som ska hända idag och hur det känns efter igår. Eleverna övar sig att få tala till punkt och att lyssna till varandra och att lyssna till läraren. Detta medvetna arbete lägger grunden för ömsesidig respekt och trygghet på skolan; inte bara mellan eleverna, utan även mellan de vuxna och eleverna och de vuxna emellan. Förutom jämställdhetsplan och likabehandlingsplan använder vi modellen Trappan om kränkning förekommit. Skulle steg ett inte räcka så arbetar vi vidare med steg två osv. TRAPPAN: 1. Eleven får tillsägelse om personal ser händelsen. 2. Samtal mellan personal och elev. Även vittnen frågas om vad som hände. 3. Klassläraren talar med kollegor för att stämma av. 4. Klassläraren ringer och informerar vårdnadshavare. 5. Kollegiet informeras. Vid behov inträder elevvårdsgruppen (EVG) och åtgärder diskuteras vid ett arbetsmöte. Åtgärdsprogram ska finnas. 6. Elevvårdskonferens (EVK) med föräldrar, EVG och ev. elev. 7. Möte med andra myndigheter, föräldrar och EVG. Det är viktigt att båda parter i en kränkningssituation får hjälp att, i så stor grad som möjligt, förstå vad som skett och varför kränkningen kom till stånd

7 Utvecklingsinsatser som görs i skolan för att öka måluppfyllelsen. Hur vi arbetat för att öka elevernas inflytande över sin utbildning Vi arbetar med IUP, åtgärdsprogram, assistenter i klasserna, uppdelning av klasser i smågrupper, speciella insatser för grupper om 1-3 elever som har påtagliga svårigheter att tillgodogöra sig specifika moment samt, vid behov, enskild undervisning. Vår erfarenhet är att eleverna först från klass 5 börjar få insikt i sitt eget inflytande över sin utbildning. Samtal kring inflytande sker i första hand i daglig kommunikation med eleverna, men även på ett mer specifikt sätt under utvecklingssamtalen. Hur skolan organiserar arbetet för stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet, hur elever med behov av särskilt stöd identifieras, hur behovet av stöd utreds, hur stödet bedrivs samt rutiner för upprättandet av åtgärdsprogram Klassläraren (som har sin klass under hela skoldagen från klass 1 till klass 8) ansvarar huvudsakligen initialt för identifiering av elevernas behov av särskilt stöd. Frågor kring enskilda elevers olika behov och prestationer tas upp i kollegiemöten där läraren beskriver sina iakttagelser och funderingar efter att ha gjort en inledande analys utifrån följande checklista: Checklista före anmälan till EVT 1. Hurdana är elevens egna förutsättningar? a. Motorik. b. Social funktion. c. Arbetsfunktion. d. Personlig utveckling. 2. Vari består svårigheterna? a. Relationssvårigheter. b. Inlärningssvårigheter - generella och/eller begränsade. c. Koncentrationssvårigheter. 3. Vem upplever svårigheterna? a. Hur upplever eleven själv svårigheterna? b. Hur upplever föräldrarna svårigheterna? c. Hur upplever skolans personal svårigheterna? d. Uppträder svårigheterna generellt, i vissa situationer och/eller i relation till vissa personer? 4. När uppträder svårigheterna? a. Vad utlöser svårigheterna? b. I vilken situation uppträder svårigheterna tydligast?

8 5. Hur allvarliga är svårigheterna? Vilka konsekvenser har svårigheterna för: a. Eleven själv? b. Kamraterna? c. Skolans personal? d. Föräldrarna? 6. Hur är elevens situation med hänsyn till: a. Hemmets omsorg (matvanor, dygnsrytm, hygien, studiemöjligheter). b. Sociala relationer (anhöriga, kamrater, beteende). 7. Hur är den pedagogiska situationen? a. Vad kännetecknar klassen? b. Förhållandet mellan eleven och skolpersonalen. c. Använd metodik: (arbetssätt, material, språknivå, individuellt stöd, läxor mm). Svårigheter uppstår med en elev och de kan vara av pedagogisk, social, psykologisk och/eller somatisk karaktär. Ärendet tas föst till 1. Kollegienivå Klassläraren talar med den enskilde eleven och kontaktar vårdnadshavare. Klassläraren tar upp elevens svårigheter i kollegiet som beskriver svårigheterna och tar fram förslag till åtgärder. Ett åtgärdsprogram upprättas av klassläraren i samråd med vårdnadshavare och elev. Kopia lämnas till Rektor. Utvärdering av åtgärder inom individuellt fastställda tidsramar. Eleven kan antingen sättas up på en avvakta-lista, om det finns funderingar kring mognad och liknande som skäl för frågan, eller så bildas en elevvårdsgrupp under ledning av mig (undertecknad) som har till uppgift att ytterligare utreda och initiera åtgärder avseende den problematik som orsakat resp. lärares fråga. Om vidtagna åtgärder ovan inte är tillräckliga, görs en anmälan av ansvarsläraren till EVG. Elevvårdsgruppen (EVG) arbetar på följande sätt Blanketten Anmälan till Elevvårdsgruppen, samt kopior på aktuellt Åtgärdsprogram och ev. Individuell utvecklingsplan, lämnas till Rektor. Anmälan tas upp i EVG, där Rektor sammankallar den samrådsgrupp som är nödvändig för att handlägga ärendet.

9 Alt. I. Rektor återkopplar till klassläraren/kollegiet. Alt. II. Klassläraren/medarbetare kallas till möte med EVG. Alt. III. Rektor kallar till EVK (elevvårdskonferens) med föräldrar. Vid behov kopplas skolsköterska, skolläkare, socialterapeut eller Södertälje kommuns Resurscenter (kommunal verksamhet) in. Stödet anpassas individuellt efter elevens specifika behov och vi ser samverkan med socialtjänst, föräldrar, Resurscenter, polis, skolsköterska, skolläkare, socialterapeut, Maria Ungdom m.fl. instanser som ytterst viktig för att vi ska kunna upprätta adekvata åtgärdsprogram där behovet av stöd kan ringas in från alla möjliga tänkbara aspekter. Klassläraren återför och återkopplar alltid till vårdnadshavare. Rutiner för närvarokontroll Det åligger klassläraren att notera den dagliga närvaron. Skolans rutiner för bevakning av skolplikten Vid utebliven kontakt längre än en vecka med vårdnadshavare till frånvarande elev tas frågan upp i kollegiet, där beslut om lämpliga åtgärder fattas. Ledighet upp till 3 dagar beviljas av klassläraren. Ansökan om ledighet för längre tid än så tas upp i kollegiet. Lagen om registerkontroll vid anställning av personal. Vid varje nyanställning måste registerutdrag visas för kollegiet. Vi följer upp behovet av kontinuerligt uppdaterade registerutdrag årligen. Kollegiet är gemensamt ansvarande kontrollorgan för detta. Skolans rutiner gällande anmälningsskyldighet till socialnämnden Ärenden av mer akut art, som faller under socialtjänstlagens 1, 14 kap. (framför allt sexuella övergrepp och/eller misshandel) anmäls omedelbart till Rektor eller direkt till polis och socialtjänst.