Utvärdering Hösten I Ur och Skurkojan

Transkript

1 Utvärdering Hösten 2014 Tema: Vi började terminen med att prata, läsa och diskutera kring hur man är när man är en bra kompis. Vi målade ett kompisträd där en och en fick säga hur man ska vara mot varandra, vilket vi skrev runt om trädet. Vi återkommer ofta under terminen för att läsa och minnas hur man ska vara. Det blir en bra sammanhållning. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande (Lpfö-98/2010.9). Matematik har vi haft som genomgående tema under hela hösten. Vi började med former som vi klippte ut, klistrade på en stor planch och byggde upp en stor stad. Vi har samlat många livsmedelsförpackningar. På mjölkkartongslock har vi skrivit siffror 1 till 10 och lekt affär med kassaapparat, försäljning etc. Jämfört stor och liten, lång och kort. Tillverkat en stor klocka för att lära oss om tiden...utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband, föra och följa resonemang (Lpfö-98/2010). Terminen fortsatte sedan med hösttema. Vi räknar rönnbär, nypon och trär upp på ståltråd till en stor mobil, målar vackra tavlor i höstens färger. Trycker löv med färg till lövtavlor. Tema jul- och halloweentraditioner hela december, bl a pyssel, julbak, julsagor, julsånger, julspel i Edsbergskyrkan, I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. (ibid s.6) Måndagar: Vi har även denna termin fortsatt med att gå på återvinningspromenader och sorterat skräp i olika behållare vilket känns viktigt för att barnen tidigt ska känna att vi även med små handlingar kan påverka jordens klimatförändringar. Forskning säger att barn som vistas i naturen tidigt blir också mer miljömedvetna som vuxna. Språkgrupp Vi har spelat olika spel som vi fått från talpedagoger innehållande olika språkljud och med målet att utveckla barnens artikulering vid tal. Vi har artikulerat hela alfabetets bokstavsljud och språkljud varje gång. Noterat vilken bokstav ord börjar och slutar på. Vi har även använt oss av små fickspeglar där barnen själva kan se sina munrörelser vid uttalandet av bokstäver och dess språkljud. Det är viktigt att tänka på att skapa situationer och miljöer som är intressanta och lärande för barnen. Därför försätter vi med lärplattan för att träna att uttala bokstäver rätt som några av barnen har svårt att säga t.ex. F,S,R,L. och inspirera barnen att lära sig rätt uttal (språkbruk) på ett spännande och roligt sätt. Vi fortsätter med fyra APPs och tre videos från Youtube som jobbar vi med den här terminen. Lyssna och läs ABC turtle, Memoryspel, Pekbok för barn. Youtube videon: Sången om alfabetet - Lär namn och ljud av fordon - min första sifferboklär barn att räkna man ser utvecklingen vecka efter vecka. Barnen tränar också samspel, tålamod, vänta på sin tur, hjälpa till, säga efter, lyssna och det är alltid positiv. 1

2 Det här året hade vi några nya barn i språkgruppen samtidigt fanns några som klarade sig bra och som jag märkte inte behöver mer stöd. Wilma Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. Att vänta sin tur och hjälpas åt. (Lpfö-98/10 sid 10) Tisdagar: Knytte Tina, Wilma och 10 Knyttar 10 ggr ca 1½ tim/gång Vi börjar varje gång med att en i taget i turordning bära Knytteflaggan och vi sjunger Knyttesången medan vi går till vårt ställe. Knackar på ett träd och blir välkomnade in för att hälsa på i naturen. Vi tar av oss ryggsäckarna säger matramsan och plockar upp allt gott fika ur våra ryggsäckar. Vi har funderat och pratat om vilka djur som lägger ägg; hönan, ormen, myran och att ekorren tycker om att äta ägg. Då har vi kommit in på att ekorren äter även hasselnötter och frön från kottar. Vi klistrade löv, kottar och barr på en kartongbit från Hassel, Björk och Ek. För att se vad som förmultnar eller inte har vi gömt plast, aluminiumburk, papper och äggskal. Jag läser en bok medan vi fikar bl a om siffrorna 1-10, Pojken som blev en Jaguar, Hur ser vi ut inne i kroppen Vad mycket vi kan göra; springa, hoppa, lukta och se, Räven som smög och tog hönorna och Alfons bygger koja. Den inspirerade oss att bygga en koja tillsammans. Mätt oss med måttband och klippt ett snöre lika långt som vi är. Jämfört liten - stor, lång - kort, mätt pinnar i olika storlekar. Kastat med tärning, räknat prickar och hämtat lika många kottar som prickarna visar. Använt aktivitetskort som visar en bild som barnen får hämta t ex en grankotte. Lekt många andra lekar bl a Kims lek, Björnen sover, Kurra gömma. Då övar vi på att räkna. Vi har gått på äventyr, klättrat, galopperat som hästar. Vi avslutar varje gång med sången om 10 indianer och Knyttesången och tack för idag innan vi vänder tillbaka till de andra kompisarna igen för att äta lunch tillsammans. Analys: Var och en får lära sig att ansvara för sina saker så det kommer ner i ryggsäcken igen. Lyssna, samtala, uttrycka sina tankar Turas om i leken Vi har använt mycket matematik i leken Naturens kretslopp, växter, djur och kemiska processer Inte minst har vi haft väldigt roligt tillsammans och det är det viktigaste! Tina och Wilma Knopp Kicki, Emma och 6 Knoppar 8 ggr ca 1 tim/gång Vi går tillsammans till Knopplatsen från Kojan till gamla Solgläntan, sista gångerna var i skogen ovanför Raketparken för det blev så kallt och vi kunde komma tillbaka till Kojan lite snabbare. När vi kommit fram tar vi av oss ryggsäckarna och tar fram sittunderlagen och sätter oss på dem. Därefter ropar vi upp barnen och de svarar ja eller vinkar. Vi äter matsäcken med stor aptit och under tiden läser vi saga om var djur och insekter bor t ex myrstack, getingbo, ide, gryt mm. Vi har även läst en saga som handlar om hur skogens djur låter. En sångstund har vi haft varje gång om djuren i naturen t ex haren, ekorren, grodan mm. När vi packat in allt i ryggsäckarna går vi till stenen som barnen hoppar ifrån en och en med en pedagogs hjälp och vi sjunger en namnsång. Vi har även samlat pinnar till skatorna och kottar till ekorrarna. Vi har sorterat pinnar efter storleksordning. Därefter sätter vi på 2

3 ryggsäckarna sjunger avslutningssången och går tillbaka till resten av gänget för gemensam lunch. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö-98 rev 2010 sid 6.) Analys: Efter att barnen lyssnat in de första gångerna så är alla med på sång och rörelse med glädje. Vi övar oss varje gång på att packa i och ur ryggsäckarna, hälla från termosen i kåsan, vänta på sin tur vid stenen och ta hänsyn till varandra. Viktigast är att ha roligt i skogen, att få en känsla för naturen och trivas i den och med varandra. Kicki och Emma Mullebarnen och Marie i Gamla Solgläntan Vi börjar med att sitta ned och äta frukt och samtala en stund om sådant som barnen vill prata om. Sedan startar Skogsröris med kullerbyttor, balansering på omkullfallna träd, inte nudda mark på stenar och rötter Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Lpfö-98, rev 2010, s10) Analys: En fantastisk grupp som utvecklats till empatiska omtänksamma kompisar. Vänta på sin tur och inte tränga sig fram har vi lärt oss vartefter terminen gått. Vi har ätit gemensam lunch i Gamla Solgläntan varje gång. Därefter vila, fri lek för Knoppar och Knyttar och innan mellanmålet en saga att vakna till för Knopparna och Boksamtal Wilma och Knyttar: I boksamtalet talar vi om boken som pedagogen väljer. Syftet med boksamtalet är att genom samtal så lär sig barnen att tänka och förstå, berätta och samtala. Barnen vet ofta inte vad de tänker om de inte säger det högt. Om man berättar om sina tankar för andra så ses de ofta i annat ljus än om de hade hållit tankarna för sig själva. Barnen behöver andra som bollplank för att utvecklas. Barnen är fantastiska! De uttrycker vad de tänker väl, förklarar så gott de kan och lyssnar på varandra. De vill veta mer och mer. Utvecklingen märktes tydligt i slutet av terminen då samtalen fördjupats och utvecklats med nya beskrivningar. Wilma utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Mulle Marie och 9 Mullebarn 10 ggr ca 2tim/gång Vi har samlats efter lunch på i skogsgläntan nedanför Gamla Solgläntan räknat oss, sjungit Våran Mulleskola därefter har vi gett oss iväg på led två och två i olika konstellationer varje gång. Alla har hunnit bära Mulleflaggan en gång. Den som bär flaggan går först och leder den övriga gruppen till/från Mulleplatsen och har ansvar för att vi går i samlad tropp. Vid Mulleporten har vi sjungit Vi knackar på, en vers innan vi låser upp med en symbolisk 3

4 nyckel (t ex en pinne, kotte eller vad man hittar på marken) och går igenom porten med våra Mulleögon påkopplade (för att se naturens hemligheter) Framme på Mulleplatsen hängs flaggan upp i ett litet träd. Vi tar fram sittunderlagen sätter oss ned i Mullesoffan och sjunger namnsången Tjena, tjena, därefter har vi haft tema/naturkunskap, sjungit Mulle-sången och lekt (regel-) lekar, ibland lärt oss en ramsa på dagens tema och efter det har vi fikat =ätit mellanmål och lyssnat på olika sagor bl a Nova som är Mulles vän i rymden. Mullesagan läser vi alltid de två första gångerna. En gång utan bilder och en gång med. Sedan har vi plockat ihop tagit på oss ryggsäckarna och gått hemåt. En stunds samlande på små kulor som ligger på marken har vi alltid hunnit med också. Vi stannar alltid utanför Mulleporten när vi låst den för dagen, sjunger Nu stänger vi innan vi går tillbaks till samlingsplatsen, räknar oss igen och avslutar med Våran Mulleskola har slutat nu. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. (Lpfö-98, rev2010, s.6-7) Teman Lingonblad/blåbärsblad Vi tittar på bladen med lupp och barnen får se nära vad det är på lingonbladets baksida som gör att de kan sitta kvar på växten hela vintern och inte ramlar av. Vi jämför med blåbärsbladen som inte har dessa klyvöppningar och därför transporterar vätskan till växtens rot istället för att klara att behålla den i själva bladet. Lövträd Vi lär oss vilka lövträd som finns på vår Mulleplats och markerar dem med en tråd, Asp-röd, Björk-gul, Ek, Rönn- röd och gul för att kunna följa trädets kretslopp hela hösten. Lekte Kims lek med olika löv för att leka in kunskapen om hur olika löv ser ut och vad de heter och vilket träd de sitter på. Vi pratade också om varför lövträd tappar sina löv men inte barrträd sina barr. Mossa/Lav Vi tittar i lupp på olika mossor, lavar. Lär oss namnen på ett par olika. Pratar om vad mossa är bra på; samla vatten och lär oss att den växer väldigt långsamt. Vad gör mossan för nytta för övrig natur? Svamp - Vi tittade på svampar och lärde oss se skillnad på sopp och skivling. Benämnde fot, strumpa och hatt. Vi pratade om hur viktigt det är att inte plocka svamp när ingen vuxen är med. Den kan ju vara giftig! En svamp som är giftig har barnen bra koll på (flugsvampen). Svampvisan sjöng vi också förstås. Barrträd Barnen fick känna i en känselpåse (utan att titta) och sedan hämta det som de kände, olika kottar, barr mm. Vi parade ihop granbarr grankotte, tallbarr tallkotte, och lekte Burr och Kims lek för att lära oss att vara uppmärksamma samt artkunskap (utan att man tänker på det) förstås. Vi har samlat, sorterat och använt alla våra sinnen. Kottar- Vi jämförde tallkottar (små runda), grankottar (långa smala), lärde oss ramsan om dem. Pratade om vem som äter på kottar och vad på kotten de äter med hjälp av en ramsa och en saga, Frödrik. Stenen Var kommer den ifrån? Hur gammalt kan ett berg vara? Ända från Dinosauriernas tid kanske! Vi jämför storlekar, färger, former på stenar och berg. Plankan - Vi spikar olika saker på en planka; bananskal, en äppelbit, ett plåtlock, en bit plast och ett löv. Vi pratar om vad barnen tror ska hända med de olika föremålen under vintern vänder plankan upp och ned och gömmer den i jorden på ett säkert ställe. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens eget kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö-98/2010 s. 10). Sortering Vi delar in oss i grupper om tre och alla får i uppdrag att samla olika motsatsföremål i en äggkartong t ex blött-torrt, långt-kort, tungt- lätt osv Mullebesök - har vi tyvärr inte lyckats få under hösten. Han kanske kommer till våren istället!? Avslutning Vi följde ett spår Mulles aktivitetsspår och gjorde olika rörelser vid varje station. När alla kommit till slutet av spåret hade Mulle lämnat en present till varje barn. En liten röd kåsa. 4

5 Analys: Den här gruppen med 9 barn har haft gott samarbete med varandra, visat hänsyn, empati mot varandra, natur, insekter och småkryp. En stark gruppsammanhållning har växt fram under terminens gång. En för alla, alla för en. Marie Skrinna Marie, Tina och 10 Skrinnabarn 5 ggr 5 tisdagar i rad har vi tagit bussen till Sollentunavallen för att träna oss på att åka skridskor. Varje gång har vi haft ishallen helt själva. En fantastik förmån som inte beror på annat än tur! När vi kommit fram börjar vi med att äta varsin bit banan eller hel banan innan alla packar upp sina skridskor ur ryggsäckarna och sätter dem på sig. Alla behöver mycket hjälp i början men det går bättre och bättre för varje gång. Vilken lycka det är att klara det själv! Några kan redan och ytterligare några är på god väg. Vi har startat varje gång med lite uppvärmning med hjälp av några sånger; Hjälmen, axlar, knä och is, Kalles papegoja, Skrinnasången. Därefter har vi övat mycket på själva skridskoåkningen. Vi har fokuserat på att det ska vara roligt att åka skridskor oavsett färdighet. Vi har åkt slalom och åttor runt våra koner, åkt framåt och bakåt (vipp på rumpan) och provat att bromsa på olika sätt. Vi har använt rockringarna som rattar, svänger man sin ratt och därmed hela kroppen så svänger vi även i åkningen, fantastiskt! Det är viktigt att alla får känna utmaningar utifrån sina kunskaper. Vi leker alltid någon lek t ex Alla isbjörnar byter bo. I den leken övar man sig samtidigt på att lyfta en skridskofot i taget och kliva i och ur sitt rockringsbo. Vi har också lekt Vem är rädd för svarte man och Kom alla mina Skrinnabarn genom leken lär man sig bl a rörelse och balans. Vi avslutar varje gång med att stå i ring och sjunga Skrinnasången och avslutningssången innan vi kliver av isen för att ta av skridskorna, torka av dem och packa ner dem igen i ryggsäcken. Efter det är det gott med lite varm dricka innan vi samlar ihop oss och går till bussen igen för att åka hem till Kojan igen och äta en något senare lunch. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö-98, rev 2010, s.6) Analys: Alla har utvecklat sin åkförmåga efter sina förutsättningar. Nya utmaningar har varit jobbiga först men blivit roliga efter att ha provat en stund. Det är härligt och viktigt att de själva upptäcker att de lär sig hela tiden. Det har vi också reflekterat över tillsammans. Ett gott gäng som är hjälpsamma med varandra. Marie, Tina Knoppar och Knyttar som inte åkt skridskor färg och form 4ggr Vi började med trolldeg som blev fina ljusstakar med alkottar som barnen tryckte i.vi målade även dessa röda och lite glitter ströddes på. Övade med saxen och skapade stjärnor av gult papper och vi klistrade glitter och paljetter på. Sista gången bakade vi goda lussekatter. Analys: : Det har varit en härlig grupp som verkligen har gått in för varje uppgift med glädje. Vi har haft roligt tillsammans med många glada skratt. Bra att öva på saxen. Övning ger färdighet. Kicki Onsdagar/Torsdagar: Älgklubben och Laxe - Vi började terminen med att gå på Laxe 5 ggr. Vi har håvat i Rösjön nedanför Ejdervägen och på badplatssidan. Varje gång har vi också sjungit Laxesången innan vi börjar och som avslutning. Första gången läste jag Laxesagan, om hur Laxe kom till. Varje gång har vi håvat, upptäckt och tittat närmare på de vattendjur vi fångat i våra håvar. Vid första tillfället 5

6 hade jag en introduktion om hur man håvar och var bästa stället för håvning är i vattnet. Sista gången besökte vi Naturhistoriska riksmuseét och följde Laxes spår som finns arrangerat av Friluftsfrämjandet i utställningen Liv i vatten. Där fick vi även se förstoringar av de vattendjur vi själva fångat bl a Klodyveln som blivit den stora favoriten och Blanklaxen som hjälpte Laxe när stormen kom. Sista gången för ht fick alla varsin medalj i present. När Laxe var slut för den här terminen började vi jobba i Älgklubben. Första tillfället fick alla klippa, klistra och sätta upp en älg som medlemssymbol vid sin hylla. En fot + två händer = ett älgansikte med horn. Vi börjar sedan med tema Jag och min familj. De tre första tillfällena började med att vi promenerade hem till var och en för att fotograferas utanför sitt/sin eget/egen hus/dörr, fotona klistrades på ett papper där alla själva fick skriva sitt för- och efternamn och gatuadressen där man bor med så mycket hjälp som man behöver förstås, innan vi laminerade dem och hängde upp i hallen. Vi fortsatte med att rita min familj (vilka ingår i familjen funderade vi över) skrev alla familjemedlemmars namn, efter förmåga. Vi laminerade allt och hängde upp på tidigare bild. Nästa gång fick alla fundera över vad de vill jobba med när de blir stora och rita det. Laminerades också och färstes på mobilen i hallen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin förmåga (Lpfö- 98 rev2010 s.9) Alla har också ritat ett eget självporträtt efter att ha tittat noga i spegeln först. Det laminerade vi också in och satte upp i Jag och min familj-mobilen i hallen. Vi har också ritat av hela kroppen på ett stort papper som var och en klippt ut, färglagt, ritat sitt ansikte och klippt och klistrat dit hår av garn. Analys: Mitt mål utgår ifrån läroplanen; Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper (Lpfö- 98, rev 2010, s.11) Alla har blivit oerhört flinka med saxen. Kunskapen om bokstäver, dess namn och ljud har också ökat. En del kan alla bokstäverna och andra är på god väg i sitt lärande. Fortsättning följer under vårterminen. Marie Onsdagar/Torsdagar- Utflyktsdagar i närmiljön Sång och Rytmik resten av gänget med Kicki, Emma, Wilma och Tina Vi har sjungit på olika platser. Vi jobbar mycket med kroppsuppfattning, stora och små rörelser, samt språkutveckling under sång- och rytmikstunden. Varje gång börjar vi med en namnsång där alla besjungs för att stärka jaget. Vi uppmärksammar även de som av olika anledningar inte är med för dagen. Vi har ett stående sångprogram och i slutet har alltid önskesånger som barnen bestämmer. Månaden innan Lucia tränade vi Luciasångerna med stort intresse och glädje. Vi har varit vid Rösjöns grillplats, Poängens grill för att grilla till lunch flera gånger. Lekt vid Borgberget, tittat på utsikten. Vi såg ända bort till Globen. Vi har lekt i Kaviarparken i Edsberg efter att ha gått dit. En gång tog vi bussen till Hagaparken för att uppleva lövens skiftande färger och leka i och kasta med löven som ramlat på marken. Arbetslaget ska ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet (Lpfö-98, rev.2010:12) Fredagar: 6

7 Vi har varit i någon av Kärrdals alla lekparker allt efter barnens demokratiska omröstning på morgonen vid frukten. Majoriteten vinner! Oftast har valet blivit Riddarborgen. Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (Lpfö-98 rev s.9) Disco är stående varje fredag. Wilma har lärt oss massa nya steg och det är så kul.. Olika CD-skivor har spelats med vissa favoritlåtar som har gått varje gång. Wilma har också haft nya låtar med kroppsrörelser som varit väldigt roliga och värmande om det varit kyligt. Vi har också bakat något gott att avsluta dagens mellanmål och starta fredagsmyset med. Firat födelsedagar med sång och hurra-rop och fotografering. Barnet som fyllt år har oftast bjudit alla på glass eller något hembakat. Teatrar: Övrigt: Panda, Kanin och farligheterna Mullar och Knyttar, Sollentuna bibl.tintomara En berättelse om att vara rädd och modig. Hur modigt det kan vara att visa sig svag och att alla känslor ryms inom en och samma människa, panda och kanin. 2/9 Föräldrarådsmöte Förberedande inför föräldramötet 25/9 Fotografering med Lotta vår fotograf som ser till att alla får köpa (om man vill) fina bilder på gruppen, syskonbilder och enskilda på sina barn. En regnig dag var det så det blev gruppbild ute och enskilda bilder inmhus 9/9 Föräldramöte i med information om bl a målen, läroplansarbetet, pedagogisk dokumentation mm. Två frågor diskuterades i smågrupper. 15/10 Kojans 10-årsjubiluem firades med ballonger och drop-utfika utomhus. Gamla och nuvarande familjer var inbjudna. Några kom. En mycket trevlig och välbesökt eftermiddag blev det för oss alla. V46 och 47 Föräldrasamtal på dagtid. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar (Lpfö-98 rev2010, s.5) 3/10 Kanelbullens dag vi firar med goda bullar till fredagsfikat 7/11 Maskerad-disco inne. Vi startade inomhus direkt på morgonen. Kul med alla roliga utklädda barn. Härlig disco-dans blev det också där alla svängde på rumporna med glädje 12/12 Lucia Vi klädde om till tomtar, lucior, tärnor, stjärngossar och pepparkaksgubbar/gummor innan vi begav oss upp till Nya Solgläntan och gömde oss i skogen medan familjerna tog plats inför Luciatåget. Föräldrarådet arrangerade med lyktor i skogen och fixade bordet till glöggen tills vi kom dit. Barnen sjöng glatt med Emma som ledare framför. Vi drack varm glögg/varm saft och åt pepparkakor och lussebullar som barnen traditionsenligt tidigare bakat efter Luciatåget. Föräldrarådet hjälpte till att servera bland tända ljuslyktor. Varmt tack! 7

8 10/12 Traditionsenligt; Julkrubba i Edsbergskyrkan med julspel och fika. Den här gången följde bara Mullar och Knyttar med. Julspelet bestod av att några barn fick agera som Josef, Maria, ängel och herde. Alltid lika trevligt och stämningsfullt! Efteråt bjöds vi på saft och pepparkakor J 17/12 Reflexspår. Det är alltid spännande att lysa med ficklamporna i reflexspåret. Alla hade dessutom reflexvästar på sig och syntes därför ännu bättre. Några föräldrar som hade möjlighet deltog också, kul! I år hade vi skjutit fram starten till för att mörkret skulle hinna lägga sig. Det blev mycket bättre. Riktigt mörkt och ficklamporna lyste fint. Viktigt att vi säger hej då ordentligt till varandra innan barn och föräldrar går hem från skogen när det är så mörkt! 18/12 Liten Jullunch på. 19/12 Julklappsutdelning till alla barn med en önskan om en Riktigt God Jul! Föräldrasamverkan: sker genom den dagliga kontakten, utvecklingssamtal, telefonsamtal, föräldraråd, föräldramöten, veckobrev samt att vi bjuder in till utflykter och aktiviteter. Föräldrarådet: bestående av Karin Hultman, Maria Mild, Anna och Magnus Gustavsson Arrhén och Karin Rise har varit till mycket stor hjälp för oss vid olika aktiviteter och vid föräldramötet. Varmt tack för gott samarbete! Fortbildning: Marie har deltagit i ett chefsforum med en coach tillsammans med tio andra förskolechefer. Fortsätter med två träffar under våren 2014 Personal- och styrelsemöten på kvällstid en gång i månaden. Planeringsdagar för bl a reflektion, utvärdering ht-13 och planering vt-14. Kicki och Tina har gått en utbildning i pedagogisk dokumentation Alla pedagoger deltog i en kvällsföreläsning om barn med tal- och språksvårigheter Nätverksträff med alla Sollentunas I Ur och Skurenheter Marie har gått en distansutbildning på universitetet i Naturvetenskap och matematik för yngre åldrar Miljöarbete: Vi sopsorterar och promenerar med Mullebarnen till containern varje vecka. Vi sorterar papper, glas, kompost, hårdplast, batterier och metall. Vi har även en kompost på gården som barnen hjälper till att fylla med löv, pinnar, äppelskal etc. 8

9 Samarbete med Friluftsfrämjandet, lokalavdelningen och I Ur och Skur region Mälardalen Vi hoppas att alla barn och föräldrar är medlemmar. 100% är självklart målet då vi får subventionerad fortbildning och ledarträffar som är riktade bara till oss från Friluftsfrämjandet och som också strävar efter att underlätta arbetet för oss. Marie är grenledare för barnverksamheten i Sollentuna. Vi deltar i nätverksträffar en gång/termin tillsammans med alla andra I Ur och Skurenheter i Region Mälardalen för att bl a utveckla hela I Ur och Skurs organisation och verksamheter. Den här terminen har vi fått information om arbetsmiljö och ergonomi Marie har deltagit på I Ur och Skurs möte för föreståndare i stockholmsregionen där utbyte sker genom bl a diskussioner om värdegrund, skolverkets regler och riktlinjer. Utvärdering sker 2 ggr om året. Det är viktigt för oss är att vi trivs och har roligt tillsammans med barnen i naturen året om och det har vi! Kicki Marie Tina Wilma Emma 9