Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Transkript

1 GR Utbildning Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Urban

2 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Genomförande Slutsatser Fortsatt arbete inför KOMMUNBESKRIVNINGAR Ale kommun Alingsås kommun Tjörns kommun Härryda kommun Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Mölndals kommun Partille kommun Stenungsunds kommun Öckerö kommun JÄMFÖRELSETAL FÖR GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG, FÖRSKOLA OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA Allmänt om diagrammen Kostnad för kommunal regi Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat Förskola Förskola Förskola Förskola Familjedaghem Familjedaghem Obligatorisk särskola Obligatorisk särskola

3 BILAGA 1: Anvisning för jämförelsetal skola, skolbarnsomsorg och förskola år

4 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Våren 2003 bildades en grupp bestående av representanter från Göteborgsregionens skolekonomgrupp. Gruppen fick i uppdrag att ta fram exempel och titta närmare på olika jämförelsetal och verksamhetsmått inom skola, skolbarnsomsorg och förskola. Gruppen tittade också på andra nätverk där jämförelsetal diskuterades. Anledningen till uppdraget var att befintliga jämförelsetal innehöll kvalitetsbrister, att det saknades en analys av måtten, och att det saknades forum för erfarenhetsutbyte. Gruppens arbete kom att likna en förstudie kring området jämförelsetal och det man kom fram till var att: det finns ett behov av jämförelsetal både från verksamheten och från andra intressenter Jämförelsestudier kräver ett mycket genomarbetat bakgrundsmaterial. Arbetet underlättas av en gemensam kalkylmodell och metod för kvalitetssäkring samtidigt som kalkylmodellen är gemensam måste man känna igen materialet på hemmaplan deltagarna i ett jämförelsearbete deltar av frivillighet och eget engagemang alla bidrar till en gemensam analys där det finns utrymme för korrigeringar analysen måste ske i dialog med verksamhetsföreträdare erfarenhetsutbyte och en gemensam diskussion kring analysen är av stor vikt Utifrån dessa frågeställningar har en öppen inbjudan skickats ut våren 2004 och 2005 till samtliga kommuner inom GR med möjlighet att delta i jämförelsetalsarbetet. I tidigare års arbete har målsättningen varit att utveckla och komplettera arbetet med nedanstående punkter: arbeta vidare med kopplingarna mot RS (SCB) titta på utvecklingen mot föregående år (personalkostnadsökning i förhållande till prestationsökning) Ett tilläggsuppdrag till årets arbete var att göra en kartläggning av de faktorer som påverkar jämförelsetalen. För att bättre kunna svara på detta har kontakter tagits med Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet. Ambitionen är få intresserade studenter att skriva en C eller D uppsats under våren Syfte Arbetet med jämförelsetal syftar till att: kvalitetssäkra verksamhetsmått för att möjliggöra jämförelser på kommunnivå skapa förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper bidra med ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbetet i respektive kommun bidra till en ökad kostnads- och kvalitetsmedvetenhet 4

5 1.3 Genomförande Arbetet med denna rapport har skett i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Arbetsgruppen har bestått av en till två representanter per kommun där deltagarna arbetar som ekonomer med flera. Gruppen har träffats vid olika tillfällen och har tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som skall jämföras samt tillvägagångssätt. Förutom arbetsgruppen har Fredrik Gustafson, Lerum, Gerd Johansson, Kungsbacka, Maria Holmberg, Stenungsund, Urban Hilse, Göteborg och Margrethe Kristensson, Göteborgsregionens kommunalförbund, svarat för att hålla samman projektet. Arbetet med att ta fram jämförelsetalen har skett på motsvarande sätt som föregående år. Först har kommunerna träffats för att gemensamt komma överens om vilka jämförelsetal som var aktuella, och hur de skulle presenteras. Därefter har värdena successivt korrigerats och kontrollräknats, varefter deltagarna har träffats för att gå igenom materialet. Mycket av detta arbete har naturligtvis handlat om att i så stor utsträckning som möjligt göra materialet jämförbart så att kommunerna dels räknar på ett likartat sätt, dels räknar på samma saker. Även om arbetet bygger på befintlig statistik har det varit nödvändigt att göra korrigeringar för att kunna ta fram en samlad bild. Samma uppgifter redovisas nämligen inte av SCB under respektive verksamhet. Därför har arbetsgruppen tagit fram definitioner på vilka uppgifter respektive kommun skall ta fram. Anledningen är bl a att Skolverket följer kostnadsutvecklingen för varje verksamhetsform, vilket ofta skiljer sig från hur kommunerna arbetar. I kommunerna är verksamheterna ofta integrerade och kostnaderna redovisas samlat varför olika kalkylmodeller används för att slå isär siffrorna när de skall redovisas till SCB. För att flytta fokus från att redovisa hur det borde vara till hur kommunerna faktiskt arbetar beskriver den här rapporten en samlad kostnadsbild. Därför redovisas förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans. Förskola och familjedaghem redovisas däremot var för sig. Den samlade kostnaden beräknas per barn i kommunens skolor och inte utifrån det summerade antalet prestationer i respektive verksamhetsform. Anledningen är att de yngre barnen inte skall räknas två gånger. För att kontrollräkna materialet har en beräknad (korrigerad) månadskostnad per barn räknats fram för respektive kommun. Den beräknade månadskostnaden har räknats fram genom att multiplicera antal årsarbetare per elev (barn) med kostnaden per elev (barn). Detta värde har sedan dividerats med kommunens personalomkostnadspålägg multiplicerat med semesterfaktor och årets tolv månader. 1 Genom denna beräkning får man fram vad genomsnittskostnaden är per årsarbetare och månad. Kostnaden bör ligga i närheten av den medianlön man har i kommunen. 1 Beräknad (korrigerad) månadskostnad = kr / barn X barn / årsarbetare) / (semesterfaktor (1,016) X korrigeringsfaktor (ca 17,5 beroende på PO) X 12) 5

6 1.4 Slutsatser För att kunna svara på om arbetet med jämförelsetal inom förskola, skola, skolbarnsomsorg och särskolan har nått upp till sitt syfte har vi som hållit ihop arbetet gjort en bedömning/självvärdering som beskrivs nedan: Kvalitetssäkra verksamhetsmått för att möjliggöra relevanta jämförelser på kommunnivå Arbetet med att kvalitetssäkra jämförelsetalen har utvecklats. Mallarna och underlaget för vilka uppgifter som kommunerna ska lämna in har anpassats till räkenskapssammandragets pedagogiska del. Därefter har tidigare års metod för kvalitetssäkring använts. Metoden, som beskrivits tidigare, har byggt på gemensamma genomgångar och diskussioner där deltagarna har kommit överens om olika ställningstaganden. Därefter har respektive kommun beretts tillfälle att gå igenom sitt material för att komma med justeringar. Ett exempel på att kvalitetssäkra materialet är att beräkna en korrigeringskostnad för respektive kommun där denna metod tydliggör orealistiska bakgrundsvariabler som exempelvis felaktigt innehåll i kostnaden per elev eller personalomkostnadspålägg. Den genomsnittskostnad som korrigeringskostnaden visar bör per årsarbetare bör ligga inom medianlönen i kommunen. Sammantaget gör vi som arbetat med rapporten, den bedömningen att uppdraget med att kvalitetssäkra verksamhetsmåtten är uppfyllt. Skapa förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper Metoden, som beskrivits ovan, har i sig gett utrymme för deltagarna att mötas. Detta har också förstärkts av arbetssättet när alla har träffats. Först har det varit en kort genomgång och sedan har man i mindre grupper arbetat med i förhand bestämda frågeställningar t ex: beräkna hur respektive kommun skiljer sig från genomsnittet för gruppen. Varje grupp har sedan sammanställt frågeställningarna på ett overheadblad som redovisats för storgruppen. Avslutningsvis har vi i gruppen kommit överens om eventuella justeringar eller kompletteringar. Metoden tillsammans med valet av arbetssättet gör att vi som arbetat med rapporten bedömer att syftet med att skapa förutsättningar för ett ömsedigt erfarenhetsutbyte är uppfyllt. Bidra med ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbetet i respektive kommun Genom publicering av denna rapport har skapats ett verktyg för utvecklingsarbete där man enkelt kan använda sin egen kommuns värden i relation till t ex medelvärdet. Bidra till en ökad kostnads- och kvalitetsmedvetenhet I tidigare arbeten med jämförelsetal har det visat sig att det behövs en förhållandevis stor detaljeringsgrad för att verkligen kunna lära sig om och av varandra och för att kunna dra konkreta slutsatser. Detta är naturligtvis något som alla efterfrågar. Tyvärr får man säga att vi med detta arbete inte har nått riktigt fram. Frågan måste också ställas om det överhuvudtaget är möjligt. Anledningen till detta är att vi i jämförelsearbetet försökt att titta på vissa hårddata kring själva jämförelsetalen för att se om dessa skulle kunna ge mer ingående förklaringar till olika skillnader. Vad vi hittills har sett finns det inga sådana klara samband och att det är svårt att beskriva några klara orsak/verkan förhållanden. Med detta menas att skillnader på kommunnivå i t ex åldersstruktur, sjukfrånvaro och löneläge inte motsvaras i skillnader i t ex kr/elev. 6

7 Avsikten med detta jämförelsearbete är att bidra till ett tydligare och bättre utgångsläge där kvalitetsbrister är åtgärdade och jämförelsetalen är tydliga på så sätt att de beskriver en likartad totalbild för respektive verksamhetsform. Utifrån detta utgångsläge kan sedan den enskilda kommunen arbeta vidare med någon annan jämförbar kommun för att på detta sätt öka kostnads- och kvalitetsmedvetenheten. Det är dock viktigt att påpeka att det alltid måste tas hänsyn till en viss felmarginal på ungefär +/- 5%. Man når aldrig till 100% även om det är något man strävar efter. Tilläggsuppdrag Ett tilläggsuppdrag till årets arbete var att göra en kartläggning av de faktorer som påverkar jämförelsetalen. För att bättre kunna svara på detta har kontakter tagits med Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet. Sofia Wallén har skrivit en D-uppsats under våren 2006 Resultatbenchmarking en studie om svårigheterna med att få nyckeltal att komma till användning i kommunsektorn. Uppsatsen har alltså inte kartlagt faktorer som påverkar jämförelsetalen utan i stället inriktat sig på varför det är svårt att använda sig av dem. För att få svar på varför det är svårt att använda sig av resultatbenchmarking (RBM) har Sofia Wallén arbetat utifrån ett antal hypoteser: - För att olika aktörer i organisationen vill olika saker med RBM-tekniken. - För att aktörer i organisationen av olika anledningar inte vill arbeta med RBM. - För att organisationen har för lite tid för att arbeta med RBM. - För att nyckeltalens bristande aktualitet hindrar jämförelserna från att blomma ut. - För att organisationen inte är förberedd för RBM-tekniken. - För att organisationen nöjer sig med att vara bra nog. Den enda hypotes som inte kan styrkas i uppsatsen är hypotesen om att nyckeltalens bristande aktualitet hindrar jämförelserna från att blomma ut. Av de befintliga forskningsresultat som presenteras i uppsatsen syns det tydligt att det finns många olika förklaringar till varför RBM-tekniken är svår att använda Förklaringarna verkar dock hänga ihop med en gemensam nämnare det finns en ovilja att låta RBM-tekniken komma till användning. 1.5 Fortsatt arbete inför 2006 I och med att Skolekonomgruppen arbetat med att kvalitetssäkra jämförelsetal under ett par år vill gruppen utveckla arbetet med att analysera material som nu finns i offentlig statistik. Vi drar slutsatsen att den statistik som idag finns tillgänglig hos t ex Skolverket är av sådan kvalité att den kan användas i vårt fortsatta arbete. Fördelen med detta är att vi får mer tid över till analys och mindre tid används till framtagande av material. Kvalitetssäkringen av indata kommer alltjämt att fortgå utifrån offentligt material eftersom avvikelser tydliggörs på ett bättre sätt vid jämförelse mellan kommunerna i GR 7

8 2. KOMMUNBESKRIVNINGAR 2.0 Ale kommun 2005 I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,4% Primärkommunal skattesats: 22,00 0,0% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,2% 4,7% - Familjedaghem ,9% -1,6% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,8% 6,2% - Obligatorisk särskola ,3% 17,1% 2.1 Alingsås kommun 2005 I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,7% Primärkommunal skattesats: 21,79 0,0% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,9% 7,4% - Familjedaghem ,8% 10,7% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,8% 4,3% - Obligatorisk särskola ,7% 9,3% 8

9 2.2 Tjörns kommun Befolkning per 31/12: I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Primärkommunal skattesats: 21,64 Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,8% - Familjedaghem ,3% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,1% - Obligatorisk särskola ,6% 2.3 Härryda kommun 2005 I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,2% Primärkommunal skattesats: 21,30 0,7% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,4% 3,9% - Familjedaghem ,5% 5,2% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,2% 2,5% - Obligatorisk särskola ,5% 10,8% 9

10 2.4 Kungsbacka kommun I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,6% Primärkommunal skattesats: 21,53 3,4% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,8% 3,9% - Familjedaghem ,7% -10,8% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,8% 2,6% - Obligatorisk särskola ,5% 14,1% 2.5 Kungälvs kommun 2005 I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,1% Primärkommunal skattesats: 21,97 0,0% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,6% 6,3% - Familjedaghem ,9% 2,7% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,4% 6,0% - Obligatorisk särskola ,8% 5,2% 10

11 2.6 Lerums kommun 2005 I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,8% Primärkommunal skattesats: 21,28 1,9% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,2% 8,5% - Familjedaghem ,8% 3,8% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,2% 9,2% - Obligatorisk särskola ,8% 2,1% 2.8 Mölndals kommun 2005 I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,8% Primärkommunal skattesats: 21,14 0,0% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,7% 5,5% - Familjedaghem ,7% 9,4% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,4% 3,8% - Obligatorisk särskola ,3% 15,6% 11

12 2.9 Partille kommun 2005 I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,8% Primärkommunal skattesats: 20,74 0,0% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,6% 0,5% - Familjedaghem ,5% -10,4% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,4% 3,2% - Obligatorisk särskola ,6% -2,2% 2.10 Stenungsunds kommun 2005 I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,9% Primärkommunal skattesats: 22,32 0,0% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,5% 3,2% - Familjedaghem ,0% -8,7% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,9% 0,0% - Obligatorisk särskola ,4% 2,6% 12

13 2.11 Öckerö kommun 2005 I förhållande till medel, inom GR, år 2005 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: ,7% Primärkommunal skattesats: 21,19 5,0% Kostnad per barn och elev för kommunal regi: - Förskola ,9% 11,4% - Familjedaghem ,5% 4,8% - Förskoleklass, Grundskola och fritidshem summerat ,8% 1,9% - Obligatorisk särskola ,2% 16,2% 13

14 3. JÄMFÖRELSETAL FÖR GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG, FÖRSKOLA OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA 3.1 Allmänt om diagrammen Viktigt att ha med sig när man läser rapporten är att kommunerna jämförs utifrån ett produktionsperspektiv eller det som SCB kallar för skolkommun eller kommunal regi. Jämförelsetalen tar alltså inte hänsyn till alla folkbokförda elever i respektive kommun utan bara till de elever som omfattas av den egna verksamheten. Eleverna kan därför både vara från den egna kommunen och från andra kommuner så länge de går på en kommunal skola i aktuell kommun. De uppgifter som ligger till grund för diagrammen redovisas i bilaga 1. Flera diagram innehåller två dimensioner. På den vänstra y-axeln redovisas de värden som ligger till grund för staplarna i diagrammen med enhet kronor per elev. På den högra y-axeln redovisas olika uppgifter i form av en linje, som elever per årsarbetare eller kvadratmeter per elev etc. Förutom diagram 1 där kostnaden per elev för alla skolformer utom särskolan redovisas på den vänstra y-axel och där särskolan redovisas på den högra y-axeln. Få elever per årsarbetare innebär ett lågt värde på linjen, vilket ger en hög kostnad, dvs en hög stapel. Detta sätt att mäta är motsatsen till vad man normalt är van vid inom grundskolan, där man brukar mäta årsarbetare per 100 elever. Då mäter man personaltätheten i ställer för antalet barn per årsarbetare. Mäter man på detta sätt blir förhållandet det omvända. Medelvärdena är ej viktade dvs varje kommun får samma tyngd. Även om mycket tid och kraft har lagts ned på att få kommunernas uppgifter likvärdiga så att de går att jämföra, finns det fortfarande skillnader. Dessa påverkar naturligtvis även om det i de flesta fall är marginellt. Skillnader kan vara i hur man räknar antal årsarbetare och andel personalomkostnader, samt hur kommunerna hanterar redovisningen av sin semesterlöneskuld mm. Tidigare erfarenheter kring jämförelsetal har visat att resultatet kan innehålla en felmarginal på ca +/- 5%. Det finns all anledning att tro att detta även gäller denna studie. Därför bör det framhållas, att en skillnad i kostnad per elev multiplicerat med antal elever inte kan överföras i en kostnadsskillnad mellan två kommuner, utan att ta hänsyn till en viss felmarginal. Analysen för 2005 avgränsar sig till att vi jämför hur medelvärdet har förändrat sig inom GR: s kommuner jämfört med föregående år. Vidare analys på kommunnivå får ske på lokal nivå. Diagram Kostnad för kommunal regi Kostnad per barn och elev för kommunal regi och verksamhetsform för år Detta diagram jämför kommunernas kostnader per barn och elev för kommunal regi. Alla skolformer utom särskolan redovisas på den vänstra y-axeln. Särskolan redovisas på den högra 14

15 y-axeln. Med kommunal regi menas den totala bruttokostnaden per barn och elev i kommunens egna verksamhet. Med den totala kostnaden menas att samtliga kostnader i kommunen är medräknade och att det är en bruttokostnad innebär att intäkterna är borträknade. Anledningen till att intäkterna är borträknade är framför allt för att få en kostnadsbild exklusive föräldraavgifter. Dessa beror inte på verksamhetens organisation och brukarnas behov utan främst på föräldrarnas inkomst. Diagrammet innehåller även samtliga verksamhetsformer för att få en överblick av läget i respektive kommun. KOSTNAD PER BARN OCH ELEV FÖR KOMMUNAL REGI FÖR ÅR ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Förskola Familjedaghem Grundskola, förskoleklass & fritidshem Obligatorisk särskola Förskolan har ökat med 7,3%. Vi tror att en anledning till detta är statsbidraget till personalförstärkningar inom förskolan. Tjörn, med en hög kostnad per barn, var inte med förra året vilket vi tror också bidrar till den procentuella skillnaden. Familjedaghem har ökat med 1,9 % vilket får anses vara marginellt. Grundskola, förskoleklass & fritidshem har ökat med 5,5%. En bidragande orsak till detta är vikande elevunderlag och att skolan inte hunnit anpassa sig. Fördelningen av bidraget för personalförstärkning inom skola ( Wärnerssonpengar ) har påverkat kommunernas nettokostnader både positivt och negativt beroende på hur stor del som gått till skolan av det generella bidraget. Obligatorisk särskola har ökat med 9,9 %. När det gäller kostnaden för den obligatoriska särskolan så baseras detta på ett mycket minde antal barn samtidigt som behoven hos barnen skiljer sig mycket åt. Detta gör att skillnaderna blir betydligt större mellan de olika kommunerna. 15

16 Diagram Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 1 Kostnad per elev för pedagogisk personal samt lokaler och inventarier för år Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev för pedagogisk personal samt lokaler och inventarier. Diagrammet är ett stapeldiagram där de olika kostnaderna hamnar ovanpå varandra, nederst pedagogisk personal och överst lokaler och inventarier. Texten behandlar helheten medan varje del (kostnad) behandlas i diagram 2, 3 och 4. Kostnaden för pedagogisk personal avser främst lönerna för denna personalgrupp. FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för pedagogisk personal samt lokaler och inventarier för år ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/elev för pedagogisk personal Kr/elev för lokal och inventariekostnad Kostnad per elev för pedagogisk personal samt lokaler och inventarier har ökat med 3,4%, varav kostnaden för pedagogisk personal har ökat med 4,1% och lokaler med 1,7%. Kostnaden för pedagogisk personal per elev är högst i Alingsås kr och lägst i Partille kr. Kostnaden för lokaler per elev är högst i Partille kr och lägst i Öckerö kr. Diagram Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 2 Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare för år

17 Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare för förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans. Den vänstra stapeln visar kostnaden per elev och linjen syftar på antal elever per årsarbetare. FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever (barn) per årsarbetare för år ,8 18,0 16,0 14, ,0 10,5 10,4 9,8 10,9 11,0 11,3 9,6 11,0 11,2 10,4 10,4 12,0 10,0 8, , , ,0 0,0 ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/elev för pedagogisk personal Elever per årsarbetare Kostnaden per elev för pedagogisk personal har ökat med 4,1%. Antalet elever per årsarbetare har ökat från 10,2 till 11,2 elever per årsarbetare. Antalet elever per årsarbetare är högst i Kungälv 16,8 och lägst i Stenungsund 9,6. Diagram Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 3 Kostnad per elev (barn) för lokaler och inventarier samt yta per elev (barn) för år Detta diagram jämför kommunernas lokalkostnader per elev (barn) för förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans och ytan per elev (barn). Lokalkostnaderna kan huvudsakligen delas upp i fyra delar: kapitalkostnader för fastigheter och inventarier, driftskostnader (el, värme och vatten etc), städkostnader (personal och material) och övriga kostnader. År 2003 gjordes det en undersökning i några kommuner inom GR som visade att kapitalkostnaderna stod för ca 35% av totalkostnaden. Samtliga kommuner i ovanstående undersökningen hade då en internränta på 5,5%. En kommun med många äldre skolor har naturligtvis lägre kapitalkostnader. Driftskostnader och övriga kostnader utgör ca 50% av kostnaden och städning står för ca 15% av kostnaden. 17

18 FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för lokaler och inventarier samt yta per elev för år , ,8 14,7 14,3 13,5 16,4 13,9 16,2 13,6 17,8 13,1 14,4 13,7 13,4 18,0 16,0 14, ,1 12, , , , , ,0 0,0 ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/elev Kvm/elev Kostnaden per elev för lokaler och inventarier har ökat med 1,7%. Antalet kvm per elev har ökat från 13,7 kvm till 14,4 kvm. Antalet barn inom grundskolan har sjunkit vilket kan vara en anledning till att antalet kvadratmeter per barn ökar. Antalet kvm per elev är högst i Tjörn 17,8 och lägst i Stenungsund 11,1. Diagram Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 4 Jämförande statistik för grundskolan för år Detta diagram jämför kostnaden per elev och antal elever per årsarbetare för pedagogisk personal. Detta sätts sedan i relation till medianlön, medelålder och sjukfrånvaro för lärare. I stort kan man säga att anledningen till olikheter i kostnadsläget mellan olika kommuner beror på personaltätheten, dvs antal elever per årsarbetare. Om medianlönen får beskriva personalkostnadsläget i respektive kommun så visar diagrammet nedan på små skillnader mellan kommunerna. En viss koppling finns mellan medianlön och medelålder. Men det finns även kommuner med en låg medelålder och en medianlön på genomsnittet. Sjukfrånvaro och löneläget påverkar alltså kostnadsläget mindre än personaltätheten. 18

19 JÄMFÖRANDE STATISTIK FÖR GRUNDSKOLAN ÅR , , , , , ,0 0 ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ 0,0 Undervisningskostnad per elev Medianlön för lärare Medelålder för lärare Elever per årsarbetare, pedagogisk personal Sjukfrånvaro för lärare ALE ALINGSÅS HÄRRYDA GRUNDSKOLA Undervisningskostnad per elev Medianlön för lärare Medelålder för lärare 44,2 49,9 47,8 46,7 42,9 45,0 47,0 42,0 49,6 48,0 47,6 Elever per årsarbetare, pedagogisk personal 11,7 12,1 13,4 12,2 25,7 12,4 13,6 13,1 11,0 13,2 Sjukfrånvaro för lärare 5,5 8,1 7,3 6,5 4,7 7,1 8,8 10,8 10,0 K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ Undervisningskostnad per elev är högst i Alingsås kr och lägst i Tjörn kr. Medianlön för lärare är högst i Tjörn kr och lägst i Partille kr. Medelålder för lärare är högst i Alingsås 49,9 år och lägst i Partille 42 år. Elever per årsarbetare pedagogisk personal är högst i Mölndal 13,6 (om man undantar Kungälv) och lägst i Stenungsund 11. Sjukfrånvaro för lärare är högst i Partille 10,8 och lägst i Ale 5,5. Diagram Förskola 1 Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för kommunernas förskolor. Tolkning av diagrammet kan jämföras med diagram 2. 19

20 FÖRSKOLA Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år , ,5 6,2 5,2 5,0 5,5 5,7 5,8 5,9 5,0 5,3 5,5 5,6 6,0 6,0 5, , , , ,0 0,0 ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/elev för pedagogisk personal Barn per årsarbetare Kostnaden per barn ligger mellan kr och kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr. Antal barn per årsarbetare varierar mellan 5,0 och 6,2. Lerum, Partille och Mölndal har förhållandevis låga kostnader. Samma kommuner har också många barn per årsarbetare där många barn enligt femtontimmarsregeln kan spela en viss roll. Tjörn har förhållandevis höga kostnader, tyvärr saknas uppgifter om barn per årsarbetare. Diagram Förskola 2 Kostnad per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3-åringar för år Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3-åringar för kommunernas förskolor. Eftersom kostnaden för 1-3-åringar är högre än för de äldre barnen förväntas kostnaden stiga vid ökad andel 1-3-åringar. 20

21 FÖRSKOLA Kostnad per barn för pedagogisk personal och andel 1-3 åringar för år % % 50% 55% 57% 53% 45% 61% 60% 48% 46% 45% 60% 50% % 30% 26% 40% 30% % % 0% ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/barn för pedagogisk personal Andel 1-3 åringar Andelen 1-3-åringar ligger mellan 26 % och 61 %. Medelvärdet för samtliga kommuner är 48 %, en ökning med två procentenheter jämfört med På kostnadssidan utmärker sig tre kommuner med låga kostnader, Mölndal, Lerum, och Partille. Definitionen av 1-3-åringar är något oklar och kan skilja sig mellan de olika kommunerna. 21

22 Diagram Förskola 3 Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år Detta diagram jämför kommunernas lokal- och inventariekostnader per barn och yta per barn för förskolan. FÖRSKOLA Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år ,0 12,2 12,4 12, ,0 11,4 10,8 10,7 9,9 10,9 10,8 10,8 10,3 9,9 12,0 10, ,6 8, ,0 4, , ,0 ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/barn Kvm/barn Kostnaden per barn ligger mellan 11tkr och 19 tkr. Medelvärdet för samtliga kommuner är 14,7 tkr per barn. Ytan varierar mellan 7,6, och 12,4 kvm per barn och medelvärdet är 10, 8. Jämfört med föregående år så har kostnaden totalt minskat marginellt per barn. Stenungsund, Kungsbacka och Mölndal ligger högst vad gäller kostnad per barn, vilket beror på höga initialkostnader för nya lokaler. Ytan fördelar sig enligt tabellen till höger. Den kommun som avviker från de övriga är Alingsås. Kvm/barn ALE ALINGSÅS 8 7 HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN 12 ÖCKERÖ

23 Diagram Förskola 4 Jämförande statistik för förskolan för år 2005 Detta diagram jämför kostnaden per barn och antal barn per årsarbetare för pedagogisk personal. Detta sätts sedan relation till medianlön, medelålder och sjukfrånvaro för förskolelärare. I stort kan man säga att anledningen till olikheter i kostnadsläget mellan olika kommuner beror på personaltätheten, dvs antal elever per årsarbetare. Om medianlönen får beskriva personalkostnadsläget i respektive kommun så visar diagrammet nedan på mycket små skillnader mellan kommunerna. JÄMFÖRANDE STATISTIK FÖR FÖRSKOLAN ÅR , , ,0 35,0 30,0 25, ,0 15, , ,0 0 ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ 0,0 Undervisningskostnad per barn Medianlön för fsk-lärare Medelålder för fsk-lärare Barn per årsarbetare, pedagogisk personal Sjukfrånvaro för fsk-lärare ALE ALINGSÅS HÄRRYDA FÖRSKOLA Undervisningskostnad per barn Medianlön för fsk-lärare Medelålder för fsk-lärare 45,6 45,4 46,1 44,3 44,4 43,4 40,0 41,0 43,7 47,0 45,6 Barn per årsarbetare, pedagogisk personal 5,5 6,2 5,2 5,0 5,5 5,7 5,5 5,9 5,0 5,3 Sjukfrånvaro för fsk-lärare 10,0 8,6 13,9 9,9 12,3 10,4 10,2 15,1 7,7 10,8 K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ Noterbart att undervisningskostnaden i Tjörns kommun per barn är högst, medan medianlönen inte avviker speciellt mycket mellan kommunerna. Lägst medelålder för förskolelärare har 23

24 Mölndal och Partille, ingen är dock under 40 år. Alingsås har flest barn per årsarbetare. Sjukfrånvaron för förskolelärare är lägst i Tjörns kommun medan den är högst i Kungälv, median lön för förskolelärare är dock ungefär densamma. Ingen kommun har en medianlön understigande kr och skillnaden mellan kommunerna är inte speciellt stor, mellan till kr. Diagram Familjedaghem 1 Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för kommunernas familjedaghem. Detaljerade definitioner för diagrammets delar finns i bilaga 1. FAMILJEDAGHEM Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år ,4 7, ,0 6, ,7 4,6 4,7 5,0 4,7 4,8 4,4 5,0 4,9 4,9 5,1 5, ,9 4, ,0 2, ,0 0 0,0 ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/barn för pedagogisk personal Barn per årsarbetare Kostnaden per barn ligger mellan kr och kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per barn. Barnantalet per årsarbetare varierar mellan 3,9 och 6,4. Medelvärdet är 4,9 barn per årsarbetare. Jämfört med föregående år så har medelvärdet för kostnaden per barn ökat med ca 9% (eller kr). Antalet barn per årsarbetare är oförändrat med

25 Diagram Familjedaghem 2 Kostnad per barn för pedagogisk personal och andel 1-3 respektive 6-12 åringar för år Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och andel 1-3-åringar för kommunernas familjedaghem. Eftersom kostnaden för 1-3-åringar är högre än för de äldre barnen förväntas kostnaden stiga vid ökad andel 1-3-åringar. FAMILJEDAGHEM Kostnad per barn för pedagogisk persona och andel 1-3 respektive 6-12 åringar för år % % % % % % % % 0 0% ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/barn för pedagogisk personal Andel 1-3 åringar Andel 6-12 åringar Kostnaden per barn behandlades i diagram 8. Andelen 1-3-åringar ligger mellan 26% och 48%. Medelvärdet för samtliga kommuner är 48%. Tjörn har högst andel 1-3 åringar med 48%. Stenungsund har lägst andel med 26%. Jämfört med år 2004 har andelen 1-3 åringar ökat ca 2% i regionen. Kostnadsökningen för pedagogisk personal ligger på ca 9 procent jämfört med föregående år. När det gäller andelen 6-12 åringar, dvs skolbarn, så är andelen oförändrad jämfört med

26 Diagram Obligatorisk särskola 1 Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för kommunernas obligatoriska särskola. Tolkning av diagrammet kan jämföras med diagram 2. OBLIGATORISK SÄRSKOLA Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare för år ,2 8,0 7,0 6, ,0 3,6 4, ,4 1,9 2,0 2,9 1,9 3,1 2,0 2,0 2,2 2,8 2,7 3,0 3,0 2, ,0 0,0 ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/elev för pedagogisk personal Barn per årsarbetare När det gäller jämförelsetalen för den obligatoriska särskolan så baseras detta på ett mycket minde antal barn samtidigt som behoven hos barnen skiljer sig mycket åt. Detta gör att skillnaderna blir betydligt större mellan de olika kommunerna. Kostnaden för pedagogisk personal ligger mellan kr och kr per elev. Detta är en skillnad på kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per barn. Antal barn per årsarbetare varierar mellan 1,4 och 7,2 och medelvärdet är 2,8. Jämfört med år 2004 så har medelvärdet för kostnaden per elev för pedagogisk personal ökat med ca 9% (eller kr). Antalet elever per årsarbetare har ökat med 0,1 barn per årsarbetare från 2,7 till 2,8. 26

27 Diagram Obligatorisk särskola 2 Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år Detta diagram jämför kommunernas lokal- och inventariekostnader per barn och yta per barn för särskolan. Även vad gäller lokaler är skillnaderna stora mellan kommunerna, vilket visar på mätproblematiken kring den obligatoriska särskolan. Vad som ingår i lokal- och inventariekostnaden förklaras under diagram 4. OBLIGATIORISK SÄRSKOLA Kostnad per elev för lokaler och inventarier samt yta per elev för år , ,7 70, ,5 23,3 24,5 49,8 37,7 31,5 23,1 32,3 24,6 24,3 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 12,2 11, ,0 0,0 ALE ALINGSÅS HÄRRYDA K.BACKA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL PARTILLE ST.SUND TJÖRN ÖCKERÖ MEDEL 2005 MEDEL 2004 MEDEL 2003 Kr/barn Kvm/barn Kostnaden per barn ligger mellan kr och kr. Det är en skillnad med kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per barn. Ytan varierar kraftigt mellan kommunerna, t ex så har Tjörn angett 66,7 kvm/barn. Uppgift saknas för Öckerö. 27

28 BILAGA 1: Anvisning för jämförelsetal skola, skolbarnsomsorg och förskola år Pedagogisk personal / Undervisning 1.1 Förskoleklass Kostnader för pedagogisk personal (finns ej som egen rad i Räkenskapssammandraget - RS) Utgår från rad 355 i RS, men exklusive personalkostnader för städ, måltid och arbetsledande personal. Intäkter och kostnader avseende samtliga förekommande lärooch timplanebundna aktiviteter redovisas här, dvs i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Om läraren till en andel av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever ska detta ej redovisas. Lönekostnader för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Övriga kostnader för kompetensutveckling ska inte redovisas. Kostnader och ersättning för handledning av lärarkandidater skall redovisas här. De personalkategorier (befattningskoder) som skall ingå i pedagogisk personal är i stort sett samma som är förtryckta när kommunerna skall redovisa antal årsarbetare till Skolverket vid uppföljningen av statsbidraget för kvalitetsförstärkande åtgärder inom skola och fritidshem. Undantaget är antalet årsarbetare för skolledning och studie- och yrkesvägledning (befattningskoder 2018, 2070, 2072, 2085 och 2523), vilka inte skall ingå i pedagogisk personal: 3460 = Fritidsledare 3465 = Fritidspedagog 3641 = Förskollärare 3680 = Barnskötare Antal årsarbetare (finns ej med i RS) Antal årsarbetare hämtas från SCB:s individfil, som kan beställas via Inge Göransson tel: (en beställning måste göras både för 2002 och 2003). Individfilen mäter antalet årsarbetare per skola och per den 15 oktober respektive år. Det antal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet årsarbetare 15 oktober 2002 och Antalet årsarbetare på SCB:s individfil avser personalkategorierna ovan. SCB mäter antalet årsarbetare utifrån sysselsättningsgraden, dvs den anställdes sysselsättning i procent av en heltidsanställning. Antal elever (RS rad 88 antal inskrivna elever i förskoleklass kommunal regi) Här redovisas antal elever som går i förskoleklass i den egna kommunen. Det elevantal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet elever 15 oktober 2002 och Antalet elever skall även redovisas per skola (uppgifterna kan beställas från SCB). 28

29 1.2 Grundskola Kostnader för pedagogisk personal - undervisning (RS rad undervisning) Intäkter och kostnader avseende samtliga förekommande läro- och timplanebundna aktiviteter redovisas här, dvs i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals (tex fritidspedagogers och förskollärares) löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Exempel på läro- och timplanebundna aktiviteter är förutom reguljär undervisning särskilda stödinsatser, prov och arbetslivsorientering. Om läraren till en andel av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever ska den delen ej redovisas. Lönekostnader för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Övriga kostnader för kompetensutveckling ska ej redovisas. Kostnader och ersättning för handledning av lärarkandidater skall redovisas här. De personalkategorier (befattningskoder) som skall ingå i pedagogisk personal är i stort sett samma som är förtryckta när kommunerna skall redovisa antal årsarbetare till Skolverket vid uppföljningen av statsbidraget för kvalitetsförstärkande åtgärder inom skola och fritidshem. Undantaget är antalet årsarbetare för skolledning och studie- och yrkesvägledning (befattningskoder 2018, 2070, 2072, 2085 och 2523), vilka inte skall ingå i pedagogisk personal: 0033 = Timlärare (fastst undervistid) 0099 = Korttidsanställd (tillf undervis) 2080 = Lektor 2090 = Adjunkt/ämneslärare teoret ämnen 2116 = Hemspråkslärare 2901 = Lågstadielärare 2902 = Mellanstadielärare 2903 = Lärare i matematik/no åk = Lärare i svenska/so åk = Lärare i övriga ämnen åk = Lärare mate./no-ämnen (åk 4-9) 2907 = Lärare i svenska /SO (åk 4-9) 2908 = Lärare i svenska/språk (åk 4-9) 2909 = Lärare teoret+prakt/estet (åk 4-9) 2910 = Lärare matematik/no-ämnen, gymnasiet 2911 = Lärare svenska/so-ämnen, gymnasiet 2912 = Lärare svenska/språk, gymnasiet 2913 = Lärare tekniska ämnen (Gy,kom) 2914 = Lärare ekonom ämnen (Gy,kom) 2915 = Lärare i övr allm ämnen (Gy) 2916 = Lärare beklädtekn ämnen 2939 = Hemspråkslärare 2940 = Lärare övriga ämnen 2942 = Lärare teater 2943 = Lärare dans 2945 = Lärare i mediaämnen 2946 = Lärare i svenska som andraspråk 2996 = Lärare ADB/datakunskap 2999 = Lärare ospecificerade 2917 = Lärare bygg- och anlägg ämnen 2918 = Lärare el/tele tekn ämnen 2919 = Lärare drifts- och underh 2920 = Lärare fordonstekn ämnen 2921 = Lärare livsmedelstekn ämen 2922 = Lärare restaurang/storhushållsämnen 2923 = Lärare processtekniska ämnen 2924 = Lärare trätekniska ämnen 2925 = Lärare verkstads/indutekn ämnen 2926 = Lärare hantverksämnen 2927 = Lärare handel- och kontorssämnen 2928 = Lärare natur mnen 2929 = Lärare omvårdnadsämnen 2930 = Lärare barn- och ungdomsämnen 2932 = Lärare idrott 2933 = Lärare musik 2934 = Lärare bild 2935 = Lärare trä- och metallslöjd 2936 = Lärare textilsl jd 2937 = Lärare hushållsämnen 2938 = Lärare specialpedagogik 29

30 30