Kartläggning av hemkommuners kostnader för elever i hörselklasser med regionalt upptagningsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av hemkommuners kostnader för elever i hörselklasser med regionalt upptagningsområde"

Transkript

1 Konsultrapport november 2009 Genomförd på uppdrag av Statskontoret Kartläggning av hemkommuners kostnader för elever i hörselklasser med regionalt upptagningsområde

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Rapportens disposition Medverkande konsulter Kort om skolorna Antal elever och verksamhet Bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten Skolornas nivåer för de interkommunala ersättningarna Beräkning av nivån för den interkommunala ersättningen Skolornas ersättningsmodeller Tjänster som ingår i skolornas interkommunala ersättning Den interkommunala ersättningens storlek Statens och hemkommunernas totala kostnad Hemkommunernas kostnader Utbildningskostnader Skolbarnomsorgskostnader Reskostnader Sammanställning av kostnader Sammanfattande analys...22 Bilaga 1. Metodologiska överväganden Bilaga 2. Utbildningskostnader Bilaga 3. Skolbarnomsorgskostnader Bilaga 4. Reskostnader Bilaga 5. Sammanställning av kostnader per elev läsåret 2008/09 Bilaga 6. Jämförelser av utbildnings- och reskostnader med genomsnittet för respektive kommuns grundskola Bilaga 7. Kostnad per elev för utbildning enligt uppgifter lämnade till Specialpedagogiska skolmyndigheten Bilaga 8. Intervjuade personer 1

3 Tabell- och figurförteckning Tabell 1. Antal hörselklasselever och hemkommuner läsåret 2008/ Tabell 2. Modell för beräkning av SIS-bidrag för regionala undervisningsinsatser... 8 Tabell 3. SIS-bidrag läsåret 2008/ Tabell 4. Skolornas ersättningsmodeller...10 Tabell 5. Tjänster inkluderade i den interkommunala ersättningen...11 Tabell 6. Alviksskolans ersättningsnivåer läsåret 2008/ Tabell 7. Ersättningsnivåer läsåret 2008/09, samtliga skolor...12 Tabell 8. Summering av interkommunal ersättning och SIS-bidrag läsåret 2008/ Tabell 9. Nyckeltal utbildningskostnader läsåret 2008/ Figur 1. Genomsnittlig skolbarnomsorgskostnad per elev läsåret 2008/ Tabell 10. Nyckeltal skolbarnomsorgskostnader läsåret 2008/ Figur 2. Genomsnittlig reskostnad per elev läsåret 2008/ Tabell 11. Nyckeltal reskostnader läsåret 2008/ Tabell 12. Sammanställning av kostnader...19 Figur 3. Spridningsdiagram över hemkommunernas utbildnings- och reskostnader...19 Tabell 13. Antal (andel) kommuner i olika kostnadsintervaller läsåret 2008/ Figur 4. Kommunernas kostnader för utbildning, skolbarnomsorg och resor per elev läsåret 2008/ Tabell 14. Jämförelse av ersättningen för den statliga specialskolan och kostnaden per elev i de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde

4 1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av Statskontoret kartlagt hemkommuners kostnader för elever i de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde samt en friskola med liknande verksamhet. Uppdraget omfattar hemkommunernas kostnad för elever i de kommunala hörselklasserna vid Parkskolan i Uppsala, Alviksskolan i Stockholm, Solander Östra i Piteå, Silviaskolan i Hässleholm, Kannebäcksskolan i Göteborg samt Söderskolan i Falkenberg. Vidare omfattas hemkommunernas kostnad för elever i den idéburna friskolan Nya Broskolan i Stockholm. I uppdraget har även ingått att utöver utbildningskostnader även särredovisa eventuella boende- och reskostnader. Under kartläggningsarbetets gång har konstaterats att det är relevant att även beakta kommunernas kostnader för skolbarnomsorg. Hemkommunernas kostnad för utbildning är i praktiken den samma som nivån på den interkommunala ersättning som de sju skolorna tar ut för eleverna. Sex av de sju skolorna tillämpar en ersättningsmodell där det finns en standardnivå för ersättningen som gäller samtliga elever men där möjligheten också finns att göra särskilda överenskommelser om ersättningens nivå för elever med särskilda behov. Alviksskolans ersättningsnivå varierar med hänsyn till elevens behov och vilket skolår eleven fullgör. Även Alviksskolan gör särskilda överenskommelser för elever med särskilda behov. Tabell. Ersättningsnivåer läsåret 2008/09, samtliga skolor Skola Interkommunal ersättning Alviksskolan kr Kannebäcksskolan kr Nya Broskolan uppgift saknas Parkskolan kr Silviaskolan kr Söderskolan kr Solander Östra kr Källa: Uppgifterna har lämnats av respektive skola. Skolornas ersättningsnivåer är inte rakt av jämförbara. Det finns vissa skillnader beträffande vad ersättningen berättigar till. Exempelvis ingår i Parkskolans ersättning, till skillnad från övriga skolor, skolbarnomsorg. Skolorna har också gått tillväga på olika sätt när nivån för ersättningen beräknats. Olika kostnader har beaktats då kostnaden för att tillhandahålla utbildningen beräknats. I den statliga specialskolan svarar staten för att eleverna kostnadsfritt erhåller för utbildningen nödvändiga resor och boende för de elever som p.g.a. skolgången måste bo utanför det egna hemmet. Hemkommunerna betalar för dessa elever en ersättning per termin och elev till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nivån på denna ersättning år 2009 är kr per elev och år. Den faktiska kostnaden för att bedriva verksamheten är dock betydligt högre. År 2007 var den kr. Av de uppgifter som redovisats av hemkommunerna inom ramarna för denna kartläggning är det tydligt att kostnaden för de interkommunala elevernas utbildning är något lägre än nivån på ersättningen för den statliga specialskolan. Om däremot hemkommunernas reskostnader beaktas är den genomsnittliga kostnaden ca kr högre per elev i de kommunala hör- 1 En beräkning av genomsnittskostnaden har gjorts. I avsnitt 4.4 förklaras hur denna beräknats. 3

5 selklasserna med regionalt upptagningsområde. Om dessutom skolbarnomsorgskostnaderna beaktas är den genomsnittliga kostnaden drygt kr högre per elev. Tabell. Jämförelse av ersättningen för den statliga specialskolan och kostnaden per elev i de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde Kostnader Nyckeltal Hemkommunens kostnad per elev läsåret 2008/09 Avvikelse mot den statliga specialskolans ersättningsnivå Utbildning Medelvärde kr kr Utbildning och skolbarnomsorg Medelvärde kr kr Utbildning och resor Medelvärde kr kr Utbildning, skolbarnomsorg och resor Medelvärde kr kr Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och skolorna Hemkommunernas kostnader skiljer sig mycket åt, vilket beror på ett flertal faktorer. Utbildnings- och skolbarnomsorgskostnaderna påverkas i första hand av skolornas olika nivåer för den interkommunala ersättningen och andelen elever med särskilda behov. Reskostnaderna, som kan skilja sig väldigt mycket åt, påverkas i första hand av valet av färdmedel (t.ex. taxi eller kollektivtrafik), färdvägens längd, elevers eventuella tilläggshandikapp, möjligheten att samordna resor och möjligheten att resa i kollektivtrafik. I figuren nedan jämförs kostnaderna för utbildning, skolbarnomsorg och resor för de hemkommuner som har redovisat samtliga dessa kostnader kr Utbildningskostnader Reskostnader Skolbarnomsorgskostnader kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Figur. Kommunernas kostnader för utbildning, skolbarnomsorg och resor per elev läsåret 2008/09 Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och skolorna 4

6 2. Inledning 2.1. Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att se över hur kommunernas ersättning till staten för elever i specialskolan påverkat inskrivningen i densamma. Statskontoret har till uppdrag att föreslå principer för kommunernas ersättning med utgångspunkten att denna ska höjas. Statskontoret ska också överväga om differentierade ersättningsnivåer bör införas utifrån kostnader för olika elevgrupper fördelade på olika poster som t.ex. undervisning, boende och fritid. I den proposition som ligger till grund för dagens ersättningssystem (prop. 1998/99:105) framhålls att utgångspunkten för avgiftens storlek borde vara den kostnad som kommunerna betalar per elev i de kommunala skolorna. Detta innebär att kommunernas ersättning för elever med hörselskada i specialskolan borde vara i nivå med den kostnad som kommunen skulle ha haft för eleven inom ramen för den egna kommunala skolan eller de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde, d.v.s. kommunernas alternativkostnad. Statskontoret har vänt sig till Ernst & Young för att se hur stor denna alternativkostnad är för de kommuner som skickar elever till de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde samt en friskola med liknande verksamhet. Eventuella boendekostnader och reskostnader ska särredovisas. Hemkommuner för elever i den statliga specialskolan betalar en ersättning per termin och elev till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nivån på denna ersättning regleras genom förordningen SKOLFS1997:1 2. År 2009 är nivån kr per elev och år. Denna ersättning är emellertid betydligt lägre än den faktiska kostnaden som år 2007 uppgick till kr Syfte Syftet med uppdraget är att kartlägga hemkommunernas totala kostnad, samt eventuella boende- och reskostnader, för elever som idag går i kommunala hörselklasser med regionalt upptagningsområde samt friskolor med liknande verksamhet Avgränsning Uppdraget omfattar hemkommunernas kostnad för elever i de kommunala hörselklasserna vid Parkskolan i Uppsala, Alviksskolan i Stockholm, Solander Östra i Piteå, Silviaskolan i Hässleholm, Kannebäcksskolan i Göteborg samt Söderskolan i Falkenberg. Vidare omfattas hemkommunernas kostnad för elever i friskolan Nya Broskolan i Stockholm Metod Intervjuer med respektive skola har genomförts och skolornas ersättningsmodeller har kartlagts. I kontakterna med respektive skola har även identifierats hur många elever som går i de kommunala hörselklasserna, elevernas hemkommuner samt kostnaden för interkommunala elever. Uppgifter om kostnader enligt det interkommunala avtalet har erhållits för 60 kommuner och ca 97 procent av hörselklassernas elever. 2 Senaste ändringsföreskrift SKOLFS2008:85. 5

7 Kontakter har via e-post tagits med respektive hemkommun som, för respektive elev, ombetts lämna uppgifter avseende kostnader för utbildning enligt det interkommunala avtalet, samt för eventuellt tillkommande kostnader avseende modersmålsundervisning, skolbarnomsorg, resor, boende och övrigt. Uppgifter har erhållits från 41 av 60 kommuner. Uppgifterna avser totalt ca 80 procent av eleverna. Kontakter har vidare tagits med tjänstemän på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppgifter från skolornas ansökningar om bidrag för särskilda insatser på skolområdet (SISbidrag) samt uppgifter om beviljade bidrag har erhållits. Uppgifter om elever, kostnader och bidrag har inhämtats för läsåret 2008/09. Uppgifterna har sammanställts på elevnivå och utifrån detta material, som överlämnas till Statskontoret tillsammans med rapporten, har beräkningar gjorts. Vissa metodologiska överväganden har behövts göras när uppgifterna ställts samman. Dessa överväganden redogörs för i bilaga 1. I bilaga 8 framgår vilka personer som intervjuats inom ramarna för denna kartläggning. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med Ernst & Youngs kvalitetssäkringsmodell. Detta innebär att en intern avstämning görs med ytterligare person med kompetens inom området Rapportens disposition Rapporten inleds med en kortare redogörelse för de sju skolorna (kapitel 3). Därefter redogörs för de likheter och skillnader som finns mellan de sju skolornas ersättningsmodeller och ett resonemang förs kring de möjligheter och begränsningar som finns när det gäller att jämföra ersättningsnivåerna (kapitel 4). Sedan redogörs för respektive hemkommuns kostnader för utbildning, skolbarnomsorg och resor (kapitel 5). Slutligen jämförs hemkommunernas kostnader med den ersättningsnivå som gäller för den statliga specialskolan Medverkande konsulter Uppdraget har genomförts av Jane Granström, projektledare, samt av Johan Perols och Njal Roomans. Kvalitetssäkrare för uppdraget har varit Gunnar Uhlin. 6

8 3. Kort om skolorna 3.1. Antal elever och verksamhet Tre av skolorna har betydligt fler höreselklasselever än övriga fyra skolor. Alviksskolan är störst och har ungefär dubbelt så många elever i hörselklasser som Kannebäcks- och Silviaskolan. Utöver s.k. hörselklasser finns på Kannebäcksskolan även s.k. dövklasser samt taloch språkklasser vilka inte ingått i denna kartläggning. Om dessa elever inkluderas är elevantalet på Kannebäcksskolan ungefär lika stort som på Alviksskolan. Nya Broskolan, Parkskolan och Solander Östra har betydligt färre elever. Söderskolans hörselklassverksamhet, som kommer att läggas ned efter det nu pågående läsåret, är minst. Inflödet av nya elever har minskat de senaste åren p.g.a. av att höreselklassverksamheten varit nedläggningshotad. Tabell 1. Antal hörselklasselever och hemkommuner läsåret 2008/09 Antal Elever från Elever från Skola elever totalt den egna kommunen annan kommun Alviksskolan Stockholms stad Kannebäcksskolan Göteborgs stad Nya Broskolan Stockholms stad Parkskolan Uppsala kommun Silviaskolan Hässleholms kommun Söderskolan Falkenbergs kommun Solander Östra Piteå kommun) Antal hemkommuner (exkl. skolkommunen) Uppgift saknas Totalt Källa: Uppgifterna för Nya Broskolan är hämtade från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Övriga uppgifter har lämnats av respektive skola. Skolkommunens storlek i förhållande till upptagningsområdets storlek är en faktor som påverkar förhållandet mellan elever från den egna kommunen och elever från andra kommuner, s.k. interkommunala elever. En annan faktor som påverkar är om det finns näraliggande kommuner som själva bedriver hörselklassverksamhet men där upptagningsområdet är begränsat till den egna kommunen. Hörselklassverksamheten är betydligt mer personalintensiv än den ordinära grundskolan. Det medför att skalfördelarna i teorin borde vara mindre än i den ordinära grundskolan. Skalfördelar kan även erhållas genom att skolorna delar lokaler med annan skolverksamhet. Härigenom kan sannolikt bl.a. lokaler och stödresurser utnyttjas mer effektivt. Alviksskolan, Söderskolan och Solanderskolan bedriver också grundskoleverksamhet för elever utan hörselnedsättning. Kannebäcksskolan, Parkskolan och Silviaskolan är samlokaliserad med andra grundskolor. Nya Broskolan bedriver enbart resursskoleverksamhet. Samtliga skolor utom Silviaskolan erbjuder utbildning för elever från förskoleklass till årskurs nio. I de mindre skolorna finns inte alltid tillräckligt elevunderlag för att bedriva verksamhet inom alla årskurser. Silviaskolan erbjuder utbildning från årskurs ett till nio (tio). 7

9 3.2. Bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten De sju skolorna har inte enbart kostnader för verksamheten utan även intäkter. Skolorna kvalificerar sig för SIS-bidrag, d.v.s. bidrag för särskilda insatser på skolområdet, som kan ansökas om hos Specialpedagogiska skolmyndigheten. Skolhuvudmän kan ansöka om bidrag för regionala undervisningsinsatser, sjukhusundervisning och utvecklingsprojekt för elever med funktionsnedsättning. Storleken på bidraget för regionala undervisningsinsatser beräknas efter en tämligen enkel modell. För grundskoleelever påverkas bidragets storlek av tre faktorer. För det första påverkas bidragsbeloppet av om eleven har rörelsehinder eller inte. För det andra påverkas bidragsbeloppet av om eleven kommer från den egna eller från annan kommun. Syftet härmed är att en kommun som tar ett större regionalt ansvar ska kompenseras för detta. Slutligen så påverkas schablonbeloppens storlek (A D i tabellen nedan) av Specialpedagogiska skolmyndighetens anslag. Beroende på myndighetens anslag kan dessa schablonbelopp antingen höjas eller sänkas. Tabell 2. Modell för beräkning av SIS-bidrag för regionala undervisningsinsatser Elev från egen kommun Elev från annan kommun Elev utan rörelsehinder A kr C kr Elev med rörelsehinder B kr D kr I tabellen nedan framgår hur mycket respektive skola erhöll i SIS-bidrag läsåret 2008/09. Bidraget betalas ut på kalenderårsbasis och inte på läsårsbasis. I tabellen nedan har därför ett genomsnitt beräknats utifrån bidragets storlek år 2008 respektive år 2009 för att bättre motsvara erhållet bidrag för läsåret 2008/09. Det bidrag som skolorna erhållit för 2009 kan komma att justeras något efter skolornas slutredovisning till Specialpedagogiska skolmyndigheten efter kalenderåret. 3 Uppgifterna om elevantal i tabellen nedan är de uppgifter som skolorna rapporterat till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppgifterna skiljer sig något från de uppgifter som vi erhållit från skolorna inom ramarna för denna kartläggning. Tabell 3. SIS-bidrag läsåret 2008/09 Skola Genomsnittligt antal elever Andel elever från egen kommun Andel elever från annan kommun Bidrag per elev Bidrag totalt Alviksskolan % 66 % kr kr Kannebäcksskolan % 29 % kr kr Nya Broskolan % 60 % kr kr Parkskolan % 45 % kr kr Silviaskolan % 81 % kr kr Söderskolan 8 53 % 47 % kr kr Solander Östra % 53 % kr kr Källa: Specialpedagogiska myndigheten. Egna beräkningar. 3 För Alviksskolan gäller detta även 2008 års bidrag eftersom slutredovisning för 2008 inte skett. Det är enligt en tillfrågad på Specialpedagogiska skolmyndigheten ovanligt att justeringar behöver ske efter slutredovisning. 4 Bidraget söktes samlat för såväl hörselklass-, dövklass- samt tal- och språkklassverksamheten. De tre miljoner kronor som Specialpedagogiska skolmyndigheten varje år utan rekvisition betalar till Göteborgs stad för undervisning i kommunens grundskola av elever med dövhet, som annars skulle ha tagits emot i den statliga specialskolan Vänerskolan ingår ej i tabellen. 8

10 4. Skolornas nivåer för de interkommunala ersättningarna I detta kapitel redogörs inledningsvis för de förutsättningar som följer kommunallagen för skolornas beräkning och uttagande av interkommunala ersättningar. Vidare redogörs för de likheter och skillnader som finns mellan de sju skolornas ersättningsmodeller och ett resonemang förs kring de möjligheter och begränsningar som finns när det gäller att jämföra ersättningsnivåerna Beräkning av nivån för den interkommunala ersättningen För de kommunala skolorna gäller vid beräkning av den interkommunala ersättningens storlek, d.v.s. det pris som hemkommunerna betalar för elevens skolgång, att kommunallagens självkostnadsprincip måste (KL 8:3c) beaktas. Självkostnadsprincipen innebär att kommunen inte får ta ut högre avgifter/ersättningar än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller. Nya Broskolan, som är en idéburen friskola, berörs ej av ovanstående bestämmelser. Självkostnadsprincipen sätter en övre gräns för ersättningen, självkostnaden, men inte en nedre gräns. I flera fall kan en kommun välja att skattefinansiera hela eller delar av en avgifts- eller ersättningsfinansierad verksamhet. Att kommunen skattefinansierar en verksamhet som andra än kommunens egna medlemmar nyttjar är inte förenligt med kommunernas ändamål att verka för de egna invånarnas intressen. Den interkommunala ersättningen ska därför vara kommunens självkostnad. Eftersom nivån för den interkommunala ersättningen grundas på uppskattningar av kommunernas intäkter och kostnader för verksamheten kan över- eller underuttag av avgifter eller ersättningar förekomma. Ett överuttag kan accepteras om avgifterna/ersättningarna inte väsentligt överstiger självkostnaden. Det är inte helt självklart vilka kostnader som kommunen ska räkna som verksamhetskostnader inom ramarna för självkostnadsprincipen. Mycket förenklat kan sägas att alla direkta och indirekta kostnader bör kunna ligga till grund för beräkningen av självkostnaden. Personalkostnader är ett exempel på direkta kostnader. En indirekt kostnad kan exempelvis vara kostnader för skolledning och administration. Inte bara kostnader som ligger inom den ansvariga nämnden bör kunna utgöra underlag för beräkningen utan även kostnader som ligger centralt i kommunen. Med anledning av det som framförts ovan följer att skolorna bör kunna belägga att ersättningsnivån varken överstiger eller understiger självkostnaden. Det svåra ligger inte i att beräkna intäkterna. För de flesta skolorna utgörs denna av den egna kommunens skolpeng och/eller bidrag samt av de interkommunala ersättningar som erhålls för elever från annan kommun. Det svåra ligger istället i att beräkna kostnaderna. Att beräkna kostnaderna är sannolikt enklast om en s.k. hörselskola utgör en egen resultatenhet, har sina egna lokaler, egen skolledning o.s.v. Det blir sannolikt betydligt svårare att identifiera verksamhetens kostnader om hörselskolan är delvis eller helt integrerad i en annan skola med vilken den delar lokaler, personal m.m. I samtliga fall då flera verksamheter genererar kostnader måste schabloner eller andra beräkningsgrunder tillämpas för att uppskatta respektive verksamhets andel av den totala kostnaden. 9

11 I de intervjuer vi genomfört med representanter för de sex skolkommunerna har det framkommit att de inte tagit med samma kostnader i beräkningarna och att kostnaderna beräknats med olika metoder. Att utreda exakt hur mycket dessa skillnader påverkar jämförbarheten mellan ersättningsnivåerna är sannolikt ett relativt tidskrävande projekt Skolornas ersättningsmodeller Den ersättning som hemkommunerna för de interkommunala eleverna betalar bestäms på olika sätt i de sju skolorna. Den vanligaste modellen tillämpas av Kannebäcksskolan, Nya Broskolan, Parkskolan, Silviaskolan, Söderskolan och Solander Östra. Kommunerna har en standardersättning som gäller för samtliga elever i hörselklasserna, oavsett vilken klass de går i. För elever som har särskilda behov lämnas dock utrymme för särskilda överenskommelser med hemkommunen om kostnaden. Ett exempel på särskilt behov är att en elev behöver en elevassistent under skoltiden. Alviksskolan tillämpar en differentierad ersättningsmodell där ersättningsnivåerna påverkas av elevernas behov och de skolår de fullgör. Skillnaden mot övriga skolor består i att eleverna delas in i tre behovsgrupper där det för den tredje gruppen görs särskilda överenskommelser med hemkommunerna om ersättningsnivån. Vidare varierar ersättningen beroende på om eleven fullgör skolår 0 3, 4 6 eller Tabell 4. Skolornas ersättningsmodeller Skola Standardersättning och ersättning enligt särskild överenskommelse Alviksskolan Kannebäcksskolan Nya Broskolan Parkskolan Silviaskolan Söderskolan Solander Östra Källa: Uppgifterna har lämnats av respektive skola. Nivåbedömning baserat på behov och skolår samt ersättning enligt särskild överenskommelse De olika ersättningsmodellerna medför en begränsning för den nivå på vilken en jämförelse av de interkommunala ersättningarna kan göras. En rättvisande jämförelse kan endast göras där det finns en gemensam nämnare. Eftersom flera skolor inte differentierar ersättningsnivån beroende på skolår kan en jämförelse i bästa fall göras på skolnivå Tjänster som ingår i skolornas interkommunala ersättning Tabellen nedan ger på övergripande nivå en bild av vad de sju skolorna inkluderar i den interkommunala ersättningen. Tabellen ska inte ses som en uttömmande sammanställning över den interkommunala ersättningens innehåll. 10

12 Tabell 5. Tjänster inkluderade i den interkommunala ersättningen Skola Modersmåls- Särskilt stöd enligt överenskom- Undervisninsorvård Skolbarnom- Skolhälsoundervisninmelse Alviksskolan Kannebäcksskolan Nya Broskolan Parkskolan Silviaskolan Söderskolan Solander Östra - Källa: Uppgifterna har lämnats av respektive skola. Alviksskolan skiljer sig från övriga skolor genom att ta ut en särskild ersättning för modersmålsundervisning. I Solander Östra har modersmålsfrågan aldrig aktualiserats och ställning har inte tagits till om det ingår i den interkommunala ersättningen. Parkskolan skiljer sig för det första genom att inkludera skolbarnomsorg och för det andra genom att exkludera skolhälsovård. För att jämförelser ska vara möjliga att göra mellan skolornas interkommunala ersättningar måste bl.a. de skillnader som framgår av tabellen ovan beaktas. När det gäller Alviksskolan är det känt hur många elever som erhåller modersmålsundervisning samt vilken ersättning som respektive hemkommun betalat för tjänsten. I avsnitt 4.4, där de interkommunala ersättningarna jämförs, har det därför varit möjligt att justera för denna olikhet i ersättningsmodellen. Kostnaderna för att tillhandahålla skolbarnomsorg är inte försumbara. Som exempel kan nämnas att årsavgiften för en elev i skolbarnomsorg år 2009 varierar mellan och kr per år på Alviksskolan. Avgiften differentieras i likhet med den interkommunala ersättningen med anledning av elevens behov och det skolår eleven fullgör. På Kannebäcksskolan är årsavgiften per elev kr och på Silviaskolan är den ungefär hälften så stor. Kostnaden för skolhälsovård, som inte ingår i Parkskolans ersättning, är sannolikt en i sammananhanget försumbar kostnad. Vi saknar uppgift om hur stor del av den Parkskolans interkommunala ersättning som avser att täcka kostnader för tillhandahållandet av skolbarnomsorgsverksamheten. Vid en jämförelse av den interkommunala ersättningen och av hemkommunernas kostnader (se kapitel 5) så kommer uppgifterna för Parkskolan samt hemkommunerna Heby och Enköping inte att vara helt rättvisande Den interkommunala ersättningens storlek Som ovan nämnts har Alviksskolan en differentierad prislista. I tabellen nedan framgår nivån på den interkommunala ersättningen för de två behovsgrupperna inom respektive skolårsspann (0 3, 4 6 och 7 10). För de elever som erhåller modersmålsundervisning tillkommer en kostnad för hemkommunen motsvarande kr per termin. 11

13 Tabell 6. Alviksskolans ersättningsnivåer läsåret 2008/09 Skolår Behovsgrupp Ersättningsnivå Skolår kr Skolår kr Skolår kr Skolår kr Skolår kr Skolår kr Skolår Efter överenskommelse Källa: Alviksskolan För att underlätta en jämförelse mellan Alviksskolan och övriga skolors standardersättning kan ett genomsnittligt pris per elev beräknas för Alviksskolan. Den genomsnittliga kostnaden för samtliga elever i de två lägre behovsgrupperna var ca läsåret 2008/09. 5 Om även kostnaden för modersmålsundervisning beaktas, vilket inte ingår i Alviksskolans grundersättning, skulle den genomsnittliga kostnaden vara ca kr. 6 Tabell 7. Ersättningsnivåer läsåret 2008/09, samtliga skolor Skola Ersättningsnivå Alviksskolan kr Kannebäcksskolan kr Nya Broskolan - Parkskolan kr Silviaskolan kr Söderskolan kr Solander Östra kr Källa: Uppgifterna har lämnats av respektive skola. Egen beräkning av Alviksskolans ersättningsnivå. Noteras bör att det inte är en helt rättvisande jämförelse i tabellen ovan. I första hand beror detta på att Parkskolans standardersättning inte är helt jämförbar då skolhälsovård inte ingår samtidigt som skolbarnomsorg ingår. Vi saknar uppgift om hur stora kostnader som hemkommunerna har för elevernas skolhälsovård och hur stor del av den interkommunala ersättningen som används för att finansiera just skolbarnomsorgsverksamheten. I tabellen ovan beaktas dessutom endast standardersättningarna. Det är dock förhållandevis få elever för vilka särskilda överenskommelser görs. Enligt de uppgifter som vi erhållit från skolorna och hemkommunerna har det under läsåret 2008/09 gjorts särskilda överenskommelser beträffande sex elever i såväl Alviksskolan som Silviaskolan. Detta motsvarar ungefär sju procent av samtliga elever. I övriga skolor fanns det inga elever för vilka särskilda överenskommelser gjorts den aktuella perioden. 8 Ersättningarna kan variera relativt kraftigt från ett år till ett annat. Kannebäcksskolan har inför höstterminen 2009 höjt ersättningen med åtta procent efter att skolan inte höjt den de fyra senaste åren. Det innebär att kostnaden per hörselklasselev och år ökar till kr. Parkskolan har inför höstterminen höjt ersättningsnivån med fem procent från kr till kr. 5 Genomsnittskostnaden för de elever som läsåret 2008/09 ingick i behovsgrupp 1 var ca kr och för de elever som ingick i behovsgrupp 2 var genomsnittskostnaden ca kr. 6 Höstterminen 2008 respektive vårterminen 2009 var det totalt 14 av 79 respektive 80 interkommunala elever i de två lägre behovsgrupperna som hade modersmålsundervisning. 7 Genomsnittskostnad. I avsnitt 4.4 förklaras hur denna beräknats. 8 Uppgifter saknas för ett flertal av Nya Broskolans interkommunala elever. 12

14 4.5. Statens och hemkommunernas totala kostnad Staten har kostnader för bidraget avseende särskilda insatser på skolområdet (SIS-bidraget). Bidraget medför att kommunernas kostnad för elever i hörselklasserna minskar. De intäkter som respektive skola erhåller genom bidraget för särskilda insatser på skolområdet (SIS-bidrag) ska ingå i beräkningen av kostnaden för att bedriva verksamheten. Hänsyn till bidraget ska därför ha tagits när nivån på de interkommunala ersättningarna bestäms. Om bidraget inte fanns skulle de interkommunala ersättningarna rimligen vara högre. I tabellen nedan summeras skolornas standardersättningar och erhållet SIS-bidrag per elev. Den totala kostnaden motsvarar statens och kommunernas gemensamma kostnad. Tabell 8. Summering av interkommunal ersättning och SIS-bidrag läsåret 2008/09 Skola Ersättningsnivå SIS-bidrag per elev Totalt Alviksskolan kr kr kr Kannebäcksskolan kr kr kr Nya Broskolan kr - Parkskolan kr kr kr Silviaskolan kr kr kr Söderskolan kr kr kr Solander Östra kr kr kr Källa: Uppgifterna har lämnats av respektive skola och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Egna beräkningar av SIS-bidrag per elev och Alvikskolans interkommunala ersättning. 9 Genomsnittskostnad. I avsnitt 4.4 förklaras hur denna beräknats. 13

15 5. Hemkommunernas kostnader Ernst & Youngs uppdrag består i att redovisa kostnaden för de kommuner som skickar elever till de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde samt en friskola med liknande verksamhet. Eventuella boendekostnader och reskostnader ska särredovisas. I detta kapitel återfinns en redogörelse för de kostnader som hemkommunerna har haft för elevernas utbildning, resor och skolbarnomsorg. Först redovisas dessa separat i tre olika avsnitt. Därefter kommer summeringar av de olika kostnaderna att redovisas. Redovisningen baseras på de uppgifter som de sju skolorna samt respektive elevs hemkommun har lämnat (se även avsnitt 2.4 om metod). Då ingen kommun uppgivit att de har haft kostnader för elevernas boende så sker ingen specifik redovisning kring detta annat än detta konstaterande. Slutligen görs även en jämförelse för respektive hemkommun mellan kostnaderna per elev för kommunens samtliga grundskoleelever och kostnaderna per elev för eleverna i de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde Utbildningskostnader Den interkommunala ersättning som hemkommunerna betalar används av de sju skolorna huvudsakligen till att finansiera det som i denna rapport avses med utbildningskostnader. En mindre del av ersättningen används för att täcka kostnader som inte direkt kan hänföras till kostnader förknippade med att tillhandahålla undervisning. Denna mindre del av ersättningen består exempelvis av skolornas/skolkommunernas kostnader för elevernas försäkring, skolhälsovård 10 och skolmåltider. Med begreppet utbildningskostnader avses i denna rapport de kostnader som vi menar är förknippade med att tillhandahålla undervisning, t.ex. kostnader för lärare, lokaler, skolledning, lärarnas kompetensutveckling, läromedel, kapitalkostnader och administration. Vidare har vi valt att låta den extra ersättning som hemkommunerna erlägger för elever med särskilda stödbehov ingå i begreppet. Syftet med det särskilda stödet är främst att möjliggöra för eleven att tillgodogöra sig undervisningen. Slutligen ingår även modersmålsundervisningen i utbildningsbegreppet. Hur mycket som respektive kommun betalar för utbildning, per elev, i de regionala hörselklasserna påverkas av ett flertal faktorer: Den interkommunala ersättningens storlek Andelen elever med särskilda behov Vilka skolår eleverna fullgör Andelen elever med modersmålsundervisning I hög grad avgörs hemkommunernas utbildningskostnader av i vilken av de sju skolorna som eleverna går eftersom ersättningsnivåerna skiljer sig tämligen mycket åt. Elever med särskilda behov, för vilka en särskild ersättningsnivå överenskoms, kan dock påverka en hemkommuns genomsnittliga kostnad väsentligt eftersom det totala antalet elever som respektive hemkommun har i hörselklasserna är relativt litet. Viss påverkan på den genomsnittliga kost- 10 Dock ej i Parkskolan, se Tabell 5. Tjänster inkluderade i den interkommunala ersättningen. 14

16 naden har även vilket skolår som eleverna fullgör då Alviksskolan har en differentierad ersättning. Skolan tar också ut en särskild ersättning för modersmålsundervisning varför andelen avnämare påverkar den genomsnittliga kostnaden för utbildning. En sammanställning över respektive hemkommuns utbildningskostnad, per elev och totalt för läsåret 2008/09, återfinns i bilaga 2. I tabellen nedan ges en summarisk bild av de sammanlagt 60 hemkommunernas kostnader för 171 elevers utbildning. Tabell 9. Nyckeltal utbildningskostnader läsåret 2008/09 Nyckeltal Kommun Utbildningskostnad per elev Lägst Luleå, Malå, Älvsbyn kr Högst Solna kr Median kr Medelvärde kr Källa: Uppgifter lämnade av skolorna och hemkommunerna Kommunernas genomsnittliga kostnad per elev skiljer sig mycket åt. De tre Norrbottenskommunerna Luleå, Älvsbyn och Malå med elever i Solander Östra har de lägsta kostnaderna, ca kr per år. De fyra kommunerna med den högsta genomsnittliga kostnaden har elever i Alviksskolan, nämligen Håbo, Upplands Väsby, Vallentuna och Solna. Den högsta kostnaden har Solna, ca kr per elev och år, vilket är nästan 150 procent högre än de tre Norrbottenskommunernas kostnader och knappt 60 procent högre än medelvärdet. Att de fyra kommunerna i Stockholms län har en jämförelsevis hög kostnad beror på att de har en stor andel elever i Alviksskolans två högsta behovsgrupper, d.v.s. att de har en stor andel elever med ett större behov av stöd. Hemkommunerna har rimligen administrationskostnader som följer av ansvaret för eleven. Ingen av hemkommunerna har redovisat att de har denna typ av overheadkostnad, vars storlek sannolik är ringa och svår att bedöma. Utbildningskostnaderna per elev för elever i de regionala hörselskolorna med regionalt upptagningsområde är högre än de genomsnittliga reskostnaderna för samtliga elever i hemkommuner. En mer detaljerad redogörelse för kostnadsrelationen återfinns i bilaga Särskilda överenskommelser För tolv av eleverna har skolornas befintliga prislistor frångåtts och särskilda överenskommelser gjorts för den interkommunala ersättningens storlek. För två av dessa elever avsåg den särskilda överenskommelsen enbart en termin läsåret 2008/09. Dessa elever finns vid antingen Alviksskolan eller Silviaskolan. Den genomsnittliga interkommunala ersättningen för dessa elever var kr vid Alviksskolan och kr vid Silviaskolan Skolbarnomsorgskostnader Mycket stora skillnader framträder mellan hemkommunerna i Stockholmsregionen och hemkommunerna i övriga landet. Enligt den kostnadsredovisning som hemkommunerna i Stockholms län har lämnat finns det skolbarnomsorgskostnader för knappt 60 procent av eleverna. Övriga hemkommuner har däremot knappt redovisat skolbarnomsorgskostnader för någon elev. En sammanställning över respektive hemkommuns skolbarnomsorgskostnader, per elev och totalt för läsåret 2008/09, återfinns i figuren nedan och bilaga 3. Det är 39 av 60 hemkommuner som har lämnat uppgifter beträffande sina kostnader för elevernas skolbarnomsorg. Av 15

17 de 39 kommunerna har endast 16 redovisat att de har kostnader för elevernas skolbarnomsorg kr Skolbarnomsorgskostnad kr kr kr kr 0 kr Figur 1. Genomsnittlig skolbarnomsorgskostnad per elev läsåret 2008/09 Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och skolorna I tabellen nedan ges en summarisk bild av sammanlagt 39 hemkommuners kostnader för 132 elevers skolbarnomsorg. Av de 132 eleverna fanns kostnader redovisade för sammanlagt 42 elever. I övriga fall var den redovisade kostnaden noll. Tabell 10. Nyckeltal skolbarnomsorgskostnader läsåret 2008/09 Nyckeltal Kommun Skolbarnomsorgskostnad per elev Lägst 23 kommuner 0 kr Lägst (kommuner som redovisat kostnad > 0 kr) Sigtuna kr Högst Vallentuna kr Median 0 kr Medelvärde kr Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och av Alviksskolan som erbjuder skolbarnsomsorg för elever i årskurs 1 3 i egen regi. Det finns stor anledning att ifrågasätta korrektheten i de lämnade uppgifterna avseende skolbarnomsorgskostnader. Vår bedömning är att flera kommuner missat att redovisa kostnader för skolbarnomsorg Reskostnader Enligt skollagen (4:7) är hemkommunen skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. 16

18 Hemkommunernas kostnader för elevernas skolskjutsresor påverkas av ett flertal faktorer, framför allt: Färdvägens längd Val av färdmedel, t.ex. taxi eller kollektivtrafik Elevers eventuella tilläggshandikapp Möjligheten att samordna resor Möjligheten att resa i kollektivtrafik Skolornas upptagningsområden är olika stora och elevernas resväg därmed också olika lång. Från Solna är det t.ex. endast ett par kilometer till Alviksskolan i västra Stockholm medan det är drygt elva mil från Växjö till Söderskolan i Hässleholm. Mellan Malå och Piteå (Solander Östra) är drygt 16 mil men hemkommunen har inte redovisat att de har några reskostnader för eleven. Taxiresor är mycket dyrare än resor i reguljär kollektivtrafik en enkelresa kostar många gånger mer än ett terminskort hos Storstockholms Lokaltrafik (SL). Om möjligheten finns att samordna taxiresor kan resekostnaden per elev minskas. De yngre eleverna åker av naturliga skäl i högre utsträckning taxi till skolan än äldre elever. Indirekt påverkar således elevernas ålder hemkommunernas reskostnader. Elever med vissa tilläggshandikapp åker också i högre utsträckning taxi. De två grannkommunerna Solna och Sundbyberg ligger endast ett par kilometer från Alviksskolan, men Solnas kostnad för resor är i genomsnitt ca kr dyrare per elev. Skillnaden kan förstås mot bakgrund av valet av färdmedel och indirekt Solnaelevernas lägre ålder. Där det finns ett väl utbyggt kollektivtrafiknät är det i högre utsträckning möjligt att låta elever nyttja detta. Alternativet är i många fall taxiresor. En sammanställning över respektive hemkommuns reskostnader, per elev och totalt för läsåret 2008/09, återfinns i figuren nedan samt i bilaga 4. Endast de hemkommuner som lämnat uppgift för såväl utbildnings- som resekostnader finns med i diagrammet kr Reskostnad kr kr kr kr kr 0 kr Figur 2. Genomsnittlig reskostnad per elev läsåret 2008/09 Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och skolorna 17

19 I tabellen nedan ges en summarisk bild av sammanlagt 40 hemkommuners kostnader för 136 elevers resor. Av dessa elever fanns kostnader redovisade för sammanlagt 125 elever. I övriga fall var kostnaden noll. Tabell 11. Nyckeltal reskostnader läsåret 2008/09 Nyckeltal Kommun Reskostnad per elev Lägst Norrtälje, Enköping, Höör, Malå 0 kr Lägst (kommuner som redovisat kostnad > 0 kr) Sundbyberg, Upplands Väsby kr Högst Växjö kr Median kr Medelvärde kr Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och Piteå kommun (Solander Östra) som upphandlar resor åt skolans samtliga elever). Korrektheten i vissa av hemkommunernas lämnade uppgifter kan ifrågasättas. Det kan naturligtvis finnas förklaringar till att ett par kommuner inte redovisar några reskostnader för sina elever, t.ex. att elevens föräldrar pendlar samma sträcka. Reskostnaderna per elev för elever i de regionala hörselskolorna med regionalt upptagningsområde är av flera skäl väsentligt högre än de genomsnittliga reskostnaderna för samtliga elever i hemkommuner. En mer detaljerad redogörelse för kostnadsrelationen återfinns i bilaga Sammanställning av kostnader Ovan har redogjorts för kostnaderna för utbildning, skolbarnomsorg och resor. I detta avsnitt summeras utbildningskostnaderna med övriga kostnader i de tre möjliga kombinationerna: Utbildningskostnader och skolbarnomsorgskostnader Utbildningskostnader och reskostnader Utbildningskostnader, skolbarnomsorgskostnader och reskostnader I tabellen nedan ges en övergripande bild över kostnaderna (se även bilaga 5). I följande avsnitt kommenteras sammanställningarna ytterligare. Den första och tredje punkten kommer att behandlas i avsnitt och medan den andra punkten kommer att behandlas i avsnitt De sju skolorna erhåller bidrag för särskilda insatser på skolområdet (SIS-bidrag) för att bedriva verksamheten. Detta bidrag påverkar indirekt hemkommunernas kostnader eftersom den interkommunala ersättningen skulle vara högre om bidraget inte fanns. Anledningen till att vi i tabellen nedan redovisar kostnaderna såväl exklusive som inklusive statens kostnader för SIS-bidraget är för att inte bara åskådliggöra hemkommunernas kostnader utan även samhällets kostnader. 18

20 Reskostnad Tabell 12. Sammanställning av kostnader Kostnader Nyckeltal Kommuner Utbildning och skolbarnomsorg (uppgifter för 40 kommuner) Utbildning och resor (uppgifter för 40 kommuner) Utbildning, skolbarnomsorg och resor (uppgifter för 39 kommuner) Hemkommunens kostnad per elev läsåret 2008/09 Hemkommunens kostnad inklusive statens kostnad för SIS-bidrag per elev och år Lägst Malå, Luleå kr kr Högst Vallentuna kr kr Median kr Medelvärde kr Lägst Malå kr kr Högst Växjö kr kr Median kr Medelvärde kr Lägst Malå kr kr Högst Växjö kr kr Median kr Medelvärde kr Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och skolorna Att medelvärdena är högre än medianerna beror på att det finns mindre antal hemkommuner som vars kostnader relativt sätt är mycket högre än flertalet av de övriga hemkommunerna Utbildning och resor Stora skillnader framträder mellan respektive kommun när det gäller såväl utbildnings- som resekostnader. I spridningsdiagrammet nedan åskådliggörs respektive hemkommuns kostnader för utbildning och resor. Det framgår i figuren att drygt hälften av hemkommunerna har utbildningskostnader mellan ca och kr samt reskostnader mellan 0 och kr. Utökas spannet för resorna till kr innefattas knappt tre fjärdedelar av hemkommunerna kr kr Växjö kr kr kr kr 0 kr Malå 0 kr kr kr kr kr kr kr kr Utbildningskostnad Figur 3. Spridningsdiagram över hemkommunernas utbildnings- och reskostnader Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och skolorna Solna 19

21 Tre tydliga ytterligheter framträder. För det första Växjö med höga reskostnader, ca kr. För det andra Solna med höga utbildningskostnader, ca kr. För det tredje Malå med låga utbildnings- och resekostnader, ca kr för utbildning och 0 kr för resor. I tabellen nedan framgår samma uppgifter som i figuren ovan. I tabellen är det lättare att utläsa hur stor andel av hemkommunerna som återfinns inom olika intervaller för utbildningsoch reskostnaderna. Tabell 13. Antal (andel) kommuner i olika kostnadsintervaller läsåret 2008/09 Utbildning Resor tkr tkr tkr tkr tkr Summa tkr 1 (3 %) 1 (3 %) tkr 1 (3 %) 1 (3 %) tkr 1 (3 %) 2 (5 %) 3 (8 %) tkr 1 (3 %) 1 (3 %) 2 (5 %) tkr 4 (11 %) 1 (3 %) 1 (3 %) 6 (16 %) tkr 6 (16 %) 4 (11 %) 11 (29 %) 3 (8 %) 1 (3 %) 25 (66 %) Summa 11 (29 %) 5 (13 %) 13 (34 %) 7 (18 %) 2 (5 %) 38 (100 %) Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och skolorna Utbildning, skolbarnomsorg och resor Som konstaterats ovan är det stora skillnader mellan hemkommunernas genomsnittliga kostnader per elev. I diagrammet nedan jämförs kommunernas kostnader för utbildning, skolbarnomsorg och resor. Endast de kommuner som lämnat uppgifter för utbildning, skolbarnomsorg och resor finns med i diagrammet kr Utbildningskostnader Reskostnader Skolbarnomsorgskostnader kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Figur 4. Kommunernas kostnader för utbildning, skolbarnomsorg och resor per elev läsåret 2008/09 Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och skolorna Skillnaderna mellan hemkommunernas reskostnader är betydligt större än skillnaderna beträffande kostnader för utbildning och skolbarnomsorg. Av denna anledning är det de hemkommuner som har höga kostnader för resor som har de högsta sammanlagda kostnaderna per elev. 20

22 Som framgått ovan befarar vi att det finns hemkommuner som har missat att redovisa kostnader för skolbarnomsorg. Den inbördes ordning mellan kommuner som framgår av diagrammet ovan är således med stor sannolikhet inte fullständigt rättvisande. 21

23 6. Sammanfattande analys Hemkommuner för elever i den statliga specialskolan betalar en ersättning per termin och elev till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nivån på denna ersättning regleras genom förordningen SKOLFS1997:1 11. År 2009 är nivån kr per elev och år. Den faktiska kostnaden för att bedriva verksamheten är dock betydligt högre. År 2007 var den kr. Ersättningsnivån, kr, ska ställas i relation till den kostnad som hemkommunerna har för elever i de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde. Skillnaden mellan den kommun som betalar den lägsta och den största interkommunala ersättningen per elev är stor. Även kostnaderna för resor och skolbarnomsorg varierar kraftigt. Ingen av hemkommunerna har redovisat kostnader för boende. Medelvärden och medianer är sannolikt bäst lämpade för jämförelse med den enhetliga ersättningsnivån som finns för specialskolan. Tabell 14. Jämförelse av ersättningen för den statliga specialskolan och kostnaden per elev i de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde Kostnader Nyckeltal Avvikelse mot den Hemkommunens kostnad statliga specialskolans per elev läsåret 2008/09 ersättningsnivå Utbildning (uppgifter för 60 kommuner) Median kr kr Medelvärde kr kr Utbildning och skolbarnomsorg Median kr kr (uppgifter för 39 kommuner) Medelvärde kr kr Utbildning och resor (uppgifter för Median kr kr 39 kommuner) Medelvärde kr kr Utbildning, skolbarnomsorg och Median kr kr resor (uppgifter för 38 kommuner) Medelvärde kr kr Källa: Uppgifter lämnade av hemkommunerna och skolorna I tabellen ovan har det bidrag som Specialpedagogiska skolmyndigheten betalar ut till de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde inte beaktats. Om utöver hemkommunernas kostnad även statens ska beaktas ska ca kr adderas till respektive median och medelvärde ovan. I den statliga specialskolan svarar staten för att eleverna kostnadsfritt erhåller för utbildningen nödvändiga resor och boende för de elever som p.g.a. skolgången måste bo utanför det egna hemmet. Av de uppgifter som redovisats av hemkommunerna inom ramarna för denna kartläggning är det tydligt att kostnaden för elevernas utbildning och resor är högre i de kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde än de hade varit i den statliga specialskolan. Den genomsnittliga kostnaden är ca kr högre per elev. Om dessutom skolbarnomsorgskostnaderna beaktas i jämförelsen är den genomsnittliga kostnaden drygt kr högre. Den genomsnittliga utbildningskostnaden som beräknats i denna kartläggning är betydligt lägre än den genomsnittliga kostnad som beräknats i SOU 2007:87 Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder för samtliga hörselklasselever i de sex kommunala hörselklasserna med regionalt upptagningsområde som är kr. Genomsnittskostnaden i SOU:n är således beräknad för samtliga elever, såväl de interkommunala som de egna, och inte 11 Senaste ändringsföreskrift SKOLFS2008:85. 22

24 enbart för de interkommunala eleverna. Avvikelsen är ca kr per elev om SIS-bidraget beaktas i jämförelsen. Av det som framförts i avsnitt 4.1 ovan borde kostnaderna för de interkommunala eleverna och de egna eleverna inte skilja sig från varandra givet att det är samma tjänst som erbjuds. I sammanhanget är det intressant att titta närmare på de uppgifter som de sju skolorna redovisat till Specialpedagogiska skolmyndigheten. För år 2008 har de flesta skolornas huvudmän slutredovisat uppgifter om antal elever från egen och annan kommun, verksamhetens totala kostnader samt inkomster från de interkommunala ersättningarna. Det finns sannolikt betydande skillnader i hur skolornas huvudmän beräknat verksamhetskostnaderna, varför uppgifterna bör ses som ungefärliga och inte fullt jämförbara. Tre intressanta förhållanden framträder: Om redovisade interkommunala ersättningar divideras med antalet interkommunala elever erhålls värdet kr. Detta är i nivå med de genomsnittliga kostnader för hemkommunerna som framkommit i denna kartläggning (se tabellen ovan). Om den interkommunala ersättningen dras från de redovisade totala kostnaderna för verksamheten och denna summa divideras med antalet elever från den egna kommunen så erhålls den genomsnittliga kostnaden för de egna eleverna. Det värdet som erhålls vid en sådan beräkning är kr. För att en jämförelse med punkten ovan ska kunna göras måste det genomsnittliga bidraget per elev år 2008, kr, dras ifrån. Värdet blir då kr. Den genomsnittliga kostnaden för samtliga elever är kr. Detta är drygt tio procent högre än det genomsnittliga beloppet som framgår i SOU 2007:87. Det beloppet, kr, avser dock år 2007 och Nya Broskolan ingår inte i beräkningsunderlaget. Den genomsnittliga kostnaden kan ställas i relation till de faktiska kostnaderna för den statliga specialskolan. De sju skolornas genomsnittliga kostnad per elev var kr medan kostnaden per elev i den statliga specialskolan var kr år 2007, d.v.s. nästa dubbelt så hög. Det finns påtagliga skillnader i de två skolformernas förutsättningar varför jämförelsen inte kan ligga till grund för en bedömning av kostnadseffektiviteten. Det ovan framförda ger upphov till en intressant fråga, nämligen om nivån på de interkommunala ersättningarna verkligen motsvarar självkostnaden. Detta är dock inte en fråga som ska belysas eller utredas inom ramarna för denna kartläggning. I bilaga 7 finns beräkningsunderlaget för ovanstående kostnadsuppgifter även redovisat för respektive skola. 23

Skola för elever med tal- och språkstörning

Skola för elever med tal- och språkstörning Skola för elever med tal- och språkstörning - Kartläggning av möjligheten att erbjuda skola för elever med tal- och språkstörning i Järfälla Judit Kisvari Rapportnr: Dnr 2013/217 2013-09-15 2013-09-11

Läs mer

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten Reviderad 2013-03 Versionsnummer 1 Innehåll 1.0 Skolskjuts i Finspångs kommun 2 1.1 Elever i grundskola och grundsärskola 2 1.2 Elever i gymnasieskolan

Läs mer

Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun

Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun Fr.o.m. läsåret 11/12 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2007-08-23 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 2008-03-18 Reviderad

Läs mer

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. 1 (7) Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydliganden av skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående

Läs mer

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...

Läs mer

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark 1 (12) Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten 1 Inledning 1.1 Bakgrund Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken

Läs mer

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet 1 (5) Den här informationen vänder sig till huvudmän för kommunal eller fristående skola. Den handlar om de tekniska aspekter som rör utbetalning av statsbidrag för Lärarlönelyftet. Vad är Lärarlönelyftet?

Läs mer

DNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011

DNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 DNR 2010/BUN 0219-10 Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 2 (11) Budgetramar 2011 Kommunfullmäktige fastställer genom politiska prioriteringar de ekonomiska ramarna för kommunens

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014 Antal svar: 13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Förord 3 Riksgymnasieverksamheten 4 Skola 6 Habilitering 7 Elevhem 8 Villkor för antagning 9 Finansiering av verksamheten 10 Riksgymnasieåret 12 Huvudmän för riksgymnasierna

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

Likvärdig skola med hög kvalitet

Likvärdig skola med hög kvalitet Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2011

Beslut om bidragsbelopp 2011 29 november 2010 GSN-2010/.182 1 (7) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg 08-53536014 susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2011 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2011. Grundskolenämnden

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

Skolskjutsreglemente Flens kommun

Skolskjutsreglemente Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 1981:3 623 Skolskjutsreglemente Flens kommun Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Antagen av kommunfullmäktige 1981-02-24 127 Reviderat

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112 Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...

Läs mer

Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016

Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Barn- och ungdomsnämnden Datum Carina Norgren Dnr BUN15/120 Fristående skolenheter Rektor Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Grundbelopp för grundskola och förskoleklass

Läs mer

Riktlinjer för inackorderingstillägg och elevresor avseende elever i gymnasieskolan. Inackorderingstillägg

Riktlinjer för inackorderingstillägg och elevresor avseende elever i gymnasieskolan. Inackorderingstillägg BESLUT Barn- och utbildningskontoret Datum Sid 2011-12-15 Dnr 2011BUN061 1 (5) 2012-10-18 Revidering 2012-04-22 Revidering Dnr 2014BUN007/2014KS083 Riktlinjer för inackorderingstillägg och elevresor avseende

Läs mer

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län. 2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391

Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-05-17 FALKENBERG 176 Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 december 2013 KLAGANDE AA MOTPART Vänersborgs kommun 462 85 Vänersborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 december

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Färdtjänstens organisation i Västmanlands län

Färdtjänstens organisation i Västmanlands län Styrdokument 1 Trafikförsörjningsprogram för Fagersta kommuns färdtjänst och riksfärdtjänst Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2016-02-22, 19. Ersätter tidigare trafikförsörjningsprogram antaget av KF 2012-08-28,

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:122 Diarienr: 2001/2047 Gymnasieelevers resor, inackordering

Cirkulärnr: 2001:122 Diarienr: 2001/2047 Gymnasieelevers resor, inackordering Cirkulärnr: 2001:122 Diarienr: 2001/2047 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Gymnasieelevers resor, inackordering Laina Kämpe Datum: 2001-10-30 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelse Skolstyrelse/motsvarande

Läs mer

Färdtjänst särskild kollektivtrafik

Färdtjänst särskild kollektivtrafik Färdtjänst särskild kollektivtrafik Tips! Spara foldern den är ditt lilla uppslagsverk. Vad är färdtjänst? Färdtjänsten är en form av kollektivtrafik, det vill säga särskild kollektivtrafik och regleras

Läs mer

Till statsrådet Jan Björklund

Till statsrådet Jan Björklund Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten; SFS 2008:390 Utkom från trycket den 11 juni 2008 utfärdad den 29 maj 2008. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Fristående skolor och bidrag på lika villkor

Fristående skolor och bidrag på lika villkor Fristående skolor och bidrag på lika villkor En rapport om domstolspraxis 2010 den 1 juli 2013 Cecilia Hanö 2013-09-06 Innehåll Inledning... 2 Transparens... 4 Administrationsschablonen... 14 Lokalkostnader...

Läs mer

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi 10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi 10.1 Utredningen om tidsbegränsad sfi Regeringen tillsatte i december 2009 en utredning som bl.a. skulle föreslå hur en tidsbegränsning av studier inom sfi skulle kunna

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen

Läs mer

Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 GR Utbildning 2006-11-16 Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Urban 1. INLEDNING...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Genomförande...5 1.4 Slutsatser...6

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Effekter av statsbidraget Särskilda insatser på skolområdet

Effekter av statsbidraget Särskilda insatser på skolområdet Effekter av statsbidraget Särskilda insatser på skolområdet (SIS) Joakim Grausne 2013-01-31 ALL 2011/777 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Genomförande... 2 Dokumentstudier... 2 Intervjuer...

Läs mer

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (16)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (16) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (16) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-02-24 20 Gymnasieutbildning utomlands (UN 2016.007) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2015 - Engelska skolan i Stockholm

Bidrag till fristående verksamhet 2015 - Engelska skolan i Stockholm TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2014-10-02 BUN 2014/0804 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 - Engelska skolan i Stockholm Förslag

Läs mer

Skolskjutsreglemente. för Kristianstads kommun. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden. Redaktionell revidering juni 2015

Skolskjutsreglemente. för Kristianstads kommun. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden. Redaktionell revidering juni 2015 Skolskjutsreglemente för Kristianstads kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2011-06-07 Redaktionell revidering juni 2015 Reglemente för skolskjutsverksamheten i Kristianstads kommun Det finns

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN. Reglemente för dagliga resor till gymnasieskola samt för inackorderingstillägg och APL

STRÖMSTADS KOMMUN. Reglemente för dagliga resor till gymnasieskola samt för inackorderingstillägg och APL STRÖMSTADS KOMMUN Reglemente för dagliga resor till gymnasieskola samt för inackorderingstillägg och APL Antaget 2006-12-20 BUN 151 Reviderat 2010-09-13 BUN 42 Reviderat 2011-03-10 BUN 22 Reviderat 2015-10-01

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST. Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2012-08-28, 79.

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST. Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2012-08-28, 79. 1 (8) TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2012-08-28, 79. Bakgrund Enligt riksdagens beslut i juni 2010 om en ny kollektivtrafiklag

Läs mer

Alingsås kommun. Utredning avseende leasing HIP' EY Building a better working world

Alingsås kommun. Utredning avseende leasing HIP' EY Building a better working world Alingsås kommun Utredning avseende leasing HIP' EY Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Bakgrund och syfte 2 1.2. Frågeställningar 2 1.3. Metod 2 1.4. Avgränsning 2 2. Utredningens resultat 3 2.1. Vad leasas av

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

2003-01-23 ( 21) GRUNDSKOLA Reviderat i kommunstyrelsen 2003-04-14, samt i Utbildningsnämnden 2012-06-20

2003-01-23 ( 21) GRUNDSKOLA Reviderat i kommunstyrelsen 2003-04-14, samt i Utbildningsnämnden 2012-06-20 KNIVSTA KOMMUN SKOLSKJUTSREGLEMENTE Beslut i kommunfullmäktige FÖR FÖRSKOLEKLASS OCH 2003-01-23 ( 21) GRUNDSKOLA Reviderat i kommunstyrelsen 2003-04-14, samt i Utbildningsnämnden 2012-06-20 SKOLSKJUTSREGLER

Läs mer

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015 Månadsrapport Bildningsförvaltningen Mars 2015 1. Budgetuppföljning och prognos per nämnd Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Blad 1 (23) Utbildningsnämnden 2012-04-18 BEVIS. Kommunstyrelsens kontor. Paragrafer 22-35. Kristina Sköld.

Sammanträdesprotokoll Blad 1 (23) Utbildningsnämnden 2012-04-18 BEVIS. Kommunstyrelsens kontor. Paragrafer 22-35. Kristina Sköld. Sammanträdesprotokoll Blad 1 (23) Plats och tid kommunhuset rum 293 kl 08.15-11.34 Beslutande Britta Bergström (S) Bror Sterner (S) Dennis Nilsson (M) Linda Hägglund (S) 22-33 Mikael Sporgelin (S) Lars

Läs mer

Utdrag ur skollagen kapitel 9

Utdrag ur skollagen kapitel 9 Utdrag ur skollagen kapitel 9 2 En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive

Läs mer

Skolskjutsregler för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola

Skolskjutsregler för elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola 1(6) Datum 2013-11-01 Rev. 2014-01-20 Handläggare Trafikplanerare Per-Olof Henriksson Barn- och utbildningsförvaltningen Serviceenheten 0451-26 84 26 po.henriksson@hassleholm.se Dnr 2014/3 623 Fastställd

Läs mer

Information om beslut av bidragsbelopp 2016 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor

Information om beslut av bidragsbelopp 2016 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor Barn- och utbildningsförvaltningen /Grundskola/Gymnasium 2015-12-18 1 (9) FN-0325/2015-3 Till kommuner, fristående förskolor och skolor med barn/elever från Sundbybergs stad Information om beslut av bidragsbelopp

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Handläggare Datum Diarienummer Monica Petersson 2013-08-29 NHO 2013-0140.31

* KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Handläggare Datum Diarienummer Monica Petersson 2013-08-29 NHO 2013-0140.31 Uppsala * KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Monica Petersson 2013-08-29 NHO 2013-0140.31 Nämnden för hälsa och omsorg Beställningscentral och organisation av resor

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige 2014-09-24 KF 157

Skolskjutsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige 2014-09-24 KF 157 Skolskjutsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2014-09-24 KF 157 Innehållsförteckning 1. Rätt till skolskjuts... 1 2. Vårdnadshavare och skola... 1 3. Planeringsnormer/avståndsregler... 1 4. Särskild

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten Regeringsbeslut 1:2 2016-02-11 U2016/00585/S Utbildningsdepartementet Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning

Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2 Lärares behörighet och användning efter utbildning Skolinspektionens rapport 2009:2 Stockholm 2009 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Kvalitetsgranskningens resultat

Läs mer

Studieavbrott i sfi. 1 Inledning

Studieavbrott i sfi. 1 Inledning PM 1 (6) Studieavbrott i sfi 1 Inledning Statskontoret utvärderade på regeringens uppdrag sfi under 2008 (Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens, Statskontoret 2009:2). Statskontoret analyserade

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden

TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden : Plats och tid Svea Hund i kommunhuset, den, kl. 0-11.30 Beslutande Anders Throbäck (S), ordförande Sara Anheden (S) Carola Lindgren (M) Lars-Ove Hägerroth (M), ersättare för Daniel Persson (M) Eva Olsson

Läs mer

Angående avgifter i grundskolan och gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning

Angående avgifter i grundskolan och gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning Utbildningsinspektion Heidi Zetterberg Carin Holtz 2005-05-12 1 (7) Angående avgifter i grundskolan och gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning Bakgrund Avgifter har under senare

Läs mer

Är resa med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare inom länsfärdtjänstområde att betrakta som färdtjänst?

Är resa med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare inom länsfärdtjänstområde att betrakta som färdtjänst? 1 Är resa med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare inom länsfärdtjänstområde att betrakta som färdtjänst? En 71-årig man ansökte om riksfärdtjänst med taxi för en resa till en annan kommun,

Läs mer

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet 1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-01-01 Innehåll Regler för fristående förskola... 4 Förutsättningar

Läs mer

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Länsträff 2012 Skolform SMoK Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen

Läs mer

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 (7) Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 Sammanfattning I korthet kan man säga att praxis för närvarande innebär att kommunerna när

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Innehåll. Protokoll 2015-08-24 2 av 2

Innehåll. Protokoll 2015-08-24 2 av 2 Protokoll 2 av 2 Innehåll 53 Protokolljusterare och fastställande av föredragningslista 3 54 Projektplan avseende ökad tillgänglighet av digitala verktyg 4 55 Ekonomiskt utfall juni 2015 5 56 Resultat

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

Prolongering av färdtjänstavtalet

Prolongering av färdtjänstavtalet Utlåtande 2009: RVI (Dnr 327-2938/2008) Prolongering av färdtjänstavtalet Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms Län Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Färdtjänstavtalet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för val av förskoleklass och grundskola i Sollentunakommun Antagna av barn- och ungdomsnämnden 2012-11-20, 123 Innehållsförteckning0 1! Skolvalet - fristående skolor i Sollentuna... 2! 2! Skolvalet

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Skolstrukturutredning

Skolstrukturutredning LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Mikael Carstensen Social- och utbildningsnämnden Skolstrukturutredning Bakgrund Under augusti och september 2015 så genomförde två representanter från SKL (Sveriges

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sameskolstyrelsen

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sameskolstyrelsen Regeringsbeslut I:4 Utbildningsdepartementet 2015-12-18 U2014/05414/S U2014/05950/S U2015/01100/S m.fl. Se bilaga 1 Sameskolstyrelsen Box 155 962 24 Jokkmokk Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet BILAGA 2 213-4-18 Vårt dnr: 12/7517 1 (5) Avd för lärande och arbetsmarknad Avd för ekonomi och styrning Bilaga 2 Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet Inledning På 195-talet hade

Läs mer

Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län

Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län Dnr: 12RV425-1 Överenskommelse på skolchefskonferensen den 22 november 2012 om reviderade riktlinjer att gälla fr.o.m 2013-01-01 Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp

Läs mer

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar SFS nr: 1994:519 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1994-05-11 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:622

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Bengtsfors kommuns reglemente för elevresor

Bengtsfors kommuns reglemente för elevresor Kommunledningskontoret, kanslienheten Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se REGLEMENTE Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2012.725.003 4, 2013-02-06 1(7) Bengtsfors kommuns reglemente

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

Skoltaxi inom Piteå kommun

Skoltaxi inom Piteå kommun Skoltaxi inom Piteå kommun Till dig som har blivit beviljad skolskjuts Skoltaxi Piteå kommun 1 Gå till hållplatsen Var i tid Vänta på bilen Välkommen till skoltaxi Vi på skolskjutsteamet har tillsammans

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer