GR UTBILDNING Arbetsgrupp jämförelsetal Rapport jämförelsetal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola 2003

Transkript

1 Rapport jämförelsetal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola 2003

2 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Genomförande Allmänt om diagrammen Slutsatser 6 2. KOMMUNBESKRIVNINGAR Ale kommun Göteborgs kommun Härryda kommun Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals kommun Partille kommun Stenungsunds kommun Öckerö kommun JÄMFÖRELSETAL FÖR GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG OCH FÖRSKOLA _ Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat Förskoleklass och grundskola respektive fritidshem Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat Förskola Förskola Förskola Familjedaghem Familjedaghem 2 25 BILAGA 1: Anvisning för jämförelsetal skola, skolbarnsomsorg och förskola år BILAGA 2: Nyckeltal skola, skolbarnsomsorg och förskola år

3 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Våren 2003 bildades en grupp bestående av representanter från Göteborgsregionens skolekonomgrupp. Gruppen fick i uppdrag att ta fram exempel och titta närmare på olika jämförelsetal och verksamhetsmått inom skola, skolbarnsomsorg och förskola. Gruppen tittade också på andra nätverk där jämförelsetal diskuterades. Anledningen till uppdraget var att befintliga jämförelsetal innehöll kvalitetsbrister, att det saknades en analys av måtten, och att det saknades forum för erfarenhetsutbyte. Gruppens arbete kom att likna en förstudie kring området jämförelsetal och det man kom fram till var att: Det finns ett behov av jämförelsetal både från verksamheten och från andra intressenter. Jämförelsestudier kräver ett mycket genomarbetat bakgrundsmaterial. Arbetet underlättas av en gemensam kalkylmodell och metod för kvalitetssäkring. Samtidigt som kalkylmodellen är gemensam måste man känna igen materialet på hemmaplan. Deltagarna i ett jämförelsearbete deltar av frivillighet och att de är engagerade. Alla bidrar till en gemensam analys och att det finns utrymme för korrigeringar. Analysen måste ske i dialog med verksamhetsföreträdare, dvs inte bara ekonomer. Erfarenhetsutbyte och en gemensam diskussion kring analysen ger mest. Utifrån dessa frågeställningar skickades våren 2004 en öppen inbjudan till samtliga kommuner inom GR med möjlighet att delta i ett jämförelsetalsarbete för verksamhetsåret Syfte Arbetet med jämförelsetal syftar till att: kvalitetssäkra verksamhetsmått för att möjliggöra relevanta jämförelser skapa förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper bidra med ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbetet i respektive kommun tydliggöra kopplingarna mellan ekonomi, organisation och prestation öka kostnads- och kvalitetsmedvetenheten 3

4 1.3 Genomförande Arbetet med denna rapport har skett i samarbete mellan kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. Arbetsgruppen har bestått av en till tre representanter per kommun där deltagarna arbetar som ekonomer, utredare eller chefer på olika nivåer. Gruppen har träffats vid sju olika tillfällen från mars till september 2004 och har tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som skall jämföras samt tillvägagångssätt. Förutom arbetsgruppen har Fredrik Gustafson, Lerum, Lena Olsson, Lerum, Gerd Johansson, Kungsbacka, Maria Holmberg, Stenungsund, och Margrethe Kristensson, Göteborgsregionens kommunalförbund, svarat för att hålla samman projektet. Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen: Kommun Namn Befattning Ale Lena Schubert Ekonom Göteborg Urban Hilse Claes Strand Ekonom Rektor Härryda Karin Höglund Therese Wångblad Ekonom Planeringsledare Kungsbacka Bertil Moberg Gerd Johansson Udo Weis Verksamhetschef Ekonom Verksamhetscontroller Kungälv Kerstin Engelin Ekonomiadministratör Lerum Fredrik Gustafson Laila Granberg Rutger Fridholm Lena Olsson Ekonom Ekonom Planeringsledare Praktikant Lilla Edet Karin Blomberg Ekonom Ulla Olofsson Rektor Mölndal Margareta Lundqvist Naomi Jonas-Nygren Partille Kristina Jakobsson Ekonom Stenungsund Maria Holmberg Jan Magnusson Öckerö Marina Emanuelsson Ekonom Ekonomisekreterare Rektor Ekonom Resultatenhetschef I arbetet med förstudien gjordes en kort utblick för att studera hur andra arbetar med jämförelsetal. Det visade sig att olika metoder hade mycket gemensamt. I förstudien fastnade man för den metod som används när man tar fram rapporten nyckeltal inom äldreomsorgen. Metoden bygger på att de som gör jämförelsen tydligt kan påverka utformningen, och att man också har möjlighet att korrigera sina beräkningar efter hand som arbetet med den gemensamma analysen växer fram. Därför utformades arbetet så att deltagande kommuner först träffades för att gemensamt komma överens om vilka jämförelsetal som var aktuella, och hur de skulle presenteras. Därefter har värdena successivt korrigerats och kontrollräknats, varefter deltagarna har träffats för att gå igenom materialet. Mycket av detta arbete har naturligtvis handlat om att i så stor 4

5 utsträckning som möjligt göra materialet jämförbart så att kommunerna dels räknar på ett likartat sätt, dels räknar på samma saker. När väl metoden var bestämd var det viktigt att avgränsa arbetet. Därför valdes pedagogisk personal, övrig resurspersonal samt lokaler och inventarier ut för verksamheterna förskoleklass, grundskola, fritidshem, förskola och familjedaghem. Samtidigt var det viktigt att inte ta fram nya siffror och därför blev en utgångspunkt för arbetet den statistik som kommunerna redan idag lämnar till SCB på Skolverkets uppdrag. Ett problem med det materialet är att det är svårt att få någon helhetsbild. Skolverket följer kostnadsutvecklingen för varje verksamhetsform, vilket ofta skiljer sig från hur kommunerna arbetar. I kommunerna är verksamheterna ofta integrerade och kostnaderna redovisas samlat varför olika kalkylmodeller används för att slå isär siffrorna när de skall redovisas till SCB. För att flytta fokus från att redovisa hur det borde vara till hur kommunerna faktiskt arbetar beskriver den här rapporten en samlad kostnadsbild. Därför redovisas förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans (Undantaget diagram 3). Förskola och familjedaghem redovisas däremot var för sig. Även om arbetet bygger på befintlig statistik har det varit nödvändigt att göra korrigeringar för att kunna ta fram en samlad bild. Samma uppgifter redovisas nämligen inte av SCB under respektive verksamhet. Därför har arbetsgruppen tagit fram definitioner på vilka uppgifter respektive kommun skall ta fram. Definitionerna redovisas i sin helhet i bilaga 1. För att kontrollräkna materialet har en korrigerad månadskostnad räknats fram för respektive kommun. Kontrollvärdet har beräknats genom att multiplicera antal årsarbetare per elev (barn) med kostnaden per elev (barn). Detta värde har sedan dividerats med kommunens personalomkostnadspålägg multiplicerat med semesterfaktor och årets tolv månader. 1 Genom denna beräkning får man fram vad genomsnittskostnaden är per årsarbetare och månad. Kostnaden bör ligga i närheten av den medianlön man har i kommunen. Den korrigerade månadskostnaden redovisas tillsammans med övriga uppgifter, som antal elever per årsarbetare etc i bilaga 2. Från början var det tänkt att inte bara jämföra på kommunnivå utan även på enhets- och skolnivå. Därför har också allt material inledningsvis samlats in på skolnivå, men det har inte varit möjligt att analysera detta vidare. 1.4 Allmänt om diagrammen De uppgifter som ligger till grund för diagrammen redovisas i bilaga 2. De flesta diagrammen innehåller två dimensioner. På den vänstra y-axeln redovisas de värden som ligger till grund för staplarna i diagrammen med enhet kronor per elev. På den högra y-axeln redovisas olika uppgifter i form av en linje, som elever per årsarbetare eller kvadratmeter per elev etc. Få elever per årsarbetare innebär ett lågt värde på linjen, vilket ger en hög kostnad, dvs en hög stapel. Detta sätt att mäta är motsatsen till vad man normalt är van vid inom grundskolan, där man brukar mäta årsarbetare per 100 elever. Då mäter man personaltätheten i ställer för antalet barn per årsarbetare. Mäter 1 Korrigerad månadskostnad = kr / barn X barn / årsarbetare) / (semesterfaktor (1,016) X korrigeringsfaktor (ca 17,5 beroende på PO) X 12) 5

6 man på detta sätt blir förhållandet det omvända. Medelvärdena är ej viktade dvs varje kommun får samma tyngd. Värt att kommentera är också att jämförelsearbetet hela tiden sker utifrån ett produktionsperspektiv eller det som SCB kallar för skolkommun eller kommunal regi. Jämförelsetalen tar alltså inte hänsyn till alla folkbokförda elever i respektive kommun utan bara till de elever som omfattas av den egna verksamheten. Eleverna kan därför både vara från den egna kommunen och från andra kommuner så länge de går på en kommunal skola i aktuell kommun. Även om mycket tid och kraft har lagts ned på att få kommunernas uppgifter likvärdiga så att de går att jämföra, finns det fortfarande skillnader. Dessa påverkar naturligtvis även om det i de flesta fall är marginellt. Skillnader kan vara i hur man räknar antal årsarbetare och andel personalomkostnader, samt hur kommunerna hanterar redovisningen av sin semesterlöneskuld mm. Från tidigare rapporter kring jämförelsetal har det visat sig att resultatet kan innehålla en felmarginal på ca +/- 5%. Det finns all anledning att tro att detta även gäller denna studie. Därför bör det framhållas, att en skillnad i kostnad per elev multiplicerat med antal elever inte kan överföras i en kostnadsskillnad mellan två kommuner, utan att ta hänsyn till en viss felmarginal. Arbetsgruppen har också undersökt hur kostnaden speglas mot tilldelad ram i respektive kommun. En stor budgetomslutning motsvaras av en hög kostnad, vilket tyder på olika politiska prioriteringar i olika kommuner. 1.5 Slutsatser För att kunna svara på om arbetet med jämförelsetal inom skola, skolbarnsomsorg och förskola har nått upp till sitt syfte har vi som hållit ihop arbetet gjort en bedömning/självvärdering som beskrivs nedan: Kvalitetssäkra verksamhetsmått för att möjliggöra relevanta jämförelser I arbetet med jämförelsetal inom skola, förskola och skolbarnsomsorg så har arbetet lagts upp på ett likartat sätt som för arbetet med rapporten Nyckeltal inom äldreomsorgen. Anledningen har varit att prova en metod för kvalitetssäkring. Metoden, som beskrivits tidigare, har byggt på gemensamma genomgångar och diskussioner där deltagarna har kommit överens om olika ställningstaganden. Därefter har respektive kommun beretts tillfälle att gå igenom sitt material för att komma med justeringar. På detta sätt har kvalitetsbrister tydliggjorts och det har skapats möjligheter till korrigeringar. Upplägget med att beräkna en korrigeringskostnad har också bidragit till kvalitetssäkringen i och med att detta tydliggör orealistiska bakgrundsvariabler. Sammantaget gör vi som arbetat med rapporten, den bedömningen att uppdraget med att kvalitetssäkra verksamhetsmåtten är uppfyllt. Skapa förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper Metoden, som beskrivits ovan, har i sig gett utrymme för deltagarna att mötas. Detta har också förstärkts av arbetssättet när alla har träffats. Först har det varit en kort genomgång och sedan har man gått ut i smågrupper där man arbetat utifrån i förhand bestämda frågeställningar t ex: beräkna hur respektive kommun skiljer sig från genomsnittet för gruppen. Varje smågrupp har sedan sammanställt frågeställningarna på ett overheadblad som sedan redovisats för storgruppen. Slutligen har man i storgruppen haft en gemensam 6

7 diskussion och kommit överens om eventuella kompletteringar eller vad man behöver komplettera med. Metoden tillsammans med valet av arbetssättet gör att syftet med att skapa förutsättningar för ett ömsedigt erfarenhetsutbyte bedöms vara uppfyllt. Bidra med ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbetet i respektive kommun Genom publicering av denna rapport har vi skapat ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbete där man enkelt kan använda sin egen kommuns värden i relation till t ex medelvärdet Tydliggöra kopplingarna mellan ekonomi, organisation och prestation Kopplingen mellan ekonomi, organisation och prestation kvarstår eftersom man i rapporten ej gått ned på skolnivå. Öka kostnads- och kvalitetsmedvetenheten I tidigare arbeten med jämförelsetal har det visat sig att det behövs en förhållandevis stor detaljeringsgrad för att verkligen kunna lära sig om och av varandra och för att kunna dra konkreta slutsatser. Detta är naturligtvis något som alla efterfrågar. Tyvärr får man säga att vi med detta arbete inte har nått riktigt fram. Frågan måste också ställas om det överhuvudtaget är möjligt. Anledningen till detta är att vi i jämförelsearbetet försökt att titta på vissa hårddata kring själva jämförelsetalen för att se om dessa skulle kunna ge mer ingående förklaringar till olika skillnader. Vad vi hittills har sett är finns det inga sådana klara samband och att det inte går att beskriva några klara orsak/verkan förhållanden. Med detta menas att skillnader på kommunnivå i t ex åldersstruktur, sjukfrånvaro och löneläge inte motsvaras i skillnader i t ex kr/elev. Anledningen till detta tror vi är att en kommun är så pass stor och att ett jämförelsetal därmed representerar en sådan mängd arbetsplatser och brukare. Samtidigt har jämförelsetalen fungerat som en katalysator för ett mycket givande utbyte av erfarenheter, som beskrivits ovan. De fungerar också på så sätt att de tydligt indikerar en trend även om man inte kan dra några generella slutsatser. Särskilt intressant är att titta på kommuner med ungefär samma storlek och struktur och med likartad organisation, för att sedan tillsammans arbeta vidare med vissa jämförelsetal. En sådan djupare jämförelse skulle t ex för lokalkostnaderna kunna vara att titta på hur gamla skolorna är (påverkar kapitalkostnaderna), vilket yta respektive skola har, hur mycket man lägger på städning etc. Detaljeringsgraden i detta arbete är hög och man måste utgå från varje enhet eller ett urval av kommunens enheter. Samtidigt måste det sägas att det ena inte utesluter det andra, det vill säga för att kunna gå på detaljen så måste man ha ett utgångsläge. Detta jämförelsearbete har bidragit till att skaffa ett tydligare och bättre utgångsläge. Kvalitetsbrister är åtgärdade och jämförelsetalen är tydliga på så sätt att de beskriver en likartad totalbild för respektive verksamhetsform. Med det senare menas att det är möjligt att se kostnadsbilden för t ex förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat, vilket är nödvändigt i och med att verksamheterna i kommunerna är mycket integrerade. Samtidigt måste det än en gång påpekas att det alltid måste tas hänsyn till en viss felmarginal på ungefär +/- 5%. Man når aldrig till 100% även om det är något man arbetar efter. Om kopplingarna mellan ekonomi, prestation och resultat tydliggjorts och om arbetet har bidragit till ett konkret utvecklingsverktyg måste svaret bli delvis. Samtidigt kan man, utifrån det engagemang som alla deltagare visat, se att det finns ett stort intresse att arbeta vidare med denna fråga. Dels för att komplettera och leta efter orsaksförklaringar på kommunnivå. Dels för att göra djupdykningar på t ex enskilda skolor eller områden som skolmåltider, barn i behov av särskilt stöd etc. 7

8 2. KOMMUNBESKRIVNINGAR 2.1 Ale kommun Ale kommun ligger i Göta Älvdalen och gränsar i söder till Göteborg och i norr till Lilla Edet. Kommunen består av orterna Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvängen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden såsom Risveden. Kommunen har en förhållandevis ung befolkning och många Alebor pendlar till arbete i andra kommuner inom Göteborgsregionen. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, skolbarnsomsorg, föreningsstöd och kommunal fritidsverksamhet. Det finns tre skolområden med en områdeschef i varje område och förskola, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg ingår här. En resursenhet där obligatorisk särskola ingår samt en fritidsenhet för föreningsstöd och kommunal fritidsverksamhet. I Ale har socialdemokraterna tillsammans med vänsterpartiet majoritet. Befolkning Skattesats 32, Göteborgs kommun Göteborg stad är en storstad med invånare fördelade på 21 stadsdelar med olika befolkningsstrukturer, från liten stadsdel i skärgården till stor stadsdel med en stor andel invandrare. Göteborg är också en stad med många elever från andra kommuner samt har i förhållande till grannkommunerna en stor del av skola/skolbarnsomsorg som bedrivs i enskild regi, t ex så finns det 37 st friskolor inom grundskolan. Skola/skolbarnsomsorg bedrivs i offentlig verksamhet av 21 stadsdelsförvaltningar. Kommunstyrelsen beslutar via en resursfördelningsmodell om det kommunbidrag som finansierar den verksamhet som utförs av stadsdelarna. Genom beslut av de lokala politikerna i varje stadsdelsnämnd fördelas kommunbidraget på olika verksamheter, däribland skola/skolbarnsomsorg. Skolchefen i varje stadsdel fördelar sedan bidraget mellan de områden som man ansvarar för, t ex skola och skolbarnsomsorg. Varje stadsdel ansvarar även för att finansiera de barn/elever som väljer att gå i verksamhet som bedrivs i enskild regi, oavsett geografisk placering. Stadsdelen har alltså ett befolkningsansvar för grundskolans elever. Varje rektor eller enhetschef inom skolbarnsomsorgen ansvarar därefter för den budget man blivit tilldelad. Viss avvikelse i hur man organiserar sin verksamhet kan dock förekomma mellan de olika stadsdelarna. Befolkning Skattesats 31,80 8

9 2.3 Härryda kommun Härryda kommun ligger utmed riksväg 40 mellan Göteborg och Borås och har cirka invånare. Kommunens yta är 290 kvadratkilometer och det är tre mil från den östra kommungränsen till den västra. Hälften av ytan täcks av skog och en tolftedel är sjöar. Mölnlycke som ligger längst västerut i kommunen är största orten. Där bor knappt hälften av kommunens befolkning. Närmast flygplatsen ligger Landvetter och den lilla orten Härryda. I öster finns Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. Kommunen har en gemensam förvaltning med fem sektorer. Av dessa fem är tre s.k. verksamhetssektorer och två stödsektorer. Inom sektorn för utbildning och kultur finns det sex verksamhetsområden: förskola och grundskola, ungdomsgymnasium, särskola, vuxenutbildning, kultur samt fritid. Sektorn har tre chefsnivåer: sektorschef, verksamhetschef och enhetschef. Inom verksamhetsområdet för förskola och grundskola finns även den s.k. stödenheten som är en resursenhet för elever inom förskola och grundskola med behov av särskilt stöd. Enhetschefer inom detta verksamhetsområdet är rektorer och förskolechefer. Förskolecheferna har inte mer än sju avdelningar och rektorerna har i princip en skola var (med undantag från dem som har två mindre skolor). I den politiska organisation har kommunfullmäktige tre fasta beredningar; Utbildnings- och kulturberedningen, socialberedningen och samhällsbyggnadsberedningen. Dessa beredningar arbetar med att inom sitt verksamhetsområde formulera mål/förslag för kommunen samt att ha en nära kontakt med befolkningen. Alla ärenden som kräver ett politiskt beslut går direkt till kommunstyrelsen och sedan eventuellt vidare till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har två roller, dels att ta fram underlag till beslut i de frågor som kommunfullmäktige tagit upp, dels verkställa de beslut som kommunfullmäktige fattar. Kommunen har således inte den mer traditionella nämndorganisationen. Befolkning Skattesats 31, Kungsbacka kommun Kungsbacka är en av de mest expansiva kommunerna i Sverige. Lagom pendlingsavstånd till Göteborg och lång kustlinje gör Kungsbacka till en attraktiv kommun. Kommunen är stor till ytan och de flesta invånare bor i den västra delen. Östra delen präglas av vackert böljande jordbrukslandskap med en genuin bebyggelsemiljö. Kungsbacka stad är liten om man jämför med övriga kommunen. Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län. Gränsar i norr till Göteborgs kommun och Mölndals kommun, i öster och söder till Marks kommun och Varbergs kommun. Folkmängden är invånare, varav bor i Kungsbacka stad. Under 2003 ökade befolkningen med personer. Kungsbacka har företag, de flesta små och medelstora. I Kungsbacka kommun bor de flesta i eget hus, 70%. Av de resterande bor 25% bor i hyreslägenheter och 5% i lägenheter med bostadsrätt. Nämnden för Förskola & Grundskola har det politiska ansvaret för kommunens förskolor, familjedaghem och öppna förskolor samt grundskolor och fritidshem. Förvaltningen för Förskola & Grundskola är en av kommunens 12 förvaltningar. Kungsbacka kommuns förskolor och grundskolor är organiserade i 14 pedagogiska enheter. Tretton enheter utgår från ett geografiskt område. Den 14:e pedagogiska enheten ger specialpedagogiskt stöd i olika 9

10 former. Varje enhet har en verksamhetschef. Dessutom finns rektorer med olika ansvarsområden. Befolkning Skattesats 32, Kungälvs kommun Kungälvs kommun med invånare gränsar till Göteborgs kommun i söder, Ale kommun i öster och Stenungsunds och Lilla Edets kommuner i norr. Kungälv är centralort med cirka invånare. Marstrand, Ytterby, Kode, Diseröd och Kärna är övriga tätorter. Skärgården, jordbrukslandskapet, Svartedalens vildmarksområde och Nordre Älv är exempel på de varierande naturmiljöer som finns i kommunen. Fästningarna i Kungälv och Marstrand är exempel på kommunens historiska landmärken. I Kungälvs kommun finns cirka företag. Barn- och ungdomsförvaltningen är en central förvaltning för kommunens grundskolor, särskolor, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förvaltningen är Barn- och ungdomsnämndens verkställande organ. Förvaltningen är indelad i en central administration, Barn- och ungdomskontoret och tre administrativa delområden: Inland, Kusten och Västra Tullen. Befolkning Skattesats 32, Lerums kommun Lerums kommun ligger nästan mitt i Göteborgsregionen och gränsar till Ale, Alingsås, Härryda, Partille och Göteborg. Större delen av kommunens invånare bor i tätorterna Floda, Gråbo och Lerum. Lerum är störst och räknas som centralort. All övergripande kommunal förvaltning är lokaliserad hit. Lerum är en utpräglad småföretagarkommun. Varje dag pendlar ca tolvtusen personer ut ur kommunen. Till kommunen pendlar några tusen personer per dag. Lerum kännetecknas av vacker natur, många sjöar, ett öppet jordbrukslandskap och stora skogar. De flesta i Lerum bor i villa eller radhus. Här finns ett rikt fritids- och föreningsliv samt ett stort utbud av aktiviteter. Barn- och ungdomsnämnden har det politiska ansvaret för förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, förlängd skolbarnsomsorg och fritidsverksamhet. Kärnverksamheten organiseras i 16 enheter som arbetar direkt mot förvaltningens två barn- och ungdomschefer. Enheterna omfattar barn- och ungdomsverksamhet från 0-11 år, år eller 0-17 år. Enheterna har stor frihet att utforma och profilera den egna verksamheten. Tillsammans med barn och medarbetare bygger ledarteamet en verksamhet som tar tillvara de egna resurserna på allra bästa sätt. Arbetet bygger på dialog och delaktighet. Enheternas arbete kompletteras med fyra stödteam: administrativa teamet, fritidsteamet, resursteamet och utvecklingsteamet. Befolkning Skattesats 32,23 10

11 2.7 Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun är vackert belägen i Göta Älvdalen och gränsar i söder till Ale kommun och i norr till Trollhättans kommun. Lilla Edets kommun är en mycket gammal kulturbygd som varit befolkad i minst 7000 år. Namnet Lilla Edet härstammar från 1500-talet och betyder väg förbi fall. Lödöse som ligger i kommunens södra del, var den första svenska staden vid Göta Älv och dess uppkomst skedde under 1100-talet. Centralorten är Lilla Edet och här bor ca invånare. Kommunen har ett flertal mindre samhällen, vacker landsbygd, sjöar och förtrollande skogar. Utbildningsnämnden arbetar för verksamheterna i 1-16 års perspektivet, särskola, gymnasiefrågor samt komvux. Kommunen är uppdelad på två skolområden Lödöse/Nygård i söder och Lilla Edet. Vi har en kommunal montessoriskola F-6 i Göta. Ett centralt resursteam samt en central organisation för specialpedagoger. Lilla Edet har ingen egen gymnasieskola utan köper denna tjänst från främst GR och Trollhättan. Individuella programmet bedrivs dock i egen regi. Befolkning Skattesats Mölndals kommun Mölndals kommun är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka. Befolkningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome, De södra delarna av kommunen består av landsbygd. Mölndals kommun är traditionellt organiserad med nämnder. Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen är organiserad i fyra delar som leds av förvaltningschefen. Barnomsorgen och grundskolan är organiserad i tre områden. Områdeschefen är chef för mellan enhetschefer och är dessutom arbetsledare för vaktmästare och den administrativa personalen i sitt område. Enhetscheferna är budgetansvariga. Omslutningen av budgeten varierar mellan 10 mnkr till 36 mnkr per chef. Förvaltningen har en stödenhet som organiserar särskolan samt olika typer av stödfunktioner som t.ex. psykologer, kuratorer, skolhälsovård och modersmålsundervisning. Till förvaltningen hör även musikskolan. Den centrala förvaltningen består av ett kontor med bl.a. nämndservice och funktioner för ekonomi, personal och planering. Befolkning Skattesats 31, Partille kommun Partille är till ytan en av Sveriges minsta kommuner och har en koncentrerad bebyggelse. Det finns ungefär hushåll i Partille. Kommunen består av de fyra geografiska delarna Partille, Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. Vissa delar av kommunen har nästan bara småhusbebyggelse, i andra områden dominerar flerbostadshusen medan några områden har en mer blandad bebyggelse. Nästan hälften av Partille hushåll bor i villor och radhus. 11

12 Hälften av hushållen som bor i lägenhet bor i det kommunala bostadsbolaget Partillebos fastigheter. Kommunens verksamhet är organiserad i 8 olika förvaltningar. Kommunen har cirka anställda - de flesta av dessa arbetar inom vård, omsorg och utbildning. I Partille är barnomsorg och grundskola organiserad i barn- och utbildningsförvaltningen, som leds av barn- och utbildningsnämnden. I förvaltningen arbetar personer för barn och ungdomar (1-16 år). Barn- och utbildningsförvaltningen är indelad i sex geografiska områden samt en resursenhet. Varje område leds av en områdesrektor i samarbete med områdets rektorer som bär verksamhetsansvaret. Rektorer växlar i antalet beroende på hur många/stora enheter (skolor och förskolor) som finns i området. Inom varje geografiskt område finns förskoleverksamhet från ett års ålder samt förskoleklass och grundskola upp till skolår 9. Befolkning Skattesats 31, Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun, fem mil norr om Göteborg var 2003 den mest expansiva kommunen. Sedan fem år har kommunen en stadig befolkningstillväxt, som inte visar några tecken på att avstanna. Invånarantalet är personer. Följande 7 orter bildar Stenungsunds kommun, Norum (centralorten), Stora Höga och Jörlanda i Söder, Spekeröd i öster, Svenshögen, Ucklum och Ödsmål i Norr. Stenungsunds centralort dominerar med invånare. Industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna. Kommunens politiska organisation skiljer sig från de flesta andra. Kommunfullmäktige styrs via fem fasta beredningar, två myndighetsnämnder och en kommunstyrelse med tre utskott. Arbetsutskott, tekniskt utskott och mjukt utskott. Skola/barnomsorg tillhör organisatoriskt mjukt utskott. Skola/barnomsorg är uppdelade i tre Resultatenhetsområden med en resultatenhetschef per område. För varje verksamhet finns rektorer både inom förskola och inom år F-9. Befolkning Skattesats 33, Öckerö kommun Öckerö kommun består av tio bebodda öar, varav fyra har broförbindelse mellan sig och 78 % av invånarna bor på dessa fyra öar. Merparten av invånarna bor i eget småhus. Befolkningen har vuxit stadigt sedan 1950-talet. Mer än hälften av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen trots att den enda förbindelsen med fastlandet är bilfärja. Idag finns förskolor och skolor på åtta av tio öar. På öarna är verksamhetslokalerna spridda. Kalvsund och Knippla har förskolan och skolan under samma tak. På Hyppeln och Grötö finns varken förskola eller skola. Barn från Grötö går i skolan på Kalvsund och Öckerö. Barn från Hyppeln går i skola på Rörö, Knippla, Hälsö och Öckerö. 12

13 Under 2003 var området indelat i sex områden, Södra, Mitten Norra, Centrala elevhälsan, Frivilliga skolformerna samt Kulturskolan. Befolkning Skattesats 30,67 13

14 3. JÄMFÖRELSETAL FÖR GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG OCH FÖRSKOLA Diagram Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 1 Kostnad per elev för pedagogisk personal, övrig resurspersonal samt lokaler och inventarier för år Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev för pedagogisk personal, övrig resurspersonal samt lokaler och inventarier. Diagrammet är ett stapeldiagram där de olika kostnaderna hamnar ovanpå varandra, nederst pedagogisk personal, mitt emellan övrig resurspersonal och överst lokaler och inventarier. Texten behandlar helheten medan varje del (kostnad) behandlas i diagram 2, 3 och 4. Kostnaden för pedagogisk personal avser främst lönerna för denna personalgrupp. Övrig resurspersonal syftar på elevassistenter, skolvärdar och talpedagoger etc. Detaljerade definitioner finns i bilaga 1. FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för pedagogisk personal, övrig resurspersonal samt lokaler och inventarier för år ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ MEDELVÄRDE Kr/elev för pedagogisk personal Kr/elev för övrig resurspersonal Kr/elev för lokal- och inventariekostnad Kostnaden per elev ligger mellan kr och kr. Det är en skillnad med kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en kommun med ca elever inklusive barnen på fritidshemmen, vilket utgör medelvärdet för antal elever undantaget Göteborg, kan värderas till ca 42 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per elev. Kungsbacka har högst kostnader med kr per elev (ca 8% över 14

15 medelvärdet). Lilla Edet och Mölndal kommer därefter med kr och kr per elev (ca 6% över medelvärdet). Lerum, Kungälv, Partille och Öckerö har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad från kr till kr per elev (mellan ca 4% och ca 9% under medelvärdet). Diagram Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 2 Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare exklusive och inklusive övrig resurspersonal för år Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare, både exklusive och inklusive övrig resurspersonal, för förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans. Den vänstra stapeln visar kostnaden exklusive övrig resurspersonal, och den högra stapeln visar kostnaden inklusive övrig resurspersonal. Den övre linjen syftar på antal elever per årsarbetare exklusive övrig resurspersonal, och den nedre linjen syftar på antal elever per årsarbetare inklusive övrig resurspersonal. När övrig resurspersonal medräknas sjunker antalet elever per årsarbetare. FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare exklusive och inklusive övrig resurspersonal för år ,1 13,9 13,9 14,6 15,1 14,3 14,1 14,3 13,5 13,8 14,0 12, ,4 13,1 12,8 13,1 12,8 13,4 13,2 13,7 13,8 13,0 12, , ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ MEDELVÄRDE 5 0 Kr/elev exkl övr resurspers. Elev/årsarb exkl övr resurspers. Kr/elev inkl övr resurspers. Elev/årsarb inkl övr resurspers. 15

16 Exklusive övrig resurspersonal för år 2003 Kostnaden per elev exklusive övrig resurspersonal ligger mellan kr och kr. Det är en skillnad med kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en kommun med ca elever inklusive barnen på fritidshemmen, vilket utgör medelvärdet för antal elever undantaget Göteborg, kan värderas till ca 30 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per elev. Antal elever per årsarbetare varierar mellan 12,8 och 15,1 och medelvärdet blir 14,0. Partille, Kungälv och Lerum har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad mellan kr och kr per elev (mellan ca 6% och ca 9% under medelvärdet). Samma kommuner har också flest elever per årsarbetare med värden mellan 14,3 och 15,1. Göteborg har högst kostnad med kr per elev (ca 10% över medelvärdet) och lägst antal elever per årsarbetare med 12,8 elever. Stenungsund, Ale, Kungsbacka, Mölndal och Öckerö har förhållandevis höga kostnader. Det innebär en kostnad mellan kr och kr per elever. Samma kommuner har också ett förhållandevis lågt antal elever per årsarbetare (från 13,5 till 13,9). Ale kommun skiljer sig dock med 14,1 elever per årsarbetare. Inklusive övrig resurspersonal för år 2003 Den övriga resurspersonalen utgör som medelvärde endast ca 5 procent av den totala medelkostnaden. Kungsbacka, Kungälv och Stenungsund satsar relativt mycket på övrig resurspersonal, där Kungsbacka ligger tydligt högst (ca 11% av medelkostnaden). Göteborg och Öckerö har inte rapporterat in några värden på övrig resurspersonal på grund av svårigheter med rapporteringssystemen. 16

17 Diagram Förskoleklass och grundskola respektive fritidshem Kostnad per elev (barn) för pedagogisk personal och antal elever (barn) per årsarbetare exklusive övrig resurspersonal för år Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev (barn) för pedagogisk personal och antal elever (barn) per årsarbetare exklusive övrig resurspersonal för dels grundskola tillsammans med förskoleklass och dels fritidshem. Eftersom kostnaden per elev är lägre för fritidshemmen än för skolan (undantaget två kommuner) motsvaras detta av fler elever per årsarbetare för fritidshemmen. Ingen hänsyn har tagits till hur lång tid barnen vistas på fritidshem. Diagrammet mäter antalet inskrivna barn per årsarbetare. Detta mått är inte fullt jämförbart med antalet inskrivna barn i skolan eftersom möjlig närvarotid inom fritidshemmen är kortare än inom skolan. Förutom Härryda och Lilla Edet har samtliga kommuner fler barn (elever) per årsarbetare i fritidshemmen än i skolan. Eftersom barn- (elev-) antalet per årsarbetare är högre på fritidshemmen än i grundskolan drar detta ned totalkostnaden per barn i diagram 2. Tittar man på skola respektive fritidshem var för sig framträder en något annorlunda bild. FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA RESPEKTIVE FRITIDSHEM Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare exklusive övrig resurspersonal för år ,2 13,3 16,8 11, ,7 14,0 19,0 12,7 22, ,9 13,9 12, ,8 14, , ,0 14,3 13, ,1 12, ,9 13, ,5 13, ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM Kr/elev för grundskola och fsk-klass Elev/årsarb för grundskola och fsk-klass LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND Kr/elev för fritidshem Elev/årsarb för fritidshem ÖCKERÖ MEDELVÄRDE 17

18 Kostnad per elev och antal elever per årsarbetare för grundskola och förskoleklass för år Kostnaden per elev ligger mellan kr och kr. Medelvärdet för samtliga kommuner är kr per elev. Antalet elever per årsarbetare varierar mellan 11,9 och 14,3 och medelvärdet är 13,2. De kommuner som har en låg kostnad per elev inklusive fritidshemmen (Förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans enligt diagram 2) ligger även lågt när det gäller kostnaden för grundskola och förskoleklass, undantaget Lerum. Lerum hamnar här närmare medelvärdet (ca 3% under medelvärdet), vilket beror på att de relativt låga kostnaderna för fritidshemmen inte är med och sänker värdet. De kommuner som har högst kostnad per elev för grundskola och förskoleklass är samma kommuner som har högst kostnad när fritidshemmen ingår (Se diagram 2). Kostnad per barn och antal barn per årsarbetare för fritidshem för år Kostnaden per barn ligger mellan kr och kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per barn. Antal barn per årsarbetare varierar mellan 13,7 och 22,8 och medelvärdet är 17,5. Stenungsund och Lerum utmärker sig med låga kostnader (ca 22% under medelvärdet). Dessa kommuner har också många barn per årsarbetare med 20,1 respektive 22,8 barn. Även Partille har många barn per årsarbetare (21,4 barn). Lägst värde har Härryda och Lilla Edet med 13,7 respektive 13,8 barn per årsarbetare. 18

19 Diagram Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 3 Kostnad per elev (barn) för lokaler och inventarier samt yta per elev (barn) för år Detta diagram jämför kommunernas lokalkostnader per elev (barn) för förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans och ytan per elev (barn). Lokalkostnaderna kan huvudsakligen delas upp i fyra delar: kapitalkostnader för fastigheter och inventarier, driftskostnader (el, värme och vatten etc), städkostnader (personal och material) och övriga kostnader. En närmare undersökning på ett urval av kommunerna visar att kapitalkostnaderna står för ca 35% av totalkostnaden. Samtliga kommuner i undersökning hade en internränta på 5,5%. En kommun med många äldre skolor har naturligtvis lägre kapitalkostnader. Driftskostnader och övriga kostnader utgör ca 50% av kostnaden och städning står för ca 15% av kostnaden. Ytterligare information om lokaler och inventarier finns i bilaga 1:3. FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för lokaler och inventarier samt yta per elev för år ,0 18, ,6 9,1 10,7 9,7 10,5 10,2 12,0 10,1 8,1 9,6 10,5 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6, , ,0 0,0 ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ MEDELVÄRDE Kr/elev Kvm/elev Kostnaden per elev (barn) ligger mellan kr och kr. Det är en skillnad med 5 326kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en medelstor kommun med ca elever inklusive barnen på fritidshemmen, vilket utgör medelvärdet för antal elever undantaget Göteborg, kan värderas till ca +/-32 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per elev (barn). Ytan varierar mellan 8,1 och 17,0 kvm per elev (barn) och medelvärdet blir 11,5 kvm per elev (barn). Lilla Edet sticker ut med den tydligt största ytan (ca 62% över medelvärdet). Även Mölndal har en relativt stor yta med 12,0 kvm per elev (barn). Kostnaden är högst för Lilla Edet (ca 29% 19

20 över medelvärdet). Mölndal har en relativt hög kostnad (ca 10% över medelvärdet). Härryda har också en hög kostnad (ca 16% över medelvärdet) och en relativt stor yta (10,7 kvm per elev eller barn). Stenungsund och Ale har de minsta ytorna (8,1 respektive 8,6 kvm per elev eller barn) och kommunerna har även låga kostnader (ca 7% och ca 10% under medelvärdet). Kungälv, Lerum och Öckerö, utmärker sig med låga kostnader (mellan ca 8% och ca 20% under medelvärdet) men förhållandevis stora ytor (från 9,6 till 10,5 kvm per elev eller barn). Diagram Förskola 1 Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare inklusive övrig resurspersonal för år Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare inklusive övrig resurspersonal för kommunernas förskolor. Tolkning av diagrammet kan jämföras med diagram 2. FÖRSKOLA Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare inklusive övrig resurspersonal för år ,0 4,7 5,2 5,1 5,8 6,3 6,7 5,6 5,8 5,0 5,7 5,5 8,0 7,0 6, , , , , ,0 0,0 ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ MEDELVÄRDE Kr/barn inklusive övrig resurspersonal Barn/årsarb inklusive övrig resurspersonal Kostnaden per barn ligger mellan kr och kr. Detta är en skillnad med kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en kommun med ca barn i förskolan, vilket är medelvärdet för antal barn undantaget Göteborg, kan värderas till ca +/- 29 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per barn. Antal barn per årsarbetare varierar mellan 4,7 och 6,7 och medelvärdet är 5,5. 20

21 Lilla Edet, Kungälv, Lerum, Härryda och Partille har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad från kr till kr per barn (mellan ca 7 % och ca 15% under medelvärdet). Göteborg har högst kostnad (ca 22% över medelvärdet) och också lägst antal barn per årsarbetare. Öckerö, Ale och Stenungsund har förhållandevis höga kostnader. Det innebär en kostnad från kr till kr per barn (från ca 11% till ca 18% över medelvärdet). Ale och Stenungsund ligger under medelvärdet beträffande antal barn per årsarbetare, med ca 5 barn. Öckerö kommun har ett något högre värde med 5,7 barn per årsarbetare Diagram Förskola 2 Kostnad per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3-åringar för år Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3-åringar för kommunernas förskolor. Eftersom kostnaden för 1-3-åringar är högre än för de äldre barnen förväntas kostnaden stiga vid ökad andel 1-3-åringar. Detaljerade definitioner för diagrammets delar finns i bilaga 1 avsnitt 1.4 FÖRSKOLA Kostnad per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3 åringar för år % % % 54% 52% % % 44% 46% 40% % % 60% 50% 40% % % 10% 0 0% ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ MEDELVÄRDE Kr/barn inom förskola, inklusive övrig resurspersonal Andel 1-3 åringar inom förskola Kostnaden per barn behandlades i diagram 5. 21

22 Andelen 1-3-åringar ligger mellan 40% och 55%. Medelvärdet för samtliga kommuner är 49% 1-3-åringar. Göteborg som har högst kostnad per barn har också högst andel 1-3-åringar (ca 13% över medelvärdet). Även Stenungsund och Öckerö har höga kostnader per barn och också hög andel 1-3-åringar (ca 9% och ca 11% över medelvärdet). Lerum och Lilla Edet som har bland de lägsta kostnaderna ligger även under medelvärdet (ca 10% respektive ca 18% under medelvärdet) beträffande andel 1-3-åringar. En kommun (Ale) utmärker sig genom att ha en relativt hög kostnad men en relativt låg andel 1-3-åringar (ca 18% under medelvärdet). Tre kommuner, Kungälv, Härryda och Partille utmärker sig däremot genom att ha relativt låga kostnader (ca 12%, ca 9% och ca 7% under medelvärdet) men en hög andel 1-3-åringar (ca 7%, ca 9% och ca 11% över medelvärdet). 22

23 Diagram Förskola 3 Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år Detta diagram jämför kommunernas lokal- och inventariekostnader per barn och yta per barn för förskolan. Vad som ingår i lokal- och inventariekostnaden förklaras under diagram 4 och i bilaga 1. FÖRSKOLA Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år ,3 11,0 11,3 10,0 12,1 11,6 10,7 12,8 11,1 10,8 14,0 12, ,6 8,0 10,0 8,0 6, , ,0 0,0 ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ MEDELVÄRDE Kr/barn Kvm/barn Kostnaden per barn ligger mellan kr och kr. Det är en skillnad med kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en kommun med ca barn (medelvärdet för antal barn undantaget Göteborg) kan värderas till ca +/- 11 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per barn. Ytan varierar mellan 8,0 och 12,8 kvm per barn och medelvärdet blir 10,8. Mölndal har högst kostnad per barn (ca 28% över medelvärdet) och ytan per barn är relativt stor (ca 8% över medelvärdet). Stenungsund har störst yta per barn (ca 19% över medelvärdet) och kostnaden ligger också högt (ca 18% över medelvärdet). Även Lilla Edet har en relativt stor yta per barn (ca 12% över medelvärdet) och en relativt hög kostnad (ca 9% över medelvärdet). Lerum, Göteborg och Ale har relativt små ytor per barn (ca 7%, ca 20% och ca 26% under medelvärdet) och relativt låga kostnader per barn (ca 11%, ca 15% och ca 26% under medelvärdet). Kungälv utmärker sig genom att ha lägst kostnad per barn (ca 34% under medelvärdet) men en yta per barn över medelvärdet. 23

24 Diagram Familjedaghem 1 Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för kommunernas familjedaghem. Detaljerade definitioner för diagrammets delar finns i bilaga 1. FAMILJEDAGHEM Kostnad per barn för pedagogisk personal och barn per årsarbetare för år , , , ,8 4, ,1 4,7 4,5 7,0 6,0 5,0 4, ,9 3,8 3,7 3,6 3, , ,0 0 0,0 ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ MEDELVÄRDE Kr/barn Barn/årsarb Kostnaden per barn ligger mellan kr och kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir kr per barn. Barnantalet per årsarbetare varierar mellan 3,6 och 5,8. Medelvärdet är 4,5 barn per årsarbetare. Kungsbacka har högst kostnad per barn (ca 24% över medelvärdet). Antalet barn per årsarbetare ligger ca 18% under medelvärdet. Göteborg har också en relativt hög kostnad (ca 17% över medelvärdet) och relativt få barn per årsarbetare (ca 14% under medelvärdet). Ale utmärker sig genom att både ha en hög kostnad (ca 14% över medelvärdet) och ett relativt högt antal barn per årsarbetare (ca 10% över medelvärdet). 24

25 Tre kommuner (Lilla Edet, Kungälv och Mölndal) har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad från till kr per barn (mellan ca 16% och ca 20% under medelvärdet). Lilla Edet har också flest barn per årsarbetare (5,8). I Mölndal och Kungälv är barnantalet över medelvärdet Diagram Familjedaghem 2 Kostnad per barn för pedagogisk personal och andel 1-3-åringar för år Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och andel 1-3-åringar för kommunernas familjedaghem. Eftersom kostnaden för 1-3-åringar är högre än för de äldre barnen förväntas kostnaden stiga vid ökad andel 1-3-åringar. FAMILJEDAGHEM Kostnad per barn för pedagogisk personal och andel 1-3 åringar för år % 56% 44% 46% 53% 43% 42% 26% 65% 59% 56% 49% 70% 60% 50% % % % % 0% ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ MEDELVÄRDE Kr/barn inom familjedaghem Andel 1-3 åringar inom familjedaghem Kostnaden per barn behandlades i diagram 8. Andelen 1-3-åringar ligger mellan 26% och 65%. Medelvärdet för samtliga kommuner är 49%. Mölndal utmärker sig med det tydligt lägsta värdet på 1-3-åringar (26% 1-3-åringar eller ca 47% under medelvärdet). Öckerö, Partille och Stenungsund utmärker sig med en hög andel 1-3-åringar (ca 13%, ca 20% och ca 32% över medelvärdet) men med en kostnad omkring medelvärdet (mellan ca 5% under medelvärdet och ca 1% över medelvärdet). 25

26 Göteborg har en relativt hög andel 1-3-åringar (ca 13% över medelvärdet) och även en relativt hög kostnad (ca 16% över medelvärdet). 26

27 BILAGA 1: Anvisning för jämförelsetal skola, skolbarnsomsorg och förskola år Pedagogisk personal / Undervisning 1.1 Förskoleklass Kostnader för pedagogisk personal (finns ej som egen rad i Räkenskapssammandraget - RS) Utgår från rad 355 i RS, men exklusive personalkostnader för städ, måltid och arbetsledande personal. Intäkter och kostnader avseende samtliga förekommande lärooch timplanebundna aktiviteter redovisas här, dvs i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Om läraren till en andel av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever ska detta ej redovisas. Lönekostnader för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Övriga kostnader för kompetensutveckling ska inte redovisas. Kostnader och ersättning för handledning av lärarkandidater skall redovisas här. De personalkategorier (befattningskoder) som skall ingå i pedagogisk personal är i stort sett samma som är förtryckta när kommunerna skall redovisa antal årsarbetare till Skolverket vid uppföljningen av statsbidraget för kvalitetsförstärkande åtgärder inom skola och fritidshem. Undantaget är antalet årsarbetare för skolledning och studie- och yrkesvägledning (befattningskoder 2018, 2070, 2072, 2085 och 2523), vilka inte skall ingå i pedagogisk personal: 3460 = Fritidsledare 3465 = Fritidspedagog 3641 = Förskollärare 3680 = Barnskötare Antal årsarbetare (finns ej med i RS) Antal årsarbetare hämtas från SCB:s individfil, som kan beställas via Inge Göransson tel: (en beställning måste göras både för 2002 och 2003). Individfilen mäter antalet årsarbetare per skola och per den 15 oktober respektive år. Det antal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet årsarbetare 15 oktober 2002 och Antalet årsarbetare på SCB:s individfil avser personalkategorierna ovan. SCB mäter antalet årsarbetare utifrån sysselsättningsgraden, dvs den anställdes sysselsättning i procent av en heltidsanställning. Antal elever (RS rad 88 antal inskrivna elever i förskoleklass kommunal regi) Här redovisas antal elever som går i förskoleklass i den egna kommunen. Det elevantal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet elever 15 oktober 2002 och Antalet elever skall även redovisas per skola (uppgifterna kan beställas från SCB). 1.2 Grundskola 27