UTKAST TILL ÅRSREDOVISNINGEN 2012 TILL HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE 18 FEBRUARI 2013

Transkript

1 UTKAST TILL ÅRSREDOVISNINGEN 2012 TILL HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE 18 FEBRUARI 2013

2 INNEHÅLL Rektor har ordet Resultatredovisningens utformning Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag Högskolans strategiska utgångspunkter och mål Kvalitet Intern styrning och kontroll Internationalisering Samverkan Jämlikhet Hållbar utveckling Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Programutbud Rekrytering Antal studenter Genomströmning Studieprestationer Examina Studentinflytande Internationalisering Jämlikhet Utbildning på forskarnivå Utbud Rekrytering Antal doktorander Examina Studentinflytande Internationalisering Forskning Forskningsinriktningar Internationalisering Forskningsprestationer Anställda Kompetensförsörjning Vetenskaplig kompetens Högskolepedagogisk kompetens Internationalisering Sjukfrånvaro 1 av 74

3 Särskilda åtaganden Idélab Ekonomisk resultatredovisning Högskolans ekonomiska utveckling Kapitalförändring Intäkter Investeringar Utsikter för 2013 och framåt Ekonomiskt utfall per verksamhetsgren Resultat per verksamhetsgren Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning/utbildning på forskarnivå Årsbokslut Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Tilläggsuppgifter och noter Väsentliga uppgifter 2 av 74

4 Rektor har ordet Under året har högskolan successivt infört den nya forsknings- och utbildningsstrategin för perioden i hela organisationen. Strategin formulerar målbilden för högskolans forsknings- och utbildningsverksamhet år 2016, och uppvisar en strategimodell för hur högskolan ska kraftsamla resurser och verksamhet för att utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning. Den strategiska modellen lägger särskild vikt vid att högskolans etablerade forskningsinriktningar utgör forskningsbas, utvecklingsmiljöer och spetsmiljö. Som en följd av det minskade utbildningsuppdraget om 40 miljoner kronor fram till 2015 har högskolan under 2012 inlett en noggrann genomlysning och översyn av utbildningsutbudet. Högskolan ska strategiskt fokusera verksamheten till fyra utbildningsområden; lärarutbildningar, teknikutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar och ekonomiutbildningar. Översynen har tagit avstamp i forsknings- och utbildningsstrategin, och även tagit hänsyn till arbetsmarknadens behov och vad studenterna efterfrågar, såväl som förutsättningarna för långsiktig vetenskaplig kompetens och utbildningarnas resultat. Det ändrade utbildningsuppdraget innebär att MDH prioriterar lärarutbildningar, teknikutbildningar och vårdutbildningar, medan utbildningsvolymerna inom ekonomi- och beteendevetenskap anpassas och vissa språkutbildningar och teater avvecklas. Det minskade utbildningsuppdraget innebär samtidigt att även volymerna inom de utbildningsområdena som prioriteras har svårt att möta omfattningen av arbetsmarknadens efterfrågan har varit ett år präglat av strategiska satsningar för framtiden när det gäller forskningen vid MDH. Under hösten invigdes två nya stora forskarskolor, en inom hälsa, vård och välfärd med 22 nyantagna doktorander och en inom innovation och produktrealisering med 15 nyantagna företagsdoktorander. Dessa satsningar hade inte varit möjliga utan extern finansiering från olika finansieringskällor. Högskolan har fortsatt att utveckla den strategiska samverkan genom ett tydligare samarbete med centrala aktörer inom regionen, både inom den privata och offentliga sektorn. Likaså har MDH ingått strategiska samarbetsavtal inom såväl utbildning som forskning. Under hösten har MDH haft ingående diskussioner med ABB Sverige och AB Volvo avseende strategiska samarbeten. Detta har lett till att högskolan i januari 2013 träffat samarbetsavtal på högsta ledningsnivå med dessa två globala företag. Det finns nu en modell som kan användas gentemot framtida samarbetsparter. Andra exempel på betydelsefull samverkan är Mälardalens Kompetenscentrum för lärande, MKL, och Mälardalens Kompetenscentrum för hälsa och välfärd, MKHV. Inom MKL tar högskola och kommuner gemensamt krafttag för regionens skolor, och där ingår exempelvis forskningsprojektet Räkna med Västerås som är en strategisk plattform för matematikutveckling i Västerås Stad. Det övergripande målet för MKHV är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning inom området hälsa, välfärd och socialt arbete. Antalet helårsstudenter har minskat men utvecklingen ligger i linje med planerade minskade volymer till följd av sänkt utbildningsuppdrag och vid högskolan studerar nu drygt studenter. Högskolan har sedan några år tillbaka arbetat för att studenterna ska stanna kvar under hela sin utbildning. Det arbetet har gett effekt, och genomströmningen har stabiliserats på 78 procent och det är i synnerhet legitimations- och 3 av 74

5 professionsutbildningarna som har högre genomströmning. Antalet examina utfärdade vid MDH ökar stadigt, både inom grundutbildningen och inom forskarutbildningen. Forskarutbildningen har dessutom ökat både antalet antagna och antalet aktiva doktorander. Högskolans studenter behåller sin position som viktig rekryteringsbas för arbetsgivare i regionen och under studietiden får högskolans studenter på olika sätt tidig kontakt med arbetslivet och med framtida arbetsgivare. 81 procent av studenterna har inom ett år efter avslutad examen ett arbete som motsvarar deras och enligt Svenskt Näringsliv rankas många av MDH:s utbildningar i topp när det gäller samverkan. Under 2012 utsåg SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, Västerås och Eskilstuna till Årets studentstäder 2012/2013. Avgörande faktorer för att MDH och städerna skulle få denna utmärkelse var bland annat studentinflytandet, städernas bostadsgaranti och högskolans nära samarbete med näringsliv och samhälle. Det totala ekonomiska utfallet för MDH för 2012 visar ett överskott på 27,1 miljoner kronor. En starkt bidragande faktor är att det har skett en ökad extern finansiering till forskningsverksamheten, vilket är mycket glädjande. Högskolans forskning är till 63 procent finansierad med externa medel. Även inom grundutbildningen är de externa intäkterna högre än budgeterat samtidigt som anslagsintäkterna för första gången på flera år är i nivå med takbeloppet. En fortsatt god kostnadskontroll generellt i verksamheten har också bidragit till det positiva ekonomiska utfallet. Högskolans nya forsknings- och utbildningsstrategi pekar ut riktningen för de kommande åren och är en viktig kompass som gör att högskolan, trots minskade anslag, står väl rustad att fatta strategiska och långsiktiga beslut om såväl utbildning som forskning. 4 av 74

6 1 Resultatredovisningens utformning Övergripande mål för universitet och högskolors verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Årsredovisningen är utformad för att svara på hur Mälardalens högskola (MDH) uppfyller dessa mål. Redovisning angående internationalisering, jämställdhet, breddad rekrytering, kvalitet, samverkan, studentinflytande och hållbar utveckling återfinns i det inledande avsnittet, och i de fall där det är relevant även under avsnitten utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning. Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag MDH ska i resultatredovisningen visa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Den huvudsakliga verksamheten är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Det är alltså denna verksamhet som redovisningskravet avser. Redovisning enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) 3:1 sker i första hand i enlighet med de rekommendationer som arbetsgruppen inom Sveriges universitets- och högskoleförbund har tagit fram. Avvikelser förkommer i de fall rekommendationerna omfattar sådana mått som inte är relevanta eller då andra mått bedömts ge en bättre bild av verksamheten. Enligt FÅB ska årsredovisningen återge verksamhetens utfall för de senaste tre åren var första året högskolan redovisade enligt FÅB 3:1 nya krav på prestations- och kostnadsredovisning och bara i de fall uppgifter för tidigare år bedöms vara såväl tillförlitliga som relativt lättillgängliga redovisas de. För några prestationsmått redovisas även längre tidsserier än tre år då bedömningen är att ett längre intervall i vissa fall behövs för att inte felaktiga slutsatser om trender riskerar att dras. Ytterligare kommentarer till detta står att läsa i anslutning till redovisade prestationer under respektive avsnitt. De kostnader som relateras till prestationer är kostnader inom den anslags- och bidragsfinansierade delen av verksamheten vilket innebär att kostnader inom uppdragsverksamhet och verksamhet finansierad med andra avgifter exkluderas. Kostnader per prestation redovisas dels på totalnivå för högskolan, dels per akademi eller annan organisatorisk enhet i de fall det anses vara relevant. Kostnaderna per organisatorisk enhet innehåller även interna transaktioner vilket gör att summan av enheternas kostnader inte är lika med de totala kostnaderna enligt årsredovisningen. För 2012 har redovisningen utökats med redovisning av den totala kostnaden för forskarutbildningen. I den fortsatta resultatredovisingen sker redovisning av kostnader per prestation under rubriken Prestationer relaterat till kostnader under respektive verksamhetsområde. Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro redovisas enligt FÅB i avsnittet Anställda. Disposition Årsredovisningen inleds med ett avsnitt där MDH:s strategiska utgångspunkter och mål redovisas följt av avsnitt om kvalitet, intern styrning och kontroll, internationalisering, samverkan, jämlikhet och hållbar utveckling. Årsredovisningens struktur följer sedan uppdelningen i högskolans verksamhetsplan och de rapporter för verksamhetsuppföljning 5 av 74

7 som sker varje kvartal när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning. Årsredovisningen avslutas med ett avsnitt som behandlar uppgifter kring anställda och ett avsnitt som redovisar det särskilda uppdrag högskolan har i form av Idélab. 2 Högskolans strategiska utgångspunkter och mål MDH:s vision och långsiktiga mål är att vara det ledande lärosätet i landet för excellent samproduktion tillsammans med olika samhällsaktörer, såväl nationellt som internationellt. I slutet av 2011 fastställdes högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden och verksamheten har under 2012 kännetecknats av en övergång till den nya strategin. I den nya forsknings- och utbildningsstrategin vidareutvecklar högskolan de prioriteringar som gjordes i strategin för föregående period. Genom en strategimodell kraftsamlar MDH för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning som är till värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Syftet är att genom ökad dynamik i högskolans forskning ta tillvara på såväl interna som externa synergieffekter genom samproduktion och på så vis ge utrymme till att såväl förnya högskolans verksamheter som att stärka den akademiska kvaliteten i utbildningarna. Under året har MDH gjort en genomlysning av högskolans huvudområden. Mot bakgrund av forsknings- och utbildningsstrategin och det minskade utbildningsuppdraget har högskolan beslutat att avveckla vissa examina och även i vissa fall hela verksamhetsområden. Utgångspunkten har varit vilka utbildningar studenterna efterfrågar, hur arbetsmarknadens behov ser ut, hur utbildningen kan kopplas till forsknings- och utbildningsstrategin, vilken lärarkompetens som finns och hur resultatet i utbildningarna ser ut. Beslut som rör förändring i verksamheterna är tagna under 2012 och arbetet med att omsätta besluten i praktiken kommer att pågå fram till och med år MDH har genom detta påbörjat ett arbete att ytterligare stärka kvaliteten inom högskolans fyra utbildningsområden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Genom en strategisk modell för forskningen stärks förutsättningarna för att utveckla forskningens kvalitet och dess betydelse som forskningsbas för utbildningarna. Högskolans sex etablerade forskningsinriktningar har alla ett uppdrag att utgöra forskningsbas för utbildningarna, samtidigt som en av inriktningarna utpekas som spetsmiljö och tre som utvecklingsmiljöer. Högskolans sex etablerade forskningsinriktningar är: Hälsa och välfärd (utvecklingsmiljö), Inbyggda system (spetsmiljö), Industriell ekonomi och organisation, Innovation och produktrealisering (utvecklingsmiljö), Miljö, energi- och resursoptimering (utvecklingsmiljö) och Utbildningsvetenskap. Nedan illustreras högskolans strategiska ställningstaganden inom forskning och utbildning: 6 av 74

8 Hälso- och välfärdsutbildningar Teknikutbildningar Lärarutbildningar Ekonomiutbildningar Högskolans sex etablerade forskningsinriktningar : Hälsa och välfärd, Inbyggda system, Industriell ekonomi och organisation, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Utbildningsvetenskap Kvalitet Utgångspunkten för högskolan är att kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling är integrerade processer. Kvalitetsarbetet ska bedrivas på såväl ledningsnivå som inom de organisatoriska enheterna, och arbetet ska även vara integrerat i verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning. Under 2012 har MDH påbörjat en revidering av högskolans styrande kvalitetsdokument. Arbetet ska leda till att det finns områdesstrategier för hur högskolan ska säkra kvalitetsarbetet när det gäller utbildning, forskarutbildning och forskning. Syftet med områdesstrategierna är att säkerställa att de satsningar som MDH beskriver i forsknings- och utbildningsstrategin för perioden genomsyrar hela utbildningsverksamheten och forskningen. Dessa områdesstrategier kommer att vara färdigställda under MDH lägger stor vikt vid att utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska vara forskningsbaserad. Det innebär att lärare är verksamma inom forskningsmiljöer och att forskare medverkar i undervisning. I den interna beredningen av årliga verksamhetsuppdrag tas också stor hänsyn till att högskolans utbildningar är forskningsbaserade. Fakultetsnämnden ansvarar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i högskolans utbildningar, forskarutbildningar och forskning. Varje år fattar nämnden beslut om högskolans programutbud på grundnivå och avancerad nivå utifrån upprättade rutiner. Akademierna ansvarar för att driva och genomföra verksamheten utifrån de beslut som nämnden fattar. Utöver detta har akademierna ansvar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för sin verksamhet. Forskarutbildningsämnet didaktik har utvärderats på initiativ av fakultetsnämnden, som en del av nämndens kontinuerliga kvalitetsuppföljning av forskarutbildningen samt för att förbereda inför Universitetskanslersämbetets kommande kvalitetsgranskning av 7 av 74

9 examensrätter för utbildning på forskarnivå. Som en konsekvens av utvärderingen har akademin tagit fram en åtgärdsplan som är baserad på akademins självvärdering och på de externa utvärderarnas rekommendationer. Akademin har fått i uppdrag att rapportera hur åtgärdsplanen ska genomföras under Ämnena industriell ekonomi och organisation, matematik/tillämpad matematik samt energi- och miljöteknik utväderas för närvarande. Under 2011 beslutade fakultetsnämnden om en särskild kvalitetsgranskning av ekonomiutbildningarna vid högskolan. Granskningen blev klar under 2012 och slutsatserna innebär att de akademier som är berörda har till uppgift att under 2013 utreda hur verksamheten inom industriell ekonomi och organisation kan utvecklas. Som ett led i fakultetsnämndens kvalitetsansvar har det under året även genomförts en pilotgranskning av sjuksköterskeprogrammet. Syftet med denna pilotgranskning var att pröva en ny metod för intern kvalitetsgranskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid högskolan. De erfarenheter som pilotgranskningen har gett används nu i arbetet med att ta fram en generell metod för hur MDH internt ska utvärdera utbildningsprogram. Sedan tidigare har MDH ett system för kursvärdering, och under året har högskolan utvecklat detta system. Det ger möjligheter att analysera kvaliteten på en aggregerad nivå vilket kan användas för att både analysera och utveckla kvaliteten på utbildningarna. I pilotutvärderingen av sjuksköterskeprogrammet användes till exempel resultat från kursvärderingar som underlag för att granska utbildningens kvalitet ur ett studentperspektiv. I juni 2012 presenterade Högskoleverket rapporten Tillsynsbesöket vid Mälardalens högskola I rapporten beskriver Högskoleverkets stickprov att kursvärderingar har genomförts och sammanställts i samtliga av de 20 utvalda kurserna. Högskoleverket beskriver också att man ser positivt på att högskolan har tagit initiativ till att tillsammans med Mälardalens studentkår driva en kampanj för att bland annat förbättra svarsfrekvensen på kursvärderingar. Något som studentkåren har påpekat är att det finns brister i återkopplingen till studenterna, särskilt i början av kurserna. Högskoleverket genomför kvalitetsutvärderingar av huvudområden på grundnivå och avancerad nivå. Utifrån dessa kvalitetsutvärderingar fattade myndigheten under året beslut om mycket hög kvalitet, hög kvalitet och bristande kvalitet. MDH har fått beslutet mycket hög kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdena folkhälsovetenskap och sociologi. Beslut om hög kvalitet fick MDH för magisterexamen inom huvudområdena arbetsvetenskap, folkhälsovetenskap, psykologi och sociologi samt för kandidatexamen inom huvudområdena företagsekonomi, psykologi och statsvetenskap. Beslut om bristande kvalitet fick högskolan när det gäller kandidatexamen inom huvudområdena nationalekonomi och engelska samt magisterexamen inom huvudområdena ledarskap och företagsekonomi. Omdömen om mycket hög kvalitet innebär en extra statlig resurstilldelning om knappt fyra miljoner kronor för Omdömen om hög kvalitet innebär att högskolan får behålla de examenstillstånd som är utvärderade. Bristande kvalitet innebär däremot att Högskoleverket ifrågasätter det aktuella examenstillståndet. MDH ska inom ett år från beslutet om bristande kvalitet analysera vilka bristerna är och även lämna en redovisning till Universitetskanslersämbetet på vilka åtgärder högskolan har tagit till för att komma tillrätta med bristerna. Som ett led i fakultetsnämndens uppföljning av ifrågasatta examina har akademin HST lämnat en lägesrapport som framställer analys och åtgärder för examen inom 8 av 74

10 huvudområdena nationalekonomi och företagsekonomi. Akademin UKK inkommer under våren 2013 med en likartad lägesrapport då det gäller ifrågasatt kandidatexamen inom huvudområdet engelska. Examen inom huvudområdet ledarskap kommer att avvecklas. Förutom de utvärderingar där Högskoleverket redan har fattat beslut pågår ännu ett antal granskningar. För utvärderingsomgång nummer två väntar högskolan på beslut när det gäller huvudområdet sjukgymnastik. Utvärderingsomgång nummer tre som gäller granskning av huvudområden för språk och litteraturvetenskap är genomförda under 2012 och högskolan väntar besked om yttranden och beslut från Universitetskanslersämbetet för dessa utbildningar förutom huvudområdet engelska där beslut redan fattats under året. Övriga besked för utvärderingsomgång nummer tre väntas komma under början Utvärderingsomgång nummer fyra som rör huvudområdena matematik och teknik har påbörjats under året, och för utvärderingsomgång nummer fem och sex har MDH lämnat förberedande underlag till Högskoleverket. Intern styrning och kontroll Högskolans interna styrning och kontroll vilar på flera ben. Enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll är riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation obligatoriska moment. Andra viktiga delar i den interna styrningen och kontrollen är upprätthållandet av en god intern miljö (exempelvis via tydliga organisationsoch beslutsstrukturer, fastlagda mål och regler, väl fungerande intern kommunikation) och goda processer för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Hur högskolan arbetar med intern styrning och kontroll beskrivs i huvudsak av den riskhanteringsplan som högskolestyrelsen fastställt. Planen omfattar bland annat prioriterade risker, kontrollåtgärder och uppföljning. I arbetet med att ta fram planen var riskseminarier på enhetsnivå ett bärande inslag och riskhanteringsplanen fastställdes i maj Planen följs upp löpande och detta har redovisats för styrelsen under årets styrelsemöten. Högskolans akademier och förvaltning redogör i sina verksamhetsplaner för risker för att de uppsatta målen inte nås samt hur man arbetar för att minska riskerna. Utfallet av verksamhetsplanerna ska återrapporteras till rektor i verksamhetsberättelser. Nytt för 2012 är att verksamhetsberättelserna ska kompletteras med en bedömning av hur akademier och förvaltning planerar att arbeta med intern styrning och kontroll. Huvudsyftet med detta är att ytterligare knyta samman arbetet enligt förordningen om intern styrning och kontroll med den ordinarie verksamhetsstyrningen i enlighet med styrelsens beslut i februari 2012 om att ytterligare stärka kopplingarna mellan riskanalyser, verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Riskhanteringsplanen innehåller några risker som fortsatt värderas högt och som inte har kunnat begränsas i önskvärd omfattning. Högskolan gör ändå bedömningen att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. De revisonsrapporter som tagits fram och kommit in under året har redovisats för styrelsen. Utfallet av årets revisioner är i huvudsak positivt för högskolan. 9 av 74

11 Sammantaget kan konstateras att den interna styrningen och kontrollen i huvudsak är betryggande, men att det finns vissa orosmoment. Det rör bland annat de åtgärder som gjorts för att begränsa risken för att förlora examensrätt inom utbildning på grundnivå och på avancerad nivå. Administrationen av EU-finansierade projekt ska också ses över. Dessa risker och åtgärder kräver sin uppmärksamhet men påverkar inte tillförlitligheten i årsredovisningen. Internationalisering Strategiskt arbete och fokusering av verksamheten har präglat den internationella verksamheten vid MDH under Tidigt på året fick rådet för internationell verksamhet en tydligare arbetsbeskrivning och för att betona fakultetsnämndens kvalitetsansvar för den internationella verksamheten, blev dekanus för fakultetsnämnden utsedd till rådets ordförande. Under året har en översyn av högskolans befintliga avtal på ledningsnivå inletts, med målet att reducera antalet med 30 procent. Som ett stöd i arbetet har nya rutiner skapats för etablering av nya avtal, förlängning av befintliga samt för uppsägning av pågående avtal. Dessutom har en checklista för grundläggande kriterier för avtal tagits fram. Högskolan har dessutom inlett ett arbete för att identifiera strategiska internationella partners. Även för detta arbete har en kriterielista tagits fram som stöd för att identifiera vad som gör ett internationellt lärosäte till en strategisk partner. Målet för arbetet är att ha ett fåtal avtal som är strategiskt viktiga för MDH på ett övergripande plan och ett flertal avtal för varje specifik akademi. Under hösten påbörjades även ett strategiskt arbete som syftar till att identifiera vilket värde den internationella verksamheten kan tillföra högskolan ur akademisk synvinkel och därmed stärka högskolans profilering på både den nationella och internationella arenan. Av totalt 31 sökande var MDH ett av 5 lärosäten i Sverige som fick ekonomiskt stöd i STINT:s nya satsning strategiskt stöd för Internationalisering. Projektet löper under två år och sammanfaller väl med högskolans strategiska arbete inom såväl internationell rekrytering som profilering som en samproducerande högskola. Det geografiska fokuset är tre städer i Indien; Mumbai, Bangalore och Hyderabad där högskolan redan har ett visst samarbete med välrenommerade lärosäten. Inom ramen för projektet ska dessa samarbeten nu vidareutvecklas och fördjupas samtidigt som högskolan ska inleda samarbete med företag i dessa tre regioner. Tanken är att skapa en dynamisk samarbetsplattform där MDH utgör navet mellan de företagssamarbeten högskolan har i Sverige, de företagskontakter högskolans indiska partners har och de lärosäten som finns i dessa tre regioner. Målet med projektet är kunskapsöverföring, innovation och forskningssamarbeten över såväl geografiska som organisatoriska gränser. Samtliga akademier vid MDH medverkar i projektet som på så vis spänner över en mängd ämnes- och forskningsområden. För MDH är Indien ett prioriterat land när det gäller internationell studentrekrytering. En rad olika satsningar har gjorts under det gångna året och resultatet är ett ökat antal sökande från Indien. Det strategiska STINT projektet förväntas också bidra med ökad synlighet för MDH i Indien framöver. Högskolan är fortsatt medlem i nätverket Study Destination Sweden. 10 av 74

12 Ett annat prioriterat land är Thailand där högskolan sedan flera år har ett väl utvecklat samarbete med Rangsit University, Mahidol University och hälsoministeriet i Thailand. När högskolan under 2011 erhöll vetenskapsområdet hälsa och välfärd utökades samarbetet till att även omfatta doktorander. Högskolan antog sju thailändska doktorander i den första antagningsomgången och flera blivande thailändska handledare genomgått högskolans egen handledarutbildning under hösten Antagningsomgången hösten 2012 visade en liten ökning av studenter från området utanför EU/EES jämfört med året innan. De allra flesta av dem kommer dock till Sverige med någon form av undantag från betalningsskyldigheten. Ett internt arbete har pågått under hösten för att säkra att samtliga processer som berör de avgiftskyldia studenterna infogas i ordinarie verksamhet. Under våren 2012 genomförde högskolan en internationell vecka med 38 deltagare från 30 partneruniversitet. Temat för veckan var samarbete med omgivande samhälle och mobilitet. Dessutom utnyttjades varje tillfälle för erfarenhetsutbyte både i pauser och i det sociala programmet. Samverkan Högskolans målbild för 2016 är att vara det ledande lärosätet i Sverige för excellent samproduktion mellan olika samhällsaktörer. Verksamheten vid MDH har alltid kännetecknats av samarbete med olika samhällsaktörer i högskolans omgivning. Till 2016 ska högskolan både ha vidareutvecklat formerna och omfattningen av denna samproduktion med aktörer såväl nationellt som internationellt. Mot bakgrund av att MDH 2001 beviljades utbildning på forskarnivå inom vetenskapsområdet teknik har den externa samproduktionen framför allt skett med aktörer inom den privata sektorn. Högskolan har samtidigt lång erfarenhet av samproduktion med den offentliga sektorn genom den verksamhetsförlagda utbildningen vid professionsutbildningarna. Sedan några år har högskolan på ett målinriktat sätt arbetat för att tillämpa forskningserfarenheterna från samproduktion inom teknikområdet till verksamheter inom hälsa och välfärd, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap. Det har bland annat resulterat i den forskarutbildning inom hälsa och välfärd som invigdes hösten Verksamheten under 2012 har i flera avseenden präglats av övergången från den tidigare forsknings- och utbildningsstrategin till den strategi som fastställts för åren Det gäller även det strategiska arbetet för att stärka och vidareutveckla formerna för samproduktion. Under 2012 har högskolans samverkan med omgivande samhälle samlats i ett mer fokuserat arbetssätt där inriktningen är att utveckla samverkan på flera nivåer med några globala företag verksamma i regionen. Det är också företag där MDH utgör en viktig kompetensförsörjare. Högskolan har också formaliserat samarbetet med Eskilstuna kommun och Västerås stad genom att etablera Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) och Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV). Insatserna för att utveckla samproduktionen med privat och offentlig sektor omfattar både forskning och utbildning. Under året har högskolans samarbete med offentlig sektor inom det så kallade Samhällskontraktet utvärderats av revisionsfirman Ernst & Young. Samhällskontraktet är ett samarbetsavtal mellan MDH, Eskilstuna kommun och Västerås stad. Utvärderingen visar 11 av 74

13 att Samhällskontraktet bidragit till att göra samarbetet mer fokuserat och resultatinriktat och att det präglas av en regional helhetssyn. Inom högskolans utbildningsverksamhet utgör praktik, verksamhetsförlagd utbildning och examensarbeten i samarbete med externa aktörer centrala delar av samverkan med omgivande samhället. Inom ramen för utbildingarna erbjuder högskolan även gästföreläsningar av externa personer, studiebesök och projektarbeten med externa parter. Högskolan har en stående plats där arbetsgivare kan presentera sin verksamhet och en gång om året arrangerar högskolan tillsammans med Mälardalens studentkår en stor mässa på MDH där arbetsgivare i regionen presenterar sina verksamheter för högskolans studenter. De fyra prioriterade utbildningsområdena (ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar) ska alla ha tydlig koppling till studenternas kommande arbetsmarknad. Under året har högskolan påbörjat ett arbete för att kunna erbjuda ett större utbud av praktikmöjligheter eller moment knutna till arbetsmarknaden inom ekonomiutbildningarna, med utgångspunkt i det arbetssätt högskolan har för att erbjuda verksamhetsförlag utbildning eller praktik inom övriga utbildningsområden. Högskolans utbildningar utvecklas också genom branschråd på programnivå där företrädare för privat och offentlig sektor ingår. MDH bedriver utbildning på forskarnivå i nära samverkan med omgivande samhälle. Ett exempel på detta är den nya forskarutbildningen inom hälsa och välfärd som invigdes hösten Forskarutbildningen genomförs i samarbete med landstingen i Västmanland och Sörmland, Nyköpings kommun, hälsoministeriet i Thailand och Rangsit University i Thailand. I den första omgången antogs 22 doktorander som har påbörjat sin forskarutbildning under hösten. Under året etablerades också den nya forskarskolan Innofacture tillsammans med några av landets största tillverkningsföretag; ABB, Atlas Copco, Bombardier, Fuji Autotech, Leax, Scania, TPC Components, Volvo CE och Volvo GTO. I forskarskolan ingår 15 doktorander. Utöver detta är MDH en av parterna i forskarskolan Developing Mathematics Education med fyra doktorander inskrivna vid MDH. Forskarskolan finansieras av Vetenskapsrådet och doktoranderna kommer från kommuner i högskolans närområde. Sammantaget har MDH 67 företagsdoktorander och 47 externa handledare knutna till högskolans forskarutbildningar. Högskolan har fortsatt att utveckla och skapa förutsättningar för samproducerande forskning inom alla de etablerade forskningsinriktningarna. Inom teknikområdet har detta varit ett framträdande arbetssätt under många år bland annat genom Robotdalen och Automation Region. Under året har två forskningsprofiler fått medel beviljade från KK-stiftelsen, en inom hälsoteknik och en inom inbyggda system. Inom utbildningsvetenskapen kan särskilt projektet Räkna med Västerås nämnas där fokus ligger på att utveckla forskningen inom matematikdidaktik. Högskolan har en mångfald av forsknings- och utbildningsaktiviteter i samverkan med omgivande samhälle och det som kännetecknat arbetet under 2012 är att utveckla och genomföra en metod för samverkan inom flera områden med några stora aktörer. Detta arbete har bland annat resulterat i att högskolan i januari 2013 träffat avtal på högsta ledningsnivå med ABB Sverige och AB Volvo. MDH har under 2012 också fått medel beviljade från VINNOVA för att vidareutveckla samverkanskriterier för forskning och utbildning. 12 av 74

14 Jämlikhet Under året har arbetet med jämlikhet vid högskolan utgått från den likabehandlingsplan som fastställdes Målet med planen är att medarbetarna vid högskolan ska bli mer medvetna om processer som värdesätter och tar tillvara den mångfald som finns på högskolan, hos studenter och i omvärlden. Ett prioriterat arbete har varit att få in jämlikhetsperspektivet i utbildningarna och i forskarhandledarutbildningen. Detta arbete har skett i samarbete med enheten för pedagogik, IKT och lärande (PIL) och fakultetsnämnden. Det interna arbetet med att öka medvetenheten om jämlikhetsperspektivet har lett till att frågan numera ingår i såväl chefsutbildningen som i introduktionen för nya medarbetare. Under året har högskolan även påbörjat en lönekartläggning för att säkerställa att det inte finns några oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män vid högskolan. Under hösten arrangerade högskolan tillsammans med Västerås stad och Eskilstuna kommun den tredje upplagan av bemötandedagarna. Arrangemanget var fullbokat med över 600 deltagare. Högskolan har även genomfört ett antal föreläsningar på temat jämlikhet, i form av lunchseminarium och en föreläsningsserie. Dessutom har högskolan genomfört en heldag med utbildning på temat Regnbågsfamiljer i förskolan. Högskolan deltog tillsammans med Eskilstuna kommun, Landstinget i Sörmanland och Polismyndigheten i Sörmland i Stockholm Pride och Eskilstuna Springpride. Under dessa dagar arrangerade MDH bland annat paneldiskussioner på temat Myndighetssamverkan för främjande åtgärder inom HBTQ-frågor. Hållbar utveckling För högskolan är hållbar utveckling och dess tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet viktigt. MDH blev den första högskolan i världen som blev miljöcertifierad enligt ISO och högskolan har använt det miljöledningssystemet sedan blev högskolan, som det första lärosätet i Sverige, även arbetsmiljöcertifierad, OHSAS Under året har högskolan utvärderat arbetsmiljö- och jämlikhetsarbetet. Utvärderingen ledde till ett beslut om att slå samman kommittén för arbetsmiljö och kommittén för jämställdhet till en kommitté, och i det arbetet även ta in högskolans miljöarbete. Kommittén för hållbar utveckling är därmed den instans som samordnar att MDH fattar beslut och bedriver arbete som är hållbart ur miljö-, arbetsmiljö-, och jämlikhetsperspektiv. 13 av 74

15 3 Utbildning på grund- och avancerad nivå MDH erbjuder utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom de fyra utbildningsområdena ekonomi, hälsa och välfärd, utbildning och teknik. MDH har cirka helårsstudenter, trefjärdedelar av dem läser på program och resten läser fristående kurser. Programutbud Programutbudet delas in i fyra kategorier: - Nybörjarprogram som ges på svenska - Nybörjarprogram som ges på engelska - Påbyggnadsprogram som ges på svenska - Påbyggnadsprogram som ges på engelska Diagrammet visar rekryteringsmålen för de fyra programkategorierna under åren Diagram 1 Programutbud Antal Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv Påbyggnad Eng Källa: Fakultetsnämndsbeslut Not. De så kallade förutbildningarna är inte inräknade i någon kategori, dessa utgör 60 platser vårterminen 2012 och lika många höstterminen Not. Uppgiften för utbudet av Nybörjare Sv för år 2011 har rättats och är 10 platser större än i årsredovisningen för För 2012 var rekryteringsmålet för svenska nybörjarprogram 252 platser färre jämfört med 2011, vilket är en minskning med nästan 11 procent. En anledning till det minskade utbudet är att det tidigare lärarprogrammet fortfarande erbjöds vårterminen Det programmet hade 195 platser medan de nya lärarprogrammen som högskolan erbjöd 2012 hade betydligt färre platser. Under 2012 erbjöd till exempel högskolan inte alls grundlärarprogrammet med 14 av 74

16 inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Detta program erbjöds höstterminen 2011 med 60 platser men programmet ställdes in då högskolan inte erhöll den sökta examensrätten. Högskolan har även gjort andra förändringar inom lärarprogrammen men de är av mindre omfattning. Inga förändringar gjordes när det gäller utbudet av engelska nybörjarprogram. Utbudet av svenska påbyggnadsutbildningar ökade med nästan 10 procent. Några bidragande orsaker till detta var att högskolan erbjöd ytterligare platser inom: inriktningen utvecklingsstörning inom speciallärarprogrammet (16 platser), kompletterande pedagogisk utbildning (40 platser) ett nytt masterprogrammet i teknisk matematik (20 platser) Samtidigt ersatte ett nytt magisterprogram i ledarskap och arbetsliv de två programmen magisterprogram i ledarskap respektive magisterprogram i arbetslivsvetenskap och rekryteringsmålet minskades till totalt 60 platser för det nya programmet jämfört med totalt 95 platser för de två tidigare programmen. Rekryteringsmålet för engelska påbyggnadsprogram ökade med 16 procent. En förklaring var det nya magisterprogrammet i hälsa och vård (två inriktningar) som bidrog med totalt 40 platser. Det nya magisterprogrammet i mark- och vattensystem bidrog med 20 platser (programmet ställdes dock in). Magisterprogrammet kvalitet i processteknik med 20 platser gavs inte alls. Dimensionering av lärarutbildning Verksamheten i det regionala utvecklingscentrumet RUC Mälardalen har under 2012 övergått i den regionala samverkansplattform Mälardalens kompetenscentrum för Lärande (MKL). I MKL samverkar högskolan med regionens kommuner kring det övergripande målet att ge alla barn och unga förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Inom MKL har högskolan och kommuner kontinuerligt fört gemensamma diskussioner och genomfört insatser när det gäller regionens kompetensförsörjning, kompetensutveckling, forskning och skolutveckling. Detta har bland annat skett inför högskolans beslut om rekryteringsmål och utbud. Högskolans studievägledare har kontinuerligt under 2012 genomfört informationsträffar, dels med presumtiva studenter för att vägleda dem i deras val, bland annat genom medverkan i högskoledagar och öppet hus. Informationsträffar har också genomförts för de nyantagna lärarstudenter där fokus hat legat på arbetsmarknadens behov. Rekrytering Högskolans rekrytering till program perioden har fördelats enligt diagrammet nedan. 15 av 74

17 Diagram 2 Programregistreringar Antal Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv Påbyggnad Eng Källa: Ladok Måluppfyllelse för rekrytering definieras här som antalet registrerade dividerat med rekryteringsmålet och anges i procent. Nedan redovisas 2012 års måluppfyllelse i procent med 2011 års siffror inom parentes: Nybörjare svenska 102 (89) Nybörjare engelska 96 (77) Påbyggnad svenska 73 (62) Påbyggnad engelska 40 (32) Måluppfyllelsen för de olika kategorierna varierar, det finns fler förstahandssökande än platser för respektive kategori men söktrycket är ojämnt fördelat mellan programmen. Rekryteringen till svenska nybörjarprogram överskred år 2012 måluppfyllelsen. Under året sänktes rekryteringsmålet medan antalet registrerade programstudenter var marginellt fler än år Detta beror på att program som inte fyllde sina platser och drog ned söktrycket år 2011 inte längre gavs Civilingenjörsprogrammen omfattade lika många platser (190), men hade något lägre antal förstahandssökande (140 mot tidigare 151). Däremot var antalet registrerade i nivå med föregående år (203 mot tidigare 199). Högskoleingenjörsprogrammen omfattade under detta år 180 platser, vilket är en minskning från 220. Trots detta hade programmen fler förstahandssökande och registrerade 17 fler studenter år 2012 jämfört med föregående år (176 mot tidigare 159). En förklaring till det relativt höga intresset för civil- och högskoleingenjörsprogram kan vara att flera av dessa program har varit prioriterade i den centrala marknadsföringen av MDH:s utbildningar. Kandidatprogrammen (exempelvis beteendevetenskapliga programmet, kandidatprogram i datavetenskap och kandidatprogram i ekonomi), omfattade färre platser jämfört med 16 av 74

18 föregående år men hade fler förstahandssökande och fler registrerade. Ekonomprogrammet utmärker sig eftersom programmet under 2012 erbjöd lika många platser som föregående år (220), men att antalet förstahandssökande steg från 383 stycken till 468 stycken och att antalet registrerade steg från 214 till 231 studenter. Inom lärarprogrammen minskade antalet platser, men antalet förstahandsökande var fler. Bland de lärarprogram som högskolan erbjuder utgör förskollärarprogrammen en stor del, och dessa är mycket populära. Ämneslärarprogrammen har däremot fortfarande svårt att attrahera förstahandssökande. Bland programmen sjukgymnaster och sjuksköterskor skedde ingen större förändring i utbudet av platser och söktrycket var fortsatt mycket högt. Rekryteringen till engelska nybörjarprogram har fler antal registrerade än 2011 och når nästan målet. Uppgången kan till stor del förklaras av att antalet registrerade på programmet Analytical finance år 2012 var mer än dubbelt så stort som år 2011, 52 mot tidigare 24. Sökstatistiken tyder på att det framförallt är fler sökande och antagna i den nationella sökomgången än vad det varit tidigare år. Måluppfyllelsen för svenska påbyggnadsutbildningar förbättrades under En förklaring är att magisterprogrammen erbjöd 35 färre platser men hade fler registrerade studenter, 87 stycken år 2012 jämfört med 63 stycken år Inom gruppen särskiljer sig magisterprogrammet i företagsekonomi. Programmet hade en stor ökning av antalet förstahandssökande, från 30 till 77 studenter, och även en stor ökning i antalet registrerade, från 11 år 2011 till 43 år En förklaring till det ökade intresset för just magisterprogrammet i företagsekonomi kan vara att högskolan till höstterminen 2012 har genomfört flera riktade marknadsföringsinsatser på akademinivå som har fallit väl ut. Svenska masterprogram omfattar små volymer. Något fler platser erbjöds år 2012 men fortsatt var det få förstahandssökande och få registrerade, antalet registrerade var dock något fler än föregående år. I gruppen yrkesspecialister ökade antalet platser från 178 stycken till 229 stycken. Antalet förstahandssökande ökade dock mycket mer, från 352 till 551 stycken, och antalet registrerade ökade från 149 till 189 stycken. Intresset för speciallärarprogrammets inriktningar och specialpedagogprogrammet ökade från en redan hög nivå. Däremot hade det nya programmet kompletterande pedagogisk utbildning få förstahandssökande och få registrerade. Rekryteringsmålet för engelska påbyggnadsutbildningar ökade från 250 stycken till 290 stycken. Både antalet förstahandssökande och antalet registrerade ökade från 79 stycken till 115 stycken. Måluppfyllelsen ökade som en konsekvens av detta men ligger fortfarande långt under målet. Alla engelska påbyggnadsprogram utom masterprogrammet intelligenta inbyggda system rekryterade år 2012 under eller långt under rekryteringsmålet. I sammanhanget är det viktigt att lyfta fram att utbytesstudenter fyller på flera av programkurserna utan att de registreras på programmen. Ytterligare anledningar till att rekryteringsmålen inte uppfylls trots många förstahandssökande är att studenterna också sökt andra lärosäten utanför Sverige och att de vid programstart inte har råd. Antalet registrerade på de engelska påbyggnadsprogrammens första kurser för höstterminen 2012 är 241 stycken. Denna siffra gäller samtliga registrerade studenter, inklusive dem som inte är registrerade på program. Det ger en måluppfyllelse på 83 procent. 17 av 74

19 Breddad rekrytering MDH har arbetat med breddad rekrytering utifrån en handlingsplan som omfattar åren där målen har varit att andelen studenter av underrepresenterat kön ska öka inom utbildningsprogram med sned könsfördelning och bred social bakgrund. Under året har det gjorts insatser i Södermanland för att öka intresset för högskolan bland de målgrupper som inte tänker sig högskolestudier som ett självklart val. Fokus har lagts på befolkningen med utländsk härkomst och den del av befolkningen som har låg utbildningsbakgrund. Insatserna har koncentrerats till att informera om hur det är att studera på högskolan och hur MDH:s utbud ser ut. Informationen har riktats till grupper inom den kommunala vuxenutbildningen, svenska för invandrare, Arbetsförmedlingen och ytterligare grupper som Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen har haft riktade insatser för med syftet att dessa grupper ska komma ut i arbetslivet eller börja studera. Högskolan erbjuder även förutbildning för att underlätta övergången till högskolestudier. Riktade insatser genomförs för flickor i gymnasieskolan inom området teknik, och för pojkar i gymnasieskolan inom områdena hälsa, vård och välfärd. Utfall i könsfördelningen för högskolans utbildningsområden redovisas under avsnittet Jämlikhet. Dessutom erbjuder högskolan erbjuder stöd i studierna för samtliga studenter via KLOKverkstan och KLOK-kurser där studenterna får stöd i skrivande, matematik och karriärvägledning. Antal studenter Nedan redovisas det totala antalet helårsstudenter vid Mälardalens högskola för perioden Diagram 3 Antal helårsstudenter Källa: Ladok 18 av 74

20 Antalet helårsstudenter har under 2012 minskat jämfört med de två senaste åren. Utvecklingen är väntad och ligger i linje med högskolans långsiktiga planering för att utbilda studenter i nivå med den aviserade minskningen av högskolan takbelopp. Resultatet påverkas också av att verksamhetsåret 2012 i enlighet med SUHF:s terminstider innehåller 39 veckor mot de ordinarie 40. Det innebär att resultatet är ca 2,5 procent (1/40) lägre än det skulle ha varit om samma antal studenter läst ett vanligt år. Fördelat per utbildningsområde är antalet helårsstudenter för perioden enligt nedan. Tabell 1 Helårsstudenter uppdelat på utbildningsområde Utbildningsområde Design Humaniora Undervisning Medicin Musik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teater Teknik Vård Totalt Källa: Ladok Den största ökningen av antalet helårsstudenter jämfört med föregående år finns inom utbildningsområde undervisning med drygt 50 helårsstudenter medan de flesta övriga utbildningsområden har minskat sin verksamhet. Den största minskningen är inom utbildningsområdet naturvetenskap och här finns ett antal orsaker. Dels har förskollärarutbildningens naturvetenskapliga inriktning lagts ner och dels var vissa teknikkurser felaktigt klassificerade som naturvetenskap under Minskningen inom naturvetenskap väntas fortsätta då det miljövetenskapligaprogrammet är under avveckling. Genomströmning Genomströmning kan mätas på olika sätt beroende på vad som sätts som start och slutpunkt för mätningen. I det följande definieras genomströmning som antalet registrerade studenter termin tre jämfört med antalet registrerade på termin ett respektive antalet registrerade studenter termin sex jämfört med antalet registrerade termin ett. Denna definition är baserad på de mått som högskolan ställt upp mål för. Andel av en programårskull som är kvar termin tre Högskolestyrelsen har satt som mål att minst 80 procent av antalet studenter som påbörjar ett program ska vara kvar termin tre, det vill säga att de inte avslutar sina studier under eller strax efter det första läsåret. Tabellen nedan visar hur det sett ur över tid. 19 av 74

21 Tabell 2: Genomströmning termin 3 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 H11 V12 H12 Sv Nyb 0,80 0,73 0,79 0,77 0,79 0,76 0,76 0,78 0,76 0,78 Eng Nyb 0,67 0,76 0,73 0,80 0,60 Master Sv + Eng 0,59 0,70 0,74 0,82 0,61 Källa: Ladok Not: Det görs inte några intag till engelska utbildningar på vårterminer och därför lämnas dessa fält tomma. Magisterprogrammen är ettåriga och omfattas därför inte av denna uppföljning. Av studentgruppen som började på svenska nybörjarprogram höstterminen 2011 är 78 procent kvar höstterminen Det innebär att av programstudenter inom denna kull har fortsatt sina studier efter det första läsåret. För 2011 var motsvarande siffror av programstudenter vilket även det motsvarar en genomströmning om 78 procent. Om man jämför med tidigare höstterminer är en relativt hög andel kvar i studier termin tre även om det ännu återstår arbete för att nå upp till högskolans mål om en genomströmning på 80 procent. Studentgruppen som påbörjade nybörjarprogram på svenska vårterminen 2011 hade en genomströmning på 76 procent vilket innebär att 394 av 517 studenter finns kvar inom utbildningsprogrammen. Tidigare år har studentgrupper som inlett sina studier under vårterminen haft högre genomströmning än studentgrupper som börjat studera under höstterminen. Förklaringen till detta är att utbudet av svenska nybörjarprogram som startar på vårterminen i huvudsak har varit lärarprogram, sjuksköterskeprogram och beteendevetenskapliga programmet, där de två första är yrkesexamensprogram som vanligtvis har relativt god genomströmning. Samtidigt är vårterminerna känsliga för enskilda avvikelser då populationen som mäts är betydligt mindre än för höstterminen. För vårterminen 2011 berodde nergången i genomströmning bland annat på en tillfälligt låg genomströmning inom lärarprogrammet. Volymerna på engelska nybörjarprogram och masterutbildningarna är även de relativt små. Höstterminen 2011 var det 108 respektive 49 registrerade termin ett inom dessa två utbildningskategorier. Det är en kraftig minskning från föregående år och förklaringen kan vara införandet av studieavgifter för studenter från tredje land. På grund av det låga beräkningsunderlaget varierar genomströmningen inom dessa kategorier mer mellan åren. Däremot är det tydligt att de senaste årens ökade genomströmning nu sjunker kraftigt. Anledningen är med största sannolikhet införandet av studieavgifter, men varför denna delvis förändrade grupp har en lägre genomströmningsgrad återstår att utredas. Andel av en programårskull som är kvar termin sex Högskolestyrelsen har satt som mål att minst 66 procent av antalet studenter som påbörjar ett program på högskolan ska vara kvar termin sex. Det betyder att minst 66 procent av studenterna inte ska ha hoppat av under eller strax efter de fem första terminerna på program motsvarande en examen på grundläggande nivå. Diagrammet nedan visar hur det sett ur över tid. 20 av 74