Högskolestyrelse. Rektor. Akademier. Akademin för innovation, design och teknik, (IDT) Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, (HST)

Transkript

1 Års redo visn ing 2011

2 Organisation Fakultetsnämnd Högskolestyrelse Rektor Internrevisionen Förvaltning Campussektionen Ekonomisektionen Informationssektionen IT-sektionen Personalsektionen Rektors kansli Studentcentrum Utbildnings- och forskningssektionen Akademier Akademin för innovation, design och teknik, (IDT) Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, (HST) Akademin för hälsa, vård och välfärd, (HVV) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, (UKK) Högskolebibliotek Externa relationer (EER) Högskolestyrelsens ordförande: Madeleine Ceasar Högskolans ledning utgörs av: Rektor: Ingegerd Palmér t.o.m Karin Röding fr.o.m Prorektor Vicerektor, kvalitet tillika chef för akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Vice rektor, samverkan Dekan Fakultetsnämnden Prodekanus för forskning och utbildning på forskarnivå Tola Jonsson Elvy Westlund Karin Axelsson Peter Dobers Yvonne Eriksson Prodekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anders Garpelin t.o.m Peter Gustafsson fr.o.m Förvaltningschef Bibliotekschef Marie Eriksson Annsofie Oscarsson Chef för enheten för externa relationer Birgitta Durinder t.o.m Annika Tjernström fr.o.m Chef för akademin för hälsa, vård och välfärd Chef för akademin för innovation, design och teknikutveckling Roland Svensson Åsa Lundkvist Chef för akademin för utbildning, kultur och Kommunikation Peter Gustafsson t.o.m Sture Packalén fr.o.m t.o.m Pia Lindberg fr.o.m Mälardalens studentkårs ordförande Catrine Åsklint

3 Innehåll REKTOR HAR ORDET 2 ResulTATREDOvisningens utformning 3 Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag 3 Högskolans strategiska utgångspunkter och mål 3 Kvalitet 4 Internationalisering 5 Samverkan 5 Jämlikhet 6 Hållbar utveckling 6 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 Programutbud 7 Rekrytering 7 Antal studenter och genomströmning 9 Studieprestationer 11 Examina 12 StudentinflyTAnde 13 Internationalisering 14 Samverkan 15 Jämlikhet 16 Utbildning på forskarnivå 17 Utbud 17 Rekrytering 17 Antal forskarstuderande 17 Examina 18 StudentinflyTAnde 19 Samverkan 19 Forskning 20 Forskningsprestationer 21 Anställda 23 Kompetensförsörjning 23 Vetenskaplig kompetens 23 Högskolepedagogisk kompetens 24 Sjukfrånvaro 24 Särskilda åtaganden Idélab 25 Högskolans ekonomiska utveckling 26 Kapitalförändring 26 Intäkter 26 Kostnader 27 Investeringar 28 Utsikter för 2012 och framåt 28 Ekonomiskt utfall per verksamhetsgren 29 ResulTATRäkning per verksamhetsgrenar 30 Grundläggande högskoleutbildning 30 Forskning och forskarutbildning 30 Årsbokslut 31 ResulTATRäkning 31 BALANSRÄKNING 32 Anslagsredovisning 33 Redovisning av högskoleutbildning på grund och avancerad nivå 35 Tilläggsuppgifter och noter 37 Väsentliga uppgifter 41 Mälardalens högskola, årsredovisning

4 REKTOR HAR ORDET Som ny rektor för Mälardalens högskola har jag under året haft förmånen att tillsammans med högskolans medarbetare arbeta fram en ny forsknings- och utbildningsstrategi för perioden I den nya strategin vidareutvecklas väsentligt de prioriteringar som gjordes i strategin för föregående period. MDH kraftsamlar för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant forskning, med målet att behålla examensrätter och vidareutveckla akademisk excellens. MDH:s långsiktiga strategiska mål är således att vara en samproducerande högskola som genom samproduktion, akademisk excellens och internationalisering bedriver utbildning och forskning med hög kvalitet och som skapar värde och nytta. Sedan 2010 genomför högskolan den strategiska satsningen Ett starkt MDH. Syftet är att både tydliggöra högskolans prioriteringar och kraftfullt stärka förutsättningarna för en ökad statlig forskningsfinansiering. Båda satsningarna är förutsättningar för ökad kvalitet och forskningsbaserad utbildningsverksamhet. Inom ramen för Ett starkt MDH har delprojektet kraftsamling@mdh initierats. I delprojektet träffar ledningen samtliga anställda för diskussion i mindre grupper om högskolans mål och utmaningar. En unik satsning i sig. MDH:s forskning är till knappt 60 procent finansierad med externa medel. För att beviljas bidrag till forskningen krävs ofta att högskolan samfinansierar del av verksamheten med anslag, vilket gör att anslagsnivån har avgörande betydelse för den externa finansieringen. Högskolan har under 2011 beviljats ett flertal externa forskningsprojekt från nationella och internationella forskningsfinansiärer men med nuvarande anslagsnivå är det svårt att i mer betydande omfattning öka den externa finansieringen. Det totala ekonomiska utfallet för MDH 2011 visar ett överskott som till största delen är direkt kopplat till att antalet studenter har ökat. De senaste åren har högskolan haft ett takbelopp som varit högre än verksamhetens omfattning, varför takbeloppet inte nåtts. Intäkterna har budgeterats försiktigt och då studentantalet ökat och intäkterna därmed blivit högre, har det gett ekonomiskt överskott. Även forskningsverksamheten redovisar ett mindre överskott. Antalet helårsstudenter har ökat för tredje året i rad, trots tappet av internationella studenter, och på MDH studerar nu drygt studenter. Högskolan har sedan några år tillbaka arbetat för att studenterna ska stanna kvar under hela sin utbildning. Genomströmningen har ökat och det är i synnerhet legitimations- och professionsutbildningar som har högre genomströmning. Även prestationsgraden bland högskolans studenter har ökat och MDH ser också en viss ökning av antalet examinerade, både inom grundutbildning och inom forskarutbildning. Under 2011 beviljades högskolan examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd. Examensrätten är av stor betydelse för hela vårdområdet men också för att synergier ska kunna möjliggöras inom högskolan till exempel genom hälsotekniksatsningar. MDH beviljades även examensrätt för förskollärarutbildning, ämneslärarutbildning och specialpedagog- och speciallärare utbildning. Det är med stor tillförsikt som jag ser fram emot att under den kommande strategiperioden arbeta med högskolans olika utmaningar, allt i syfte att inom det svenska högskolesystemet etablera Ett starkt MDH den samproducerande högskolan. Karin Röding Rektor 2 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011

5 ResulTATRedovisningens utformning Övergripande mål för universitet och högskolors verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) och årsredovisningen är utformad för att svara på hur Mälardalens högskola (MDH) uppfyller dessa mål. Redovisning angående internationalisering, jämställdhet, breddad rekrytering, kvalitet, samverkan, studentinflytande och hållbar utveckling återfinns, dels i det inledande avsnittet, dels under avsnitten utbildning på grundnivå och avancerad nivå och utbildning på forskarnivå. Redovisning av relevanta delar finns även under återrapporteringen av högskolans forskning. Redovisning enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag MDH ska i resultatredovisningen visa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Den huvudsakliga verksamheten är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Det är alltså denna verksamhet som redovisningskravet avser. Redovisning enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) 3:1 sker i första hand i enlighet med de rekommendationer som arbetsgruppen inom Sveriges universitets- och högskoleförbund har tagit fram. Avvikelser förkommer i de fall rekommendationerna omfattar sådana mått som inte är relevanta eller då andra mått bedömts ge en bättre bild av verksamheten. Enligt FÅB ska årsredovisningen återge verksamhetens utfall för de senaste tre åren var första året högskolan redovisade enligt FÅB 3:1 nya krav på prestations- och kostnadsredovisning och bara i de fall uppgifter för tidigare år bedöms vara såväl tillförlitliga som relativt lättillgängliga redovisas de. För några prestationsmått redovisas även längre tidsserier än tre år då bedömningen är att ett längre intervall i vissa fall behövs för att inte felaktiga slutsatser om trender riskerar att dras. Ytterligare kommentarer till detta ges i anslutning till redovisade prestationer under respektive avsnitt. För 2011 har redovisningen utökats med prestationsmått för utbildning på forskarnivå, högskolans särskilda åtagande Ideláb och samverkan. Kostnader per prestation redovisas dels på totalnivå för högskolan, dels per akademi eller annan organisatorisk enhet i relevanta fall. Kostnaderna per organisatorisk enhet innehåller även interna transaktioner vilket gör att summan av enheternas kostnader inte är lika med de totala kostnaderna enligt årsredovisningen. Redovisning sker under rubriken Prestationer relaterat till kostnader under respektive verksamhetsområde i den fortsatta resultatredovisningen. Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro redovisas enligt FÅB i avsnittet Anställda. Disposition Årsredovisningen inleds med ett avsnitt där MDH:s strategiska utgångspunkter och mål redovisas följt av avsnitt om kvalitet, internationalisering, samverkan, jämlikhet och hållbar utveckling. Årsredovisningens struktur följer sedan uppdelningen i högskolans verksamhetsplan och kvartalsvisa verksamhetsuppföljningsrapporter: utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning. Årsredovisningen avslutas med ett avsnitt som behandlar uppgifter kring anställda och ett avsnitt som redovisar det särskilda uppdrag högskolan har i form av Idélab. Högskolans strategiska utgångspunkter och mål MDH:s långsiktiga strategiska mål har fastställts av högskolans styrelse och anger att högskolan ska vara en samproducerande högskola som aktivt bidrar till regionens förnyelse. Högskolan ska vara erkänd för utbildning och forskning av internationellt hög akademisk kvalitet med relevans för näringsliv och samhälle. Samarbetsformer genom internationalisering ska bidra till en ökad kvalitet inom utbildning, forskning och samproduktion. 1 MDH har utifrån forsknings- och utbildningsstrategin för perioden koncentrerat verksamheten till sex inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning, Hälsa och välfärd, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering och Miljö, energi- och resursoptimering. Högskolan lägger stor vikt vid att det finns en tydlig koppling mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå och forskning inom de olika inriktningarna, detta för att skapa förutsättningar för progression mellan utbildningsnivåerna och forskningsbasera utbildningar. Under året beviljades högskolan examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd. Därmed kan högskolan bedriva en komplett akademisk verksamhet inom samtliga prioriterade inriktningar. MDH lägger stor vikt vid samverkan med omgivande samhälle, vilket påverkar såväl utbildningsutbudet som val av forskning. I programutbudet har högskolan prioriterat professionsutbildningar och utbildar framförallt beteendevetare, ekonomer, ingenjörer, lärare, sjuksköterskor och socionomer. Högskolan samverkar med privat och offentlig sektor i såväl planering som genomförande av utbildningarna och högskolan betonar starkt att utbildning ska leda till jobb. Inom forskningsområdet är högskolan särskilt framgångsrik inom inriktningen inbyggda system, med forskning som både är internationellt väletablerad och framgångsrik i erhållande Mälardalens högskola, årsredovisning Vision och långsiktig plan för Mälardalens högskola , fastställd av högskolestyrelsen

6 av externa medel från bland annat nationella forskningsråd, men högskolan har även väletablerad forskning inom övriga prioriterade inriktningar. Sedan 2010 genomför högskolan den strategiska satsningen Ett starkt MDH. Projektet syftar till att tydliggöra högskolans prioriteringar och kraftfullt stärka förutsättningarna för en ökad statlig forskningsfinansiering och därigenom förutsättningarna för ökad kvalitet och forskningsbaserad utbildningsverksamhet. Högskolan har en hög andel externa forskningsmedel och ett ökat statligt anslag är en förutsättning för att öka de externa medlen ytterligare. Ett starkt MDH består av tre delprocesser: där ledningen möter samtliga anställda, 2) som utvecklar modeller och processer för samverkan och samproduktion med såväl offentlig som privat sektor och 3) En stark forskningsfinansiering som syftar till att stärka förutsättningarna för en ökad statlig forskningsfinansiering. Under året har MDH utarbetat en ny forsknings- och utbildningsstrategi för perioden Arbetet med att ta fram en ny strategi har byggt på uppföljning av strategin för perioden , en analys av högskolans roll i utbildningslandskapet och interna dialoger om verksamhetens utveckling. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden vidareutvecklar högskolan väsentligt de prioriteringar som gjordes i strategin för föregående period. Genom en strategimodell kraftsamlar MDH för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant forskning av värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Syftet är att skapa dynamik i högskolans forskning och samtidigt ge utrymme till förnyelse för både intern och extern samproduktion mellan olika forskningsinriktningar. Samtidigt ges några forskningsmiljöer förutsättningar att utvecklas antingen som spetsmiljö eller utvecklingsmiljö. Högskolan implementerade vid årsskiftet en ny nämndorganisation med en fakultetsnämnd och sex utskott, fyra för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, ett för utbildning på forskarnivå och ett för forskning. Det övergripande syftet med den nya organisationen är att stärka förutsättningarna för ett helhetsperspektiv i arbetet med kvalitetssäkring av högskolans forsknings- och utbildningsverksamhet. Kvalitet Utgångspunkten för MDH:s systematiska kvalitetsarbete är att kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling är integrerade processer. Kvalitetsarbetet ska huvudsakligen bedrivas inom de organisatoriska enheterna samt vara integrerat i verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning. I kvalitetsarbetet ingår att utveckla effektiva stödprocesser för kärnverksamheten. Fakultetsnämnden och dess utskott består av vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärarrepresentanter, externa ledamöter och representanter för Studentkåren. Fakultetsnämnden ansvarar för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av utbildning och forskning. Akademierna ansvarar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i planering och genomförande av verksamheten. Högskolan lägger stor vikt vid att utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska vara forskningsbaserad och arbetar utifrån fastställda rutiner gällande kvalitetssäkring av beslut om programutbud. I den interna beredningen av årliga verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning tas också stor hänsyn till att högskolans utbildningar ska vara forskningsbaserade. Fakultetsnämnden beslutade under året om en särskild kvalitetsgranskning av högskolans ekonomiutbildningar. Granskningen, som planeras pågå till början av 2012, har främst en kvalitativ och framåtsyftande utgångspunkt och avser utvärdering på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Fakultetsnämnden har under 2011 vidare fattat beslut om och inlett utvärdering av forskarutbildningsämnet Didaktik. Utvärderingen planeras pågå till början av Högskoleverket har under 2011 genomfört kvalitetsgranskningar av utbildningar vid MDH på grundnivå och avancerad nivå för huvudområdena psykologi, nationalekonomi, sociologi, företagsekonomi, ledarskap, statsvetenskap och arbetsvetenskap. Omdömen och beslut från myndigheten väntas under början av Ytterligare har granskningar för huvudområdena folkhälsovetenskap och sjukgymnastik påbörjats under Högskolan har för dessa och kommande granskningar upparbetat processer och etablerat rutiner som säkerställer kvaliteten på granskningarnas genomförande. Ytterligare åtgärder som genomförts är att högskolan har vidareutvecklat modellen för regelbunden intern kvalitetsgranskning. Under året har MDH infört ett högskolegemensamt system för kursvärderingar. Därmed används ett och samma system för alla kursvärderingar vid högskolan och resultaten från samtliga kursvärderingar är samlade i en databas. Möjligheter finns därmed att inom ramen för kursvärderingssystemet genomföra kvalitetsanalys på aggregerad nivå. Införandet av ett högskolegemensamt system för kursutvärderingar har underlättat högskolans uppgift att säkerställa att kursutvärderingar anordnas, sammanställs, görs tillgängliga och att informationen om resultaten och eventuella beslut återkopplas. MDH ansökte under 2010 om examenstillstånd för nya lärarexamina. Högskoleverket beslutade i januari 2011 att ge högskolan tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 i ämnena matematik, samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk samt engelska, ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i ämnena samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk samt engelska. Högskoleverket riktade kritik mot delar av MDH:s ansökningar för nya lärarexamina. Ett generellt inslag i kritiken 4 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011

7 var att verket bedömde lärarresursen som bristfällig. I december 2010 gavs möjlighet att komma in med förnyade ansökningar vilket högskolan delvis utnyttjade. Från dessa nya ansökningar erhöll högskolan under 2011 tillstånd att utfärda förskollärarexamen och ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i ämnet matematik. Högskoleverket beslutade med utgångspunkt i de förnyade ansökningarna att inte ge MDH tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 i ämnena franska, spanska och tyska samt ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i ämnena franska, spanska och tyska. MDH erhöll ytterligare under året tillstånd att utfärda specialpedagogexamen samt speciallärarexamen. Högskoleverket fattade beslut om dessa examenstillstånd under juni Högskolan har också 2010 ansökt om och under 2011 beviljats examenstillstånd på forskarnivå för området Hälsa och välfärd. skapa värde och nytta både regionalt och globalt. Den globala samverkan kopplas då också till högskolans partneruniversitet i samma regioner. Utöver redan existerande samarbeten i Thailand, har denna form av samarbete utökats i Indien och i Kina. En bred plattform för student- och lärarutbyte har etablerats och bidrar numera till att förbereda studenter för en arbetsmarknad som kräver interkulturell kompetens. Högskolan beslutade tidigt att aktivt rekrytera studenter från länder utanför EU/EES, med målet att få bra och tillräckligt stora studentgrupper inom vissa teknikprogram samt en bättre möjlighet att rekrytera doktorander. MDH har under 2011 förlorat två tredjedelar av de internationella studenterna jämfört med 2010, vilket dock är bättre än det nationella genomsnittet. Baserat på de erfarenheter som gjordes under 2011 har vissa justeringar gjorts i högskolans plan för marknadsföring och rekrytering inför MDH har upplevt samarbetet inom Study Destination Sweden projektet som värdefullt men saknar den nationella samordningen för internationell rekrytering och antagning. Inom ramen för högskolans arbete med intern styrning och kontroll har ett antal risker identifierats som har direkt koppling till kvalitet i verksamheten. Det handlar om risk att förlora examensrätter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, risk för låg genomströmning i högskolans utbildningar, risk att förlora eller inte erhålla forskarutbildningsrättigheter. Några av de åtgärder som högskolan arbetar aktivt med är att säkerställa kompetensförsörjning på alla nivåer och att säkra utbildningarnas forskningsbas. Ytterligare åtgärder som genomförts är att vidareutveckla modellen för regelbunden intern kvalitetsgranskning samt att etablera rutiner inför Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar. Forskningsanslaget fördelas internt till MDH:s sex prioriterade inriktningar i två huvudfåror: dels utifrån kriterier som premierar goda vetenskapliga prestationer, dels utifrån behovet att säkra forskningsbasen för högskolans stora utbildningar. Flera områden bedriver forskning i internationell toppklass och högskolan har under flera år varit framgångsrik när det gäller att erhålla forskningsmedel såväl i konkurrens som genom samarbete med externa partners. Av högskolans totala medel för forskning kommer 59 procent från externa finansiärer. Högskolan har således en hög utväxling av det statliga forskningsanslag som tilldelas verksamheten. Internationalisering MDH:s internationaliseringsarbete utgår från en värdegrund där interkulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen och att dessa har ett stort värde för individens intellektuella utveckling. Kvalitet och konkurrenskraft är ledstjärnor för den internationella verksamheten. Högskolan har fortsatt utvecklingen av den internationella miljö som för verksamheten erbjuder dessa utvecklingsmöjligheter inom samverkan, forskning och utbildning, en miljö som bidrar till att Mälardalens högskola, årsredovisning 2011 MDH erhöll i stor internationell konkurrens två Erasmus Mundus projekt under 2011, riktat mot Asien respektive Balkan. Utbildningsdepartementets beslut att inte betala mellanskillnaden för dessa studenters studieavgifter när de ska studera i Sverige väntas bli ett ekonomiskt bakslag för högskolan. Projektet bedöms ändå värdefullt för MDH även om högskolan på grund av detta kommer att anta färre internationella studenter än planerat. Samverkan MDH är en samverkande och samproducerande högskola. För MDH, som nationell och regional kompetensförsörjare, är det av stor vikt att forskning och utbildning sker i samverkan och samproduktion med aktörer från studenternas framtida arbetsmarknad. Det är ett sätt att nå kvalitet i verksamheten, att säkra att studenterna efterfrågas på arbetsmarknaden efter avslutad examen eller att studenterna själva är rustade för att skapa arbete genom egna verksamheter. Under året har högskolans arbete med att professionalisera och strukturera samverkan intensifierats. Inom projektet Ett starkt MDH, som nämnts ovan, finns delprojektet Open innovation. Syftet med Open innovation är att utveckla dagens samarbeten långsiktigt och strategiskt. Målet är att upprätta väl valda samverkansavtal, identifiera gemensamma tillväxtområden samt skapa och utveckla processer och modeller för långsiktig strategisk samverkan. Högskolan har fortsatt att ta ansvar för flera projekt i samverkan med näringsliv, offentliga aktörer och andra organisationer. Dessa initiativ skapar ömsesidig nytta och några exempel är Automation Region, minst innovation, Robotdalen och Samhällskontraktet. Högskolan har arbetat med att säkerställa att den utbildning som erbjuds leder till jobb. I arbetet med att förbereda studenterna för tiden efter utbildningen utgör Karriärtorget 5

8 en viktig del. Karriärtorget ger ett samlat stöd när det gäller karriärbyggande aktiviteter och erbjuder till exempel sökajobbföreläsningar, karriärvägledning, träffar med arbetsgivare och mentorskapsprogram. jämlikhetsintegrering. Under året genomfördes också andra upplagan av bemötandedagarna, en konferens om bemötande av varandra och andra som lockade nästan 600 deltagare under två dagar. Tillväxtmotorn är en samverkansplattform för små och medelstora företag som finansieras av Eskilstuna kommun, Svenska banker, Sparbanksstiftelsen Rekarne. Programmet har, tillsammans med stöd av externa parter, gett utvecklingsstöd till företag med tillväxtambitioner samtidigt som det har skapat ökade möjligheter för samverkan mellan högskolan och företag. Tillväxtmotorn är därmed en plattform för kontakter mellan högskolans studenter och framtida arbetsgivare. Företagsledare från 33 företag har träffats månadsvis för att utbyta erfarenheter och ta del av relevanta föreläsningar. Konceptet har analyserats och utvecklats inför starten av Tillväxtmotorn II. Jämlikhet Under 2011 fastställde högskolan likabehandlingsplanen En jämlik högskola med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering. Målet med planen är att medarbetarna på högskolan ska bli mer medvetna om processer som värdesätter och tillvaratar mångfald på högskolan och i samhället. Jämlikhetsarbetet följs årligen upp genom så kallade jämlikhetsronder, vilka stärker medvetenheten av jämlikhetsperspektiv i besluts- och kvalitetsprocesser i verksamheten. På så sätt blir beslutsfattare allt mer vana att rapportera kring jämlikhetsfrågor. MDH har inom området jämlikhet under de senaste åren utvecklat samarbetet med det omgivande samhället. Utbildningar och seminarier med externa aktörer utfördes vid cirka 50 tillfällen under året. Under ESF-projektet Jämbredd, som avslutades under året, var högskolan bland annat medarrangör för en nordisk jämlikhetskonferens tillsammans med Nordiska Ministerrådet. Jämbreddprojektet syftade till att utveckla en regional kunskapsplattform för Hållbar utveckling Hållbar utveckling är en viktig profilfråga för högskolan. De tre dimensionerna av hållbar utveckling ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, ska genomsyra högskolans övergripande processer, både vad gäller styrning och uppföljning. Högskolan har sedan 1999 tillämpat ett miljöledningssystem i och med att högskolan som första högskola i världen blev miljöcertifierad enligt ISO Den externa revision som genomfördes under året resulterade i att högskolan blev placerad i högsta kategori vad gäller prestanda för miljöledningssystemet. Sedan 2006 tillämpas även ett ledningssystem för arbetsmiljöfrågor, OHSAS Inom området verksamhetsuppföljning har, som nämnts ovan, ett högskolegemensamt kursvärderingsverktyg implementerats under året och där ställs även frågor om miljöhänsyn och diskriminering. Under året har det även genomförts en översyn av högskolans miljöledningssystem och rutiner och processer har reviderats utifrån verksamhetsförändringar. Energieffektivisering och miljömedvetenhet bland personal och studenter är de två betydande miljöaspekter som högskolans miljösamordnargrupp har kommit fram till att högskolan ska lägga särskilt vikt vid för att genom sin verksamhet bidra till en hållbar utveckling. Utifrån det perspektivet har högskolan tagit fram nya långsiktiga miljömål: Ökad miljömedvetenhet hos personal och studenter samt effektivare energianvändning men målet att sänka högskolans energiförbrukning med 11 procent fram till 2013 (jämfört med 2010). Som ett led i att nå det första målet har högskolan under året arrangerat en grundläggande miljöutbildning för högskolans personal, vilken genomförts vid tre tillfällen. Under året har även arbetet med att se över högskolans avfallshanteringsplan påbörjats. 6 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011

9 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mälardalens högskola erbjuder utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom de fyra utbildningsområdena ekonomi, hälsa och välfärd, utbildning och teknik. MDH har cirka helårsstudenter, trefjärdedelar av dem läser på program och resten återfinns på fristående kurser. Programutbud Programutbudet redovisas i fyra kategorier: 2 - Nybörjarprogram som ges på svenska - Nybörjarprogram som ges på engelska - Påbyggnadsprogram som ges på svenska - Påbyggnadsprogram som ges på engelska Diagrammet visar rekryteringsmålen för de fyra programkategorierna under åren Diagram 1 Programutbud mnkr Som ett sätt att möta en befarad minskning av antalet inresande studenter till följd av avgiftsbeläggningen, sänktes rekryteringsmålet 2011 för de engelska påbyggnadsutbildningarna. Lärarutbildningen I det regionala utvecklingscentrumet, RUC Mälardalen, samverkar MDH med omgivande kommuner för utveckling av lärarutbildning, skolutveckling och kompetensutveckling. Genom diskussioner med ledamöterna i RUC utifrån regionens behov har underlag samlats in inför högskolans beslut om rekryteringsmål och utbud. Högskolans studievägledare har under 2011 genomfört informationsträffar dels med presumtiva studenter för att vägleda dem i deras val, bland annat genom medverkan i Högskoledagar och Öppet hus, dels med de nyantagna lärarstudenterna där bland annat arbetsmarknadens behov diskuterades och informerades. Rekrytering Högskolans rekrytering till program perioden har fördelats enligt diagrammet nedan. Diagram 2 Programregistreringar Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv Källa: Fakultetsnämndsbeslut 2010 Påbyggnad Eng mnkr Rekryteringsmålet för såväl svenska som engelska nybörjarprogram var i det närmaste oförändrat 2011 jämfört med 2010 och inga större förändringar inom kategorierna gjordes. Rekryteringsmålet för svenska påbyggnadsutbildningar höjdes Detta kan delvis förklaras med de nya specialpedagog- och speciallärarprogrammen som MDH gav för första gången höstterminen Även det samlade rekryteringsmålet för specialistsjuksköterskeutbildningar höjdes. På masternivå gavs det nya programmet i innovation och design för första gången 2011 medan programmet i produkt- och processutveckling produktdesign inte gavs alls. Rekryteringsmålet för svenska magisterutbildningar sänktes. Flera program som erbjudits tidigare erbjöds inte under 2011; magisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, magisterprogram i informationsdesign, magisterprogram i miljö- och hälsoskydd och magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning. 2 De så kallade förutbildningarna Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 1 och 2 ingår inte i någon av kategorierna och är inte medräknade i diagrammet. Rekryteringsmålet för respektive utbildning var 60 under Källa: Ladok 0 Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv Påbyggnad Eng Måluppfyllelse för rekrytering definieras här som antalet registrerade dividerat med rekryteringsmålet och anges i procent. Diagram 3 Rekryteringsmål, förstahandssökande och registrerade 2011 mnkr Nybörjare Sv Nybörjare Eng Påbyggnad Sv Påbyggnad Eng Rekryteringsmål :a handssökande Registrerade totalt Källa: Fakultetsnämndsbeslut 2010, NyA och Ladok Mälardalens högskola, årsredovisning

10 2011 års måluppfyllelse i procent med 2010 års siffror inom parentes: Nybörjare svenska 89 (90) Nybörjare engelska 77 (162) Påbyggnad svenska 62 (72) Påbyggnad engelska 32 (135) registrerade. Det är en minskning med 368 registrerade, eller 82 procent. Samtliga engelska påbyggnadsutbildningar hade färre registrerade hösten 2011 i jämförelse med hösten Breddad rekrytering MDH arbetar med breddad rekrytering utifrån en handlingsplan som omfattar åren Till följd av avgiftsbeläggningen för tredjelandstudenter kunde högskolan 2010 se en tillfällig kraftig ökning av studenter vid högskolans engelskspråkiga utbildningar. Rekryteringen till svenska nybörjarprogram nådde inte full måluppfyllelse men var antalsmässigt i nivå med föregående år. Inom studentgruppen finns en del omfördelningar jämfört med föregående år. Det är färre registrerade lärarstudenter 2011 jämfört med 2010, detta som en följd av att flera lärarprogram inte kunde ges eller fick ställas in eftersom MDH inte erhöll examensrätter för alla lärarexamina. Högskolan rekryterade 72 färre nybörjare till svenska kandidatprogram jämfört med höstterminen Under hösten 2011 gav MDH socionomprogrammet i egen regi, medan det under hösten 2010 gavs i samarbete med Örebro universitet. Socionomprogrammet bidrar höstterminen 2011 med 91 registrerade. Civilingenjörsprogrammen ökade med 52 registrerade i jämförelse med höstterminen Rekryteringen till engelska nybörjarprogram uppvisar en antalsmässig nedgång från föregående år och MDH nådde därmed inte målet. Till stor del förklaras nedgången av att intresset höstterminen 2010 var stort med anledning av den förestående avgiftsbeläggningen som infördes Den försämrade måluppfyllelsen för svenska påbyggnadsutbildningar förklaras till stor del av färre registrerade till svenska magisterprogram. Rekryteringsmålet för svenska magisterprogram sänktes visserligen med 47 från 212 hösten 2010 till 165 hösten 2011 men högskolan noterade 73 färre registrerade studenter, från 136 till 63 registrerade. Samtliga magisterprogram hade färre registrerade än föregående år. Antal registrerade för svenska påbyggnadsutbildningar totalt sett hölls till stor del uppe av de nya speciallärar- och specialpedagogprogrammen som står för 55 registrerade. Speciallärar- och specialpedagogprogram gavs för första gången höstterminen De svenska masterprogrammen var höstterminen 2011 endast två till antalet och omfattar få studenter. Målen med breddad rekrytering är att: andelen studenter av underrepresenterat kön ska öka inom utbildningsprogram med sned könsfördelning, rekrytera studenter som är representativa för den befolkning vi har i våra primära upptagningsområden med avseende på kön, etnicitet, utbildningsbakgrund och social bakgrund, höja kunskapsnivån i samhället i stort. Praktiskt har det handlat om att marknadsföra och erbjuda möjlighet till att få reell kompetens värderad, för att få tillträde till högskolestudier men även för att få tillgodoräkna tidigare högskolestudier. För att nå blivande studenter via fler rekryteringsvägar, samarbetar högskolan med arbetsförmedlingar, Komvux och svenskundervisning för invandrare (SFI) i det primära upptagningsområdet. Informationsträffar för studerande vid Komvux och SFI har arrangerats och besök hos Arbetsförmedlingen i Eskilstuna och Västerås har skett under MDH erbjuder basterminer för att underlätta övergången till högskolestudier. Högskolan genomför riktade insatser mot flickor i gymnasieskolan inom området teknik, och riktade insatser mot pojkar i gymnasieskolan inom hälsa, vård och välfärd. Utfall i könsfördelningen för högskolans utbildningsområden redovisas under avsnittet Jämlikhet. Högskolan erbjuder support i studierna för samtliga studenter via KLOK-verkstan och KLOK-kurser. Studenter erbjuds stöd i skrivande, matematik och karriärvägledning. Kursen KLOK skriva, erbjuds också till studenter vid folkhögskolorna i Eskilstuna och Västerås. En minskning av rekryteringsmålet för de engelska påbyggnadsutbildningarna gjordes 2011, som ett sätt att möta en befarad minskning av antalet inresande studenter till följd av avgiftsbeläggningen av tredjelandsstudenter. Detta räckte emellertid inte då måluppfyllelsen för engelska påbyggnadsutbildningar uppgår till 32 procent. Antalet registrerade på engelska påbyggnadsprogram, med undantag av programmet Inland Water Quality Assessment som ges i samarbete med Universidad Autonoma de Madrid och där studenterna antas i särskild ordning, uppgick höstterminen 2011 till 79 8 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011

11 Antal studenter och genomströmning Nedan redovisas det totala antalet helårsstudenter vid MDH för perioden Diagram 4 Antal helårsstudenter (HÅS) Andel av en programårskull som är kvar termin tre Högskolestyrelsen har satt som mål att minst 80 procent av antalet studenter som påbörjar ett program ska vara kvar termin tre, det vill säga inte ha hoppat av under eller strax efter det första läsåret. Genomströmning kan mätas på olika sätt. I det följande definieras genomströmning som antalet registrerade studenter termin tre jämfört med antalet registrerade på termin ett (det behöver i det här sammanhanget alltså inte vara samma individer men i det här avsnittet görs antagandet att så är fallet). Diagrammet nedan visar hur det sett ur över tid Källa: Ladok Antalet helårsstudenter (HÅS) ökade för tredje året i rad och är tillbaka på 2006 års nivå har HÅS ökat trots tappet av internationella studenter till följd av avgiftsbeläggningen. Det finns två möjliga huvudorsaker till detta: 2011 ser vi full effekt av de senaste årens omfattande intag medan minskningen av internationella studenter endast har en halvårseffekt. Nedan redovisas antalet helårsstudenter uppdelat per utbildningsområde för perioden Tabell 1 Helårsstudenter uppdelat på utbildningsområde Utbildningsområde Design Humaniora Undervisning Medicin Musik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teater Teknik Vård Totalt Källa: Ladok Den största ökningen jämfört med föregående år finns inom utbildningsområdet naturvetenskap med drygt 120 HÅS men även samhällsvetenskap och medicin har ökat med drygt 50 respektive 30 HÅS vardera. Några utbildningsområden har istället minskat något jämfört med föregående år. Teknik och vård har exempelvis minskat med drygt 30 respektive 100 HÅS vardera. Diagram 5 Genomströmning termin 3 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 H11 Sv Nyb Eng Nyb Eng Master HS Mål 80% Källa: Ladok Not: Det görs inte några intag till engelska utbildningar på vårterminer och därför redovisas dessa med punkter. De svenska masterprogrammen omfattar få studenter och redogörelser av genomströmningen är inte meningsfullt. Magisterprogrammen är ettåriga och omfattas således inte av denna uppföljning. Av studentgruppen som började på svenska nybörjarprogram höstterminen 2010 är 77 procent kvar höstterminen Det betyder att cirka 360 av programstudenter har hoppat av under eller strax efter det första läsåret. För 2010 var motsvarande siffror 400 av programstudenter, 76 procent. Genomströmningen för intag på hösttermin har därmed förbättrats något och är nu nära högskolestyrelsens mål. Ett mönster som synts tidigare är att studentgrupper som börjar studera på vårterminen har en högre genomströmning än studentgrupper som börjar studera på höstterminen. Detta förklaras av att utbudet av svenska nybörjarprogram som startar på vårterminerna de senaste åren har utgjorts av i huvudsak lärarprogram, sjuksköterskeprogram och det beteendevetenskapliga programmet. Dessa är yrkesexamensprogram som alla vanligtvis har relativt god genomströmning. Nationella studier har också visat att speciellt legitimationsutbildningar har få avhopp. Vårterminen 2011 har emellertid detta mönster brutits; genomströmningen är 76 procent jämfört med tidigare nästan 80 procent. På programnivå är det lärarprogrammet som drar ned noteringen för vårterminen För studentgruppen som antogs våren 2010, vars genomströmning för termin tre återges i diagrammet som noteringen för vårterminen 2011, är en möjlig orsak förändringar i programmets upplägg som gjorde att flera studenter av olika orsaker inte fortsatte. Mälardalens högskola, årsredovisning

12 Volymerna på engelska nybörjarprogram och engelska påbyggnadsutbildningar är ganska små, dryga 200 registrerade respektive cirka 450 registrerade höstterminen 2010, vilket ändå är väsentligt fler än tidigare till följd av att 2010 var sista året innan avgiftsbeläggningen. Genomströmningen på engelska nybörjarprogram har ökat till 80 procent och genomströmningen termin tre på engelska masterprogram har ökat till 79 procent. Trots, eller tack vare, stora intag hösten 2010 har alltså genomströmningen förbättrats något. utbildning och ämne. Idag tillhandahåller KLOK daglig support i KLOK-verkstan med skrivsupport i både svenska och engelska, mattesupport och karriärvägledning. Supporten är bemannad med lärare i svenska/engelska, matte samt karriärvägledare. KLOK erbjuder också fem korta poänggivande kurser inom områdena studieteknik, skrivande, grammatik, informationssökning och kompetensanalys. Alla kurser har fokus på praktiska verktyg och generella färdigheter för studentens studier och kommande arbetsliv. Andel av en programårskull som är kvar termin sex Högskolestyrelsen har satt som mål att minst 66 procent av antalet studenter som påbörjar ett program på högskolan ska vara kvar termin sex, det vill säga inte ha hoppat av under eller strax efter de fem första terminerna på program motsvarande en examen på grundläggande nivå. Genomströmning kan mätas på olika sätt. I det följande definieras genomströmning som antalet registrerade studenter termin sex jämfört med antalet registrerade på termin ett (det behöver i det här sammanhanget alltså inte vara samma individer men i det här avsnittet görs antagandet att så är fallet). Diagrammet nedan visar hur det sett ur över tid. Diagram 6 Genomströmning termin sex 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 H11 Sv Nyb HS Mål 66% Eng Nyb Källa: Ladok Not: De engelska nybörjarprogrammen har i dagsläget inget vårintag och deras sjätte termin blir då alltid en vårtermin och redovisas här med punkter. Påbyggnadsutbildningarna är för korta för att omfattas av detta mål. Genomströmningen för vårterminen 2011 har stigit något för både svenska och engelska nybörjarprogram jämfört med våren Enskilda orsaker till dessa relativt små förändringar har inte gått att hitta. Noteringen för hösten 2011 för svenska nybörjarprogram uppnår styrelsens mål om en 66 procentig genomströmning, detta är årskullen som togs in vårterminen 2009 och som hade nära 80 procent genomströmning termin tre (noteringen för våren 2010 i föregående diagram). Även tidigare noteringar för genomströmning termin sex för utbildningar som startat en vårtermin uppnår eller ligger nära styrelsens mål. Detta beror på att det är få program som startar vårtermin och på att de program som startar i regel har relativt god genomströmning, som sjuksköterske- och lärarprogram. KLOK På högskolan finns KLOK, en studiesupport parallellt med ordinarie studier och den vänder sig till alla studenter oavsett KLOK startades för att möta de nya krav som ställs på lärosätena i och med att studentgrupperna har förändrats över tid. Syftet är att hålla genomströmningen uppe och på sikt förbättra den, samt att arbeta för målet att utbildning leder till jobb. Tabell 2 Antal besök i KLOK-verkstan Antal besök i KLOK-verkstan HT10 (15 v) VT11 (20 v) HT11 (15 v) VT+HT 11 Mattesupport Skrivsupport Karriärvägledning Summa Källa: Närvarolistor Not: mätningarna inleddes HT10 Jämfört med höstterminen 2010 ökade antalet besök med 58 procent under höstterminen Mattesupporten besöks främst av studenter från ingenjörsprogram som läser inledande mattekurser. Skrivsupport och karriärvägledning besöks av studenter från flertalet program och inriktningar. Under höstterminen är verkstan öppen 15 veckor och på vårterminen 20 veckor. Det gör att antalet besök varierar mellan terminerna. Tabell 3 Antal registrerade och prestationsgrad i procent KLOK- kurser Registrerade och prestationsgrad i procent KLOK Studieteknik KLOK Kommunikation KLOK Karriär KLOK Grammatik KLOK Informationssökning Källa: Ladok VT 09 HT 09 VT10 HT10 VT11 HT reg 60% 629 reg 67% 103 reg 49% 57 reg 49% 257 reg 68 % 41 reg 68 % 46 reg 65 % 506 reg 72 % 16 reg 63 % 31 reg 55 % % 66 60% % % 25 48% 69 46% 21 33% 14 64% Alla KLOK-kurser är fristående kurser utanför programstudier. En konsekvens är att flera studenter går på föreläsningar och tar till sig de praktiska verktygen, men eftersom kurspoängen inte behövs för framtida examen väljer en del studenter att inte göra examinationen för KLOK-kursen. Studenterna erbjuds kursvärderingar efter varje kursslut. Alla kurser har 10 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011

13 fått högt resultat vad gäller pratiska verktyg/kunskap som studenterna anser är användbara för sina studier. Alla nya programstudenter erbjuds KLOK Studieteknik och då de flesta program startar på hösten blir antalet studenter fler under höstterminen. Antalet registrerade studenter är extra högt hösten 2011 vilket beror på att ekonomprogrammet erbjöd kursen specifikt för sina studenter direkt vid programstart. KLOK Kommunikation har under åren haft en ojämn fördelning av registrerade. Det kan bero på att kursen gått vid tider då studenter inte kunnat delta. Det är många som registrerar sig på kursen och sen upptäcker att den krockar med ordinarie kurser. Under vårterminen 2011 gavs kursen KLOK Karriär vid två tillfällen, varför antalet registrerade är högre än tidigare år. KLOK Grammatik och KLOK Informationssökning är två nya kurser som tillsammans med KLOK Kommunikation (från våren KLOK Skriva) och skrivsupporten är ett samlat grepp för att ge studenterna bästa tänkbara support för sitt skrivande/examensarbete. Studieprestationer Nedan redovisas det totala antalet helårsprestationer vid MDH för perioden Diagram 7 Antal helårsprestationer Tabell 4 Helårsprestationer uppdelat på utbildningsområde Utbildningsområde Design Humaniora Undervisning Medicin Musik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teater Teknik Vård Totalt Källa: Ladok Genomsnittlig prestationsgrad Nedan redovisas den genomsnittliga prestationsgraden (HÅP/ HÅS) för MDH för perioden Diagram 8 Genomsnittlig prestationsgrad 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Källa: Ladok 0,81 0,81 0,81 0,79 0,77 0, Den genomsnittliga prestationsgraden har ökat jämfört med föregående år och är nu tillbaka på samma nivå som Högskolestyrelsen har satt målet för prestationsgraden till 83 procent. 0 Källa: Ladok Helårsprestationerna vid MDH har ökat för andra året i rad och ligger nu på ungefär samma nivå som Ökningen av antalet helårsprestationer är delvis en följd av det ökade antalet helårsstudenter. Nedan redovisas antalet helårsprestationer uppdelat per utbildningsområde för perioden Nedan redovisas den genomsnittliga prestationsgraden uppdelat per utbildningsområde för perioden Tabell 5 Genomsnittlig prestationsgrad uppdelat på utbildningsområde Utbildningsområde Design 0,88 0,74 0,82 0,79 0,81 0,80 Humaniora 0,71 0,67 0,70 0,65 0,60 0,66 Undervisning 0,81 0,89 0,90 0,87 0,85 0,93 Medicin 0,92 0,86 0,85 0,98 0,87 0,97 Musik 0,81 0,82 1,08 0,91 0,50 0,98 Naturvetenskap 0,81 0,86 0,81 0,80 0,76 0,74 Samhällsvetenskap 0,77 0,74 0,74 0,76 0,71 0,75 Teater 0,86 0,86 0,46 0,89 0,86 0,74 Teknik 0,82 0,79 0,84 0,71 0,80 0,81 Vård 0,95 0,96 0,92 0,91 0,90 0,94 Totalt 0,81 0,81 0,81 0,79 0,77 0,81 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011 Källa: Ladok 11

14 Högskolestyrelsen har satt ett mål att inget utbildningsområde ska ha en prestationsgrad under 70 procent, vilket samtliga områden förutom humaniora uppnår till i år. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet grundutbildning enligt fåb 3:1 Diagram 9 Kostnad per HÅS MDH totalt [tkr] Diagram 12 Kostnader per HÅP uppdelat per akademi Kr per hås totalt 3 per. glid. med. (kr per hås totalt) UKK HVV HST IDT Diagrammen visar antalet helårsstudenter och helårsprestationer i relation till verksamhetsområdets kostnader. För högskolan totalt visas också utvecklingen som ett glidande medelvärde för de tre senaste åren. Medelvärdet gör att effekten av förändrade rapporteringstidpunkter kring årsskiften elimineras. För redovisningen per akademi kommer motsvarande medelvärden att redovisas kommande år då det finns utfall avseende kostnader för fler år. Diagram 10 Kostnad per HÅS uppdelat per akademi UKK HVV HST IDT Över tid har resurstilldelningen från departementet avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen på totalnivå. Även för utvecklingen på akademinivå spelar detta stor roll då den interna resurstilldelningen till helt övervägande del följer departementets tilldelningsprinciper. Eftersom anslagstilldelningen är olika beroende på utbildningsområden så kommer förändringar i relationen av antalet studenter inom de olika utbildningsområdena att påverka kostnadsutvecklingen. De ökade värdena på totalnivå för perioden 2006 till 2008 beror på att kostnaderna inte omgående kunde anpassas till ett minskande antal studenter. Anpassningen av kostnaderna har fått effekt först 2009 vilket avspeglas i lägre värden för 2009 och framåt. Diagram 11 Kostnader per HÅP MDH totalt [tkr] Kr per HÅP totalt 3 per. glid. med. (kr per HÅP totalt) 2010 På akademinivå visar HST en minskad kostnad både per helårsstudent och per helårsprestation för 2010 och HST är den akademi som hade den största minskningen av antalet studenter fram till 2009 och genomfört de största kostnadsminskningarna. En lägre kostnadsnivå i kombination med att antalet studenter ökat igen 2010 och 2011 ger de lägre kostnaderna per prestation. I övrigt är förändringarna på akademinivå generellt relativt små för de redovisade åren. Examina En utfärdad examen registreras på det år som studenten tagit sin sista poäng som ingår i studentens examen. Själva datumet för utfärdandet av examen kan vara ett eller flera år senare, vilket inte framgår av diagrammet nedan. Syftet med att räkna utfärdade examina kopplat till året för de sista poängens registrering är att korrigera för sent uttagna examina eller perioder av lång handläggningstid. Det innebär att siffrorna kan komma att växa längre fram om det finns studenter som uppfyller kraven för en examen som av någon anledning valt att inte ansöka om att ta ut ett examensbevis, men som gör det vid ett senare tillfälle. 12 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011

15 Diagram 13 Antal utfärdade examina totalt och fördelat på kön Män Kvinnor Källa: Ladok Antalet examina som utfärdas för utbildning slutförd under år 2011, totalt stycken, utgör en minskning med cirka 120 examina jämfört med år Prognosen är att antal utfärdade examina för år 2011 över tid hamnar i nivå med föregående år och den långsiktiga trenden kan i och med detta sägas vara en svag ökning av antalet utfärdade examina, sedan nedgången mellan åren 2007 och Av dem som avslutade sin examensgivande utbildning under år 2011 uppgick andelen män till 26 procent. Siffran har stadigt sjunkit något de senaste åren. Detta kan förklaras med att antalet utfärdade examina inom området teknik, som har en övervikt manliga studenter, har minskat de senaste åren, medan antalet utfärdade examina inom området hälsa, som har en övervikt kvinnliga studenter, har ökat. Nedan redovisas examina uppdelat på examenskategorier Diagram 14 Antalet utfärdade examina (för utbildning slutförd under ett visst år) fördelat på fyra examenskategorier Yrkesexamen - Grundnivå Källa: Ladok Yrkesexamen - Avancerad nivå Generell examen - Grundnivå Generell examen - Avancerad nivå Antalet utfärdade yrkesexamina på grundnivå har under 2011 ökat något jämfört med föregående år, och eventuellt kan en svag uppåtgående trend skönjas över tid, medan övriga kategorier har minskat. Antalet utfärdade yrkesexamina på avancerad nivå har under året minskat med drygt 20, antalet utfärdade generella examina på grundnivå har under 2011 minskat med cirka 70 och antalet utfärdade generella examina på avancerade nivå har samma år minskat med cirka 30. Siffrorna för år 2011 kan antas öka framöver då ytterligare studenter som slutfört sin utbildning under år men som ännu inte ansökt om examensbevis gör så. En över tid nedåtgående trend för utfärdade examina inom kategorin Generell examen Avancerad nivå kan dock skönjas i ovanstående diagram. StudentinflyTAnde Högskolestyrelsen fastställde 13 december 2010 former för hur studentinflytande ska ske inom högskolan. Studenterna representeras av den etablerade studentkår som erkänts av högskolestyrelsen och Studentkåren har rätt till studentinflytande vid beredning och beslutsfattande i följande organ: Högskolestyrelsen (tre representanter) Rektorsråd (en representant) Fakultetsnämnd (tre representanter) Fakultetsnämndens utskott (två representanter per utskott) Akademiernas ledningsråd/akademiråd (tre representanter per akademi) Biblioteksrådet (två representanter) Utöver detta får studentrepresentanter kallelse till central samverkan vilket innebär att beslut av högskolestyrelsen eller rektor samt beslut inom förvaltningen, högskolebiblioteket och enheten för externa relationer bereds möjlighet för studentinflytande. MDH har ingått ett samarbetsavtal med Mälardalens Studentkår där bland annat hanteringen av studentinflytandet regleras närmare likväl som frågan om ersättning. Utifrån de organ där studenterna ska vara representerade upprättar Studentkåren en förteckning över de studentrepresentanter de utsett och sänder denna till högskolan för kännedom. Alla studentrepresentanter får kallelse i god tid från sitt respektive organ. Inom högskolans akademier förs även en kontinuerlig dialog med Studentkåren kring var studentrepresentanter bör vara representerade utöver ovan nämnda organ. I de fall Studentkåren inte lyckats utse tillräckligt många studentrepresentanter till respektive akademi tillser akademierna att kallelser ändå skickas till Studentkåren. Högskolan inrättade i augusti 2010 funktionen Studentombudsmannen vars uppdrag är att samordna arbetet med studentinflytande på högskolegemensam nivå. Studentombudsmannen är den funktion som administrativt håller samman studentinflytandet och är Studentkårens kontaktperson. Respektive akademi utser en medarbetare som ansvarar för studentinflytandet på den akademin. Studentombudsmannen är anställd av högskolan och är en servicefunktion för alla studenter. Genom att funktionen Studentombudsmannen tillvaratar studenters och presumtiva studenters synpunkter utvecklas och förbättras högskolan ur ett studentperspektiv fortlöpande då studenternas frågor och synpunkter förs vidare ut i organisationen. Under 2011 registrerades 303 ärenden där ärendekategorierna tillgänglighet 3, examination och regelverk var de mest förekommande. Mälardalens högskola, årsredovisning Öppettider, service, kommunikation och information samt fysisk tillgänglighet till lokaler med mera 13

16 Studentkåren har genom samarbetsavtalet med högskolan åtagit sig att fortlöpande informera studenter om praktiska frågor som att hitta rätt inom högskolan och i högskolevärlden. Studentkåren ska årligen genomföra kampanjer med syfte att informera och engagera högskolans studenter i frågor rörande utbildningskvalitet och studentinflytande och därigenom vid behov hänvisa studenterna till högskolans Studentombudsman. Rektor och förvaltningschef har under året haft regelbundna möten med Studentkåren. Studentkårens ordförande anser att studentinflytandet under 2011 fungerar väl men att det finns kvarvarande utmaningar i att engagera studenter till studentrepresentantsuppdrag. Internationalisering Mobilitet bland lärare Internationell mobilitet bland lärare uppmuntras och har varit prioriterat inom högskolan. Lärarnas internationella erfarenhet återspeglas i undervisningen och även på sikt i utbildningens innehåll och tillför därmed de dimensioner inom interkulturalitet och breddande perspektiv som högskolan vill tillföra sina studenter. Tabell 6 Utresande lärare EUländer Övriga Europa USA Övriga OECD Övriga världen Kön: K M K M K M K M K M Källa: Palasso Totalt Mobilitet bland lärare ökar från 2010 men även jämfört med Dessutom har resandet utanför EU ökat markant sedan 2010 vilket kan förklaras med högskolans två nya Erasmus Mundus-program, varav det ena berör Indien samt fyra andra asiatiska länder och det andra Balkan. Av utresande lärare har två kvinnor och tre män fått särskilt ekonomiskt stöd genom Internationella programkontorets mobilitetssatsning. Fem män och två kvinnor har rest genom Erasmus utbytesprogram. Mobilitet bland studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 7 Antal inresande studenter Via utbytesavtal Källa: Ladok Förstagångsreg på engelska program + Svenska (skandinavistik) Inresande studenter via utbytesavtal har ökat mellan åren. Antalet förstagångsregistrerade på program har minskat i jämförelse med 2010 på grund av avgiftsinförandet. Nedgången uppvägs dock något av det ökande antalet studenter som kommer till MDH för att läsa svenska på heltid. Utöver dessa har högskolan 2011 dessutom 56 studenter som via avtal läser på distans. 15 av de inresande studenterna har haft Linnaeus-Palme stipendium, sju har kommit via International Student Exchange Program (ISEP). Tabell 8 Antal utresande studenter Via utbytesavtal Källa: Ladok Kurser i språk som ges utomlands genom MDH Antalet utresande studenter som reser genom avtal har ökat jämfört med föregående år. Även antalet studenter som läser del av sin språkutbildning utomlands har ökat. Högskolan erbjuder sedan flera år kurspaket på grundnivå om 30 högskolepoäng i franska, spanska och tyska i respektive länder. Dessa har nu utökats till att omfatta även termin två om 30 högskolepoäng. Dessutom har högskolan från hösten 2011 erbjudit undervisning i svenska språket i Spanien. Av de utresande studenterna har sju personer, fyra män och tre kvinnor, erhållit stipendium från Internationella programkontorets mobilitetssatsning för studier utanför EU/EES. 17 av de utresande studenterna har erhållit Linnaeus-Palme stipendium, samtliga är kvinnor. Sex av de utresande har åkt via ISEP. Under 2011 fick högskolan sin utbildning i svenska (Skandinavistik) 3 x 30 högskolepoäng, erkänd som behörighetsgivande till studier i Sverige på högskolenivå. Under 2011 omfattade det totalt 146 studenter. Studieavgifter för tredjelandsstudenter Redan våren 2010 när beslutet om införande av avgifter för tredjelandsstudenter kom fick högskolans akademier i uppdrag att se över sitt kurs- och programutbud. Översynen syftade till att säkerställa internationellt konkurrenskraftiga program samt att undvika kurser och program med få studenter. Detta arbete ledde till ett minskat utbildningsutbud på engelska. Den ekonomiska effekten av det reducerade antalet studenter kunde därmed begränsas. Dessutom genomfördes en kvalitativ översyn av kursplaner och utbildningsplaner. Under 2010 inleddes en översyn av MDH:s samtliga internationella avtal. Avtal med partners utanför EU/EES begränsades i antal studenter och avslutades i de fall där studentutbyte inte var möjligt. I dessa avtal finns numera även en klausul om balans i utbyte över tid, oftast tre år. Avtal inom EU sågs över och vissa utökades att täcka även utbyte på avancerad nivå. 14 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011

17 Under 2011 har högskolan sett över sina interna regelverk, översatt mer information till engelska, sett över och byggt om de engelska webbsidorna, förnyat broschyrer och marknadsföringsmaterial. Högskolan har också sett över sin kommunikation gentemot de sökande och etablerar nu ett system för att dokumentera den. Seminarium om interkulturell kompetens och ändrade interna regler har genomförts och arbetsformerna inom förvaltningen har setts över. MDH:s samarbete med Migrationsverket var förhållandevis bra under året. Högskolan vill dock framföra att Migrationsverkets tidplan inte alls tar hänsyn till högskolornas och det är därmed omöjligt att ge korrekt information i tid till studenterna. Informationen angående de nya biometriska kraven delgavs inte högskolorna förrän de infördes i juni, något som torde ha varit känt redan då Migrationsverket hade sitt informationsmöte med lärosätena i mars. Denna ändring innebar en ökad press på lärosätena, en press som hade kunnat undvikas om informationen hade varit tillgänglig tidigare registrerades 25 stycken avgiftsskyldiga studenter (8 HÅS). Antalet tredjelandsstudenter som deltagit i utbildning inom utbytesavtal var under året tio stycken. Samverkan MDH:s ambition är att studenterna tidigt i sin utbildning etablerar kontakter med potentiella arbetsgivare. Högskolan har utvecklat mötesplatser mellan studenter och arbetsgivare i form av Karriärtorget och genom Idélab utvecklas kompetens inom entreprenörskap och studenternas förmåga att utveckla och kommersialisera idéer stärks. Karriärtorget har som mål att: bidra till att öka studenternas anställningsbarhet genom att erbjuda goda möjligheter till kontakter med arbetslivet och kunskaper om vad som krävs för att ta sig in på arbetsmarknaden, öka mervärdet för nuvarande studenter och få studenter att stanna kvar i högre utsträckning, skapa förutsättningar för att bidra till att regionen ökar sin attraktionskraft för studenterna både i sitt val av lärosäte och utbildning, och senare i val av arbetsmarknad. Karriärtorget arbetar med att sammanföra studenter och arbetsliv genom att erbjuda karriärbyggande aktiviteter. Aktiviteterna har arrangerats i samverkan med studenter, högskolans personal och arbetsgivare i regionen. Ambitionen har varit att hitta framgångskoncept som även motsvarar akademiernas behov. För att koppla ihop aktiviteterna mot befintlig utbildning har därför ett samarbete etablerats med akademiernas programsamordnare och lärare. Utvecklade koncept är mentorprogram, karriärdagar, branschmingel, exjobbsdagar samt föreläsningar och paneldebatter om jobb och arbetsmarknad. I princip alla aktiviteter har utvärderats och fått goda betyg av studenterna. Karriärtorget har parallellt utvecklat nya erbjudanden till arbetsgivare som önskar komma i kontakt med studenter, där möjligheten att boka in sig på den nya permanenta utställningsplatsen som är strategiskt placerad i huvudbyggnaderna på båda orter eller att boka och delta på afterschoolträffar är några exempel. Karriärtorget marknadsför också möjligheten att annonsera om arbete eller förslag på uppsatsämnen och examensarbeten, detta på MDH:s webbplats. Resultat under 2011 har arbetsgivare via Karriärtorget annonserat jobb fördelade på 240 annonser. 47 procent av de annonserande företagen har uppgivit att de har erbjudit arbete till studenter eller före detta studenter vid MDH, 60 förslag på examensarbeten har förmedlats, 40 besök har bokats på karriärtorgets utställningsplats, åtta föreläsningar och paneldebatter om jobb och arbetsmarknad för studenter har arrangerats, tre mentorprogram har startats för miljövetare, energiingenjörer och datavetare, fyra temadagar har genomförts: en karriärdag för beteendevetare, en karriärdag om framtida yrken för lärarstudenter, en uppsatsdag med uppdrag till ekonomer och marknadsföringsstudenter samt ett branschmingel för studenter inom informationsdesign, tre afterschoolträffar har bokats och genomförts, MDH:s utbildningar får en tydlig koppling mellan teoretiska och praktiska moment genom aktiviteter i form av gästföreläsningar, fallstudier, praktik, studiebesök, examensarbeten på företag eller genom forskare som har forskningsprojekt tillsammans med näringslivet. Högskolan arrangerade under 2011 den nationella konferensen Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i högskolornas vårdutbildning - i nutid för framtid. Konferensen arrangerades i samverkan med Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Västmanlands Kommuner och Landsting, Katrineholms kommun, studenter från sjukgymnast- och sjuksköterskeprogrammet och Svensk sjuksköterskeförening. Konferensen gav ett underlag för det fortsatta arbetet med att forma morgondagens verksamhetsförlagda utbildning i samverkan mellan lärosäte och vårdverksamhet. Inom ramen för det regionala utvecklingscentrumet RUC Mälardalen genomförs verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier inom lärarprogrammen. Mälardalens högskola, årsredovisning

18 Prestationer inom verksamhetsområdet samverkan grundutbildning enligt FÅB 3:1 Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning Diagram 15 Andel kvinnor av registrerade studenter 100% 80% Ett mått på samverkan inom grundutbildningen är uppdragsverksamheten, omfattande uppdragsutbildning och beställd utbildning. Kostnaderna uppgick 2011 till 18,9 mnkr, att jämföra med 14,7 mnkr 2010 och 14,0 mnkr Ökningen beror främst på ett ökat antal uppdrag kopplat till statliga satsningar inom lärarutbildningen, till exempel lärarlyftet och förskolelyftet. 60% 40% 20% Tabell 9 Adjungerade lärare (helårsekvivalenter inom parantes) Professor adjungerad 11 (2,5) 12 (2,7) 12 (2,7) Professor gäst 6 (1,3) 6 (1,7) 6 (2,4) Lektor adjungerad 0 3 (0,6) 5 (1,1) Totalt: 17 (3,8 ) 21 (4,9 ) 23 (6,2) Källa: Palasso Totalt har antalet adjungerade professorer, gästprofessorer och adjungerade lektorer minskat under de senaste tre året. Minskningen återfinns i kategorin adjungerade lektorer. Antalet adjungerade professorer och gästprofessorer är däremot tämligen konstant. Ytterligare prestationsmått på samverkan inom grundutbildning återfinns under avsnittet om Idélab. Jämlikhet MDH har ett mål att andelen studenter av underrepresenterat kön ska öka inom utbildningsprogram med sned könsfördelning, så att inget program understiger en fördelning på 70/30. Högskolan har under ett flertal år arbetat för att motverka könsstereotypa utbildningsval bland nya studenter. De insatser som gjorts har dock inte i någon större utsträckning påverkat könsfördelning i utbildningsval. Som framgår av diagrammet nedan har den ojämna könsfördelningen i utbildningsval bland studenter snarare ökat än minskat. Källa: Ladok Två av högskolans utbildningsområden, samhälle och teknik, ligger inom målet 70/30. Inom utbildningsområdet samhälle är fördelningen jämn, dock med en liten majoritet av kvinnor. I teknikområdet hamnar andelen kvinnor runt 30 procent. Teknikområdet klarar dock 70/30-målet, detta tack vare inriktningarna informationsdesign, innovation och miljöteknik, som alla har en större andel kvinnor. Utbildningsområdena utbildning och hälsa ligger relativt långt ifrån 70/30-målet med 87 procent och 86 procent andel kvinnor. Andelen kvinnor inom hälsoområdet har legat på en konstant nivå under ett antal år, en viss ökning av andelen män kan ändå skönjas. På sjukgymnastprogrammet är andelen män runt 30 procent. Inom utbildningsområdet utbildning tenderar den ojämna könsfördelningen att öka ju längre ned i åldrarna målgruppen för lärarna är, där förskollärarprogrammet har hela 95 procent kvinnliga studenter. För att göra insatser i ett tidigare skede än när studenten gör sitt studieval tog MDH under 2011 initiativet till Hello People och fortsatte satsningen Hello World. I samarbete med Västerås anordnades sommarkurser på fyra veckor för gymnasieflickor inom teknik, Hello World och för pojkar inom vården, Hello People. De två projekten syftar till att öka intresset för otraditionella yrkesval bland gymnasieungdomar och projekten var uppskattade av deltagarna. Även om det är för tidigt att få fram mätbara resultat i studieval efter dessa insatser, ser högskolan positivt på initiativen och planerar att genomföra dem igen under sommaren Mälardalens högskola, årsredovisning 2011

19 Utbildning på forskarnivå Utbud Mälardalens högskola bedriver forskarutbildning med egen examensrätt inom sex forskarutbildningsområden, organiserade i tio forskarutbildningsämnen. Därtill samarbetar högskolan med andra lärosäten inom elva nationella forskarskolor. Inbyggda system (IS) med forskarutbildningsämnena Datavetenskap samt Elektronik Innovation och produktrealisering (IPR) med forskarutbildningsämnet Innovation och design Miljö, energi-, och resursoptimering (MERO) med forskarutbildningsämnena Energi- och miljöteknik, Matematik/tillämpad matematik samt Bioteknik/kemiteknik 4 Antalet antagna till forskarutbildningen är lägre år 2011 jämfört med föregående år. Antalet antagna har under perioden varierat mellan 24 och 40 stycken. Av de 24 personer som antogs under 2011 antogs 20 till utbildning mot doktorsexamen och fyra till utbildning mot licentiatexamen. Könsfördelningen bland de nyantagna har försämrats 2011 jämfört med tidigare år. En förklaring kan vara att det är färre antagna mot licentiatexamen än föregående år. Antal forskarstuderande Diagrammet visar det totala antalet forskarstuderande vid MDH år 2011 fördelat per prioriterad forskningsinriktning. Diagram 17 Totalt antal forskarstuderande Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning (HAS) med forskarutbildningsämnena Industriell ekonomi samt Arbetslivsvetenskap Didaktik (DIK) med forskarutbildningsämnena Didaktik samt Naturvetenskapernas- och teknikens didaktik 5 Hälsa och välfärd (HV) med forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap Rekrytering Antagning till forskarutbildning Diagrammet visar totalt antal antagna till forskarutbildning för , både till licentiatexamen och till doktorsexamen. Diagram 16 Totalt antal antagna till forskarutbildningen per år Män Kvinnor Källa: Ladok IS IPR MERO HAS HV DIK Källa: Ladok samt uppgifter från akademin för hälsa, vård och välfärd. Uppgifter om totalt antal forskarstuderande vid MDH inkluderar både dem som antagits till doktors- och licentiatexamen. Uppgifter om externa forskarstuderande har inte inkluderats förutom för inriktningen Hälsa och välfärd (HV) där högskolan har beviljats egna forskarutbildningsrättigheter i juni Sedan MDH startade forskarutbildning 2001 har 370 personer antagits till forskarutbildningen. 99 personer har disputerat, med eller utan föregående licentiatexamen. Dessutom har 58 personer avlagt en licentiatexamen och av dessa är 32 fortfarande kvar i forskarutbildningen. Under 2011 var 242 personer registrerade vid forskarutbildningen och till dessa tillkommer de forskarstudenter som är inskrivna vid andra lärosäten men som har sin handledning och bedriver sina forskarstudier vid MDH. Under 2011 har ungefär 150 personer varit aktiva med en medelaktivitet på cirka 70 procent vilket motsvarar drygt 100 forskarstuderande på heltid. Detta innebär att antalet forskarstuderande på heltid har ökat med ett drygt tjugotal sedan föregående år. 4 Ingen nyantagning sker i ämnet 5 Ingen nyantagning sker i ämnet Mälardalens högskola, årsredovisning

20 Diagram 18 Totalt antal forskarstuderande 2011 uppdelat på kön och prioriterad forskningsinriktning IS IPR MERO HAS HV DIK M K Källa: Ladok samt uppgifter från akademin för hälsa, vård och välfärd Under 2011 var andelen kvinnor bland det totala antalet registrerade forskarstudenter 34 procent. Högskolans mål är att könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Examina Doktorsexamina per år Diagrammet visar hur antalet doktorsexamina fördelat sig under åren Staplarnas nedre del visar andelen disputationer utan föregående licentiatexamen. Diagram 19 Antal doktorsexamina per år Licentiatexamina per år Diagram 20 Antal licentiatexamina per år och typ av antagning (doktor/licenciat) Antagen till doktor Antagen till lic Källa: Ladok Sedan forskarutbildningen startade vid MDH 2001 har 58 personer avlagt en licentiatexamen och sedan stannat vid licentiatexamen eller forskarstuderar fortfarande mot en doktorsexamen. Av dessa 58 var 15 antagna till en licentiatexamen medan de övriga 43 var antagna till doktorsexamen. Andelen kvinnor bland dem som avlagt licentiatexamen är 33 procent år 2011 vilket är en minskning jämfört med de senaste tre åren då andelen legat kring 50 procent. Prestationer relaterade till kostnader inom verksamhetsområdet forskarutbildning enligt fåb 3:1 De prestationer som högskolan avser att relatera till kostnader är antal doktorsexamina. Redovisning ska göras dels på totalnivå, dels per prioriterad inriktning. Antal doktorsexamina totalt framgår ovan. Från och med 2012 särredovisas kostnaderna för forskarutbildningen. Bedömningen för 2011 och tidigare år är att det inte går att göra en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av kostnaderna. Därför kommer prestationerna att relateras till kostnader först för Doktor med föregående Lic Doktor utan föregående Lic Källa: Ladok Andelen disputerade som tagit ut en licentiatexamen har generellt legat något över 50 procent under perioden för att 2011 hamna strax under 50 procent. Andelen kvinnor har varierat mellan 17 och 35 procent men generellt har andelen varit omkring 30 procent. 18 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011