möter avdelningen för framtida intelligenta teknologier, IDT

Transkript

1 möter avdelningen för framtida intelligenta teknologier, IDT 1 (6) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Jan Gustafsson (IDT) och Anna Ahlborg (STC). Representant från ledningen: Annika Tjernström (EER) Representanter från avdelningen för framtida intelligenta teknologier: Lars Asplund, Tommy Nygren, Fredrik Ekstrand, Carl Ahlberg, Mirko Senkovski, Martin Ekström, Marcus Bergblomma, Ning Xiong, Mobyen Uddin Ahmed, Shahina Begum, Malin Åshuvud, Micke Ekström, Maria Lindén, Giacomo Scampinato och Magnus Otterskog. Under mötet visade Jan en ppt-presentation om kraftsamling@mdh och utifrån den fördes diskussioner. Här nedan sammanfattas diskussionerna. Kort sammanfattning: - Gruppen anser att det finns brister i hur delaktig personalen är och vilken kunskap som finns hos personalen om beslut som tas på högre nivå. - I gruppen finns en positiv anda och många kreativa idéer när det gäller studentrekrytering. Forsknings- och utbildningsstrategi Jan konstaterar att tanken om Mälardalens högskola det samproducerande lärosätet fortfarande är högst aktuell och ställer frågan till gruppen: Känner ni er bekväma med den här inriktningen? Gör vi rätt som satsar på det här? Det känns som att man inte har någon val om vi överhuvudtaget ska kunna upprätthålla en bra forskning. Inriktningen är rätt med de förutsättningar som vi har. Man anser att samproduktion som företeelse är mer relevant för forskningssidan än för utbildningssidan.

2 Gruppen diskuterar vad som egentligen är skillnaden mellan samverkan och samproduktion. 2 (6) Det är svårare att tänka sig samproduktion inom utbildning. Det finns dock exempel där man har jobbat så och där studenterna exempelvis har använt ett företags labb och undervisningen har skett i labbet med företagets utrustning och personal. Det är ett exempel på samproduktion i undervisningen. Man tillägger dock att det inte alltid är så bra att koppla ihop utbildning med företag på det viset det kan uppstå beroenden och utbildningen kan bli väldigt specialiserad mot just det företagets behov. Annika berättar om arbetet med den nya Utbildnings- och forskningsstrategin på Högskolan. I den ska det lyftas att samverkan ska stärkas för att nå målet, samproduktion. Samverkan och samproduktion är alltså olika saker. Målen i vision och långsiktig plan Är det rätt att bara lyfta fram utbildning som leder till jobb? Jag tycker att det låter väldigt defensivt. Det är självklart tycker jag att utbildning ska leda till jobb. Utbildningen här borde leda till någonting mer. Vi ska ha en sådan kvalitet i vår utbildning att studenterna kan skapa nya företag, nya produkter och därmed nya jobb. Man kan mäta hur många av våra studenter som får jobb. Men, det skulle vara intressant att mäta hur många av våra studenter som har startat eget. Spänn bågen lite till! Annika inflikar att Idélab startar företag per år och håller med om att vi ska höja ribban lite mer. Gruppen tycker att med ordet jobb så signalerar man mer ett kneg. MDH borde tala mer om arbete som begrepp. IDT är bland annat ute på arbetsförmedlingar och rekryterar studenter där. Där har reaktionen på devisen Utbildning leder till jobb ibland varit: Min pappa är pizzabagare och det är också ett jobb, jag behöver inte studera på högskolan för att bli det. Utbildningen här ska leda till någonting mer än bara ett jobb. Jan ställer frågan: Är det någonting som är bortglömt i visionen? Ska vi utvecklas som medarbetare? Medarbetarna och deras kompetens och trivsel sågs av gruppen som lite bortglömd i visionen.

3 SWOT-analys 3 (6) Styrkor Känner ni er vilsna eller är ni en del av MDH? Delar av gruppen tyckte att begreppet samverkan inom regionen störde lite grann då basen för deras verksamhet är hela landet. Deras verksamhet finns inte någon annanstans än på MDH. MDH verkar i ett tekniktungt område. Man påpekar att trots att det finns ett stort behov av utbildad personal inom elkraft i regionen har högskolan har ingen utbildning inom området. Har vi rätt nisch för regionen? Jag undrar vad andra aktörer i regionen tycker om oss? Annika flikar in: Vi har inom delprojektet openinnovation@mdh startat en Karingata där vi går runt hos viktiga aktörer i området och frågar vad de har för behov av MDH. Det pågår just nu en behovsfångst och så tar vi hem det sedan och får se vad vi gör av det. Vi har också hört att det pratas mycket om just elkraft och behovet av kunskap om detta i regionen. Man konstaterar att högskolegemensamma dokument som vision och långsiktig plan måste vara skrivna så att alla kan identifiera sig med dem. När man fokuserar bara på regionen så utesluter man allt utanför regionen. Exempelvis är Scania och Ericsson mycket viktiga samarbetspartners för IDT och de finns inte här i regionen. Svagheter Var och en är en egen ö. Man har sitt eget kluster i den egna verksamheten och det är som vallgravar mellan verksamheten. Det finns samarbeten mellan akademierna men gruppen är ändå av uppfattningen att det är fyra ganska olika verksamheter. En svaghet som lyfts är hur beslutsgången går och att personalen inte är delaktiga i de beslut som fattas. På andra lärosäten finns exempelvis kollegier. Något sådant finns inte alls på MDH. Här sköts det mer som ett börsnoterat företag. Man upplever inte att personalen alls är delaktiga i exempelvis tillsättningar av dekanus och rektor. Man fattar ett beslut och så meddelar man vad beslutet blev, i bästa fall. Ibland lägger man till en förklaring till varför det blev så. Gruppen tar upp styrningen av IT och det faktum att IT avdelningen helt bestämmer vilka

4 system och programvaror som ska användas på högskolan som exempel på detta. 4 (6) Det finns inte någon som helst förankring för dessa typer av beslut. Dokumentation kring besluten upplevs som bristfällig. Man märker att någonting har skett men det finns inte något beslut att hitta, det är skrämmande vanligt. En annan svaghet som lyfts fram är uppdelningen mellan de som jobbar med forskning och de som jobbar med utbildning och att det är svårt att känna samhörighet mellan grupperna. Jag upplever det att vi har ett A- och ett B-lag och många diskussioner utgår från forskningen. Men en annan röst säger: Jag upplever precis det motsatta! Gruppen diskuterar delaktighet och konstaterar att man har mycket samarbete med de som man har närmast, och att det är helt naturligt. Arbetar man inom forskning så har man samarbete med andra forskare och är man inom utbildningen med de som jobbar med utbildning. Man ser sin egen lilla värld. Det går att göra vissa insatser för att personalen ska känna sig mer delaktig men frågan är hur mycket man kan göra, med så mycket personal på varje akademi, i IDT:s fall 220 personer. Det upplevs även ibland som att det finns en bristande förståelse för komplexiteten i varandras arbete. Annika inflikar: Tanken med ett A- och ett B-lag kan skapa en intern rivalitet som inte gynnar organisationen. Det är inte lätt men vi måste skapa en organisation där alla känner sig delaktiga. Man pratar också om vikten att förankra förändringar när dessa görs. När man gör förändringar så ska man också informera de drabbade. När inte det görs så blir man less. Möjligheter Studentrekrytering diskuteras och möjligheterna att på flera olika sätt försöka ta en större andel av studenterna. Man diskuterar också att det är svårt att förutse behörigheterna i och med den nya gymnasieskolan. Det går att vinna mycket på att rikta in sig på andra presumtiva studenter än gymnasieelever. Det kan också vara en fördel att försöka rekrytera de lite äldre studenterna som i vissa fall i större utsträckning vet varför de är på MDH och vill vara här. Exempel på detta är fler rekryteringsinsatser på

5 exempelvis arbetsförmedlingar. Det går att se mer möjligheter inom det här. 5 (6) Man måste göra rätt insatser i rekryteringen. Ibland känns det som att färgen orange är viktigare än att vi får in studenter. Det är också viktigt att fokus för undersökningar inte bara är att utröna antal förstahandssökande utan att också se på varför studenterna kommer hit. Andra säger att de kommer att tappa studenter och lägger sig ner, låt de göra det, jag tror inte att vi behöver tappa studenter om vi arbeta med rekrytering på rätt sätt. Ny forsknings- och utbildningsstrategi Det diskuteras om de olika husen och huruvida pengarna kommer att vara lika fördelade mellan dessa. Man påpekar att det är bra att dela lika men man måste också fokusera på Vad är varumärket MDH? även om fokus kan leda till att några examensrätter går förlorade och några kommer till. Det är också viktigt, tycker gruppen, att man fokuserar mer på antal studenter som håller sig kvar under utbildningen och totalt har genererat pengar under tre eller fyra år och inte bara på sökandesiffror och förstahandssökande. Ökad forskningsfinansiering Utbildningsminister Jan Björklunds ledarartikel i DN diskuteras och det faktum att denne inte vill verka för en politik där pengar tas från de större lärosätena och sprids ut till de mindre. Ministern anser att detta inte är bra för Sverige. Det verkar som att staten inte vill ha konkurrens. På vilket sätt menar han att en utspridning av pengarna skadligt för Sverige? En gång stark alltid stark annars kan man aldrig bli stark känns det lite som. Gruppen betonar att Nu är det som det är, vad kan vi göra för att förändra det här? Gruppen diskuterar även företagens roll i det hela. Vad händer om ABB Sveriges chef säger att vi behövs? Annika berättar om det lobbyarbete som pågår på många olika nivåer för att hitta ingångar till att kunna påverka frågan. Bland annat har MDH träffat

6 ABB Sveriges chef som säger att MDH är en mycket väsentlig aktör även när det gäller utbildningen av exempelvis lärare och sjuksköterskor till regionen där ABB verkar. 6 (6) Det är inte bara högskolepolitiken som förändras även skolpolitiken har förändras. Gruppen undrar på vilket sätt information om projektet Kraftsamling har gått ut till akademierna. Många har inte varit medvetna om projektet.