Studiehandledning. Pedagogisk forskning III (10 hp) Delkurs två i Pedagogik III Advanced course in education (10 ECTS) Kurskod: PEG300/310.

Transkript

1 Studiehandledning Pedaggisk frskning III (10 hp) Delkurs två i Pedaggik III Advanced curse in educatin (10 ECTS) Kurskd: PEG300/310 Kursansvarig Petra Rll Bennet (petra@edu.su.se) Lena Wilhelmsn (lena.wilhelmsn@edu.su.se) Kursadministratör Marie Beckeman (marie.beckeman@edu.su.se) Innehåll 1. Kursens syfte Förväntade studieresultat Schema kursens innehåll ch läshänvisningar Litteraturlista Obligatrisk litteratur Referenslitteratur Att hitta hit Online/Mnd: Pedaggisk frskning III Campus Frmer för undervisning ch lärande Tre inriktningar... 5 Inriktning 1: Analys av bservatinsdata... 5 Inriktning 2: Kvantitativ analys... 5 Inriktning 3: Analys av intervjudata Uppsatsplan: Versin Piltstudie Bedömning uppsatsplan versin Gd referenshantering istället för fusk ch plagiat (Textjämförelse via Urkund ) Övrig infrmatin Stöd i studierna - Sektinen för studentstöd Språkstöd - Språkverkstaden Mitt universitet Examinatin Datum för examinatiner Betygskriterier Betygskriterier för del 1 (Inriktningarna): Gdkänd/Underkänd Betygskriterier för del 2 (Uppsatsplan versin 2): A-F... 9 Institutinen för pedaggik ch didaktik Stckhlms universitet Besöksadress: Telefn: (vxl) Institutinen för pedaggik ch didaktik Frescativägen Stckhlm

2 Kursens syfte Pedaggisk frskning III är den andra delkursen i Pedaggik III (30 hp) inklusive pedaggik med inriktning mt persnal, arbete ch rganisatin, digitala medier etc. Delkursen behandlar lika metdansatser avseende vetenskapsfilsfiska ch teretiska utgångspunkter, datainsamling, bearbetning ch analys, kvalitetskriterier, frskarens rll ch frskningsetik. Särskild tnvikt läggs på övning av analysarbete inm lika metdansatser. Kritisk jämförelse samt utveckling av självständigt förhållningssätt ges ett betydande utrymme i kursen. Kursen består av en inledande del sm tar upp grundläggande vetenskapsteretiska ch metdlgiska frågr. Därefter behandlas tre inriktningar med fkus på specifika metdansatser ch analys av lika datamaterial. Parallellt med dessa inriktningar kmmer ni frtsätta utveckla er uppsatsplan ch en så kallad piltstudie kmmer genmföras. Uppsatsplanen med tillhörande piltstudie presenteras ch granskas i slutet av kursen. De tre inriktningarna lämnas in under kursens gång ch uppsatsplanen redvisas i slutet. 1.1 Förväntade studieresultat Efter genmgången delkurs förväntas studenten kunna: - Diskutera relatinen mellan vetenskapsteri, prblemställning ch frskningsfråga samt metdansatser avseende datainsamling ch dataanalys, - Redgöra för centrala begrepp inm lika metdansatser, - Analysera tillhandahållet empiriskt material utifrån lika metdansatser, - Reflektera över frskarens rll ch etiska dilemman inm lika metdansatser, - Mtivera ett eget val av metdansats i relatin till en frskningsfråga.

3 3 2. Schema kursens innehåll ch läshänvisningar Du hittar tider, salar, aktiviteter ch läsanvisningar på separat schema (via TimeEdit på schema.su.se sök på kursens namn eller kurskd PEG300 eller PEG310). Observera att eventuella schemaändringar aviseras via Mnd så var nga med att hålla dig uppdaterad med infrmatin (kppla studentmail till privat mailadress). Ladda ned Stckhlms universitets app Stckhlms universitet guide / Stckhlm university guide för uppdateringar m schemaändringar. 3. Litteraturlista 3.1 Obligatrisk litteratur Braun, V. and Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychlgy. Qualitative Research in Psychlgy, 3 (2). pp ISSN Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metder. Malmö: Liber Rennstam, J. & Wästerfrs, D. (2015). Från stff till studie: m analysarbete i kvalitativ frskning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur Dessutm minst en bk sm egen vald litteratur ur referenslitteratur nedan: 3.2 Referenslitteratur Allmän samhällsvetenskaplig metdik: David, M. & Suttn, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metd. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Hjerm, M. & Lindgren, S. (2010). Intrduktin till samhällsvetenskaplig analys. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Kvalitativ analys: Ahrne, G., Ahrne, G. & Svenssn, P. (2011). Handbk i kvalitativa metder. (1. uppl.) Malmö: Liber. Fejes, A., & Thrnberg, R. (red) (2009/2015). Handbk i kvalitativ analys. Lund: Studentlitteratur Langemar, P. (2008). Kvalitativ frskningsmetd i psyklgi att låta en värld öppna sig. Stckhlm: Liber. Terell, J. & Svenssn, T. (2007). Att fråga ch svara. Stckhlm: Liber. Intervju: Alvessn, M. (2011). Intervjuer. Stckhlm: Liber. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa frskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Trst, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Observatin Aspers, P. (2011). Etngrafiska metder. Stckhlm: Liber. Fangen, K. (2005). Deltagande bservatin. Stckhlm: Liber. Fallstudier: Jensen, T. & Sandström, J. (2016). Fallstudier. (Upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur. Yin, R., K. (2007). Fallstudier: Design ch genmförande. Malmö: Liber. Källkritik: Thurén, T. & Strachal, G. (2011). Källa: internet: att bedöma infrmatin utifrån källkritiska principer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Narrativ analys Riessman, C.K. (2008). Narrative methds fr the human sciences. Lndn: SAGE. Diskursanalys Börjessn, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Stckhlm: Liber.

4 4 Herz, M. & Jhanssn, T. (2013). Pststrukturalism. Stckhlm: Liber. Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys sm teri ch metd. Lund: Studentlitteratur. Netngrafi Berg, M. (2015). Netngrafi: att frska m ch med internet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kvantitativ metd Brg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Lövås, G. (2006). Statistik metder ch tillämpningar. Stckhlm: Liber. 4. Att hitta hit 4.1 Online/Mnd: Pedaggisk frskning III Lärplattfrmen Mnd används i kursen, vilket innebär att du måste ha användarnamn ch lösenrd för Mnd. Mnd är den plats där du tar del av infrmatin sm kntinuerligt kmmer att läggas ut under kursen angående uppgifter ch eventuella schemaförändringar,.s.v. På Mndsidan för kursen läggs aktuell infrmatin under fliken anslagstavla. När ny infrmatin läggs ut får du ett meddelande via din studentmail. Därför är det viktigt att du håller dig uppdaterad både via kursens hemsida på Mnd ch via din studentmail (kppla din studentmail till den mailadress du vanligtvis använder). Frum: Du har även tillgång till en diskussinssajt, under fliken Frum, där du kan ta upp frågr ch funderingar sm du vill diskutera med övriga i kursen. Det finns även ett allmänt frum där du kan ta upp frågr sm berör kursen där kursansvarig besvarar frågr. Ni får gärna skapa en Facebkgrupp istället sm diskussinsfrum bjud in kurskamrater på sidan via Mnds diskussinsfrum så alla får möjlighet att delta. Om du behöver hjälp eller får prblem med Mnd kntaktar du studentsupprt antingen via mail: studentsupprt@it.su.se eller via telefn: Campus Undervisningssalarna ligger alla inm Campus Frescati. Institutinen för pedaggik ch didaktik ligger nrr m Frescatihallen, bakm Naturhistriska riksmuseet, på Frescativägen 54. Se bild till höger > Föreläsningar & seminarier Ni hittar tider ch lkalanvisning till föreläsningar ch seminarier genm att gå in på schema: Sök på pedaggik III eller kurskd PEG300. Ni kan även ladda ned Stckhlms universitets app: Stckhlms universitet guide / Stckhlm university guide för lkalanvisning ch uppdateringar m schemaändringar. Föreläsningar ch seminariesalar ligger dels på Institutinen för pedaggik ch didaktik. Adressen är Frescativägen 54. Ntera att andra siffran i nummerserien står för våningsplan. Exempelvis, våning 4 (entréplan): 2411, 2436 ch våning 5: 1503, 1511, 2531,.s.v. Vissa seminarier hålls även på Frescati Backe.

5 5 5. Frmer för undervisning ch lärande I kursen används föreläsningar, seminariearbete ch wrkshp/handledningstillfälle sm frmer för undervisning ch lärande. 5.1 Tre inriktningar Organiseringen av de tre inriktningarna sker på liknande sätt. Under en vecka bearbetas en avgränsad metdansats eller metdansatsfamilj. Observera att inlämning för respektive inriktning är på fredagar. 1. Inledande föreläsning/ar: Genmgång av metdansats (dvs. datainsamling ch dataanalys) samt tillhandahållet empiriskt material. 2. Seminarium: Analysarbete av empiriskt material. Förbered seminarietext utifrån instruktin på Mnd. 3. Frågestund/Wrkshp: Tillfälle till diskussin ch arbete kring metdlgiska ch teretiska utgångspunkter i analysförfarandet. 4. Inlämning av analys. Individuell examinatin (mfattning rd, exklusive referenser ch bilagr). Närmare instruktiner ges i samband med presentatin av inriktning. Inriktning 1: Analys av bservatinsdata Inriktning 2: Kvantitativ analys Inriktning 3: Analys av intervjudata 5.2 Uppsatsplan: Versin 2 Uppsatsplan Versin 2 avser en mer preciserad uppsatsplan gällande frskningsdesign ch piltstudie. Samma beskrivning återfinns i Studiehandledning för Examensarbete (se Mndsidan för Examensarbete). Uppsatsplanen ligger till grund för en seminariegranskning där kamratbedömning ingår. Inför inlämning ch redvisning av uppsatsplanens andra versin ska handledaren kmmentera denna (dvs. ett handledningstillfälle innan inlämningen behöver planeras in). Omfattning: max 5000 rd, exklusive bilagr ch referenser Piltstudie Uppsatsplanens andra versin ska innehålla en så kallad piltstudie. En piltstudie är en mindre studie för att undersöka vald frskningsstrategi (kvantitativ, kvalitativ eller en blandning) ch frskningsdesign (exempelvis surveystudier, fallstudier eller kmparativa undersökningar). Exempelvis vid surveystudier testas enkätens frågedesign ch kdningsschemats kvalitet, vid kvalitativa studier med intervjudata bedöms utfrmningen av intervjufrågrna, vid fallstudier utfrskas vad sm är fallet. Detta ligger till grund för justeringar, ändringar ch förbättringar i det frtsatta uppsatsarbetet vad gäller lika analytiska ch metdlgiska val Bedömning uppsatsplan versin 2 Bedömning av uppsatsplanen andra versin görs i relatin till följande krav ch delar (se även betygskriterierna): Att frmatmallen IPD uppsatsmall används. Att ni i mallen rganiserar textens dispsitin utifrån dessa delar: Titelsida: Att ni inkluderar en preliminär titel Sammanfattning: Att ni krtfattat summerar val av metdansats. Summera även var ni är just nu i uppsatsarbetet: Vilka prblem har ni löst? Vad behöver ni hjälp med? Inledning/Bakgrund: Att prblemmrådet är väl avgränsat ch lagm mfångsrikt. Att ni visar att ni har kunskap m ämnesmrådet utifrån att ni ringar in det/de pedaggiska frskningsmråde/n sm studien angränsar till. Att syftet är tydligt frmulerat.

6 6 Att (preliminära) frågeställningen/arna är länkade till teretisk inriktning ch metdlgiska val. Att uppsatsarbetet är förankrat inm den inriktning sm studenten/erna läser (pedaggik/pedaggik med inriktning mt PAO, digitala medier etc.). Teri/tidigare frskning: Att förslag på teretisk inramning (ev. analysbegrepp) görs. Att ni redgör för minst två vetenskapliga artiklar: vad sm studerades (frskningsprblemet samt syfte ch frågeställning), hur fenmenet studerades (teretiska ch metdlgiska val/förhållningssätt), krt sammanfattning av huvudresultaten ch slutsatser. Att ni beskriver hur ni sökte ch valde ut dessa artiklar. Metd: Att ni ger förslag på ch mtiverar frskningsdesign, urval ch metd att använda för det valda prblemet. Att ni beskriver förslag på vilka sätt ni kmmer att samla in, analysera samt vilken mängd data sm kmmer att ligga till grund för analys. Att metdvalen för piltstudien redvisas. Att ni anger vilka etiska överväganden sm ni behöver göra. Resultat & analys: Att ni redgör för piltstudien. Att ni gör en preliminär analys/resnerar kring hur materialet kan analyseras. Diskussin: Att ni diskuterar ch reflekterar kritiskt över er valda frskningsdesign ch metdansats i jämförelse med minst en inriktning sm tas upp i kursen Pedaggisk frskning III. Att ni resnerar kring hur ni tänker er att de data ni samlat in skall kunna besvara frskningsfrågan/frågrna. Att ni resnerar kring piltstudien ch på vilka sätt den ändrade eller bekräftade er uppfattning m er valda frskningsdesign. Att ni för resnemang kring metdansatsens genmförbarhet. Att ni anger förslag på hur ni ska gå vidare med insamling av empiri ch analys. Att ni resnerar kring de viktiga kunskaper sm er tänkta studie skulle kunna bidra med? Teretiskt? Empiriskt? Praktiskt? D.v.s. för en diskussin kring de kunskapsanspråk ni har med studien (det ni vill säga någt m). Referenser: Att referenserna följer ett referenssystem (företrädesvis APA) Bilagr: Att ni inkluderar infrmatinen till infrmanter, enkätfrågr, intervjufrågr etc. Källkritik: Att ni reflekterar källkritiskt över samtliga källr (även de sm inkluderas i inledning/bakgrund). Vilka slags publikatiner har ni (vetenskaplig artikel, dktrsavhandling, frskarantlgi, rapprt, lärbk, Internetkälla, yutubeklipp t ex)? Rör det sig m en riginalkälla (primärkälla), översikt/review av frskning eller är det en mer ppulär sammanfattning/redvisning av frskning? Försök att bedöma vetenskapligheten hs de lika publikatinerna ch för en diskussin ch fundera över det vetenskapliga underlaget, t ex använda metder ch urval. Det kan vara bra att fundera över: Vem/vilken rganisatin ligger bakm? I vilket syfte skrevs källan? När skrevs källan? Är den frtfarande aktuell? Varför bedömer ni att man kan lita på innehållet? 6. Gd referenshantering istället för fusk ch plagiat (Textjämförelse via Urkund ) De texter sm lämnas in ska vara skrivna individuellt eller i samarbete med uppsatskllega har författat. Citat, referat ch anföringar ska vara krrekt återgivna enligt etablerat referenshanteringssystem (Se exempelvis APA-lathunden på Mnd). Om texter blir fall för plagiat kntaktas Studierektr sm fattar beslut m ärendet ska tas vidare till rektr för beslut m disciplinära åtgärder (se riktlinjer för disciplinärenden vid Stckhlms universitet på Mnd). Med fusk menas tillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försök att vilseleda examinatr när en studieprestatin ska bedömas. Plagiat är att på tillåtet sätt använda sig av andras texter (detta inkluderar även bilder, figurer, kd i prgram). Huvudregeln är att såväl direkta citat sm indirekta referat alltid måste vara försedda med krrekta ch fullständiga referensuppgifter. Att kpiera eller skriva av ett krtare eller längre avsnitt ch ange sig själv sm författare till texten är förbjudet. Det betraktas sm plagiat. Ett exempel på plagiat är att rdagrant eller nästan rdagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text ch enstaka meningar) ch inte ange varifrån detta kmmer. Plagiat kan även anses vara fallet m du använder andras text så att du får den att framstå sm din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur ch/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas sm ett

7 7 grundläggande brtt, inte enbart mt en etablerad frskningsetisk sed, utan även mt ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna ch andras texter. Plagiat är tillåtet fusk ch blir alltid föremål för ett disciplinärende, sm kan leda till avstängning. Texter sm lämnas in kmmer granskas av både lärare ch textjämförelsesystemet Urkund. Observera att urkund-aldrig avgör vad sm är ett plagiat, utan systemet markerar textjämförelser. Om du är säker på vad skillnaden är mellan att referera ch att plagiera ta gärna del av Linköpings universitets självstudieguide m du är säker: 7. Övrig infrmatin 7.1 Stöd i studierna - Sektinen för studentstöd Om du har ett dkumenterat funktinshinder, t.ex. dyslexi, ska du kntakta Sektinen för studentstöd för att kmma överens m vilken typ av stöd i studierna du behöver. Exempel på stödinsatser kan vara anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid, teckenspråkstlkning, etc. Se för kntaktinfrmatin till Sektinen för studentstöd. Intyget från Studentstöd lämnar du sedan till Anna Cederin sm är studievägledare på Institutinen för pedaggik ch didaktik, sm i sin tur infrmerar lärarna på kursen. Det är sedan ditt ansvar sm student att kmma överens med läraren m t ex vilka tider sm gäller vid examinatin. Studievägledare: Anna Cederin: anna.cederin@edu.su.se ( ) 7.2 Språkstöd - Språkverkstaden Till Språkverkstaden kan du sm student vända dig för språklig handledning av uppsatser på svenska. Språkverkstaden håller ckså seminarier i akademiskt skrivande Mitt universitet Genm att lgga in på får du sm student b.la tillgång till detta: Mnd: Här kan du sm student lgga in på kmmunikatinsplattfrmen Mnd. Mina studier: Här kan du sm student se dina betyg, registreringar ch möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kmmunikatin sker via mail se till att studentmail är kpplad till aktuell privat mailaddress. Universitetskrt: Aktivera/beställa Universitetskrt, för tex Stckhlms universitetsbiblitek, Printmat mm 8. Examinatin Pedaggik III: Delkurserna betygssätts i sjugradig betygskala A-F. Det slutgiltiga betyget på kursen är en sammanvägning av betygen sm erhållits på de respektive kurserna. För att få gdkänt på hela kursen (Pedaggik III) krävs det att samtliga delmment är gdkända dvs. minst betyg E. För delkurs pedaggisk frskning III består examinatinen av två delar: 1. Tre individuella examinatiner: Tre inriktningar. Betyg: Gdkänd/Underkänd. Vid underkänd så tillämpas mexaminatin i frm av hemtentamen. Se betygskriterier för del En skriftlig ch muntlig gruppexaminatin: Uppsatsplan versin 2. Betygsgrundande del: Betyg: A-F. Se betygskriterier för del 2. Vid frånvar lämnas en individuell skriftlig uppgift enligt anvisning på Mnd. Har du gdkänts på den betygsgrundande examinatinsdelen, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prv för högre betyg. Det är endast möjligt att mpröva för gdkänt resultat fyra gånger ch inm tre terminer från första registrering av delkursen. Vid betyget Fx är antalet dagar för kmplettering begränsat till 14 dagar efter betygsdatum.

8 8 8.1 Datum för examinatiner Examinatinsfrm Ordinarie examinatinsstillfälle Examinatinstillfälle 2 Tre inriktningar Inriktning 1: 30/9 kl Inriktning 2: 7/10 kl Inriktning 3: 14/10 kl Samtliga inriktningar: 18/11 kl Uppsatsplan II Inlämning på Mnd 25/10, kl Muntlig ventilering av egen ch annat uppsatspars uppsatsplan trsdag 27/10 Inlämning på Mnd 15/11, kl Betygskriterier Efter genmgången delkurs skall studenten självständigt kunna tillämpa ch kritiskt värdera en vald empirisk metd för en studie inm pedaggik sm vetenskapligt ämne. Efter genmgången delkurs förväntas studenten kunna: - Diskutera relatinen mellan vetenskapsteri, prblemställning ch frskningsfråga samt metdansatser avseende datainsamling ch dataanalys, - Redgöra för centrala begrepp inm lika metdansatser, - Analysera tillhandahållet empiriskt material utifrån lika metdansatser, - Reflektera över frskarens rll ch etiska dilemman inm lika metdansatser, - Mtivera ett eget val av metdansats i relatin till en frskningsfråga Betygskriterier för del 1 (Inriktningarna): Gdkänd/Underkänd Fx (Underkänd) Kriterier för gdkänd 1. Redvisning av inriktningens grundläggande Saknas. Metdlitteratur används inte. - Beskrivning av inriktningens vetenskapsteretiska ch metdlgiska grund. vetenskapsteretiska - Mtivering kring vilka frskningsfrågr ch metdlgiska sm är lämpliga att ställa ch vilket/a utgångspunkter datamaterial sm är lämpligt att använda. Metdlitteratur används. 2. Redvisning av Redgörelse ch mtivering Beskrivning av analystillvägagångssättet: hur empirin kan bearbetas ch av ställningstaganden saknas. Metdlitteratur används inte. - Exemplifiering av analys på tillhandahållet material ( analyseras Metdlitteratur används. 3. Kritisk diskussin Diskussin saknas. Kritisk diskussin vad gäller: Metdlitteratur används inte. - Styrkr ch svagheter med metdansatsen - Frskarens rll - Frskningsetiska frågr - Resnemang förs m hur hög vetenskaplig kvalitet kan erhållas (minst ett kvalitetsbegrepp används). Metdlitteratur används. 4. Referenser Inget referenssystem. Följer APA (alt. Harvard referenssystemet). 5. Språk Otillräcklig språklig kvalitet. Osakligt ch värderande. Tillräcklig språklig kvalitet. Sakligt, förmedlande, värderingsfritt.

9 Betygskriterier för del 2 (Uppsatsplan versin 2): A-F A Studenten jämför metdansatser ch väljer metdansats på ett utmärkt sätt. Studenten applicerar vald metd på ett utmärkt sätt ch reflekterar självständigt kring metdens för- ch nackdelar ch föreslår utifrån denna analys genmtänkta ch förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedaggik. Studenten har mycket gd kunskap m centrala metdbegrepp ch frskningsprcessen. Studenten känner till ch resnerar mycket genmtänkt m relatinen mellan val av prblemmråde ch val av frskningsstrategi/design. En eller flera pedaggiskt relevanta frågeställningar är länkade till teretiska ch metdlgiska val på ett självständigt ch kritiskt sätt. Studenten har på ett utmärkt sätt diskuterat, reflekterat över ch analyserat pedaggiskt relevanta terier ch/eller pedaggisk frskning i relatin till en avgränsad studie. Studenten förhåller sig självständigt till inläst litteratur. Argumentatinen är kncist, systematisk, utmärkt strukturerad ch hänger utmärkt ihp. Texten är välskriven, källkritisk, språkligt krrekt ch har krrekta ch systematiskt angivna referenser (enligt APA). B Studenten jämför metdansatser ch väljer metdansats på ett mycket bra sätt. Studenten applicerar vald metd på ett mycket bra sätt ch reflekterar självständigt kring metdens för- ch nackdelar ch föreslår utifrån denna analys genmtänkta ch förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedaggik. Studenten har gd kunskap m centrala metdbegrepp ch frskningsprcessen. Studenten känner till ch resnerar genmtänkt m relatinen mellan val av prblemmråde ch val av frskningsstrategi/design. En eller flera pedaggiskt relevanta frågeställningar är länkade till teretiska ch metdlgiska val på ett självständigt ch kritiskt sätt. Studenten har på ett mycket bra sätt diskuterat, reflekterat över ch analyserat pedaggiskt relevanta terier ch/eller pedaggisk frskning i relatin till en avgränsad studie. Studenten förhåller sig självständigt till inläst litteratur. Argumentatinen är systematisk, välstrukturerad ch hänger bra ihp. Texten är välskriven, källkritisk, språkligt krrekt ch har krrekta ch systematiskt angivna referenser (enligt APA). C Studenten jämför metdansatser ch väljer metdansats på ett bra sätt. Studenten applicerar vald metd på ett bra sätt ch reflekterar relativt självständigt kring metdens för- ch nackdelar ch föreslår utifrån denna analys några bra förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedaggik. Studenten känner till centrala metdbegrepp ch frskningsprcessen. Studenten känner till ch resnerar m relatinen mellan val av prblemmråde ch val av frskningsstrategi/design. En eller flera pedaggiskt relevanta frågeställningar är länkade till teretiska ch metdlgiska val på ett relativt självständigt ch kritiskt sätt. Studenten har på ett bra sätt diskuterat, reflekterat över ch analyserat pedaggiskt relevanta terier ch/eller pedaggisk frskning i relatin till en avgränsad studie. Studenten förhåller sig relativt självständigt till inläst litteratur. Argumentatinen är relativt välstrukturerad ch hänger bra ihp. Texten är källkritisk, ganska välskriven, språkligt krrekt ch ett referenssystem används krrekt (enligt APA). D Studenten jämför metdansatser ch väljer metdansats på ett bra sätt. Studenten applicerar vald metd på ett bra sätt ch har några grundläggande reflektiner kring metdens för- ch nackdelar ch föreslår utifrån denna analys några förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedaggik. Studenten känner till centrala metdbegrepp ch frskningsprcessen. Studenten känner till ch resnerar m relatinen mellan val av prblemmråde ch val av frskningsstrategi/design. En eller flera pedaggiskt relevanta frågeställningar är länkade till teretiska ch metdlgiska val på ett någrlunda kritiskt sätt. Studenten diskuterar, reflekterar över ch analyserar pedaggiskt relevanta terier ch/eller pedaggisk frskning i relatin till en avgränsad studie. Studenten förhåller sig mindre självständigt till inläst litteratur. Textens språkliga kvalité ch argumentatinens struktur är tillfredställande. Texten är källkritisk ch följer ett referenshanteringssystem på ett tillfredsställande sätt (enligt APA). E Studenten jämför metdansatser ch väljer metdansats. Studenten applicerar vald metd men har få reflektiner kring metdens för- ch nackdelar ch föreslår inga förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedaggik. Studenten känner till vissa centrala metdbegrepp ch frskningsprcessen, dck brister framställningen i stringens ch klarhet. Studenten kan, trts kunskapsbristerna, ta ställning till grundläggande metdfrågr. En eller flera pedaggiskt relevanta frågeställningar är länkade till teretiska ch metdlgiska val på ett någrlunda kritiskt sätt. Studenten diskuterar, reflekterar över ch analyserar pedaggiskt relevanta terier ch/eller pedaggisk frskning i relatin till en avgränsad studie. Studenten

10 10 förhåller sig självständigt till inläst litteratur. Textens språkliga kvalité ch argumentatinens struktur är tillräckliga. Texten är källkritisk ch följer till str del ett referenshanteringssystem (enligt APA). Fx Studenten jämför metdansatser ch väljer metdansats på ett prblematiskt sätt. Studenten applicerar vald metd på ett prblematiskt sätt ch är föga förtrgen med vald metd. Studenten har tydligt frmulerade frågeställning(ar) utan djupare analys ch prblematisering. Studenten har brister i kunskaper m centrala metdbegrepp ch frskningsprcessen. Studenten kan inte på ett nöjaktigt sätt ta ställning till grundläggande metdfrågr. Texten har en bristande dispsitin ch saknas källkritik. Studenten har inte tillgdsett sig relevant litteratur. Texten kan revideras till E. F Studenten jämför metdansatser ch väljer metdansats på ett inkrrekt sätt. Studenten applicerar vald metd på ett inkrrekt sätt ch är inte förtrgen med vald metd. Studenten har inte alls visat sina kunskaper eller uppgiften rymmer för lite infrmatin för att avgöra m kunskapsmålen är uppnådda. Studenten har inte kunnat frmulera frågeställningar eller prblematisera pedaggiskt relevant frskning ch teri. Studenten har inte tillgdsett sig relevant litteratur. Texten är strukturerad ch saknar källkritik. Texten kan inte revideras till E, ett nytt svar skall skrivas från grunden.