Examensarbete Pedagogik III (15 hp)

Transkript

1 Studiehandledning Examensarbete Pedaggik III (15 hp) Delkurs tre i Pedaggik III - Advanced curse in Educatin (15 ECTS) Kurskd: PEG300/310. Prvkd: Exa1 Kursansvarig Ulrika Bennerstedt ulrika.bennerstedt@edu.su.se Kursadministratör Emma West emma.west@edu.su.se Lärplattfrmen Mnd används i kursen. På Mndsidan för kursen läggs aktuell infrmatin under fliken anslagstavla. När ny infrmatin läggs ut får du ett meddelande via din studentmail. Du har även tillgång till en diskussinssajt, under fliken Frum, där du kan ta upp frågr ch funderingar sm du vill diskutera med övriga i kursen. Det finns även ett allmänt frum där du kan ta upp frågr sm berör kursen där kursansvarig besvarar frågr. Ni får gärna skapa en Facebkgrupp istället sm diskussinsfrum bjud in kurskamrater på sidan via Mnds diskussinsfrum så alla får möjlighet att delta. För studenter sm inte blir klara under terminens gång: Kntakta kursansvarig ch kursadministratör för möjlighet att bli mregistrerad på kursen ch få tillgång till aktuell Mndsida. Om du behöver hjälp eller får prblem med Mnd kntaktar du studentsupprt antingen via mail: studentsupprt@it.su.se eller via telefn: Innehållsförteckning 1. Inledning Förväntade studieresultat Uppsatsarbetets ramar Mment ch arbetsgången i uppsatsarbetet Start av uppsatsarbetet Nyregistrerade studenter Omregistrerade studenter ch handledning Uppsatsplan/Uppsats-PM Versin Versin Tidsram viktiga datum Datum för ppneringar Handledning Uppsatsseminariet ch ppsitinsprcedur Anvisningar för granskning av uppsats: Bedömningsgrunder Gd referenshantering istället för fusk ch plagiat ( turn-it-in ) Stöd i studierna ch språkstöd Sektinen för studentstöd Språkstöd - Språkverkstaden FAQ (frequently asked questins) Examinatin Frmella krav Rutiner vid underkända uppsats Bedömningsgrunder Betygskriterier Institutinen för pedaggik ch didaktik Stckhlms universitet Besöksadress: Telefn: (vxl) Institutinen för pedaggik ch didaktik Frescativägen Stckhlm

2 1. Inledning Denna studiehandledning ger infrmatin m examensarbetet vad gäller ramarna för arbetet, arbetsgången samt examinatinsmment. Delkursen examensarbete genmförs i frm av ett mindre frskningsarbete sm självständigt planeras ch avrapprteras i frm av en uppsats i ämnet pedaggik. För prgramstudenter görs uppsatsen inm pedaggik med inriktning mt PAO, digitala medier, etc. Uppsatsens pedaggiska inriktning utarbetas självständigt av de/den studerande ch bör göras i relatin till någt av institutinens frskningsmråden ( ch sker under handledning av en frskare. Examensarbetet redvisas ch ppneras på vid ett bligatriskt ppsitinsseminarium. Till delkursen hör ckså en bligatrisk ppsitin av en annan uppsats. Delkursen mtsvarar 10 veckrs heltidsstudier i slutet av terminen, men uppsatsarbetet påbörjas i början av terminen ch löper under hela terminen. Innan kursstart behöver ni dels göra en frskningsrientering ch dels en frskningsdesign. Med frskningsrientering menas en så kallad selektiv litteraturöversikt där ni går igenm existerande kunskapsbildning sm behandlar ert valda prblemmråde i sådan mfattning att ni kan mtivera vilken teretisk inriktning uppsatsarbetet har ch vilka delar sm ligger inm dess frskningsfält. Denna frskningsrientering behöver påbörjas ch sammanfattas innan kursstart. Ni behöver därefter utarbeta en frskningsdesign. Under avsnitt 2 finns infrmatin m dessa förberedande delar. 1.1 Förväntade studieresultat Efter genmgången kurs förväntas studenten kunna: 1. visa kunskap ch förståelse för pedaggik sm vetenskapligt ämne i relatin till ett valt frskningsprblem sm redvisas i ett examensarbete, 2. visa fördjupad kunskap inm ett frskningsmråde i pedaggik i relatin till en självständigt vald prblemställning, 3. visa metdkunskap i relatin till valt frskningsprblem i pedaggik, 4. visa förmåga att söka, samla, värdera ch kritiskt tlka relevant infrmatin i relatin till valt frskningsprblem ch att kritiskt diskutera dessa, 5. visa förmåga att självständigt identifiera ch frmulera frågeställningar, välja adekvata metder samt planera ch genmföra sina studier inm givna tidsramar, 6. visa förmåga att göra bedömningar ch relatera till vetenskapliga, samhälleliga ch etiska aspekter, 7. visa förmåga att muntligt ch skriftligt rapprtera ch diskutera det egna ch andras frskningsarbete, 8. prblematisera relatinen mellan den egna studien ch kunskapens rll i samhället samt identifiera behv av ytterligare kunskap ch att utveckla egen kmpetens Uppsatsarbetets ramar Uppsatsarbetet är ett självständigt arbete. Arbetet ska vara empiriskt inriktat (i undantagsfall teretiskt inriktat: litteraturstudie). Ett empiriskt arbete ska dck alltid vara teretiskt förankrat ch innehålla teretiska reflektiner över det genmförda arbetet. Uppsatsen ska vara skriven på datr i ett sedvanligt prgram (sparat i wrd eller pdf-frmat), ch vara språkligt väl genmarbetad. Uppsatsarbeten mfattar i nrmalfallet runt sidr/ rd (exklusive bilagr). I studiehandledningen görs hänvisningar till andra texter sm finns på kursens Mndsida, exempelvis vad gäller verktyg ch vedertagna ramar för hur en vetenskaplig uppsats ska författas ch redvisas (se exempelvis FAQ delen). Uppsatsen skrivs i par (i undantagsfall enskilt). Bakgrunden till detta är att det ger ett mervärde att samarbeta under uppsatsskrivandet. Du ch den kurskamrat sm du samarbetar med kmmer att tilldelas en handledare. Observera att antal timmar för handledning är begränsat till 15 arbetstimmar per arbete (varav ca 1/3 är kntakttid). Därför behöver ni planera ch påbörja arbetet i början av terminen ch i gd tid innan planerade handledningsmöten skicka in textutkast. Vid särskilda mständigheter har studenten rätt att byta handledare. Skriftlig begäran m detta, med mtivering, ska ställas till kursansvarig. Vid ett byte görs en avräkning av hur många handledartimmar sm dittills förbrukats. Student sm under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete har inte rätt till mer handledartid. Dck har studenten alltid rätt att få sitt examensarbete bedömt vid efterföljande examinatinstillfälle.

3 2. Mment ch arbetsgången i uppsatsarbetet Följande bligatriska mment ingår i uppsatsarbetet: 3 (1) Uppsatsplan/PM (versin 1 ch 2) Innan examensarbeteskursen påbörjas ska uppsatsplan skrivas. Nedan finns beskrivning av vad sm ska ingå i uppsatsplanen ch tidsramarna. (2) Oppsitin Gdkänd ppsitin vid framläggning av ett annat uppsatsarbete. (3) Framläggning ch försvar Framläggning ch försvar av eget uppsatsarbete vid ett seminarium. Det är handledaren sm gör bedömningen m uppsatsarbetet kan framläggas. Handledaren anmäler uppsatsarbete med titel ch namn till kursansvarig (se datum nedan). Oppsitinsrdning publiceras på Mnd. Studenten/studenterna har därefter ansvar att ladda upp ppneringsversinen av uppsatsarbetet på två ställen på Mnd, dels under Filsamling/Oppnering ch dels under Inlämning av text /Oppneringsversin. Efter framläggningen stämmer student/er av med handledaren m vilka mindre krrigeringar sm bör göras. (4) Oppneringsversin av uppsats Oppneringsversinen av uppsatsen är en versin av uppsatsen sm av handledaren gdkänts för framläggning (dvs. bedömts uppfylla betygskriterierna för E). Oppneringsversinen av uppsatsen försvaras enligt van beskrivna mment. (5) Slutgiltig versin av uppsats När uppsatsen är seminariebehandlad kan mindre krrigeringar göras efter samråd med handledaren. Därefter laddar studenten upp uppsatsen på Mnd under Inlämning av text /Slutgiltig versin. 2.1 Start av uppsatsarbetet Uppsatsarbetet startar med att ni väljer den ni ska genmföra uppsatsarbetet med ch vilket prblemmråde/frskningsfält uppsatsen ska belysa. Ni kan ta kntakt med lärare ch frskare på institutinen ch höra er för m möjlighet till handledning eller ett vägledande samtal för att förankra de uppsatsidéer ni har. Den första riktiga handledningen kmmer dck först när handledarfördelningen är klar. Den första halvan av terminen är uppdelad på två kurser sm avser stödja era förberedelser med uppsatsarbetet ch er utveckling av ett kritiskt, akademiskt förhållningssätt Nyregistrerade studenter För studenter sm påbörjar examensarbetet denna termin ch läser Pedaggikens frskningsfält (5 hp) ch metdkursen Pedaggisk frskning III (10 hp) ges infrmatin m uppsatsarbetet vid intrduktinen till första delkursen. Under arbetet i kursen pedaggikens frskningsfält kmmer ni att dels hitta en kurskamrat att skriva tillsammans ch dels skriva fram uppsatsplanen. Uppsatsplanen syftar till att kmma igång med ert uppsatsarbete. Denna uppsatsplan kmmer därefter fördjupas i delkurs Omregistrerade studenter ch handledning För studenter sm påbörjat uppsatsarbetet föregående termin/er: Grupp A: Grupp B: Grupp C: Grupp D: Studenter sm frtsätter med samma handledare från föregående termin frtsätter med denna. Stäm av med handledaren hur mycket handledningstid sm finns kvar ch lägg upp plan på det frtsatta uppsatsarbetet. Om handledaren inte har möjlighet att frtsätta handleda trts handledningstid finns kvar: kntakta kursansvarig för byte av handledare. Om handledningstiden är slut har du/ni inte rätt till mer handledningstid, men ni har rätt att få er uppsats bedömd för att se m uppsatsen kan framläggas på ppnering. Ta kntakt med kursansvarig för bedömning av uppsats. Studenter sm inte redan har fått handledare tilldelad från föregående termin ska: 1) Hitta en kurskamrat (ta hjälp att hitta en kurskamrat att skriva med på Frumssidan). 2) Skicka in en uppsatsplan: Se infrmatin m uppsatsplan (första versinen).

4 2.2 Uppsatsplan/Uppsats- PM En uppsatsplan är en plan för hur uppsatsarbetet ska läggas upp ch vad den kmmande uppsatsen ska handla m i termer av prblemmråde, frskningsfråga ch frskningsdesign. Det är ckså viktigt att visa att uppsatsidén är genmförbar. Detta görs genm att tydliggöra metdansatsen. I ett PM bör ckså en grv tidsplan bifgas där åtminstne varje vecka fylls med planerad aktivitet för att hinna klart till veckan då en kmplett uppsats ska bedömas av handledare för beslut m framläggning till ppnering Versin 1 Framskrivandet av uppsatsplanens första versin sker under de första tre veckrna på terminen. Genm att utgå från biblitekets databaser med vetenskapliga publikatiner (se självstudiekurser i infrmatinssökning på ch övriga verktyg (exempelvis Ggle schlar, men se även FAQ avsnittet) genmför ni er frskningsrientering ch prblemfrmulering. I det första skedet arbetar ni med att försöka definiera ch teretiskt ringa in den fråga/det fenmen ni avser undersöka samt systematiskt söka tidigare frskning m fenmenet i lika texter ch databaser ni har tillgång till via SUB: För att lyckas med att avgränsa din sökning behövs bra sökrd. Här kan ni ta hjälp av Ggle schlars sökhjälp för att hitta avgränsade sökrd: Ni behöver med andra rd göra en teretisk definitin av kunskapsmrådet så att ni inte börjar från vardagliga eller mer privata funderingar. Din undersökning ska således ta avstamp i en beskrivning av kunskapsläget/aktuell frskning på mrådet. Utifrån denna kmmer ni sedan göra lika val: teretiska utgångspunkter ch begrepp, metdansats (datainsamling & dataanalys), etc. Denna uppsatsplan ligger till grund för fördelning av handledare. Handledare tilldelas efter intressemråde i möjligaste mån ch när handledarfördelningen är klar läggs infrmatin ut på Mnd. Ni hittar handledarens e-pstadress under fliken Deltagarlista på mndsidan. Ni kntakter handledaren snarast samt bifgar er uppsatsplan ch i första hand gör upp en plan m hur handledningen ska ske. Uppsatsplanens första versin ska mfatta (max 1500 rd, exklusive referenser ch tidsplan): Namn ch krt presentatin av författarna, inkl. inriktning: PAO, Pedaggik, Digitala medier, etc. En beskrivning ch avgränsning av prblemmrådet för uppsatsen ch ämnet pedaggik. En preliminär frskningsfråga (syfte ch frågeställning/ar). Preliminära val ch krtfattad redgörelse av frskningslitteratur inm valt prblemmråde. Tankar m metdval utifrån frskningsfråga. Uppsatsplanens första versin examineras i kursen Pedaggikens frskningsfält Versin 2 Uppsatsplanens andra versin är kpplad till metdkursen pedaggisk frskning III. I denna kurs ska en så kallad piltstudie genmföras för att på så sätt kmma vidare med lika analytiska ch metdlgiska val. Denna text ligger till grund för en seminariegranskning där kamratbedömning ingår. Denna uppsatsplan ska handledaren gdkänna inför redvisning. Omfattning max 5000 rd, exklusive bilagr ch referenser. Bedömning av uppsatsplanen görs i relatin till följande krav ch delar: 4 Att frmatmallen IPD uppsatsmall används (se nedan under FAQ). Att ni i mallen rganiserar textens dispsitin utifrån dessa delar: Titelsida: Att ni inkluderar en preliminär titel Sammanfattning: Att ni summerar krtfattat ert val av metdansats. Summera även var ni är just nu i uppsatsarbetet: Vilka prblem har ni löst? Vad behöver ni hjälp med? Inledning/Bakgrund: Att prblemmrådet är väl avgränsat ch lagm mfångsrikt. Att ni visar att ni har kunskap m ämnesmrådet utifrån att ni ringar in det/de pedaggiska frskningsmråde/n sm studien angränsar till. Att syftet är tydligt frmulerat. Att (preliminära) frågeställningen/arna är länkade till teretisk inriktning ch metdlgiska val.

5 Att uppsatsarbetet har en tydlig framtning inm den inriktning sm studenten/erna läser (pedaggik/pedaggik med inriktning mt PAO, digitala medier etc.). Teri/tidigare frskning: Att förslag på teretisk inramning (ev. analysbegrepp) görs. Att ni redgör för minst två vetenskapliga artiklar: vad sm studerades (frskningsprblemet samt syfte ch frågeställning), hur fenmenet studerades (teretiska ch metdlgiska val/förhållningssätt), krt sammanfattning av huvudresultaten ch slutsatser. Att ni beskriver hur ni sökte ch valde ut dessa artiklar. Metd: Att ni ger förslag på ch mtiverar frskningsdesign, urval ch metd att använda för att bearbeta det valda prblemet. Att ni beskriver på vilka sätt ni kmmer att samla in era data, analysera era data, samt vilken mängd data sm kmmer att ligga till grund för en analys. Att metdvalen för piltstudien redvisas. Att ni anger vilka etiska överväganden sm ni behöver göra. Resultat & analys: Att ni redgör för piltstudien. Att ni gör en preliminär analys/resnerar kring hur materialet kan analyseras. Diskussin: Att ni diskuterar ch reflekterar kritiskt över er valda frskningsdesign ch metdansats i jämförelse med minst två inriktningar sm tas upp i kursen Pedaggisk frskning III. Att ni diskuterar metdansatsen i piltstudien i relatin till exempelvis skillnader mellan en teridriven ch empiridriven analys samt skillnader mellan naturalistiska data ch fabricerade data. Att ni resnerar kring hur ni tänker er att de data ni samlat in skall kunna besvara frskningsfrågan/frågrna. Att ni resnerar kring piltstudien ch på vilka sätt den ändrade eller bekräftade er uppfattning m er valda frskningsdesign. Att ni diskuterar er frskningsdesign utifrån vilka möjligheter ch prblem sm kmmit fram genm er piltstudie. Att ni för resnemang kring metdansatsens genmförbarhet. Att ni anger förslag på hur ni ska gå vidare med insamling av empiri ch analys. Att ni resnerar kring de viktiga kunskaper sm er tänkta studie skulle kunna bidra med? Teretiskt? Empiriskt? Praktiskt? D.v.s. för en diskussin kring de kunskapsanspråk ni har med studien (det ni vill säga någt m). Referenser: Att referenserna följer ett referenssystem (APA eller Harvard) Källkritik: Att ni reflekterar källkritiskt över samtliga källr (även de sm inkluderas i inledning/bakgrund). Vilka slags publikatiner har ni (vetenskaplig artikel, dktrsavhandling, frskarantlgi, rapprt, lärbk, Internetkälla, yutube klipp t ex)? Rör det sig m en riginalkälla (primärkälla), översikt/review av frskning eller är det en mer ppulär sammanfattning/redvisning av frskning? Försök att bedöma vetenskapligheten hs de lika publikatinerna genm att föra en diskussin ch fundera över det vetenskapliga underlaget, t ex använda metder ch urval. Det kan vara bra att fundera över: Vem/vilken rganisatin ligger bakm? I vilket syfte skrevs källan? När skrevs källan? Är den frtfarande aktuell? Varför bedömer ni att man kan lita på innehållet? Uppsatsplanens andra versin examineras i kursen Pedaggisk frskning III Tidsram viktiga datum Vecka Aktivitet Deadline/att göra v Arbete med uppsatsplan versin 1. Inlämning av uppsatsplan senast 20 september, kl på Mnd. v Handledarfördelning läggs ut på Mnd. v Uppsatsplan versin 2. Arbete med uppsatsen parallellt med Pedaggisk frskning III. Kntakta handledare för schemaläggning av handledningsträffar under terminen ch frtsatt arbete med uppsats. Ta stöd av frskningsverktygen ch skrivstöd på mnd (se FAQ). En schemalagd handledarträff för att förbereda uppsatsplan versin 2. Inlämning av Uppsatsplan versin 2 senast 26 ktber, kl på Mnd. v Uppsatsarbete på helfart: Genmförande av examensarbete i samråd med handledare.

6 v Bedömning av kmplett uppsats Handledare gör bedömning m uppsats har kvalitet att framläggas på ppneringsseminarium. 28 dec Handledare meddelar kursansvarig Handledare: Handledare meddelar kursansvarig senast måndag den 28 december, kl , m vilka uppsatser sm bedöms färdiga för att läggas fram för ppsitin. Handledarna meddelar författarnas namn ch titel på uppsatsen. 29 dec Oppneringsschema publiceras Kursansvarig lägger ut ppneringsschema den 29 december, senast kl Av schemat framgår tid ch lkal för seminariet, vilka sm ska vara ppnenter, vem sm är seminarieledare ch vem sm är examinatr (examinatr deltar inte på seminariet). Endast studenter sm själva lägger fram en uppsats är ppnenter. 30 dec Lämna in ppneringsversin av uppsats Författarna ska ladda upp ppneringsversinen av sin uppsats på Mnd senast 30 dec, kl Döp filen i författarnas namn. En författare laddar upp uppsatsen: (1) i Filsamling, under Oppnering ch i Oppneringsutkast ch i rätt datummapp, (2) i fliken Inlämning av text ch i mappen Inskick av ppneringsversin (seminarieledarens Turn-it-in granskade exemplar). På detta sätt får ppnenter, seminarieledaren ch övriga deltagare i samma ppsitinsgrupp möjlighet att läsa arbetet ch följa med i diskussinen. 15 jan Slutgiltig versin lämnas in Senast den 15 januari, kl laddas den slutgiltiga versinen av uppsatsen upp på Mnd under Inlämning av text ch "Inskick av slutgiltig versin". 5 jan Betyg meddelas. Betyg meddelas inm tre veckr. Se Betygskriterier. Student publicerar gdkänd uppsats i DiVA. För gdkända ch betygsatta examensarbeten: Efter examinatrn betygsatt uppsatsen kan författarna välja att publicera uppsatsen i DiVA (DiVA är en förkrtning av Digitala vetenskapliga arkivet). Det vill säga göra uppsatsen digitalt sökbar. Det finns en handbk för digital publicering på Mnd. 3.1 Datum för ppneringar För att få en uppsats bedömd ch betygsatt måste den först bli ppnerad på. Det är handledaren sm gör bedömningen m en uppsats kan läggas fram ch sm därefter anmäler uppsatsen till kursansvarig. Varje termin genmförs två ppneringstillfällen. Datum för ppneringar denna termin hittar du nedan. Inför varje ppneringsseminarium gör handledaren en bedömning av vilka uppsatsarbete sm kan framläggas för ppnering ch meddelar kursansvarig vilka sm uppfyller kvalitetskraven för gdkänt betyg (dvs. E i betyg). Om den inte bedöms uppfylla kraven för gdkänd arbetar studenterna vidare till nästa seminarietillfälle. Observera att uppsatsen behöver vara klar minst två veckr före ppneringsseminariet. Om du/ni avser lägga fram uppsats nästkmmande termin behöver du/ni ta kntakt med kursadministratör ch kursansvarig för att bli mregistrerade till kursen ch få tillgång till mndsidan. 6 Ordinarie ppneringstillfällen Datum Oppneringstillfälle 1 Trs 7 jan - Fre 8 jan, kl Handledare meddelar kursansvarig (namn & titel) Senast 28 dec 2015 Oppneringsversin ch Slutgiltig versin 30 dec (ppnering) 15 jan (slutgiltig) Oppneringstillfälle 2 ( extra ppnering ) Trs 17 mars kl Senast 9 mars, mars (ppnering) 24 mars (slugiltig)

7 4. Handledning Handledarens rll är att hjälpa till med inriktningen ch mfattningen av uppsatsarbetet, vara diskussinspartner under arbetets gång samt läsa ch kmmentera texter, men det är du/ni sm självständigt svarar för uppsatsarbetet. Det är viktigt att ni träffar handledaren persnligen vid uppsatsarbetets början (i anknytning till att ni fått en handledare tilldelad). 7 Olika frmer av handledning kan kmma att användas. Handledningen sker således antingen enskilt, dvs. endast en handledare ch författaren/arna, eller i grupp med en-två handledare tillsammans med flera författare/författarpar. Båda frmerna kan förekmma parallellt. Oavsett upplägg kmmer handledaren schemalägga handledningen utifrån ett antal handledningsträffar (så kallad kntakttid ) (antingen på plats eller via nline via Skype etc.). Schemat kan kmma att revideras under terminens gång. Observera att handledarens tid är begränsad ch att det är handledarens schemaläggning tillsammans med läsning, kmmentering av text, mail/mndkrrespndans etc. sm ligger till grund för handledningstiden. Var väl förberedd när du/ni tar kntakt med handledaren ch ge denne en chans att själv förbereda sig. Gör till vana att skicka skriftligt underlag inför varje handledningstillfälle. Observera att handledare kan ställa in handledningstillfälle m skriftligt underlag saknas. Inför sista handledningstillfället ska ett kmplett uppsatsmanus finnas hs handledaren. Handledaren gör då en slutgiltig granskning sm du/ni sedan får tillbaka för krrigering. Det är utifrån denna versin av uppsatsen sm handledaren ska bedöma m uppsatsen får läggas fram. Utgångspunkten för den handledning du/ni får är att din uppsats ska bli färdig för ppnering. Viktigt att tänka på är att handledarens bedömning inför beslut att tillåta att en uppsats läggs fram utgår från frågan m uppsatsen är av sådan kvalitet att den kan bli gdkänd inte någn frm av graderad bedömning i termer av betyg. Det graderade betyget sätter examinatr. Om ni inte genmför arbetet under terminen ska ni meddela handledaren ch kursansvarig så att handledningstiden inte går förlrad (dvs. eftersm handledningstiden är schemalagd minskas handledningstiden autmatiskt). Att tänka på när det gäller handledning: Antal timmar för handledning är begränsat till 15 timmar per arbete (varav ca 1/3 är kntakttid). Med andra rd är ca 5 timmar till för schemalagd handledningsträff. Vid särskilda mständigheter har studenten rätt att byta handledare. Skriftlig begäran m detta, med mtivering, ska ställas till kursansvarig. Vid ett byte görs en avräkning av hur många handledartimmar sm dittills förbrukats. Student sm under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete har inte rätt till mer handledartid. Dck har studenten alltid rätt att få sitt examensarbete bedömt vid efterföljande examinatinstillfälle. Om ni av lika skäl inte kan delta i schemalagda handledningstillfällen ch inte blir klar under det aktuella kurstillfället med ett påbörjat examensarbete ska ansökan göras m att förlägga resterande handledningstid till en senare termin. Förutsättningen för att det ska beviljas är att handledaren ch kursansvarig bedömer att handledningstid finns kvar. 5. Uppsatsseminariet ch ppsitinsprcedur Vid ppneringsseminariet ges synpunkter ch kmmentarer på uppsatstexten från ppnenter. Seminarieledaren bedömer förmågan att knstruktivt diskutera det egna ch andras examensarbete. Ni ska förbereda ppneringen väl genm att förbereda ett samtal kring uppsatsens kvaliteter ch förbättringsmöjligheter utifrån lämpliga kvalitetskriterier. För att få till en knstruktiv diskussin ska ni förbereda både skriftliga ch muntliga kmmentarer (exempelvis kan ni maila kmmentarerna eller lämna över en utskriven uppsats med kmmentarer). Ett ppneringsseminarium tar ca minuter. På Mnd finns dkumentet Att ppnera på ett vetenskapligt arbete med instruktiner för hur ppsitinen ska gå till. En ppsitin innebär att en uppsats blir kritiskt granskad i ett samtal mellan dess författare ch dess pp- nent(er), under ledning av en seminarieledare/rdförande. Uppsatsseminariet är det tillfälle då uppsatsarbetet granskas ffentligt. Uppsatsen blir ffentlig i ch med att den seminariebehandlas. Seminariets tid ch plats anslås på Mnd i gd tid. Nrmalt så granskas fyra uppsatser per pass. Ni förväntas ta del av samtliga uppsatser sm behandlas.

8 8 De sm deltar på uppsatsseminariet är författaren, ppnenten ch seminarierdföranden. För varje ppsitin avsätts cirka 40 minuter, inklusive diskussin med övriga seminariedeltagare. 1. Seminarierdförande förklarar uppsatsseminariet öppnat samtidigt sm denne talar m att NN försvarar sin uppsats med titeln ch att ppnenten på uppsatsen är MM. Seminarierdföranden ger därefter en krt sammanfattning av de viktigaste mmenten under seminariet (se nedan): 2. Författarna ges ett sista tillfälle att krrigera fel i uppsatsen sm upptäckts efter inlämnandet av uppsatsen till ppneringen. Krrigeringarna bör handla m saker sm kan påverka kmmunikatinen mellan författare ch ppnent. Övriga krrigeringar bör inte tas upp vid detta tillfälle, men m författaren önskar kan en färdigtryckt sida med krrigeringar delas ut till seminariedeltagarna. 3. Oppnenten ges nu rdet ch inleder en genmgång/sammanfattning av uppsatsen (ca 5-10 minuter). Syftet med genmgången är att ge övriga seminariedeltagare en möjlighet att förstå innehållet i arbetet sm helhet. Genmgången ska vara krtfattad men mfatta alla centrala delar av arbetet såsm uppsatsens frskningsfråga, prblemställningar, metd, resultat ch slutsatser. Använd gärna visuella hjälpmedel (såsm pwerpint eller prezi) med citat ch sidhänvisningar för att förtydliga innehållet (det finns datr ch prjektr att låna i lkalen). En bra genmgång röner fta uppskattning ch vidgar sm regel intresset för ch delaktigheten i uppsatsgranskningen. Förutm genmgångens pedaggiska uppgift gentemt övriga deltagare ger den respndenten (författaren) möjlighet att bedöma m ppnenten förstått uppsatsens innehåll. 4. Efter ppnentens genmgång ska respndenten avgöra m genmgången gav en krrekt bild av uppsatsen. I den mån vissa saker behöver krrigeras så genmför man en krt diskussin kring dessa tills ppnent ch respndent är överens m vad sm står i uppsatsen. När detta mment är avklarat så kan man säga att respndent ch ppnent är överens m innehållet i uppsatsen. 5. Den del sm är mest central (15-20 min): Oppnenten genmför nu en kritisk genmgång/granskning av uppsatsen. Strukturen på genmgången kan variera, men kan med fördel låta sig struktureras kring faserna i det vetenskapliga arbetssättet (prblem-metd-resultatslutsatser). För varje sak sm ppnenten tar upp till kritisk behandling ska respndenten kunna bemöta denna kritik med teretiskt ch/eller empiriskt underbyggda svar. Nteras att ppnenten inte får fastna i en rad underrdnade frmdetaljer ch krrekturfrågr. När det gäller enstaka detaljer i arbetet av klart mindre betydelsefullt slag, så kan det räcka med att ppnenten ger dessa skriftligt till respndenten efter ppsitinen. Fkus ska därmed vara på själva innehållet i uppsatsen. Om man sm respndent får svara på en rad detaljfrågr av ringa betydelse för arbetet i strt, så är det illa använd seminarietid. Snarare ska det handla m vilka bestående vetenskapliga bidrag sm har åstadkmmits med uppsatsarbetet sm respndenten nu lägger fram. Alltså värdet av arbetet såväl vetenskapligt sm praktiskt. Det är naturligt att man sm ppnent under detta mment ger en rad värderande utsagr m uppsatsen. Detta kan ske dels löpande under ppsitinen, dels sm en mer avslutande ch sammanfattande bedömning av uppsatsens kvaliteter (helhetsmdöme). Här bör ppnenten visa ett slags tillbörlig respekt för det arbete sm respndenten lagt ner på uppsatsen, dvs. en knstruktiv syn ch att se uppsatsarbetet sm ett lärtillfälle. 6. Efter den kritiska genmgången av uppsatsen, sm hittills varit en exklusiv affär mellan respndent ch ppnent, så lämnar examinatrn rdet fritt. Vem sm helst bland seminariedeltagarna kan då fritt ställa frågr ch ge kmmentarer kring arbetet, avslutningsvis brukar seminarierdförande ta rdet. Respndenten ges hela tiden möjlighet att besvara eller kmmentera det sm tas upp av seminariedeltagarna. 7. Seminarierdförande förklarar därefter seminariet för avslutat ch riktar sitt tack till medverkande ch övriga seminariedeltagare. Seminarierdförande infrmerar att respndenten ska stämma av med handledaren m vilka mindre justeringar sm kan göras innan inlämning av slutgiltig versin av uppsatsarbetet. Seminarierdförande infrmerar ckså m att betyg på uppsatsarbetet sätts av examinatrn på den slutgiltiga versinen av uppsatsarbetet i samråd med handledare ch en examinatrgrupp. Efter avslutad ppsitin lämnar ppnent/er skriftliga kmmentarer, t.ex sitt exemplar av uppsatsen med nteringar eller en sammanfattning.

9 5.1 Anvisningar för granskning av uppsats: Bedömningsgrunder Sm framgått van finns en given rdning på seminariet. Oppnenten ska efter den inledande sammanfattningen kritiskt granska ch diskutera respndentens/ernas uppsatsarbete samt bedöma dess vetenskapliga ch praktiska värde. Kritiskt granskad innebär ett knstruktivt samtal m uppsatsen både dess förtjänster ch dess brister diskuteras. Observera att kritisk är ett värdeneutralt rd ch betyder inte att endast det negativa ska lyftas fram. Kritik är ett redskap för att förbättra en text. En väl genmförd ppsitin innebär snarare att uppsatsförfattaren får knstruktiv respns på sitt arbete. Kritik handlar både m att ge kritik men även m att kunna ta emt den på ett bra sätt. Därför är det viktigt att veta hur man ska förhålla sig till kritik ch att den sm ger kritik kan känna sig trygg med att den tas emt på bra sätt (dvs. att det inte handlar m att såra någn). Kritik handlar m en text inte m den sm författat texten. Med andra rd är det ett sådant förhållningssätt sm avses där fkus är på texten. Kritiken ska vara saklig ch relevant. Här handlar det m att kunna peka ut i texten på delar sm är klara eller tydliga, dvs. förankra sin kritik. På så sätt blir kritiken knkret ch enklare att förhålla sig till. Den sm tar emt kritiken blir därmed medveten m hur texten kan ändras för att pängerna ska nå läsaren. För att summera: kritik handlar m hur texten fungerar ihp med en tilltänkt läsare där den sm tar emt kritiken tänker: Hur kan jag arbeta m detta för att få med läsaren på nterna. Ovan nämndes att granskningen kan variera, men att den med fördel kan låta sig struktureras kring faserna i det vetenskapliga arbetssättet (prblem-metd-resultat-slutsatser). Nedan är en checklista för ppnenten/erna för att granska ch diskutera uppsatsens delar ch i sin helhet (jämför med bedömningsgrunder under Examinatin): (1) Bakgrund & prblemfrmulering Hur väl frmuleras en relevant ch självständig vetenskaplig prblematik ch prblemställning? Hur tydligt kan syfte ch frågeställning/ar kpplas till ämnet pedaggik ch ämnesinriktning av pedaggisk/a frskningsmråde/n? Hur väl knkretiseras prblemställningen i ett tydligt ch relevant syfte ch adekvata frågeställningar? (2) Anknytning till teri ch tidigare frskning (teretisk medvetenhet) Hur väl ch tydligt är valda terier ch/eller teretiska perspektiv mtiverade ch kpplade till det valda prblemmrådet? Tas tidigare frskning av relevans för frskningsbjektet upp, ex. vetenskapliga artiklar, avhandlingar? Finns ett kritiskt förhållningssätt till tidigare frskning ch valda terier i termer av t.ex värdering, reflektin ch granskning? Tillämpas terianknytning ch analytiskt förhållningssätt i analys av empiriskt material? (3) Metdval, databehandling, dataanalys ch etiska aspekter (metdlgisk medvetenhet) Hur väl är den valda frskningsansatsen mtiverad ch är metdlgiska ställningstaganden relevanta ch tydligt redvisade? Hur tydligt är tillvägagångssätet beskrivet, t.ex. urval, datainsamlingsmetd, genmförande ch analys? Hur väl är studiens genmförbarhet, tillförlitlighet ch trvärdighet prblematiserad? Är etiska aspekter ch rekmmendatiner beaktade, övervägda ch redvisade i förhållande till den specifika studien? (4) Resultat ch analys Är resultatet tydligt redvisat, överblickbart, tillgängligt ch svarar mt frågeställningarna? Är analyserna väl underbyggda i relatin till syftet/frågeställningarna ch empirin? (5) Diskussin ch slutsatser Diskuteras relatinen mellan resultatet ch teri/tidigare frskning? Dras rimliga slutsatser i förhållande till resultat ch diskussin? Framhålls studiens kunskapsbidrag, dvs. teretiska, empiriska ch/eller praktiska bidrag? (6) Röd tråd, nggrannhet ch läsbarhet (Kmmunikativ tydlighet) Hur väl hänger uppsatsen ihp i termer av struktur, lgik ch begriplighet? Finns balans i mfattning mellan uppsatsen lika delar? Är språket tydligt ch krrekt, ch har instruktiner sm finns gällande frmalia, t.ex referenser, följts? Är uppsatsens mfattning tillräcklig för att kmmunicera det sm behövs utan allt för mfattande textmassr (dvs. inte för krt ch inte för lång)? (7) Originalitet ch kreativitet Präglas studien av riginalitet ch/eller kreativitet vad gäller t.ex. val av prblem, genmförande, analys ch/eller diskussin? Även m riginalitet ch kreativitet inte är ett krav för att få gdkänt, är det viktigt att försöka skriva en egen prdukt, göra en egen frskningsdesign ch analys, egna tlkningar eller egna sätt att skriva på för att bidra med någt nytt. Vetenskapligt arbete måste alltid innehålla ett visst inslag av kreativitet, annars skulle kunskap bara reprduceras ch inte prduceras. Det är såklart inte lätt att skriva någt helt nytt, men det är viktigt att försöka hitta en egen frm, ett eget prblem, någt sm är både intressant för författaren/na ch sm väcker intresse hs andra. Att prata m riginalitet ch kreativitet är betydelsefullt för att inte återskapa likadana prdukter där ingen vågar ta ut svängarna ch göra egna intressanta såväl sm väl underbyggda tlkningar. 9

10 6. Gd referenshantering istället för fusk ch plagiat ( turn- it- in ) Uppsatsarbetets text ska vara självständigt skrivna texter sm du ch din uppsatskllega själv har författat. Citat, referat ch anföringar ska vara krrekt återgivna enligt etablerat referenshanteringssystem (Se exempelvis APA-lathunden på Mnd). Om examinatr bedömer uppsatsarbetet sm fall för plagiat kmmer ärendet gå vidare till Studierektr sm fattar beslut m ärendet ska tas vidare till rektr sm beslutar m disciplinära åtgärder (se riktlinjer för disciplinärenden vid Stckhlms universitet på Mnd). Om du är säker på vad skillnaden är mellan att referera ch att plagiera ta gärna del av Linköpings universitets självstudieguide m du är säker: Med fusk menas att tillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinatr när en studieprestatin ska bedömas. En frm av fusk är så kallade plagiat. Plagiat är när man på tillåtet sätt använder sig av andras texter (detta inkluderar även bilder, figurer, kd i prgram). Det är därför viktigt att man sm student försäkrar sig m vilka regler ch nrmer sm gäller när man skriver referat av andras texter ch när man citerar. Huvudregeln är att såväl direkta citat sm indirekta referat måste alltid vara försedda med krrekta ch fullständiga referensuppgifter. Att kpiera eller skriva av ett krtare eller längre avsnitt ch ange sig själv sm författare till texten är förbjudet. Det betraktas sm plagiat. Ett exempel på plagiat är att rdagrant eller nästan rdagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text ch enstaka meningar) ch inte ange varifrån detta kmmer. Plagiat kan även anses vara fallet m du använder andras text så att du får den att framstå sm din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur ch/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas sm ett grundläggande brtt, inte enbart mt en etablerad frskningsetisk kd, utan även mt ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna ch andras texter. Plagiat är tillåtet fusk ch blir alltid föremål för ett disciplinärende, sm kan leda till avstängning. Examensarbetena kmmer granskas av både lärare ch plagieringssystemet Turn-it-in. Observera att turn-it-in aldrig avgör vad sm är ett plagiat, utan systemet markerar textjämförelser. Det kräver därför alltid en tlkning av dessa textjämförelser. Under Inlämning av text ch en specifik mapp på Mnd kan ni själva under terminens gång ta del av Turn-it-ins granskning. Granskningen dyker upp en stund efter ni lämnat in er text genm att en fyrkantig ruta med prcentsats sm placeras till höger m er wrd/pdf text ch ni kan ta del av vad systemet fastnat på (bservera att ni alltid bör få en liten prcentsats då delar av referenslistan såklart kmmer att finnas i andra texter) Stöd i studierna ch språkstöd 7.1 Sektinen för studentstöd Om du har ett dkumenterat funktinshinder, t.ex. dyslexi, ska du kntakta Sektinen för studentstöd för att kmma överens m vilken typ av stöd i studierna du behöver. Exempel på stödinsatser kan vara anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid, teckenspråkstlkning, etc. Se för kntaktinfrmatin till Sektinen för studentstöd. Intyget från Studentstöd lämnar du sedan till Anna Cederin sm är studievägledare på Institutinen för pedaggik ch didaktik, sm i sin tur infrmerar lärarna på kursen. Det är sedan ditt ansvar sm student att kmma överens med läraren m t ex vilka tider sm gäller vid examinatin. Studievägledare: Anna Cederin: anna.cederin@edu.su.se ( ) 7.2 Språkstöd - Språkverkstaden Till Språkverkstaden kan du sm student vända dig för språklig handledning av uppsatser på svenska. Språkverkstaden håller ckså seminarier i akademiskt skrivande.

11 8. FAQ (frequently asked questins) 11 Nedanstående infrmatin finns även på mndsidan ch där är de hänvisade dkumenten länkade, ni hittar även dkumenten under Filsamling på mnd. Vad bör en uppsats i pedaggik innehålla? Eftersm examensarbetet genmförs i huvudämnet pedaggik behöver ni relatera till ämnet. Det finns flera sätt att anknyta till ämnet. Ett sätt är att ta utgångspunkt i pedaggiskt intressanta frågr, dilemman, utmaningar etc. Ett annat är att rama in examensarbetet i relatin till ett av pedaggikens kunskapsmråden. För att ringa in ch frmulera pedaggiskt intressanta frågr ch kunskapsmråden bör ni ta del av institutinens frskningsmråden ( Ntera att institutinen inkluderar ämnena pedaggik ch didaktik ch att ämnena delar vissa kunskapsintressen kring utbildningssystem ch undervisningsfrågr. Ntera även att vissa frskningsmråden har gemensamma frskningsintressen, se exempelvis rganisatinspedaggik ch vuxnas lärande. Institutinens frskningsmråden relaterar till lika pedaggiska kunskapsmråden, eller frskningsfält. I examensarbetet bör du/ni ringa in det/de kunskapsmråde/n sm arbetet anknyter till. Pedaggisk frskning berör lärandets villkr, individuella ch kllektiva lärandeprcesser ch lärandets innehåll i såväl utbildningskntexter sm arbetsliv ch fritidsliv. Andra pedaggiskt intressanta frågr avser möjligheter ch hinder för lärande, hur kunskap/kunnande utvecklas ch delas i praktikgemenskaper ch rganisatiner, hur kmpetens uppvisas i specifika sammanhang. En annan tematik i pedaggisk frskning handlar m relatinen mellan (yrkes)utbildningar ch arbetslivets praktik, med fkus på frågr kring transferprblematiken av kunskap ch kmpetens, relatinen teri ch praktik, ch identitetsfrmering vid övergången mellan utbildning ch arbetsliv. För en beskrivning av pedaggikämnets framväxt, se exempelvis Nilssn (2007). Hur bör innehållet i uppsatsen rganiseras? I dkumentet Guide - Uppsatsens innehåll ch delar anges vilka delar sm en uppsats bör innehålla, ch några förslag på hur delarna kan presenteras för en läsare. Tillsammans med handledaren arbetar ni fram en struktur ch innehåll för er specifika uppsats. Uppsatsen bör mfatta ca sidr/ rd (exklusive bilagr). Hur ska uppsatsen se ut? IPD uppsatsmall är en frmatmall (ibland kallad "wrdmall") sm ni ska använda när du skriver. Mallen anger utseende på titelsida, textstrlek, rubrikfrmat, etc., ch är en uppdaterad variant från föregående år. Börja skriva i den från början. Se filmklipp kring hur ni arbetar med frmatmallar här (bservera att filmklippet utgår från SUs generella uppsatsmall ch inte IPDs uppsatsmall). Hur refererar/hänvisar vi till tryckta/digitala skrifter? Det finns flera etablerade system för utfrmning av hänvisningar till skrifter. Två använder ett så kallat parentessystem: APA-systemet (sm ni har en Lathund för här) eller Harvardsystemet sm båda har referensen inm parentestecken inne i huvudtexten. Tillsammans med handledaren väljer ni ett system. Vilka frskningsetiska frågr blir relevanta? I uppsatsarbetet uppstår frågr innan, under ch efter insamling ch analys av empiri - data. Vetenskapsrådet tar upp lika frågr ch dilemman sm kan bli aktuella i Gd frskningssed från Vilka rättigheter ch skyldigheter har jag sm student i relatin till handledaren? Här är ett ansvarskntrakt sm ni tillsammans med handledaren går igenm. Hur synliggör jag ch min kurskamrat delat författarskap? Vid uppsatsskrivande i par är det viktigt att båda har deltagit ch har full insikt i alla delar i uppsatsarbetet. Här är ett dkument (delat författarskap) sm kan kmma att krävas att ni visar när ni försvarar er uppsats under ppneringen. Hur planerar jag ch min kurskamrat uppsatsarbetet? Här är ett dkument (Att planera ch dkumentera frskningsarbetet) sm ni kan använda till uppsatsplanen för att planera terminen ch sm ni stämmer av med er handledare. Revidera dkumentet under terminens gång.

12 9. Examinatin Till varje examensarbete sm anmäls för framläggning utses en examinatr. Denne medverkar inte vid framläggningen på ppneringsseminariet, utan bedömer den slutgiltiga versinen i samråd med handledarens syn på uppsatsarbetet ch genm betygsmöte med examinatrgrupp. Kvaliteten på uppsatsen bedöms utifrån betygskriterier sm baseras på bedömningsgrunder. Examinatinen består av två delar: 1. Oppneringsförfarandet sm består av två delar: Gdkänd/Underkänd. a. Muntlig ch skriftlig granskning ch diskussin av annat uppsatsarbete. b. Muntligt försvar av eget uppsatsarbete. 2. Bedömning av skriftligt examensarbete. a. Slutgiltig versin av uppsats: Betyg A-F. b. Gdkänd uppsats: Gdkänd/Underkänd. Uppsatser med gdkända betyg (A-E) kan krävas på minimala krrigeringar vad gäller frmalia, användning av frmatmall (IPD uppsatsmall) för inrapprtering av betyg. 9.1 Frmella krav För att kunna uppnå ett gdkänt betyg krävs att arbetet är språkligt krrekt i den vetenskapliga/akademiska genren samt frmaterat i universitetets s.k. DiVA-mall ( IPD uppsatsmall ). Det innebär att ditt arbete måste följa svenska skrivregler (du kan även välja att skriva ditt arbete på engelska) ch att du ska använda referensteknik knsekvent genm texten (företrädesvis APA). Ansvaret för språkgranskningen ligger helt på studenten. Handledare ch examinatrer har alltså inte i uppgift att krrekturläsa din text, så du bör i gd tid vidtala någn språkkunnig persn sm kan hjälpa dig med detta inför examinatinen. Kntrllera texten avseende stavning, grammatik, (särskilt syftnings-, prepsitins- ch särskrivningsfel), frmatmallsfel samt för att se att du använder idimatiska uttryck på ett krrekt sätt. Se ckså till att använda Wrdprgrammets alla finesser för att bidra till bästa möjliga kvalitet. 9.2 Rutiner vid underkända uppsats Vid F ch Fx meddelar examinatr både studenter ch handledare ch skriftlig återkppling ges via Mnd. Studenterna vänder sig till handledaren för att tillsammans lägga upp en plan för hur uppsatsarbetet ska slutföras. Om students/ers slutgiltiga examensarbete bedöms med betyget Fx är antalet dagar för kmplettering begränsat till 14 arbetsdagar efter betygsdatum (m semestertider infaller i samband med dessa sätts datum av examinatr, exempelvis nästföljande examinatinstillfälle). Efter två bedömningar har student/er rätt att begära en ny examinatr. 12

13 9.3 Bedömningsgrunder Betygsättning av uppsatsarbetet är en sammansatt bedömningsprcess. När examinatrn bedömer uppsatsarbetets kvalitet använder denne liksm ppnenterna sig av bedömningsgrunder: 13 Grunden för bedömning är hur examensarbetet sm helhet ch sina delar visar att de förväntade studieresultaten uppnåtts. Detta innebär att bedömningsgrunder inte direkt behöver mtsvaras av delar i bemärkelsen dispsitin/rubrikssättning i examensarbetet, men texten ska kunna bedömas i följande avseende: 1) Bakgrund & prblemfrmulering Att examensarbetet frmuleras inm ramen för pedaggik sm vetenskapligt ämne. Att en relevant vetenskaplig prblematik identifieras inm vald ämnesinriktning. Att tidigare frskning diskuteras kritiskt ch tas sm utgångspunkt för frmulerande av ett vetenskapligt prblem. Att prblemfrmuleringen knkretiseras i en frskningsfråga (syfte/n ch frågeställning/ar). 2) Teretisk medvetenhet. Att examensarbetet anknyter till teretiska ställningstaganden ch utgångspunkter (tidigare frskning/teretiska perspektiv ch begrepp). Att terianknytningen är relevant för frskningsfrågan (syfte/n ch frågeställning/ar), metd/er ch empiri. Att terianknytning tillämpas i analys av empiriskt material. Att terianknytning diskuteras ch/eller prblematiseras både i teriavsnitt ch i relatin till empiriskt material, metd/er i diskussinsavsnitt. 3) Metdlgisk medvetenhet. Att examensarbetet inkluderar en eller flera metder relevanta för frskningsfrågan (syfte/n ch frågeställning/ar), terianknytning ch empiri. Att metdlgiska ställningstaganden ch utgångspunkter relateras till hur liknande frågr behandlats i tidigare frskning. Att examensarbetet presenterar ch mtiverar frskningsdesign, metdval, urval, genmförande, insamling ch analys/bearbetning av empiriskt material. Att frågr m tillförlitlighet, kvalitet ch frskningsetik kritiskt diskuteras. Att metden/erna tillämpas i insamling ch analys av empiriskt material. Att de metdlgiska vägvalen stämmer överens med det faktiska genmförandet. Att metdvalen sm helhet prblematiseras samt i relatin till det empiriska materialet ch terianknytning i diskussinen. 4) Resultat & analys Att examensarbetets empiriredvisning ch analys har en genmarbetad struktur ch lgik, samt präglas av grundlighet. Att analyser leder till en fördjupad förståelse ch/eller genererar ny kunskap sm bttnar i den egna empirin samt tidigare frskning, terier ch perspektiv. 5) Diskussin & Slutsatser Att examensarbetet besvarar frskningsfrågan (syfte/n ch frågeställning/ar) samt att hänsyn tas till vetenskapliga, samhälleliga ch etiska aspekter. Att slutsatser redgörs för ch diskuteras i relatin till arbetets vetenskapliga förankring, metdlgiska avvägningar ch möjligheter ch begränsningar. Att examensarbetets slutsatser diskuteras i relatin till metdlgiska avvägningar ch frågr m tillförlitlighet ch giltighet. Att resultat ch slutsatser diskuteras i förhållande till frskningsfrågan (syfte/n ch frågeställning/ar) ch teretiska antaganden. Att förslag för frtsatt frskning ch behv av egen kunskapsutveckling i relatin till det egna examensarbetet identifieras. 6) Kmmunikativ tydlighet & frmalia Att examensarbetet ansluter till rådande vetenskaplig praxis - med avseende på textens dispsitin, struktur, argumentativ tydlighet, uttryckssätt ch vedertagen referenshantering.

14 9.3 Betygskriterier För betygen A-D skall de för varje betyg angivna kriterierna i huvudsak vara uppfyllda. För betyget E skall den miniminivå sm anges vara uppfylld. A Examensarbetet ansluter till pedaggisk frskning på ett synnerligen tydligt ch mycket ingående sätt ch visar på kunskap ch förståelse för pedaggik sm vetenskapligt ämne (bredd). Tidigare frskning diskuteras kritiskt på ett mycket reflekterande ch nyanserat sätt, ch tas sm utgångspunkt för att självständigt frmulera en relevant vetenskaplig prblematik ch prblemställning, vilka visar på tydligt fördjupad kunskap ch förståelse inm ett pedaggiskt frskningsmråde (djup). Prblemställningen knkretiseras mycket väl i relevant syfte ch adekvat/a frågeställning/ar på ett självständigt ch mycket tydligt sätt. Arbetet redgör mycket tydligt ch ingående för teretiska, metdlgiska, samhälleliga ch frskningsetiska ställningstaganden. Examensarbetet redvisar resultat ch analys på ett synnerligen systematiskt ch tydligt sätt. Frskningsfrågan besvaras genm att arbetet diskuterar analys ch slutsatser i relatin till studiens vetenskapliga förankring, metdlgiska avvägningar ch möjligheter ch begränsningar på ett synnerligen kritiskt, systematiskt ch tydligt sätt. Arbetet i sin helhet följer de angivna riktlinjerna för vetenskapligt skrivande: akribi, skrivmallshantering ch mfång samt språkhantering för samhällsvetenskaplig frskning. B Examensarbetet ansluter till pedaggisk frskning på ett synnerligen tydligt ch ingående sätt ch visar på kunskap ch förståelse för pedaggik sm vetenskapligt ämne (bredd). Tidigare frskning diskuteras kritiskt på ett reflekterande ch nyanserat sätt, ch tas sm utgångspunkt för att självständigt frmulera en relevant vetenskaplig prblematik ch prblemställning, vilka visar på tydligt fördjupad kunskap ch förståelse inm ett pedaggiskt frskningsmråde (djup). Prblemställningen knkretiseras väl i relevant syfte ch adekvat/a frågeställning/ar på ett självständigt ch mycket tydligt sätt. Arbetet redgör tydligt ch ingående för teretiska, metdlgiska, samhälleliga ch frskningsetiska ställningstaganden. Examensarbetet redvisar resultat ch analys på ett mycket systematiskt ch tydligt sätt genm att frskningsfrågan besvaras ch uppnådda syfte redvisas. Arbetet redgör ch diskuterar analys ch slutsatser i relatin till studiens vetenskapliga förankring, metdlgiska avvägningar ch möjligheter ch begränsningar på ett kritiskt, systematiskt ch tydligt sätt. Arbetet i sin helhet följer de angivna riktlinjerna för vetenskapligt skrivande: akribi, skrivmallshantering ch mfång samt språkhantering för samhällsvetenskaplig frskning. C Examensarbetet ansluter till pedaggisk frskning på ett tydligt ch ingående sätt ch visar på kunskap ch förståelse för pedaggik sm vetenskapligt ämne (bredd). Tidigare frskning diskuteras kritiskt på ett reflekterande sätt, ch tas sm utgångspunkt för att självständigt frmulera en relevant vetenskaplig prblematik ch prblemställning, vilka visar på tydligt fördjupad kunskap ch förståelse inm ett pedaggiskt frskningsmråde (djup). Prblemställningen knkretiseras väl i relevant syfte ch adekvat/a frågeställning/ar på ett självständigt ch tydligt sätt. Arbetet redgör tydligt för teretiska, metdlgiska, samhälleliga ch frskningsetiska ställningstaganden. Examensarbetet redvisar resultat ch analys på ett systematiskt ch tydligt sätt genm att frskningsfrågan besvaras ch uppnådda syfte redvisas. Arbetet redgör ch diskuterar analys ch slutsatser i relatin till studiens vetenskapliga förankring, metdlgiska avvägningar ch möjligheter ch begränsningar på ett kritiskt ch tydligt sätt. Arbetet i sin helhet följer de angivna riktlinjerna för vetenskapligt skrivande: akribi, skrivmallshantering ch mfång samt språkhantering för samhällsvetenskaplig frskning. D Examensarbetet ansluter till pedaggisk frskning på ett tydligt sätt ch visar på kunskap ch förståelse för pedaggik sm vetenskapligt ämne (bredd). Tidigare frskning diskuteras kritiskt på ett reflekterande sätt, ch tas sm utgångspunkt för att självständigt frmulera en relevant vetenskaplig prblematik ch prblemställning, vilka visar på fördjupad kunskap ch förståelse inm ett pedaggiskt frskningsmråde (djup). Prblemställningen knkretiseras i relevant syfte ch adekvat/a frågeställning/ar på ett självständigt ch tydligt sätt. Arbetet redgör tydligt för teretiska, metdlgiska, samhälleliga ch frskningsetiska ställningstaganden. Examensarbetet redvisar resultat ch analys på ett tydligt sätt genm att frskningsfrågan besvaras ch uppnådda syfte redvisas. Arbetet redgör ch diskuterar analys ch slutsatser i relatin till studiens vetenskapliga förankring, metdlgiska avvägningar ch möjligheter ch begränsningar på ett tydligt sätt. Arbetet i sin helhet följer de angivna riktlinjerna för vetenskapligt skrivande: akribi, skrivmallshantering ch mfång samt språkhantering för samhällsvetenskaplig frskning. E Examensarbetet ansluter till pedaggisk frskning ch visar på kunskap ch förståelse för pedaggik sm vetenskapligt ämne (bredd). Tidigare frskning diskuteras kritiskt ch tas sm utgångspunkt för att självständigt frmulera en relevant vetenskaplig prblematik ch prblemställning, vilka visar på fördjupad kunskap ch förståelse inm ett pedaggiskt frskningsmråde (djup). Prblemställningen knkretiseras i relevant syfte ch adekvat/a frågeställning/ar på ett självständigt sätt. Arbetet redgör för teretiska, metdlgiska, samhälleliga ch frskningsetiska ställningstaganden. Examensarbetet redvisar resultat ch analys genm att frskningsfrågan besvaras ch uppnådda syfte redvisas. Arbetet redgör ch diskuterar analys ch slutsatser i relatin till studiens vetenskapliga förankring, metdlgiska avvägningar ch möjligheter ch begränsningar. Arbetet i sin helhet följer de angivna riktlinjerna för vetenskapligt skrivande: akribi, skrivmallshantering ch mfång samt språkhantering för samhällsvetenskaplig frskning. Fx Arbetet uppvisar brister i relatin till ett eller flera av betygskriterierna, men arbete bedöms sm möjligt att kmplettera till gdkänt resultat. F Arbetet uppvisar sådana brister i relatin till ett eller flera av betygskriterierna att det behöver göras m. 14