Akademins anrikning av män

Transkript

1 Akademis ariki av mä E studie av svesk utbildisstatistik Av Cecilia Chrakowska Publicerad i asluti till de atioella jämställdhetskoferese för uiversitet och höskolor, Usala uiversitet oktober 2006

2 2 Iehållsförtecki Förord 4 Iledi 7 1. Syfte 8 2. Bakrud Historik Tidiare forski Svesk utbildisstatistik möjliheter och beräsiar Studeradestatistik Studeradestatistikes jämförbarhet över tid Persoalstatistik Persoalstatistikes jämförbarhet över tid Jämförbarhet mella rudutbildis-, forskarutbildis- och ersoalstatistik Metod Studieulä Val av studieoulatio Ataade om examesålder Val av ämesområde Grudexamesberäkiar Beräki av adele rofessorer som to rudexame olika år Beräki av adele kvior som to rudexame samma år som 2002 års rofessorer Doktorsexamesberäkiar Beräki av adele rofessorer som avlade doktorsexame olika år Beräki av kvioadele blad dem som disuterade samtidit som rofessorera Arikistalet Resultat 26 Arikistal rudexame rofessur 27 Arikistal rudexame doktorsexame 28 Arikistal doktrosexame rofessur Tekik Grudexame tekik Doktorsexame tekik 32

3 Medici Grudexame medici Doktorsexame medici Naturveteska Grudexame aturveteska Doktorsexame aturveteska Samhällsveteska Grudexame samhällsveteska Doktorsexame samhällsveteska Humaiora Grudexame humaiora Doktorsexame humaiora Lat- och skosbruk Grudexame lat- och skosbruk Doktorsexame lat- och skosbruk Juridik Grudexame juridik Doktorsexame juridik Odotoloi Grudexame odotoloi Doktorsexame odotoloi Veteriärmedici Grudexame veteriärmedici Doktorsexame veteriärmedici Farmaci Grudexame farmaci Doktorsexame farmaci Diskussio Var arikas mäe? Varför arikas mäe? Erfareheter av utbildisstatistike Källor och litteratur 66 Otryckta källor 66 Officiellt tryck 66 Övrit tryck 67

4 4 Förord Höste 2006 stod Usala uiversitet som värd för de årlie återkommade atioella jämställdhetskoferese för uiversitet och höskolor. Koferese huvudsaklia målru är jämställdhetsasvaria, jämställdhetshadläare, studeter och adra som arbetar med jämställdhetsfråor i uiversitets- och höskolevärlde. Koferese Jämställt! Myter och verkliheter bestod av tre olika tema med akyti till myter om jämställdhet. Kofereses första da berörde Maskuliitetsskaade rocesser i akademi och Motståd och möster. Dae avslutades med e aeldebatt om viktia fråor att lyfta fram och syliöra i uiversitetsvärlde. Kofereses adra da fokuserade å Myter och verkliheter om jämställdhet i Sverie tillsammas med e iteratioell utblick frå Idie. Majoritete av föredrae baserades å reda ublicerat material eller artiklar, raorter eller ublikatioer som iom e sar framtid skulle ubliceras. Med. kad. Cecilia Chrakowskas, föredra med titel Akademis ariki av mä iick i temat Myter och verkliheter. I föredraet redojorde Chrakowska huvudsaklie för hees raort Akademis ariki av mä. E studie av svesk utbildisstatistik som har varit oublicerad seda I raorte vederläer Chrakowska de allmäa ufattie att adele kvior blad rofessorera ökar i takt med att adele kvior ökar i rud- och forskarutbildie. Statistik frå 1950-talet visar att adele kvior reda då var tillräcklit stor för att kua förväta si e jäm fördeli av kvior och mä blad rofessorera. Chrakowskas aalys visar att mä arikas uder karriäre i förhållade till sia kvilia studiekamrater. Kviora försvier å väe elit de så kallade leaky ielie-modelle. Cecilia Chrakowska höll e mycket uskattad föreläsi å koferese. Hees raort är mycket efterfråad av koferesdeltaara och eftersom raorte ite är tryckt väljer Usala uiversitet att trycka raorte i asluti till koferese.

5 5 Jämställt! Myter och verkliheter Natioell jämställdhetskoferes för uiversitet och höskolor oktober utså FN Sverie till världes mest jämställda lad. Me hur låt har vi eetlie kommit? Och vad iebär det att arbeta uder de sveska jämställdhetsmyte? Uder koferese syliör vi myter och föreställiar om det jämställda Sverie, och om jämställdhete iom akademi. Vi er di kuskaer och arumet för att arbeta vidare så att vi blir det FN aser att vi reda är. Osda 18 oktober Iledi av Usala uiversitets Rektor Aders Hallber Maskuliitetsskaade rocesser i akademi Jeff Hear, rofessor, Geder Studies Critical Studies o Me, Me i ad aroud the academy: some ractices ad rocesses Lisbeth Bekkee, uiversitetslektor, social omsorsveteska, Föräldraledia mä och barorieterad maskuliitet Pia Höök, ekoomie doktor och uiversitetsadjukt. När orme ör motståd om kösmärkta raktiker i e köseutral akademi Motståd och möster Irid Picus, uiversitetslektor, samhällsveteska, Om motståd och rativå Lars Jalmert, ordförade i Höskoleverkets jämställdhetsråd och uiversitetslektor, edaoik, Motstådets malia möster Aeli Adersso, doktorad, företasekoomi, Då var kvior fortfarade mäiskor köskräkiaras möster och uttryck Paeldebatt:: Viktia fråor att lyfta och syliöra i uiversitetsvärlde Moderator: Mararetha Fahlre, rofessor och förestådare för cetrum för eusveteska. Torsda 19 oktober Myter och verkliheter Drude Dahleru, rofessor, statsveteska, Läckade ielie myt och verklihet Cecilia Chrakowska, medicie kadidat, Sahlreska akademi, Akademis ariki av mä Sajukta Das Guta, uiversitetslektor, historia, Academia ad Wome i Idia Maud Eduards, rofessor, statsveteska, Vad har Sverie med svesk jämställdhetsolitik att öra? Avsluti i uiversitetsaula Teater Lacrimosa Michael Thué, rektorsråd för jämställdhet, samt Aika Lidé, jämställdhetshadläare, sammafattar daara och överlämar stafettie Avslutistal av rorektor Kersti Sahli-Adersso

6 6 Föreläsare Aeli Adersso Doktorad i företasekoomi och forskisadmiistratör vid Cetrum för eusveteska vid Usala uiversitet Lisbeth Bekkee Uiversitetslektor i social omsorsveteska vid Karlstad uiversitet Cecilia Chrakowska Medicie kadidat vid Sahlreska akademi vid Götebors uiversitet. Författare till studie "Akademis ariki av mä, e studie av svesk utbildisstatistik Drude Dahleru Professor i statsveteska vid Stockholms uiversitet Maud Eduards Professor i statsveteska vid Stockholms uiversitet Sajukta Das Guta Uiversitetslektor i historia vid Calcutta uiversitet, Idie Jeff Hear Professor i eusveteska. Är verksam vid Liköis uiversitets tema eus delområde maskuliitet, kultur och samhälle samt vid Sveska hadelshöskola i Helsifors i företasledi och oraisatio. Pia Höök Ekoomie doktor och uiversitetsadjukt vid avdelie för Geus, Oraisatio och Ledi, Skola för Idustriell Tekik och Maaemet ITM å Kulia Tekiska Höskola. Lars Jalmert Docet i edaoik vid Stockholms uiversitet och ordförade i Höskoleverkets jämställdhetsråd Irid Picus Uiversitetslektor i eusveteska och ordförade Örebro uiversitets Jämställdhetsråd

7 7 Iledi Seda de da då ja fick schemat till mi första uiversitetskurs har de låa adele kvior blad de seiora lärara förbryllat mi. Dryt hälfte av mia kursare har varit kvior, och äve blad de doktorader som har hadlett laboratioer och semiarier har kvioreresetatioe varit od. De valiaste förklarie blad såväl lärare som studeter å uiversitetet har varit att de låa adele kvior blad rofessorera selar e lå adel kvior är de studerade, och att adele kvior blad rofessorera kommer att öka med tide, recis som adele kvior blad studetera har jort. Ja ville udersöka om de förklarie var sa. Därav dea studie. Nåra ersoer har varit till stor hjäl i arbetet. Aa Betsso och Mikael Karlsso vid SCB:s ehet för höskolestatistik som alltid har svarat sabbt och rofessioellt å aarta fråor och dessutom försett mi med tabeller som ite fis i tryck. Uta dem hade dea studie blivit både sämre och svårare för mi att eomföra. Bibliotekariera vid Götebors uiversitetsbibliotek som har letat fram ammal höskolestatistik åt mi i bibliotekes maasi. Aes Wold som ite trodde si veta att adele kvior blad daes rofessorer selar adele kvior blad deras amla kursare uta ville veta hur det var, äve ho. Uta Aes hade arbetet med dea studie varit outhärdlit, om det alls hade blivit åot av. Götebor i juli 2004 Cecilia Chrakowska

8 8 1. Syfte Studies syfte är att udersöka jämställdhete i de sveska höskola. Secifikt vill ja studera bakrude till de låa adele kvior blad 2002 års rofessorer. Selar de e lå adel kvior blad studeter och/eller doktorader är daes rofessorer rudlade si karriär, eller har mäe arikats uder uiversitetskarriäre? 2. Bakrud 2.1. Historik Fiur Adel av rudexamia heldrae lije och doktorsexamia streckad lije som taits av kvior i Sverie rudexamia yiskriva doktorsexamia 56,6 64,7 60,8 50 Adel kvior % ,8 29,0 35, ,9 15,1 10 4,18 5,92 4,31 1,91 1,03 År Kvior fick rätte att studera och avläa examia vid sveska uiversitet 1873 teoloi och höre juridiska examia udataa. Betty Pettersso to som första kvia i Sverie filosofie kadidatexame vid Usala uiversitet Elle Fries var 1883 de första kvia som avlade doktorsexame. Uder de 130 år som ått seda 1873 har kvioras adel av rudexamia ökat till 61 % och adele av doktorsexamia till 35,9 %. Rätte att ieha uiversitetstjäster krävde e lå kam frå de akademiska iojärkviora. Ite förrä 1925 fick kvior rätt att tillträda höre statlia ämbete äve här med åra udata, t ex domare och räst. När Naa Svartz tillträdde rofessure i medici vid Karoliska istitutet 1937 blev ho de första kvilia rofessor vid ett statlit uiversitet. 2 1 Källor till diarammet: rudexamia och doktorsexamia : SCB:s utbildisstatistik. Nyiskriva vid uiversitet och höskolor : SOU 1935:52. Doktorsexamia : Markusso-Wikvist Om kvilia akademiska iojärer ur Chrakowska & Wold, 2004.

9 9 Uder de 75 år som ått seda dess har kvioras adel av uiversitetsrofessorera ökat till 14 %. Ökistakte har det seaste deceiet varit c:a 0,7 roceteheter er år Tidiare forski I USA har ma seda 1970-talet eomfört flera större studier om kviors och mäs akademiska karriärmöjliheter. Asti & Bayer 3 studerade akademiska lärare frå hela USA och fa att 30 % av mäe me bara 11 % av kviora var rofessorer full rofessors. E statistisk aalys av 60 olika faktorer som kude täkas förklara karriärutfallet hos idividera avslöjade 19 faktorer som var statistiskt siifikat associerade med detta. De viktiaste förklarisfaktorera för både kvior och mä var roduktivitet, utbildisivå, ålder och tjästöristid. Efter att ha kotrollerat för dessa 19 faktorer visade det si att kvilit kö i si var associerat med lå akademisk rad, liksom med läre lö. Noemaker 4 studerade alla som tait exame frå mediciska fakulteter i USA uder åre i 15 kohorter, e för varje år examierade. Ho to reda å hur måa som blivit assistat rofessor, associate rofessor och full rofessor varje år fram till 1997 sammalat ersoer. Noemaker räkade ut hur måa kvior som skulle fias blad lärara om kvior och mä jorde karriär i samma utsträcki. Seda jämförde ho det förvätade atalet kvior i varje lärarru med det faktiska atalet kvior. Resultate av de studie var att kvior hade större saolikhet ä mä att vara lärare å åo ivå, me att de i midre utsträcki ä mäe avacerade frå assistat rofessor till associate rofessor och därifrå till full rofessor. Ytterliare e studie av amerikaska läkare kvior och 263 mä visade att 11 år efter de första akademiska tjäste hade 59 % av kviora och 83% av mäe blivit associate rofessor eller full rofessor, 5% av kviora och 23% av mäe hade blivit full rofessor. Kala och medarbetare 6 studerade amerikaska forskade barläkare 6441 ekäter utsäda, % svarade. De visade att färre kvior ä mä blev associate rofessor eller höre, och att samma faktorer roduktivitet, forskisstöd frå arbetsivare, midre tid till atieter och udervisi var associerade med karriärutfall hos både kvior och mä. Kvior å läre ivåer tillbriade mer tid med atieter och udervisi och var midre roduktiva ä mäe, vilket kude förklara deras sämre karriärutfall. Billard och medarbetare fa att mä som doktorerat i USA har haft uefär dubbelt så stor chas att bli rofessorer som de kvior som doktorerat samtidit, ett förhållade som varit relativt kostat i mer ä 50 års tid. 7 Billard studerade alla kvior och mä som disuterat i USA mella 1970 och 1974, fler ä idivider. Ho udersökte hur måa av dem blivit doceter 1979 och fa att mä hade höre saolikhet att bli doceter ä kvior oavsett civilståd. På rudval av dessa resultat mytades bereet det läckade röret the leaky ielie för att karakterisera de akademiska karriäre i USA. Trots att kvior sökt si i stora skaror till uiversitete uder och 1970-talet så ökade deras adel ite ämvärt å de akademiska tjästera. De akademiska karriäre likades vid ett rör som var så kostruerat att kvior läckte ut i mycket höre rad ä mä. Hur måa kvior ma ä stoade i ea äde av röret studeter så skulle ädå ite e rättvis adel komma oskadda ieom det rofessorer. 3 Asti & Bayer, Noemaker, Tesch et al, Kala et al, Billard, 1994.

10 10 Fiur The leaky ielie Studeter Professorer Ill. Aes Wold I Tysklad har ma fuit att om kvilia studeter hade följt samma karriärmöster som sia malia kurskamrater skulle 28 % av rofessorera ha varit kvior. I verklihete är de bara 4 %. Mä har alltså i Tysklad arikats sju åer uder resa mella rudstudier och akademisk rofessur. 8 De eda sveska studie som jämför kvilia och malia akademikers karriärmöjliheter är jord av A Frider. Frider 9 har udersökt de akademiska karriäre hos tre disutatioskohorter av mediciare i Sverie mella Disuterade frå Karoliska istitutet KI i Stockholm står i fokus och studeras searat frå disuterade frå övria mediciska fakulteter. Frider har udersökt vilka akademiska tjäster de disuterade har fått sju år efter disutatio. Resultate skiljer si mella kliiska och rekliiska äme. På KI hade mäe som disuterat i rekliiska äme i de två första kohortera lektorat och forskarassistettjäster i större utsträcki ä kviora. Kviora frå de första kohorte hade blivit rofessorer i höre utsträcki ä mäe. Blad dem som disuterat vid kliisk istitutio vid KI fas ia större skillader mella köe. För ladets övria mediciska fakulteter fas det e tedes till att mä i större utsträcki ä kvior frå de två ysta disutatioskohortera hade forskarassistettjäster och lektorat. Vid de rekliiska istitutioera hade ie kvia frå åo kohort blivit rofessor, meda 6, 1 resektive 3 % av mäe hade blivit det. 8 The ETAN reort o wome i sciece, Frider, 2004.

11 11 För mediciare som disuterat vid kliisk istitutio i Sverie uder 1980-talet tycks det alltså ite förelia åra större kösskillader i akademisk karriär uder de första sju åre efter disutatio. Däremot fis e skillad till mäes fördel för dem som disuterat vid rekliisk istitutio. Tyvärr är studies uföljistid kort, vilket hidrar slutsatser om karriäre efter de första sju åre. Få av dem som slutlie blir rofessorer ka atas få si rofessur uder de första sju åre efter disutatio. Små skillader i bedömi av kvior och mä, som ackumuleras uder karriäres å, är också svårare att utäcka så tidit. Sammafattisvis fis det flera amerikaska studier som visar att mä arikas uder uiversitetskarriäre. Feomeet kallas där The leaky ielie. Likade möster har visats i Tysklad. E svesk studie fis av läkares akademiska karriärmöjliheter de första sju åre efter disutatio.

12 Svesk utbildisstatistik möjliheter och beräsiar Studeradestatistik De sveska statistike över höre studier tillkom efter försla i e utredi om tillströmie till de itellektuella yrkea av Sve Wicksell och Tor Jerema. 11 Statistike, som sammaställdes av Statistiska Cetralbyrå SCB, rudades å studiekort frå studetera vid states höre läroastalter och vissa rivata höskolor. Studiekorte iehöll omfattade uifter om de studerade, som bety vid studetexame, föräldrars am och utbildi, förutom uifter om studieirikti och förvätad exame. Höskolora skulle varje termi läma uifter om avklarade tetamia, examia, disutatiosrov, atiostillhörihet och stiedieiehav, att otera å studiekorte. Reistrerie visade si efter e tid vara för omfattade för SCB, varför reistrerie av tetamia och stiedieiehav utick Nästa större förädri kom De stadade att statistike över höre studier skulle omfatta utbildiar för vilka studetexame i rici utör iträdeskrav. Perso-, iskrivis-, ärvaro- och examesuifter reistrerades för varje studerade. Frå 1958 reistrerades ärvarouifter äve för forskarstuderade. Frå 1963 skulle uifter om tetamia återie lämas av höskolora, fast bara för studerade vid filosofisk fakultet. Höskolereistret var ett kortreister mella 1937 och Mella 1956 och 1962 avädes ett hålkortsreister, som lades över å dator frå ht Frå 1956 aväds ersoummer i reistret. E större förädri skedde då höskolora ålades att föra lokala reister över de studerade. Det cetrala reistret utökades med detaljerade uifter om de kurser som de studerade var reistrerad å. Forskarutbildisreistret utökades också med uifter om aktivitetsrad, och studiefiasieri. De u ällade förordie trädde i kraft Statistike frå höskolereistret har uder hela eriode ublicerats i olika former utbildisstatistisk årsbok, romemorior frå SCB, statistiska meddelade. Statistike har ublicerats å areerad ivå, ite å idividivå Studeradestatistikes jämförbarhet över tid Statistik över iskriva och examierade fis för hela eriode frå Kvalitete å dessa uifter atas vara od. Statistike över studieresultat och aktiva studerade fis däremot ite för alla år. För flera av de år där uifter fis är de bristfällia frå vissa fakulteter. 16 Jämförbarhete över tid försvåras av höskolereformera 1977 och Ia var uiversitete oraiserade i teoloisk, juridisk, medicisk, odotoloisk och filosofisk fakultet. De filosofiska fakultete idelades i humaistisk, matematisk-aturveteskali och frå 1964 samhällsveteskali fakultet. De tekiska höskolora iick också i statistike liksom hadelshöskolor, veteriärhöskola, skoshöskola, latbrukshöskola, ymastik- och idrottshöskolor och sjukymastistitute. De farmaceutiska fakultete som ia 1967 var förlad till Stockholm och därefter till Usala iick likaså. Ämeslärarutbildi vid lärarhöskola iick frå ht 1969, 10 Kul. Maj:ts kuörelse 13 maj 1937 r SOU 1935: Kul. Maj:ts kuörelse de 25 oktober 1946 r Kul. Maj:ts kuörelse aåede statistike över höre studier de 25 maj 1956 r SFS 1981: SFS 1993: Uifter ur Höskolestatistik I, Uifter ur Höskolestatistike ia 1977 ur: Höskolestatistik I, 1975.

13 13 socialhöskolora frå ht 1965, jouralisthöskolora frå ht Studiestatistike var uder eriode ruerad efter dessa fakulteter och eskilda höskolor. Vid 1977 års höskolereform 18 försva fakultetsbereet ur rudutbildie som i stället ora-iserades i fem utbildissektorer: sektor för utbildi för tekiska yrke T, sektor för utbild-i för admiistrativa, ekoomiska och sociala yrke AES, sektor för utbildi för vårdyrke V, sektor för utbildi för udervisisyrke U och sektor för utbildi för kultur och iformatiosyrke KI. Forskarutbildie berördes ite direkt av 1977 års höskolereform. Grudutbildisstatistike följde sektors- och lijeidelie. Sektorsidelie försva vid de seaste höskolereforme Grudutbildisstatistike reseteras seda dess i följade ämesområde: humaiora och teoloi, juridik och samhällsveteska, udervisi, aturveteska, tekik, lat- och skosbruk, medici och odotoloi, vård och omsor samt kostärlit område Persoalstatistik Persoalstatistike 20 har e kortare historia ä studeradestatistike. Först frå 1984 fis ublicerad statistik om de ersoal som är aställd vid uiversitet och höskolor uder e redovisismåad varje år. Statistike redovisas udelad å kö, tjästekateorier, veteskasområde, atioellt forskisäme, ålder/födelseår samt utbildisivå. Frå och med budetåret 1993/1994 utökades redovisie med vissa areerade uifter om ersoal vid eskilda och kommuala höskolor, hämtade frå Höskoleverkets tekiska mallar. Frå 2001 fis idividuifter för samtlia höskolor i SCB:s reister. Uiftera till statistike hämtas frå de statlia höskoloras raorteri till SCB:s kojukturlöestatistik för statli sektor. Till dea statistik raorterar de flesta höskolor måatlie via sia resektive löeredovisissystem. E viss udertäcki förekommer i statistike eom att åra uiversitet/höskolor ite raorterar samtlia timlärare i löeredovisissystemet. Eftersom uiftera huvudsaklie kommer frå löeredovisissystem förekommer kaast åo övertäcki. Det fis risk för fel om ite höskolora kotiuerlit udaterar de aställdas tjästebeteckiar i löeredovisisreistre är de byter befatti. Nåra lärosäte har svårt att koda vissa forskisäme t ex temaäme i de atioella forskisämea Persoalstatistikes jämförbarhet över tid Jämförbarhete över tid är sämre ä för rudutbildis- och forskarutbildisstatistike. Dels har redovisismåade bytts flera åer för 2002 var de oktober, dels har höskolor tillkommit och försvuit. Äve tjästerueriara har ädrats flera åer. Tjästebeämie biträdade rofessor iick i 1996 års redovisi i kateori höskolelektorer m fl. År 1997 iick de i kateori rofessorer, me frå 1998 redovisas de återie blad höskolelektorer. I sambad med e y redovisi av höskolas ersoal er veteskasområde och atioellt forskisäme 2001 ifördes fyra ya tjästekateorier och vissa tjästebeämiar flyttades till e aa kateori. SCB har ifört de ya idelie retroaktivt till 1995 i de tabeller ma ka fia å mydihetes hemsida, där alltså redovisie skiljer si frå de tryckta Statistiska meddeladea frå dessa år. 18 SFS 1977:218, SFS 1977: SFS 1992:1434, SFS 1993: Uifter om ersoalstatistike ur Persoal vid uiversitet och höskolor 2002.

14 Jämförbarhet mella rudutbildis-, forskarutbildis- och ersoalstatistik Jämförbarhete för rudutbildisstatistik över tid försvåras som tidiare ämts av olika rueriar rudade å olika höskoleoraisatioer. För de statistik som roduceras ida försvåras jämförbarhete mella rudutbildis-, forskarutbildis- och ersoalstatistik av att olika rueriar aväds. Iom forskarutbildisstatistike aväds atioellt forskisäme och veteskasområde seda 1998/1999. Dessa två rueriar aväds också iom ersoalstatistike. Grudutbildisstatistike aväder e rueri som ja kallar studieområde i tabelle eda. Tabell Sammaställi över SCB:s olika rueriar av höskolestatistike 2002 Natioellt forskisäme 2- sifferivå Humaiora och reliiosveteska Rättsveteska/juridik Samhällsveteska Naturveteska Matematik Farmaci Veteskasområde Humaistisktsamhällsveteskalit Naturveteskalit Studieområde Humaiora och teoloi Juridik och samhällsveteska Udervisi Naturveteska Tekikveteska Tekiskt Tekik Skos- och jordbruksveteska samt ladskaslaeri Veteriärmedici Medici Odotoloi Övria forskisområde SLU Mediciskt Gemesamt/övrit Lat- och skosbruk Medici och odotoloi Vård och omsor Kostärlit område Sammafattisvis fis statistik över höskolestuderade i Sverie seda Statistike är eerellt av mycket hö kvalitet, åot som särskilt äller iskrivis- och examesstatistike. Persoalstatistik fis seda Persoalstatistike har brister framförallt i jämförbarhete över tid. Ie särskild statistik fis heller över yaställd ersoal. All SCB:s ublicerade statistik är å areerad ivå.

15 15 3. Metod 3.1. Studieulä Studies syfte är att udersöka om det sveska akademiska systemet läcker kvior, eller aorluda formulerat, om det arikar mä. Det tillälia studiematerialet är SCB:s areerade utbildisstatistik. De ideala forme för att studera kviors och mäs karriärmöjliheter vid de sveska uiversitete hade varit e kohortstudie. I e såda hade e kohort årskull eller flera av examierade frå rudläade höskoleutbildi valts ut och seda följts u med avseede å akademisk karriär. E såda studie hade visat hur måa kvior och mä som doktorerar och hur måa som seda år vidare i e akademisk karriär. Kohortstudier kräver dock idividbaserad statistik, åot ja ite haft tillå till. Ett aat aressätt hade varit att jämföra adele kvior blad de rofessorer som yaställs varje år med adele kvior som söker tjästera. Det är tyvärr helt omöjlit utifrå tilläli statistik. SCB tillhadahåller ie statistik över yaställda rofessorer, ä midre över sökade till tjästera. Att ie statistik ubliceras över yaställda rofessorer hidrar också ett tredje möjlit ulä, att jämföra adele kvior blad yaställda rofessorer med adele kvior i rekryterisuderlaet. Äve om statistik över yaställda rofessorer hade fuits skulle de dålia jämförbarhete över tid i SCB:s statistik över udervisade och forskade ersoal uder rofessorsivå öra e såda studie osäker. Däremot är det möjlit att, med ett atal ataade, öra e studie som jämför adele kvilia rofessorer ida med adele kvior blad dem som atas ha tait rudexame resektive doktorsexame samtidit som dem. E såda studie ka e e ufatti om huruvida mä och kvior avacerar i samma utsträcki iom det sveska akademiska systemet. Detta aressätt är det ja valt. Mia ataade är: 1. att daes rofessorer tait rudexame i samma äme som de är rofessorer i 2. att de tait rudexame vid svesk höskola 3. att de tait rudexame vid 25 års ålder 4. att de tait doktorsexame i samma äme som de är rofessorer i 5. att de tait doktorsexame vid svesk höskola 6. att de tait doktorsexame vid 35 års ålder Utifrå åldersfördelie blad daes rofessorer, uifter om adele kvior som tait rudexamia och doktorsexamia olika år samt ovaståede ataade ka ja räka ut adele kvior blad dem som to rudexamia resektive doktorsexamia samtidit som daes rofessorer i olika äme. För att kua jämföra situatioe i olika äme räkar ja ut arikistal för hur mycket mäe arikas i olika äme. Metode reseteras, förklaras och diskuteras ärmare eda.

16 Val av studieoulatio Mot bakrud av bristera i statistike över udervisade och forskade ersoal uder rofessorsivå har ja valt att kocetrera dea studie å rofessorera, de hösta akademiska tjästeivå. Lektorat och forskarassistettjäster studeras ite. De relativt korta eriod som tilläli statistik över kösfördeli blad rofessorer säer över, samt de förädriar som jorts i redovisismåad och datakällor, ör att ja väljer att ite jämföra utvecklie av adele kvilia rofessorer över tid. Ja har valt att utå frå de rofessorer som hade tjäst vid sveska uiversitet år 2002, vilket var det seaste år som SCB ublicerat statistik över är studie startade i börja av Adele kvior blad dem vill ja jämföra med adele kvior som to rudexame samtidit som rofessorera, och med kvioadele blad dem som disuterade samtidit med rofessorera Ataade om examesålder Tabell Ålder för rudexame i olika äme läsåre 66/67+68/69-71/72 21 Ämesområde Åldersklass -22 år år år år år Tekik 4,3% 60,6% 33,4% 1,4% 0,2% Medici 0,0% 6,9% 82,8% 8,4% 1,5% Naturveteska 17,6% 50,2% 26,7% 3,5% 1,4% Samhällsveteska 11,7% 50,4% 31,7% 3,2% 2,0% Humaiora 11,3% 45,2% 29,1% 6,0% 4,6% Lat- och skosbruk 1,5% 32,0% 49,7% 14,6% 1,9% Juridik 1,6% 42,3% 51,2% 3,1% 1,2% Odotoloi 0,7% 64,5% 32,1% 2,6% 0,1% Veteriärmedici 0,0% 28,4% 65,1% 4,7% 1,2% Farmaci 7,6% 55,1% 36,2% 0,7% 0,2% I de flesta ämesruera var majoritete av dem som to rudexame mella 23 och 25 år amla. I fyra ämesområde: medici, lat- och skosbruk, juridik och veteriärmedici, var majoritete mella 26 och 31 år amla. Ja atar att rofessorera iom alla ämesområde tait rudexame vid samma ålder trots att examesålder skiljer si mella områdea. De främsta aledie till det är att öka jämförbarhete mella olika ämesområde. De ataa examesålder om 25 år är för lå i åra äme. Eftersom kvioadele blad dem som tar rudexame har ökat för varje år kommer e för lå examesålder att leda till att adele kvior blad rofessoreras studiekamrater uderskattas. Därmed kommer e evetuell ariki av mä också att uderskattas. Adele kvior har dock ite ökat så sabbt att e förädri av de ataa examesålder å 2-3 år skulle medföra åra större förädriar av det beräkade arikistalet. 21 Uifter ur tabell 17 i Höskolestatistik I, 1975.

17 17 Tabell Ålder för doktorsexame i olika äme läsåre 66/67+68/69-71/72 22 Ämesområde Åldersklass år år år år 46 år- Humaiora 0,8% 23,4% 38,9% 17,6% 19,2% Samhällsveteska 1,2% 29,0% 40,8% 17,8% 11,2% Naturveteska 1,6% 36,6% 39,8% 17,9% 4,1% Medici 3,2% 28,6% 32,3% 29,8% 6,2% Tekik 1,0% 40,6% 40,6% 13,4% 4,5% Tabelle visar att blad dem som disuterade i slutet av 60-talet dvs åot tidiare ä daes rofessorer atas ha disuterat så var de valiaste disutatiosålder år för alla äme utom tekik. För tekik var det lika valit att disutera mella 26 och 31 års ålder som att disutera mella 32 och 37 års ålder. Ida är medelålder å de aställda doktoradera 32 år. Om ma atar att de i eomsitt har 2 år kvar till disutatio blir medelålder för doktorsexame 34 år. Utifrå dessa beräsade data verkar alltså disutatiosålder ha varit relativt kostat uder de seaste 30 åre. Ja atar att rofessorera disuterade 10 år efter de tait rudexame, dvs vid 35 års ålder. De io rofessorer i studieoulatioe som är år amla atas i stället ha avlat doktorsexame vid 30 års ålder Val av ämesområde De olika ämesområdea vid sveska uiversitet och höskolor skiljer si ifrå varadra i måa avseede. Ett av dem, som är viktit för de här studie, är adele studeter som år vidare till forskarutbildi. Ett aat är atalet rofessorer i förhållade till atalet studeter och forskarstuderade. Ämesområdea har också olika adel kvior å alla ivåer. Därför har ja valt att öra searata aalyser av de olika ämesområdea. Ja har valt att utå frå idelie i atioella forskisäme 2-sifferivå med ett udata: matematik och aturveteska slås iho till ett äme. Matematik och aturveteska samredovisas eftersom rudexamesstatistike ite skiljer å dessa äme. De äme som iår i områdea redovisas i aedix I, udelie av rudutbildie redovisas i aedix II. Det har med ett viktiare udata ått att dela u rudutbildis- och forskarutbildisstatistik å dessa ämesområde. Udataet är de ru examia som kallas fil kad. ya uder eriode 85/86-92/93. Det är okät hur måa av dem som bör hama uder samhällsveteska resektive humaiora. Detta är bakrude till att atalet rudexamia i humaiora och samhällsveteska miskar uder slutet av 80-talet i mia tabeller. De 3566 ikluderade rofessorera utör 93,8% av ladets sammalat 3803 rofessorer Professorera iom estetiska äme är ite med i studie 157 rofessorer, 34 kvior eller 21,6% kvior. Det har två orsaker. Dels skiljer si de kostärlia ämea mycket frå övria äme. Saolikt är det i detta äme e midre adel av rofessorera som har e kostärli höskoleutbildi. Forskarutbildie i dessa äme är mycket set tillkomme, och atalie har få av de kostärlia rofessorera eomått e såda. Dels kom de kostärlia höskoloras rudutbildisstatistik med i SCB:s utbildisstatistik först Uifter ur tabell 17 i Höskolestatistik I, 1975.

18 18 Äme som i SCB:s statistik är ruerade som övria forskisäme har också uteslutits ur studie. Tabell Professorer iom de ämesområde som ikluderas i studie. Ämesområde Atal rofessorer Atal kvior Adel kvior % Tekik ,59 Medici ,5 Naturveteska ,1 Samhällsveteska ,4 Humaiora ,0 Lat- och skosbruk ,1 Juridik ,2 Odotoloi ,4 Veteriärmedici ,2 Farmaci ,0 Summa ,0 Tabell Professorer iom de ämesområde som har exkluderats ur studie. Äme Atal rofessorer Atal kvior Adel kvior % Estetiska äme ,7 Bar ,0 Eticitet ,3 Geus Hushålls- och kostveteska ,0 Hälso- och sjukvård i samhället 9 0 0,00 Idrott 2 0 0,00 Kommuikatio mella mäiskor ,9 Kulturarv och kulturroduktio 2 0 0,00 Tekik och social förädri ,3 Vatte i atur och samhälle ,7 Vård ,7 Ie ämeskod ,7 Summa ,4%

19 19 Sammafattisvis atas 2002 års rofessorer ha tait rudexame vid 25 års ålder och doktorsexame vid 35 års ålder, i samma äme som de är rofessorer i. Adele kvior blad 2002 års rofessorer jämförs med adele kvior blad dem som to rudexame resektive doktorsexame är de var 25 resektive 35 år amla. 10 ämesområde studeras. De 3566 ikluderade rofessorera utör 93,8 % av ladets rofessorer Estetiska äme iår ite i studie.

20 Grudexamesberäkiar Beräki av adele rofessorer som to rudexame olika år SCB redovisar rofessoreras ålder udelat å femårserioder. Ataadet om att rudexame avlades vid 25 års ålder iebär att de rofessorer som är år amla atas ha tait exame läsåre 92/93-96/97, meda de största rue, åriara, atas ha tait exame åre 67/68-71/72. Ytterliare e aroximatio örs här i att alla rofessorer över 65 års ålder atas ha tait rudexame uder samma femårseriod 57/58-61/62, trots att det är okät hur måa av dem som verklie är mella 65 och 70 år amla. Tabell Exemel å beräki av adele rofessorer i olika åldersruer och är de atas ha tait rudexame. Professorsålder 2002 Grudexame Atal rofessorer Adel i åldersru år 92/93-96/97 1 0, år 87/88-91/92 9 0, år 82/83-86/ , år 77/78-81/ , år 72/73-76/ , år 67/68-71/ , år 62/63-66/ , år- 57/58-61/ ,0250 Summa 400 1, Beräki av adele kvior som to rudexame samma år som 2002 års rofessorer Statistike över atalet kvior och mä som avlade akademisk rudexame varje läsår frå läs i i e tabell. Grudexamestabelle aedix III är sammaställd frå följade källor: Läsåre 1956/ /70 Utbildisstatistisk årsbok 1978 Läsåret 1970/71 Höskolestatistik I, 1975 Läsåre 1971/ /77 Höskola 1972/ /77 Läsåre 1977/ /93 Läsåre 1993/ /02 Tabell ur SCB:s höskolereister Tabell ur SCB:s höskolereister Grudexamesstatistike summeras i femårserioder som överesstämmer med de femårserioder uder vilka rofessorera atas ha tait rudexame. Adele kvior blad de examierade räkas ut för varje femårseriod. Kvioadelara blad de examierade uder de olika femårseriodera bidrar roortioellt till hela kvioadele utifrå adele rofessorer som atas ha tait exame uder resektive eriod. Åldersadele rofessorer multiliceras med kvioadele frå motsvarade femårseriod. Produktera frå varje eriod adderas för att skaa ett utifrå rofessoreras åldersfördeli viktat medelvärde av kvioadelar.

21 21 Tabell Exemel å beräki av kvioadele blad dem som to rudexame samtidit som 2002 års rofessorer. Grudexame A. Adel rofessorer i åldersru B. Kvioadel blad examierade % AxB = viktad kvioadel 92/93-96/97 0, ,0 0,150 87/88-91/92 0, ,0 1,46 82/83-86/87 0, ,0 3,25 77/78-81/82 0,150 60,0 9,00 72/73-76/77 0,225 45,0 10,1 67/68-71/72 0,300 40,0 12,0 62/63-66/67 0,225 35,0 7,88 57/58-61/62 0, ,0 0,750 Summa 1,00 44,6 I detta exemel är 44,6 av dem som avlade rudexame samtidit som 2002 års rofessorer kvior Doktorsexamesberäkiar Beräki av adele rofessorer som avlade doktorsexame olika år SCB redovisar rofessoreras ålder i å femårsitervall. Ataadet om att doktorsexame avlades vid 35 års ålder iebär att de rofessorer som är år amla atas ha disuterat läsåre 97/98-01/02, meda de största rue, åriara, atas ha jort det åre 77/78-81/82. Professorera mella 30 och 34 år som atas ha tait doktorsexame vid 30 års ålder atas ha disuterat 97/98-01/02. Tabell Exemel å beräki av adele rofessorer i olika åldersruer och är de atas ha avlat doktorsexame. Professorsålder 2002 Doktorsexame Atal rofessorer Adel rofessorer i åldersru år 97/98-01/02 1 0, år 97/98-01/02 9 0, år 92/93-96/ , år 87/88-91/ , år 82/83-86/ , år 77/78-81/ , år 72/73-76/ , år- 67/68-71/ ,0250 Summa 400 1,00

22 Beräki av kvioadele blad dem som disuterade samtidit som rofessorera Doktorsexamestabelle aedix III är sammaställd frå följade källor: Läsåre 1956/ /70 Utbildisstatistisk årsbok 1978 Läsåret 1970/71 Höskolestatistik I, 1975 Läsåre 1971/ /94 Läsåre 1994/ /02 Tabell 45D frå SCB Tabell ur SCB:s höskolereister Kösfördelie blad dem som avlade doktorsexame samtidit som rofessorera räkas ut å samma vis som kösfördelie blad dem som avlade rudexame samtidit med 2002 års rofessorer. Kvioadelara blad de doktorsexamierade uder de olika femårseriodera bidrar roortioellt till hela kvioadele utifrå adele rofessorer som atas ha tait exame uder resektive femårseriod. Åldersadele rofessorer multiliceras med kvioadele disuterade frå motsvarade femårseriod. Produktera frå varje eriod adderas för att skaa ett utifrå rofessoreras åldersfördeli viktat medelvärde av kvioadelar. Tabell Exemel å beräki av kvioadele blad dem som disuterade samtidit som rofessorera. Doktorsexame A. Adel rofessorer i åldersru B. Kvioadel blad disuterade % AxB = viktad kvioadel 97/98-01/02 0, ,0 0,100 97/98-01/02 0, ,0 0,900 92/93-96/97 0, ,0 1,50 87/88-91/92 0,150 25,0 3,75 82/83-86/87 0,225 20,0 4,50 77/78-81/82 0,300 15,0 4,50 72/73-76/77 0,225 10,0 2,25 67/68-71/72 0,0250 5,00 0,125 Summa 1,00 17,6 I detta exemel är adele kvior blad dem som disuterade samtidit som daes rofessorer 17,6%. Sammafattisvis redovisar SCB rofessoreras ålder i 5-årsitervall. Adele kvior av dem som to rud- resektive doktorsexame i de 10 ämesområdea uder de 5-årserioder då 2002 års rofessorer atas ha tait rud- resektive doktorsexame beräkas. Adele rofessorer som tait exame uder resektive eriod beräkas likaså. Ett utifrå rofessoreras åldersfördeli viktat medelvärde av kvioadelar beräkas för rud- och doktorsexame.

23 Arikistalet För att kua kvatifiera e evetuell ariki av mä och jämföra de mella olika äme beräkas odds ratio oddskvot/saolikhetskvot mella saolikhetera att kvior och mä staar kvar iom akademi efter rudexame. Ja väljer här att sätta mäes saolikhet i ekvatioes täljare och kvioras i ämare, varför odds ratio om mäe arikas kommer att bli större ä 1. Av edaoiska och estetiska skäl kallar ja odds ratio mä/kvior för arikistal. Tre olika arikistal ka beräkas för varje äme. Det första aer arikie mella rudexame och rofessur. Det adra aer arikie mella rudexame och doktorsexame, det tredje mella doktorsexame och rofessur. Ekvatioes kostruktio iebär att om arikistalet är lika med 1 har mä och kvior haft lika stor saolikhet att bli rofessorer. Om arikistalet är midre ä 1 har kvior haft större saolikhet ä mä att bli rofessorer. Ju läre arikistal, desto större är kvioras saolikhet jämfört med mäes. Om det är större ä 1 har mä haft större saolikhet ä kvior att bli rofessorer. Ju höre arikistal, desto större är mäes saolikhet jämfört med kvioras. Beräki av arikistalet Arikistalet mella rudexame och rofessur är e kvot mella saolikhete att e ma som tait rudexame blir rofessor och att e kvia som tait rudexame blir rofessor. Saolikhete att e ma som tait rudexame blir rofessor är i si tur e kvot mella atalet malia rofessorer och atalet mä som tait rudexame samtidit som dem. Saolikhete att e kvia som tait rudexame blir rofessor är e kvot mella atalet kvilia rofessorer och atalet kvior som tait rudexame samtidit som dem. Vi ka dock ite beräka atalet kvior och mä som to rudexame samtidit som 2002 års rofessorer med de metoder vi aväder. Eftersom atalet rudexamia ökar för varje år skulle de yre årskullaras adelar bidra oroortioerlit mycket till det totala resultatet. Detta roblem udviks är vi bara räkar med kvioadelar. Däremot ka vi beräka adele kvior och mä som tar rudexame. I dea studie ka adele kvior avädas för att räka ut arikistalet lika ära som atalet, vilket visas eda:

24 24 =arikistal rudexame - rofessur m =atal malia rofessorer k =atal kvilia rofessorer m =atal mä med rudexame k =atal kvior med rudexame m =adel malia rofessorer k =adel kvilia rofessorer m =adel mä med rudexame k =adel kvior med rudexame k m k k k m k k k m m m k m m m + = + = + = + = k m k k k m k k k m m m k m m m + = + = + = + = k k m m k k m m = = Isätti av uttrycke för m, k, m och k i ekvatioe er: k k m m k m k k m k k m m k m m = = Om d m =adel malia doktorer och d k =adel kvilia doktorer ka vi skriva formel för arikistalet rudexame - doktorsexame k k m m d d d = och arikistalet doktorsexame rofessur k k m m d d d =

25 25 Sammafattisvis beräkas tre olika arikistal för varje äme. Det första aer ariki mella rudexame och rofessur, det adra mella rudexame och doktorsexame, det tredje mella doktorsexame och rofessur. Om arikistalet är lika med 1 har mä och kvior lika stor saolikhet att avacera. Om arikistalet är midre ä 1 har kvior större saolikhet ä mä att avacera. Om arikistalet är större ä 1 har mä större saolikhet ä kvior att avacera.

26 26 4. Resultat Fiur 4.1. Arikistal för olika ämesområde. Grudexame - rofessur vit stael, rudexame - doktorsexame ljusrå stael och doktorsexame - rofessur mörkrå stael Arikistal jur lat vet tek med odo at sam hum far Arikistale varierar mella olika område, me de allra flesta är över ett. Alla arikistal över ett betyder att mä arikas å kviors bekostad. Juridik, lat- och skosbruk, veteriärmedici och tekik är de mest jämställda områdea. Iom dessa område lier arikistalet mella rudexame och rofessur uder 2,0. Juridik är det eda område där kvior arikas mella rudexame och rofessur, arikistalet till kvioras fördel blir 1,19. Det är läre ä det lästa arikistalet mella rudexame och rofessur till mäes fördel 1,36 för lat- och skosbruk. De mist jämställda områdea är samhällsveteska, humaiora, aturveteska och farmaci. Två olika möster ka urskiljas, där de största arikie iom humaiora och samhällsveteska sker mella rudexame och doktorsexame, meda de största arikie iom aturveteska och farmaci sker mella doktorsexame och rofessur. Iom medicie arikas mäe mella rudexame och rofessur, me midre ä i de ova ämda områdea. Hälfte av arikie sker mella rudexame och doktorsexame, hälfte mella doktorsexame och rofessur. Sammafattisvis har mäe arikats mella rudexame och rofessur i alla äme utom juridik. Juridik, lat- och skosbruk, veteriärmedici och tekik är de mest jämställda områdea. Farmaci, samhällsveteska, humaiora och aturveteska är de mist jämställda områdea.

27 27 Arikistal rudexame rofessur Fiur 4.2. Arikistal rudexame - rofessur för olika ämesområde. 7 6,72 6 Arikistal rudexame-rofessur ,36 1,38 1,47 2,54 3,20 3,93 4,64 4, ,842 jur lat vet tek med odo at sam hum far Mella rudexame och rofessur arikas mäe i alla område utom juridik. Där arikas kvior, me midre ä mäe ör i åot aat område. Juridik är alltså det mest jämställda ämesområdet, där det är 1,19 åer mer saolikt att e kvia som tait rudexame samtidit som 2002 års rofessorer är rofessor ä att hees malia studiekamrat är det. Ytterliare tre ämesområde lat- och skosbruk, veteriärmedici och tekik är också relativt jämställda, äve om mäe där arikas åot mella rudexame och rofessur. Där är det 1,36, 1,38 resektive 1,47 åer större saolikhet att e ma som tait rudexame samtidit som 2002 års rofessorer är rofessor ä att has kvilia studiekamrat är det. Iom alla adra ämesområde har mäe arikats starkt mella rudexame och rofessur. Iom medici är det 2,54 åer mer saolikt att e ma som tait rudexame samtidit som 2002 års rofessorer är rofessor ä att has kvilia studiekamrat är det, blad odotoloera är motsvarade siffra 3,20. Arikistalet mella rudexame och rofessur i aturveteska är 3,93. De tre mist jämställda ämesområdea är samhällsveteska, humaiora och farmaci. Där är det 4,64, 4,78, resektive 6,72 åer större saolikhet att e ma som tait rudexame samtidit som 2002 års rofessorer är rofessor ä att has kvilia studiekamrat är det. Sammafattisvis har mäe arikats mella rudexame och rofessur i alla område utom juridik. Arikie är modest iom lat- och skosbruk, veteriärmedici och tekik. Farmaci, humaiora, samhällsveteska och aturveteska uvisar amärkisvärt höa arikistal.

28 28 Arikistal rudexame doktorsexame Fiur 4.3. Arikistal rudexame doktorsexame för olika ämesområde. 3,5 3,12 Arikistal rudexame-doktorsexame 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0,888 1,30 1,48 1,63 1,68 1,78 1,97 2,38 2,9 0 tek lat jur med at vet far odo sam hum Mäe har arikats mella rudexame och doktorsexame i alla äme utom tekik. Där har kviora arikats e ai, dock midre ä mäe arikats i åot aat äme. Tekik är alltså det mest jämställda området sett till hur stor adel av kvior och mä med rudexame som disuterar. Äve lat- och skosbruk och juridik med arikistal å 1,30 resektive 1,48 är relativt jämställda med avseede å adele kvior och mä som disuterar. De två mist jämställda områdea sett till detta karriärste är samhällsveteska och humaiora. Där är det 2,90 resektive 3,12 åer mer saolikt att e ma som tait rudexame samtidit som 2002 års rofessorer har disuterat ä att has kvilia studiekamrat har jort detsamma. Äve iom odotoloi med ett arikistal å 2,38 är de malia arikie tydli mella rud- och doktorsexame. Sammafattisvis har mäe arikats mella rudexame och doktorsexame i alla äme utom tekik. De största arikie har skett iom odotoloi, samhällsveteska och humaiora.

29 29 Arikistal doktrosexame rofessur Fiur 4.4. Arikistal doktorsexame rofessur för olika område. 3,5 3,42 3 Arikistal doktorsexame-rofessur 2,5 2 1,5 1 0,5 0,571 0,776 1,05 1,34 1,53 1,56 1,60 1,65 2,34 0 jur vet lat odo hum med sam tek at far Mäe arikas mella doktorsexame och rofessur i alla ämesområde utom två, veteriärmedici och juridik. Lat- och skosbruk är det mest jämställda området är det äller de disuterades chas till rofessurer. Där är arikistalet ästa 1, det är lika stor saolikhet att e ma och e kvia som disuterat samtidit som 2002 års rofessorer själv är rofessor. Iom odotoloi, humaiora, medici, samhällsveteska och tekik är det mella 1,34 och 1,65 åer mer saolikt att e ma som disuterat samtidit som 2002 års rofessorer är rofessor ä att e kvia som disuterat uder samma eriod är det. Räkar ma om arikistalet för juridik blir det 1,75 till kvioras fördel, det för veteriärmedici blir 1,29. Det är aturveteska och farmaci som är mist jämställda sett till de disuterade kvioras saolikhet att ha rofessurer. Där är det 2,34 resektive 3,42 åer mer saolikt att e ma som disuterat samtidit som 2002 års rofessorer själv är rofessor ä att e kvia som disuterat uder samma eriod är det. Sammafattisvis har mäe arikats mella doktorsexame och rofessur i alla äme utom juridik och veteriärmedici. Iom lat- och skosbruk är arikie mycket lite. Naturveteska och farmaci har höst ariki av mä mella doktorsexame och rofessur.

30 Tekik Fiur Adel av rudexamia heldrae lije resektive doktorsexamia streckad lije som taits av kvior i tekik i Sverie , ,9 Adel kvior % ,1 5 3,59 6,28 Grudexamia 1,89 Doktorsexamia 0 År Fiure visar adele kvior blad dem som tait ut rudexame i tekik civiliejör, tekoloie maister, höskoleiejör, arkitekt resektive doktorsexame tekoloie doktor vid sveska höskolor uder tide Adele kvior blad dem som tait rudexame har ökat frå 3,59% uder de första tioårseriode till 24,7% uder de sista femårseriode Adele kvior blad de disuterade har ökat frå 1,89% uder eriode till 20,9% uder eriode Atalet rofessorer i tekik vid sveska höskolor och deras åldersfördeli visas i tabell Tabell Åldersfördeli blad rofessorera iom tekik Åldersklass Atal rofessorer Atal kvior Adel rofessorer i åldersklass år 4 0, år , år , år , år , år , år , år ,0311 Summa ,00 Det fas 805 rofessorer i tekik i Sverie 2002, av dem var 45 kvior. Kviora utjorde 5,59% av rofessorera, mäe 94,4%.

31 Grudexame tekik I tabell redovisas adele kvior blad dem som to rudexame uder de femårserioder då 2002 års rofessorer i tekik atas ha tait rudexame. Dessa kvioadelar viktas utifrå adele rofessorer som atas ha tait rudexame uder e viss femårseriod. De viktade kvioadelara summeras för att få fram de sammalada adele kvior blad dem som tait rudexame samtidit som 2002 års rofessorer i tekik. Tabell Beräki av adel kvior vid rudexame, tekik. Åldersklass Grudexame år Adel rofessorer i åldersklass Adel kvior vid rudexame Viktad kvioadel år 92/93-96/97 0, ,7 0, år 87/88-91/92 0, ,2 0, år 82/83-86/87 0,120 12,8 1, år 77/78-81/82 0,168 8,93 1, år 72/73-76/77 0,206 8,14 1, år 67/68-71/72 0,253 5,77 1, år 62/63-66/67 0,163 4,50 0, år - 57/58-61/62 0,0311 2,20 0,0684 Summa 1,00 7,99 Adele kvior som to rudexame samtidit som 2002 års rofessorer iom tekik var 7,99%. Adele mä var 100-7,99 92,0%. Isatt i formel för arikistal rudexame - rofessur er detta: tek 94,4 7,99 = = 1,47 92,0 5,59 Arikistalet mella rudexame och rofessur iom tekik är 1,47. Det är 1,47 åer större saolikhet att e ma som tait rudexame iom tekik uder samma eriod som daes tekikrofessorer jorde det är rofessor ä att has kvilia studiekamrat är det.

32 Doktorsexame tekik Tabell visar adele kvior blad dem som avlade tekoloie doktorsexame uder de femårserioder som 2002 års rofessorer jorde det. Kvioadele disuterade uder resektive femårseriod multiliceras med adele rofessorer som atas ha disuterat uder samma eriod för att få fram e viktad kvioadel. De viktade kvioadelara adderas för att få fram adele kvior blad dem som disuterade samtidit som 2002 års tekikrofessorer. Tabell Beräki av adel kvior vid doktorsexame, tekik. Åldersklass Doktorsexame år Adel rofessorer i åldersklass Adel kvior vid doktorsexame Viktad kvioadel år 97/98-01/02 0, ,9 0, år 97/98-01/02 0, ,9 1, år 92/93-96/97 0,120 18,6 2,23 87/88-91/ år 0,168 11,6 1, år 82/83-86/87 0,206 7,84 1, år 77/78-81/82 0,253 4,58 1, år 72/73-76/77 0,163 4,21 0, år - 67/68-71/72 0,0311 1,29 0,0401 Summa 1,00 8,90 Adele kvior som to doktorsexame samtidit som 2002 års rofessorer iom tekik var 8,90%. Adele mä var 100-8,90 91,1%. Isatt i formel för arikistal doktorsexame - rofessur er detta: d tek 94,4 8,90 = = 1,65 91,1 5,59 Arikistalet mella doktorsexame och rofessur iom tekik är 1,65. Det är 1,65 åer mer saolikt att e ma som disuterat samtidit som 2002 års tekikrofessorer är rofessor ä att e kvia som disuterat uder samma eriod är det. Det tredje arikistalet, mella rudexame och doktorsexame, blir: d tek = 91,1 92,0 7,99 = 0,888 8,90 Arikistalet mella rudexame och doktorsexame i tekik är 0,888. Det iebär att tekikkviora, ite tekikmäe, arikas mella rudexame och doktorsexame. Det är 1,13 1/0,888 åer höre saolikhet att e kvia som to rudexame samtidit som 2002 års tekikrofessorer ska ha disuterat ä att hees malia studiekamrat ska ha jort det. Sammafattisvis är arikistale iom tekik 1,47 mella rudexame och rofessur, 1,65 mella disutatio och rofessur och 0,888 mella rudexame och disutatio.