Svar på motion om trygghetsboende, från Roger Larsson (KB) och Agnetha Ernegård (KB)

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:267 Svar på motion om trygghetsboende, från Roger Larsson (KB) och Agnetha Ernegård (KB) Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att alla byggbolag måste ges möjlighet att på samma villkor lägga anbud på mark som försäljs av kommunen för bostadsbyggande ansöka om planläggning på privatägd mark Sammanfattning Ledamöterna Roger Larsson (KB) och Agnetha Ernegård (KB) väcker i skrivelse 8 juni 2015 motion om trygghetsboende för så kallade Bovieran, som är bostäder i bostadsrättsform för 55+. Kungsbackaborna yrkar i sin motion att Kungsbacka kommun undersöker de planmässiga möjligheter att bygga Bovieran i våra olika kommundelar, samt försöka påverka byggbolagen att bygga detta. Bovieran är ett färdigt koncept seniorbostäder med inbyggd atriumgård. Privata företag eller specifika organisationer ska inte särbehandlas för byggnation i kommunen. Kommunen arbetar kontinuerligt för att utreda och planlägga för bland annat seniorbostäder på olika platser i kommunen. Alla byggbolag, inklusive Bovieran, är välkomna att lägga anbud på mark som försäljs av kommunen för bostadsbyggande, eller att ansöka om planläggning på privatägd mark. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsens förvaltning Angelica Lucaci angelica.lucaci@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Agnetha Ernegård (KB) Roger Larsson (KB) Klicka här för att ange text. Angelica Lucaci Exploateringsingenjör

3 Motion angående trygghetsboende Allt som oftast och inte minst nu i budgettider så diskuteras trygghet och byggande av bostäder. Ibland kommer detta i kombination i form av trygghetsbostäder för äldre. Ålder för dessa kan variera från 55+ till 70+. Alliansen skriver i sitt budgetförslag att de försöker påverka byggbolagen att satsa på trygghetsboende för våra 70+. Vi från Kungsbackaborna tycker att satsningen är bra men man skall inte behöva vänta tills man är 70+. Det borde vara upp till var och en efter 55+ att få välja denna boendeform. Det finns olika lösningar på detta såsom hyresrätt, bostadsrätt etc. En fantastisk lösning på detta är det relativt unika konceptet Bovieran som drivs som bostadsrätt. Bovieran har det mesta som folk önskar sig när de av olika själ vill förändra och förenkla sitt boende i den övre tonåren. På de platser som det har byggts är det väldigt uppskattat och på de platser som är på gång är förväntan stor. För att vi som kommun även skall ge Kungsbackaborna möjlighet att få njuta och ta del av denna sociala boendeform så vill vi som parti enligt nedanstående yrkande. Fördelen med Bovieran är inte enbart till glädje för de boende. Det är också till stor glädje för dem som arbetar inom vård och omsorg. När behovet uppstår, kan de ge service till flera utan att behöva åka runt i bil. Det ger mer tid till den behövande och mindre tid på vägarna. Miljömässigt och effektivt. Kungsbackaborna yrkar att Kungsbacka kommun undersöker de planmässiga möjligheter att bygga Bovieran i våra olika kommundelar, samt försöka påverka byggbolagen att bygga detta Roger Larsson Kb. Agnetha Ernegård Ps! Som information om vad Bovieran är bifogas en broschyr till motionen och en till varje gruppledare. Totalt åtta stycken Ds!

4 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Motion om boende för äldre på Furubergsvägen 14 från Roger Larsson (KB) KS/2015: Beslut Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning. Sammanfattning Ledamoten Roger Larsson (KB) väcker i skrivelse 18 november 2015 motion om boende för äldre på Furubergsvägen 14, Bukärrsgården. Vi har på ett skandalöst sätt och på osanna grunder, utan uppsägning av personliga hyresavtal, indirekt tvingat äldre personer att flytta från ett tryggt och uppskattat boende på Furubergsvägen 14. Detta förfaringssätt och resultatet för de gamla kommer att diskuteras i ett annat sammanhang. När nu skadan ändå har skett och lägenheterna snart är tomma blir det ett utmärkt tillfälle att göra en renovering av lägenheterna. Renoveringen bör göras med omdöme så att Furubergsvägen 14 blir ett ännu bättre boende för de äldre och en bättre arbetsmiljö för personalen, fram tills vi har byggt ett nytt och tidsenligt äldreboende i Särö, som då ersätter Furubergsvägen 14. Kungsbackaborna yrkar Att boendet på Furubergsvägen 14 renoveras med omdöme så att boende och verksamhet kan underlättas, fram tills vi har ett ersättningsboende i Särö. Att efter renoveringen skall de som tvingats flytta, i samråd med anhöriga, få erbjudande att komma tillbaka. Resterande lägenheter erbjuds till övriga sökande. Beslutsunderlag Motion, Proposition Ordförande ställer proposition på om motionen kan överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning och finner det bifallet. Expedierat/bestyrkt

5 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutet skickas till KSAU Expedierat/bestyrkt

6 Motion till Kommunfullmäktige i Kungsbacka Boende för äldre på Furubergsvägen 14, Bukärrsgården. Vi har på ett skandalöst sätt och på osanna grunder, utan uppsägning av personliga hyresavtal, indirekt tvingat äldre personer att flytta från ett tryggt och uppskattat boende på Furubergsvägen 14. Detta förfaringssätt och resultatet för de gamla kommer att diskuteras i ett annat sammanhang. När nu skadan ändå har skett och lägenheterna snart är tomma blir det ett utmärkt tillfälle att göra en renovering av lägenheterna. Renoveringen bör göras med omdöme så att Furubergsvägen 14 blir ett ännu bättre boende för de äldre och en bättre arbetsmiljö för personalen, fram tills vi har byggt ett nytt och tidsenligt äldreboende i Särö, som då ersätter Furubergsvägen 14. Kungsbackaborna yrkar Att boendet på Furubergsvägen 14 renoveras med omdöme så att boende och verksamhet kan underlättas, fram tills vi har ett ersättningsboende i Särö. Att efter renoveringen skall de som tvingats flytta, i samråd med anhöriga, få erbjudande att komma tillbaka. Resterande lägenheter erbjuds till övriga sökande Roger Larsson Kb

7 Motion Kungsbacka tar ansvar för klimatet Medan vi har kommunfullmäktige i december 2015 pågår de internationella klimatförhandlingarna i Paris. Klimatet styrs inte bara av internationell och nationell politik. Även politiken i Kungsbacka har effekter. Med den takt och på det sätt motioner brukar besvaras så kommer den här upp i fullmäktige någon gång 2017 och besvaras med att det mesta fungerar. Det är Miljöpartiets förhoppning att vi nu skall nå längre! Läser du detta och är politiker i majoriteten: Varsågod! Tag förslagen och gör till dina egna förslag. Anser du att besluten redan har fattats så öka takten för att få dem verkställda. Tycker du inte förslagen är bra: Hitta på något annat för att rädda klimatet. Mistra Urban Futures, ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling, har genom ett av sina projekt gjort en analys av den klimatbelastning som olika typkategorier av människor genererar. Det finns inga data för Kungsbackas invånare men om vi antar att vi har en klimatpåverkan motsvarande en mix av Alingsåsbon och Askimsbon så genererar vi omkring 10 ton koldioxidekvivalenter årligen. Olika vetenskapliga beräkningar har kommit fram till att en långsiktigt hållbar nivå utsläpp av växthusgaser ligger någonstans mellan 1-2 ton per person och år. Du kan inte längre äta hela kakan! Du får bara äta 10-20%. Detta går att nå genom en kombination av effektiviseringar, teknikutveckling och beteendeförändring. Flera av de klimatmål som satts upp globalt, i EU och i Sverige har glädjande nog redan uppnåtts. Sveriges mål om 50% förnybar energi till år 2020 är ett sådant exempel. Miljöpartiet menar att det är Kungsbacka kommuns skyldighet att bidra till att kraftigt minska klimatpåverkan. De blygsamma lokala mål som nu gäller nås inte! De är inte ens i närheten av att vara tillräckliga. De nuvarande målen är: Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska (blinkar rött i uppföljningarna). Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska (mätt enbart på tjänstebilar). 1(3)

8 Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka. (Observera antal, inte andel. Kungsbacka har ett bilberoende motsvarande genomsnittet i USA). Vi föreslår därför följande: Kommunens egen organisation 1. Kommunen som arbetsgivare ställer krav på att ersätta fysiska resor med virtuella möten, i kombination med vägledning för dem som känner sig osäkra på att använda Skype, telefonmöten etc. 2. Kommunen som arbetsgivare uppmuntrar till distansarbete för personal som har arbetsuppgifter där det är möjligt. 3. Kommunen inför tydliga och väl kommunicerade riktlinjer i kombination med uttalad kultur på kommunens arbetsplatser att i första hand resa med cykel, tåg och buss där arbetsuppgifterna så medger. Fysiska möten ska förläggas i tid och rum så att det är möjligt för så många deltagare som möjligt att resa med kollektivtrafik. 4. Kommunen växlar över till enbart el- och gasbilar i bilpoolen i ett bokningssystem som inte bara möjliggör samåkning utan även uppmanar till det. 5. Kommunen (fortsätter) köpa 100% förnybar energi till de egna verksamheterna och fastigheterna, helst inte bara vattenkraft utan även sol och vind. 6. Kommunen installerar solceller på alla kommunala tak med bra sollägen, eller upplåter taken till andra aktörer. 7. Kommunen serverar mer vegetarisk mat, och animalier med låg klimatpåverkan. 8. Kommunens personal uppmuntras att inkomma med förslag som minskar klimatpåverkan. Kommunen som samhällsbyggare 9. Kommunen planerar bostäder och verksamheter så att det inte behövs så mycket resor i vardagen. 10. Kommunen blir mer aktiv i att locka företag som vill etablera sig dit det går att resa till och från jobbet. Kommunen börjar äga mer mark själv så att möjligheterna blir större än när man bara förlitar sig på marknaden. 11. Kommunen blir mer näringslivsvänlig, även för de som har små företag hemma. Nuvarande bredbandsstrategi att kommunens bredband bara erbjuds där inga privata aktörer visar intresse, är ohållbar för att nå de nationella målen om bredbandsanslutning. 12. Kommunen bygger så att gångtrafikanter prioriteras högst, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. 13. Kommunen styr undan bilar från centrala Kungsbacka med hjälp av parkeringsavgifter. 14. Kommunen verkar för att uppmuntra sociala företag för cykeluthyrning/utlåning. 15. Kommunen utvecklar den anropsstyrda trafiken (Närtrafiken) och gör den känd, så att det blir möjligt att resa hållbart även en bit bort från linjetrafiken. 16. Kommunen bygger ut cykelbanor och även underhåller dem så att de är grus- löv- is- och snöfria året om. 17. Kommunen arbetar mer aktivt för att kollektivtrafiken blir prisvärd inom Kungsbacka och mellan kranskommunerna. I första hand ska detta lösas med regionens budget, men kommunen måste överväga att göra tillköp av kollektivtrafik, både linjer och taxeutjämningar. 18. Kommunen tillämpar de möjligheter till gratis resor för barn, ungdomar och äldre som 2(3)

9 erbjuds i prissystemet hos Västtrafik. 19. Kommunen aktivt arbetar för en expressbuss från Gottskär-Göteborg (Onsalaexpress). 20. Kommunen ser till att det byggs pendelparkering i tillräcklig omfattning för både cykel- och bil. 21. Kommunen verkar för en utbyggnad av kapaciteten på järnvägen. Fler spår kräver mer mark och där behöver kommunen vara aktiv. Miljöpartiet de gröna Emma Vildstrand, Eva Ringdahl, Maria Losman, Clas Rosander 3(3)

10 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Motion om Kungsbackas ansvar för klimatet från Emma Vildstrand (MP), Eva Ringdahl (MP), Maria Losman (MP) och Clas Rosander (MP) KS/2015: Beslut Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning. Sammanfattning Ledamöterna Emma Vildstrand, Eva Ringdahl, Maria Losman, Clas Rosander (MP) väcker i skrivelse 29 november 2015 motion om Kungsbackas ansvar för klimatet. Medan vi har kommunfullmäktige i december 2015 pågår de internationella klimatförhandlingarna i Paris. Klimatet styrs inte bara av internationell och nationell politik. Även politiken i Kungsbacka har effekter. Med den takt och på det sätt motioner brukar besvaras så kommer den här upp i fullmäktige någon gång 2017 och besvaras med att det mesta fungerar. Det är Miljöpartiets förhoppning att vi nu skall nå längre! Läser du detta och är politiker i majoriteten: Varsågod! Tag förslagen och gör till dina egna förslag. Anser du att besluten redan har fattats så öka takten för att få dem verkställda. Tycker du inte förslagen är bra: Hitta på något annat för att rädda klimatet. Mistra Urban Futures, ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling, har genom ett av sina projekt gjort en analys av den klimatbelastning som olika typkategorier av människor genererar. Det finns inga data för Kungsbackas invånare men om vi antar att vi har en klimatpåverkan motsvarande en mix av Alingsåsbon och Askimsbon så genererar vi omkring 10 ton koldioxidekvivalenter årligen. Olika vetenskapliga beräkningar har kommit fram till att en långsiktigt hållbar nivå utsläpp av växthusgaser ligger någonstans mellan 1-2 ton per person och år. Du kan inte äta hela kakan längre. Du får bara äta 10-20%. Detta går att nå genom en kombination av effektiviseringar, teknikutveckling och beteendeförändring. Flera av de klimatmål som satts upp globalt, i EU och i Sverige har glädjande nog redan uppnåtts. Sveriges mål om 50% förnybar energi till år 2020 är ett sådant exempel. Miljöpartiet menar att det är Kungsbacka kommuns skyldighet att bidra till att kraftigt minska Expedierat/bestyrkt

11 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum klimatpåverkan. De blygsamma lokala mål som nu gäller nås inte! De är inte ens i närheten av att vara tillräckliga. De nuvarande målen är: Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska (blinkar rött i uppföljningarna). Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska (mätt enbart på tjänstebilar). Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka. (Observera antal, inte andel. Kungsbacka har ett bilberoende motsvarande genomsnittet i USA). Vi föreslår därför följande: Kommunens egen organisation 1. Kommunen som arbetsgivare ställer krav på att ersätta fysiska resor med virtuella möten, i kombination med vägledning för dem som känner sig osäkra på att använda Skype, telefonmöten etc. 2. Kommunen som arbetsgivare uppmuntrar till distansarbete för personal som har arbetsuppgifter där det är möjligt. 3. Kommunen inför tydliga och väl kommunicerade riktlinjer i kombination med uttalad kultur på kommunens arbetsplatser att i första hand resa med cykel, tåg och buss där arbetsuppgifterna så medger. Fysiska möten ska förläggas i tid och rum så att det är möjligt för så många deltagare som möjligt att resa med kollektivtrafik. 4. Kommunen växlar över till enbart el- och gasbilar i bilpoolen i ett bokningssystem som inte bara möjliggör samåkning utan även uppmanar till det. 5. Kommunen (fortsätter) köpa 100% förnybar energi till de egna verksamheterna och fastigheterna, helst inte bara vattenkraft utan även sol och vind. 6. Kommunen installerar solceller på alla kommunala tak med bra sollägen, eller upplåter taken till andra aktörer. 7. Kommunen serverar mer vegetarisk mat, och animalier med låg klimatpåverkan. Expedierat/bestyrkt

12 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kommunens personal uppmuntras att inkomma med förslag som minskar klimatpåverkan. Kommunen som samhällsbyggare 9. Kommunen planerar bostäder och verksamheter så att det inte behövs så mycket resor i vardagen. 10. Kommunen blir mer aktiv i att locka företag som vill etablera sig dit det går att resa till och från jobbet. Kommunen börjar äga mer mark själv så att möjligheterna blir större än när man bara förlitar sig på marknaden. 11. Kommunen blir mer näringslivsvänlig, även för de som har små företag hemma. Nuvarande bredbandsstrategi att kommunens bredband bara erbjuds där inga privata aktörer visar intresse, är ohållbar för att nå de nationella målen om bredbandsanslutning. 12. Kommunen bygger så att gångtrafikanter prioriteras högst, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. 13. Kommunen styr undan bilar från centrala Kungsbacka med hjälp av parkeringsavgifter. 14. Kommunen verkar för att uppmuntra sociala företag för cykeluthyrning/utlåning. 15. Kommunen utvecklar den anropsstyrda trafiken (Närtrafiken) och gör den känd, så att det blir möjligt att resa hållbart även en bit bort från linjetrafiken. 16. Kommunen bygger ut cykelbanor och även underhåller dem så att de är gruslöv- is- och snöfria året om. 17. Kommunen arbetar mer aktivt för att kollektivtrafiken blir prisvärd inom Kungsbacka och mellan kranskommunerna. I första hand ska detta lösas med regionens budget, men kommunen måste överväga att göra tillköp av kollektivtrafik, både linjer och taxeutjämningar. 18. Kommunen tillämpar de möjligheter till gratis resor för barn, ungdomar och äldre som 3(3) erbjuds i prissystemet hos Västtrafik. 19. Kommunen aktivt arbetar för en expressbuss från Gottskär-Göteborg (Onsalaexpress). 20. Kommunen ser till att det byggs pendelparkering i tillräcklig omfattning för både cykel- och bil. Expedierat/bestyrkt

13 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kommunen verkar för en utbyggnad av kapaciteten på järnvägen. Fler spår kräver mer mark och där behöver kommunen vara aktiv. Beslutsunderlag Motion, Proposition Ordförande ställer proposition på om motionen kan överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning och finner det bifallet. Beslutet skickas till KSAU Expedierat/bestyrkt

14 Kommunstyrelsen Revisionsrapport Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv Kommunrevisionen har vid sitt möte den 16 november 2015 antagit bifogad revisionsrapport. Granskningens syfte har varit att bedöma om granskade nämnder säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och/eller fortsatta studier. Granskningen har avsett Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning och Nämnden för Funktionsstöd. 1 (1) Datum Av granskningen framkommer att elever på de nationella programmen vid gymnasiesärskolan inte alltid kan erbjudas arbetsplatsförlagt lärande (APL) i 22 veckor, vilket är ett krav enligt gymnasieförordningen. Av granskningen framkommer också att det är svårt att hitta APL-platser, särskilt inom kommunens verksamheter. Enligt revisionen berör frågan om praktikplatser för gymnasiesärskolans elever kommunen som helhet. Rapporten översänds därför även till kommunstyrelsen med önskemål om svar på: Vilka kommungemensamma åtgärder ser kommunstyrelsen att det är möjligt att vidta utifrån ovan? Svar önskas elektroniskt till kommunrevision@kungsbacka.se, senast den 10 mars För revisorerna i Kungsbacka kommun Birgitta Litsegård Christine Lindeberg Kommunrevisionens ordförande Vice ordförande kommunrevisionen uniform KUB100 v 1.0, Kommunrevision Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx Fax kommunrevision@kungsbacka.se

15 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2015 Kungsbacka kommun Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv

16 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Förberedelser och individanpassningar Förberedande arbete på gymnasiesärskolorna Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildningens uppföljning Samarbete med andra aktörer Uppföljning av elever efter avslutade studier Samlad bedömning Slutsatser Svar på revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer...17 Bilaga 1. Bakgrund till granskningen...18 Bilaga 2. Revisionskriterier...20 Bilaga 3. Källförteckning...22 Intervjuade funktioner...22 Dokumentförteckning...22 Bilaga 4. Gymnasiesärskolan

17 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY granskat hur berörda nämnder säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och/eller fortsatta studier. Granskningen avser nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning samt nämnden för funktionsstöd. Granskningen visar att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning i huvudsak har säkerställt att gymnasiesärskolorna bedriver ett ändamålsenligt arbete för att på ett individanpassat sätt förbereda eleven för yrkesliv och fortsatta studier. Gymnasiesärskolorna har rutiner kopplade till arbetet. Granskningen visar att rutindokumenten kan utvecklas samt att rutiner och ansvarsfördelning inte har anpassats till ett förändrat uppdrag för studie- och yrkesvägledaren. Det framgår att det inte görs någon systematisk uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskolan. I granskningen bedöms att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever följs upp i enlighet med samverkansavtalet för gymnasiesärskolan inom Göteborgs Regionen. Flera intervjuade upplever det som svårt att hitta platser för arbetsplatsförlagt lärande, särskilt inom kommunens verksamheter. Det framgår även att elever på de nationella programmen inte alltid möjlighet att genomföra 22 veckors APL vilket inte når kraven enligt gymnasieförordningen. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör tillse att det finns rutiner som beskriver samtliga aktiviteter gymnasiesärskolorna genomför som syftar till att på ett individanpassat sätt förbereda eleven inför yrkesliv och fortsatta studier. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att gymnasiesärskolornas rutiner samt roll- och ansvarsfördelning är uppdaterade utifrån studie- och yrkesvägledarens uppdrag. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör följa upp vad som framkommit angående svårigheterna att ta fram APL-platser inom kommunens verksamheter och i samverkan med andra nämnder säkerställa att APL kan erbjudas till samtliga elever. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning samt nämnden för funktionsstöd bör säkerställa att roller och ansvar avseende samverkan mellan gymnasiesärskolorna och daglig verksamhet tydliggörs och dokumenteras. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen samt att det finns rutiner för detta. Nämnden för funktionsstöd bör följa upp bristen på stöd i arbetslivet som påtalats för gymnasiesärskoleelever efter avslutad skolgång. 2

18 Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever följs upp efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning i enlighet med samverkansavtalet inom GR. 3

19 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunrevisionen har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är väsentligt att granska hur berörda nämnder arbetar med att förbereda elever vid gymnasiesärskolan inför arbetsliv och/eller fortsatta studier. Bakgrunden till granskningen beskrivs närmare i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med denna granskning är att bedöma om granskade nämnder säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och/eller fortsatta studier. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor: Hur säkerställer berörda nämnder att gymnasiesärskolan arbetar på ett individanpassat sätt för att förbereda eleven på yrkesliv och/eller fortsatta studier efter gymnasietiden? Hur följer berörda nämnder upp gymnasiesärskolans verksamhet? Vilket samarbete sker mellan gymnasiesärskolan och andra aktörer (t.ex. andra verksamheter i kommunen, näringslivet och Arbetsförmedling)? I vilken utsträckning genomförs uppföljning av andel elever från gymnasiesärskolan som går vidare till yrkesliv, fortsatta studier eller alternativ sysselsättning? 2.3. Avgränsning Granskningen har omfattat: Nämnden för Gymnasie och vuxenutbildning Nämnden för Funktionsstöd 2.4. Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterierna beskrivs i bilaga Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Intervjuade samt dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 4

20 3. Förberedelser och individanpassningar I detta kapitel beskrivs resultat av genomförd granskning utifrån de iakttagelser vi bedömer som mest relevanta utifrån vad som framkommit i granskningen. För varje iakttagelse framgår en beskrivning av vår bedömning och därefter en beskrivning av underlagen för bedömningen. Avsnitt Våra iakttagelser 3.1 Gymnasiesärskolorna arbetar individanpassat för att förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Detta görs bland annat genom individuella studieplaner, praktik och arbetsplatsförlagt lärande (APL). Det finns rutiner kopplade till det förberedande arbetet. För flera av aktiviteterna i rutindokumenten saknas beskrivning av aktivitetens syfte och innehåll. Arbete och rutiner på gymnasiesärskolorna är inte helt anpassat till ett förändrat uppdrag för studie- och yrkesvägledarens (SYV). Det upplevs som svårt att hitta APL-platser, särskilt inom kommunens verksamheter. Elever på de nationella programmen kan inte alltid erbjudas 22 veckors APL Nämnden följer löpande upp gymnasiesärskolornas verksamhet genom verksamhetsråd 1 och årligen i form av kvalitetsrapport och årsredovisning. Verksamhetsförträdarna upplever att uppföljningen kan utvecklas så att gymnasiesärskolans verksamhet ges mer utrymme och beskrivs bättre. Granskningen visar att gymnasiesärskolorna arbetar aktivt med att samverka med andra aktörer. Intervjuade anser att det saknas tillräckliga stödstrukturer för eleverna efter fullgjord skolgång. 3.4 Av granskningen framgår att det inte görs någon systematisk uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskoleutbildning. Det inte är tydligt vem som innehar ansvaret för uppföljningen Förberedande arbete på gymnasiesärskolorna I nedanstående avsnitt behandlas frågorna om hur berörda nämnder säkerställer att gymnasiesärskolan arbetar på ett individanpassat sätt för att förbereda eleven på yrkesliv och/eller fortsatta studier samt hur berörda nämnder följer upp gymnasiesärskolans verksamhet Vår bedömning Av både skollag och läroplan för gymnasiesärskolan framgår krav på att gymnasiesärskolan ska ha en för eleverna anpassad utbildning som ger en god grund för yrkesverksamhet. Granskningen visar att gymnasiesärskolorna arbetar för att på ett individanpassat sätt 1 Verksamhetsrådet träffas en gång per termin. I verksamhetsrådet deltar verksamhetsföreträdare för de båda gymnasiesärskolorna och introduktionsprogrammen samt två utvalda representanter från nämnden. 5

21 förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Detta görs bland annat genom individuella studieplaner, praktik och APL. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning i huvudsak har säkerställt att gymnasiesärskolorna bedriver ett ändamålsenligt arbete för att på ett individanpassat sätt förbereda eleven för yrkesliv och fortsatta studier. På respektive gymnasiesärskola finns rutiner som syftar till att förbereda elever för yrkesliv och fortsatta studier. Utöver vad som framgår i rutinerna genomför skolorna ytterligare aktiviteter. Granskningen visar att det i flera fall i rutindokumenten saknas beskrivning av aktiviteternas syfte och innehåll. I granskningen framkommer också att rutiner och ansvarsfördelning inte har anpassats till ett förändrat uppdrag för SYV vilket bland annat är synligt i samarbetet med daglig verksamhet (DV). Vi bedömer att nämnden bör tillse att rutinerna utvecklas och dokumenteras. Vi bedömer att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att roller och ansvar tydliggörs och dokumenteras. Enligt intervjuade på Elof Lindälvs gymnasium är det svårt att hitta APL-platser och särskilt svårt inom kommunens verksamheter. Uppföljningen av APL-platserna är inte enhetlig och utvärderingarna av desamma sammanställs inte. Granskningen visar att skolan inte alltid kan erbjuda 22 veckors APL för samtliga elever. Nämnden för gymnasie-och vuxenutbildning bör säkerställa att elever kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen samt att det finns rutiner för detta Underlag för bedömning Gymnasiesärskolor I Kungsbacka kommun finns två kommunala gymnasiesärskolor, Elof Lindälvs och Aranäs gymnasium. Båda dessa skolor bedriver verksamhet som grundas på skollag och läroplan utöver de uppdrag som utgår från kommunfullmäktige och nämnd. Gymnasiesärskolan är frivillig och vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Utbildningen är fyraårig och bedrivs inom ramen för nationella, specialutformade eller individuella program. På Aranäs gymnasium går elever som tillhör det individuella programmet och som inom ramen för detta i huvudsak erbjuds praktik inom DV 2. På Elof Lindälvs gymnasium erbjuds utbildning inom fyra nationella program. Dessa elever har APL. Av intervjuerna framgår att fram till 2014 var en särskild SYV knuten till gymnasiesärskolorna. Enligt flera av de intervjuade arbetade denna SYV utifrån ett brett uppdrag med både vägledning och flera administrativa uppgifter. Till stöd för SYV:s uppdrag fanns rutinen SYV:s uppdrag utifrån gys-elevernas behov 3. 2 Alla nationella program inom gymnasiesärskolan ska enligt gymnasieförordningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande (APL) i minst 22 veckor. Vid de individuella programmen kan eleven ha praktik om rektor bedömer att det är bra för eleven. 3 Det framgår inte av dokumentet hur det är antaget. Av intervju framgår att rutinen för SYV:s uppdrag är utarbetad av rektor på Elof Lindälv. 6

22 Sedan 2014 har SYV:s uppdrag renodlats enligt enhetschef för vägledning på Kompetenscentrum 4. SYV:s uppdrag har enligt uppgift numera fokus på individanpassad vägledning och mindre på administrativa uppgifter. Kompetenscentrum har tagit fram en uppdragsbeskrivning utifrån det renodlade uppdraget. I och med förändringen finns inte längre en särskild SYV för gymnasiesärskolan. Flera av de intervjuade menar att detta har resulterat i att SYV:s nuvarande uppdrag är för snävt och inte längre anpassat till gymnasiesärskoleelevernas behov. Förändringen i kombination med personalomsättning på SYV-funktionen beskrivs ha resulterat i en mer otydlig roll- och ansvarsfördelning och att flera av SYV:s tidigare ansvarsområden nu utförs av annan skolpersonal. Enligt Läroplan för gymnasiesärskolan 2013 ska alla elever i gymnasiesärskolan ha en individuell studieplan. Enligt uppgift från intervjuade verksamhetsföreträdare på skolorna har samtliga elever på Aranäs och på Elof Lindälv en individuell studieplan. I denna sätts mål som följs upp och revideras löpande Daglig verksamhet Kommunen har enligt LSS ansvar för att medverka till att de personer som omfattas av lagen erbjuds studier och/eller arbete. Enligt LSS har vissa personer rätt till DV. DV är en dagtidssysselsättning för personer som har en utvecklingsstörning, autism, övriga neuropsykiatriska funktionshinder eller som fått en betydande och bestående hjärnskada. DV kan vara en sysselsättning efter gymnasiesärskolan. DV i Kungsbacka har sammanlagt 186 platser för vuxna med beslut enligt LSS. Samarbetet mellan de två gymnasiesärskolorna och DV skiljer sig åt beroende på skillnaderna i målgrupperna. Skolornas övergripande samarbete med DV kan sammanfattas i nedanstående figur. Aranäs och DV Elof Lindälvs och DV Rutin finns Rutin under utarbetning Nästan samtliga elever till DV Liten andel elever till DV Skolorna behandlas separat i nedanstående avsnitt med anledning av skillnaderna avseende målgrupp. 4 Kompetenscentrum är Kungsbacka kommuns verksamhet för vuxenutbildning, all studie- och yrkesvägledning, arbetslivsfrågor och olika former av stöd. Kompetenscentrum tillhör organisatoriskt förvaltningen för Gymnasie och Vuxenutbildningen. 7

23 Aranäs gymnasiet Gymnasiesärskolan på Aranäsgymnasiet riktar sig till elever i behov av en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna, ett så kallat individuellt program. Höstterminen 2015 går 25 elever på det fyraåriga individuella programmet. Eleverna är inte jämnt fördelade mellan årskurserna. Klasserna innehåller blandade åldrar och är individuellt anpassade i syfte att de ska passa samtliga elever. Rektor menar att eftersom nästan samtliga elever efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning börjar på DV är det viktigt att förbereda dem inför detta. Gymnasiesärskolan på Aranäs gymnasiet har tillsammans med daglig verksamhet tagit fram dokumentet Daglig verksamhets rutiner för gymnasiesärskolan praktik. Dokumentet beskrivs fungera som ett årshjul för elevernas sista två år och innehåller rutiner kopplade till förberedelse av eleven inför yrkesliv, främst inom DV. Dokumentet innehåller bland annat rutiner för praktik på DV samt förberedelser och uppföljning av denna. Dokumentet beskriver främst när aktiviteter ska genomföras och vilka funktioner som ska delta. Däremot framgår inte syftet med aktiviteterna och dess innehåll. I intervjuer har framkommit att skolan genomför vissa aktiviteter som inte framgår av rutinen. Både företrädare från Aranäs och från DV menar att rutinerna är tydliga. Årshjulet kan översiktligt beskrivas genom nedanstående figur. Inventering inför praktik Eleven gör studiebesök Praktik på DV Överlämningssamtal Uppföljningsmöte Eleven och dess intresseområden, styrkor och behov inventeras under vårterminen i årskurs tre utifrån en av DV framtagen blankett, Frågor inför praktik. Enligt rutinen är det elev, föräldrar och personal som gemensamt fyller i blanketten som överlämnas till DV. Av intervju framgår att det även genomförs ett överlämningssamtal tillsammans med berörd DV. På överlämningssamtalet deltar eleven, chef för DV, SYV, elevens mentor och ibland även föräldrar, rektor och samordnare. I rutinen framgår inte att det genomförs överlämningssamtal. Inför praktiken får eleverna information om den DV som erbjuds inom kommunen, ibland genom studiebesök på DV. Studiebesöken genomförs enligt rutinen under höstterminen i årskurs 4. Av genomförda intervjuer framgår att eleverna även får önska praktikplats men att det ofta inte är möjligt att tillgodose önskemålen. Orsaken uppges vara att DV inte har som uppdrag att erbjuda praktik för eleverna. Därför får eleven ofta göra praktik på den DV som har möjlighet att ta emot eleven. Under elevens praktik på DV under höstterminen årskurs 4 följer skolpersonal med samtliga elever under de tre första dagarna. För de elever som har behov av medicin är skolpersonal med under hela praktikperioden. Av intervjuer på skolan framgår att eleverna i årskurs fyra från och med höstterminen 2015 får möjlighet att praktisera på DV under två veckor per termin. Tidigare pågick praktiken en dag i veckan i årskurs fyra. 8

24 Enligt rutinen anges att uppföljningsmöte genomförs i slutet av höstterminen i årskurs fyra med personal och enhetschef från DV, tvärteamet och skolan. Av intervju med samordnare framgår däremot att handledare och arbetskonsulent genom samtal följer upp praktiken. Uppföljningen av praktiken dokumenteras och fungerar som underlag inför skolans överlämning till DV. Både rektor och samordnare menar att överlämningen till DV pågår under en längre period och att skolan löpande förbereder elev och föräldrar på tiden efter skolan. Inför att eleven ska avsluta sin skolgång genomförs ett planeringsmöte. Av rutinen framgår att elev, föräldrar, studie- och yrkesvägledare/skolpersonal, personal från DV, tvärteamet, enhetschef samt handläggare från Försäkringskassan deltar på mötet. Av genomförda intervjuer framgår att skolans personal inte längre deltar vid planeringsmötet. Rektor och samordnare menar att skolan tidigare lade sig i överlämningen till DV för mycket men att roll- och ansvarsfördelningen i denna del nu har blivit tydligare. Efter förändringen av SYV:s uppdrag uppger både företrädare från skolan och DV att tydligheten i roller och ansvar har minskat. De intervjuade menar att samarbetet mellan skola och DV fungerar i huvudsak bra men att det finns vissa hinder i form av framförallt glapp mellan reglementen Elof Lindälvsgymnasiet På Elof Lindälv finns fyra nationella yrkesinriktade program varav två bedrivs helt inom gymnasiesärskolan. De andra två programmen är integrerade med gymnasieskolan vilket innebär att elever från gymnasiesärskolan delvis får undervisning tillsammans med elever från gymnasieskolan. Gymnasiesärskolan på Elof Lindälvsgymnasiet uppges i huvudsak arbeta utifrån dokumentet SYV:s uppdrag utifrån gys-elevernas behov för att förbereda eleverna för yrkesliv och/eller fortsatta studier. Av genomförda intervjuer och rutinen framgår att SYV tillsammans med lärare arbetar löpande under elevernas skolgång med att konkretisera yrkesliv och kontakt med arbetsplatser. De viktigaste aktiviteterna på Elof Lindälv kopplade till granskningens syfte kan beskrivas i nedanstående figur. APL Kartläggningssamtal Utslussningssamtal Skolan erbjuder möjlighet för elever att genomföra så kallad miljöpraktik i årskurs två. Miljöpraktiken beskrivs som en lugnare och mer förberedande form av praktik där eleven kan få känna sig för på en eller flera arbetsplatser. Av genomförda intervjuer framgår att genomförandet av miljöpraktiken bland annat är beroende av elevens mognad. Miljöpraktikens omfattning och placering anpassas till elevens individuella förutsättningar. 9

25 Eftersom inte alla elever gör miljöpraktik och eftersom det främst är förberedande inför APL görs enligt uppgift ingen uppföljning. Enligt Gymnasieförordningen ska elever på gymnasiesärskolans nationella program utföra minst 22 veckors APL under studietiden. Av skolenhetens genomförandeplan 5 och av intervjuer framgår att arbetet med praktik och APL ses som en viktig del i att förbereda eleven för fortsatta studier och yrkesliv. På Elof Lindälv är APL i huvudsak förlagt till årskurs tre och/eller årskurs fyra. I enstaka fall kan APL även förekomma i årskurs ett och två. De intervjuade menar att arbetet med APL är högst individanpassat. Både tidpunkt och plats för APL är kopplade till elevens förutsättningar såsom styrkor och stödbehov samt till dennes utbildningsinriktning. Skolan och SYV kartlägger elevens förutsättningar och skapar ett levande CV 6 för varje elev inför APL. De intervjuade menar att det är viktigt att tydligt kommunicera elevens förutsättningar till APL-handledaren 7. Utöver elevens utbildning och förutsättningar påverkas matchningen av APL-platsen av andra faktorer såsom möjlighet till en mer långvarig praktik och fortsatt anställning, hur väl praktiken möter kursplanen och dess koppling till betyg och mål. För vissa elever kan det vara aktuellt att genomföra APL på DV. De intervjuade företrädarna från Elof Lindälv menar att detta är problematiskt eftersom DV endast kan erbjuda APL under förutsättning att skolan har personal som följer med och stöttar eleven. Rektor uppger att APL inom DV oftast genomförs i två omgångar om två veckor vardera. DV har inte möjlighet att ta emot eleverna i 22 veckor enligt rektor. Dessutom finns det inte möjlighet för skolan att ha medföljande personal under 22 veckor. Enligt rektor har skolan därmed svårt att erbjuda 22 veckors APL för dessa elever. De intervjuade uppger att skolan har arbetat mycket med att utveckla APL. Enligt uppgift är det en stor utmaning att hitta APL-platser då det inte finns en stor efterfrågan på APLpraktikanter. Det uppges vara särskilt svårt att hitta APL-platser inom kommunens verksamheter. Detta ses som ett problem eftersom kommunen har ett särskilt ansvar för att gymnasiesärskolans utbildning kan genomföras i enlighet med gymnasieförordningen. Rektor för Elof Lindälv uppger att skolan emellanåt har svårt att erbjuda 22 veckors APL för samtliga skolans elever. Elevernas individuella förutsättningar kombinerat med utbudet av APL-platser innebär att detta inte alltid möjligt att uppnå. För att hantera utmaningen ingår skolan bland annat i ett nätverk (se avsnitt 3.3). I dagsläget är tre medarbetare ansvariga för APL och rektor menar att arbetet upptar cirka en heltidstjänst. De intervjuade beskriver att de APL-ansvariga genomför omfattande fotarbete för att hitta lämpliga APL-platser. Vidare uppges att skolan har mottagit ett utvecklingsbidrag från Skolverket kopplat till utveckling av APL. De intervjuade menar att utvecklingsbidraget 5 Genomförandeplanen innehåller skolans arbete för öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå eventuella kommunfullmäktigemål samt nämndens resultatmål. Denna förklaras närmare i avsnitt Elevens CV följs upp och uppdateras löpande. 7 Av gymnasieförordningen 4 kap. 14 framgår att för en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. 10

26 möjliggjort utbildning av handledare ute på arbetsplatser samt införandet av en APLsamordnare. APL-samordnaren är en projekttitel som innehas av en av de tre APL-ansvariga och som arbetar övergripande med utbildning av handledare och utveckling av APL. SYV ska enligt ovanstående dokument besöka alla elever på APL minst en gång. Av genomförda intervjuer framgår att detta i dagsläget görs av APL-ansvariga som godkänner och följer upp hur APL-platserna fungerar. Av intervju med rektor framgår att uppföljning och utvärdering av APL fylls i av både handledare och elev. Det framgår också att de APL-ansvariga dokumenterar uppföljningen på olika sätt och att det inte görs någon sammanställning eller vidarerapportering av utvärderingen. De intervjuade menar att det finns begränsad möjlighet att skapa bra statistik på grund av det begränsade antalet elever. Däremot anger rektor att det finns behov av mer strukturerad analys som kan utgöra underlag för utveckling av APL och APL-platserna. Av intervjuerna framgår även att APL-samordnaren arbetar för att skapa en mer enhetlig dokumenterad uppföljning av APL. Vidare framgår av intervjuer att rektor under höstterminen i årskurs fyra kallar till ett kartläggningssamtal för att förbereda utslussningen av eleven. Under kartläggningsmötet diskuteras genomförda studier och APL, CV och personligt brev samt hur eleven ska gå vidare. På kartläggningsmötet deltar 8 : APL-ansvarig Elev Lärare SYV Försäkringskassan LSS-handläggare Handläggare och SIUS-konsulent från Arbetsförmedlingen 9. Eventuellt föräldrar och mentor Mötet följs upp under vårterminen i årskurs fyra genom ett utslussningssamtal där en plan tas fram för eleven efter avslutad skolgång. Av rutinbeskrivning för kartläggningsmöte och utslussningsmöte saknas beskrivning av mötenas syfte. Enligt uppgift från rektor har samtalen ett tydligt syfte. Genom samtalen ska säkerställas att APL är rätt och kan leda en fortsatt anställning efter skolans slut. Samtalen förbereder även eleven på hur tiden efter skolan kan komma att se ut. Samarbetet mellan Elof Lindälv och DV sker på individuell basis och påbörjas så fort det identifieras att eleven troligen inte kommer att klara arbete på öppna arbetsmarknaden eller praktik. Detta kan vara i årskurs två eller tre. Av intervjuer framgår att det under föregående läsår blev aktuellt att samarbeta kring en elev och att det under hösten 2015 gäller två elever. Av intervjuer framgår också att det genomförs så kallade överlämningssamtal för 8 Om DV upplevs vara ett alternativ för eleven efter avslutad skolgång så deltar även representant från DV 9 SIUS - Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd som erbjuds av Arbetsförmedlingen. SIUS-konsulenten ska fungera som en brygga till arbetslivet för eleven. 11

27 elever som ska till DV. I dagsläget saknas dokumenterade rutiner för samarbetet men arbete pågår för att upprätta en rutin. Samtliga av de intervjuade menar att samarbetet fungerar väl och att den problematik som finns är kopplad till styrande lagstiftning och reglementen som inte överlappar varandra Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildningens uppföljning I detta avsnitt redovisas hur nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning följer upp arbetet på gymnasiesärskolorna Vår bedömning Granskningen visar att nämnden följer upp gymnasiesärskolornas verksamhet löpande genom så kallade verksamhetsråd och årligen i form av kvalitetsrapport och årsredovisning. Verksamhetsförträdarna upplever att uppföljningen kan utvecklas så att gymnasiesärskolans verksamhet får mer utrymme och beskrivs bättre. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildningen har säkerställt en uppföljning av gymnasiesärskolans verksamhet Underlag för vår bedömning Respektive rektor på Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvsgymnasiet tar för varje läsår fram en genomförandeplan för skolenheten. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, nå eventuella kommunfullmäktigemål samt nämndens resultatmål. Enheternas genomförandeplaner utgår också från skolans/verksamhetens gemensamma genomförandeplan. Av genomförda intervjuer framgår att nämnden följer upp gymnasiesärskolan genom två huvudsakliga kanaler: kvalitetsrapport och så kallade verksamhetsråd. Dessa redogörs för nedan. Gymnasiesärskolorna på Aranäs och Elof Lindälv följer löpande upp det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på arbetet i förhållande till styrdokumenten. Respektive rektor redovisar uppföljningen i en årlig kvalitetsberättelse. Av enheternas uppföljning framgår bland annat presentation av verksamheten, resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål samt analys och bedömning av måluppfyllelse. Förvaltningen gör sedan en sammanställning av enheternas samlade systematiska kvalitetsarbete i en kvalitetsrapport som rapporteras till nämnden. Av den samlade kvalitetsrapporten framgår betygsstatistik för gymnasieskolan med jämförelser med Göteborgsregionen och riket. Detta saknas däremot för gymnasiesärskolan. Resultaten av den årliga trivselenkäten som genomförs på gymnasiesärskolorna redovisas också i kvalitetsberättelse och kvalitetsrapport. Resultaten ingår även i nämndens årsredovisning. Den andra kanalen för rapportering till nämnden utgörs av ett verksamhetsråd som träffas en gång per termin. I verksamhetsrådet deltar verksamhetsföreträdare för de båda 12

28 gymnasiesärskolorna och introduktionsprogrammen 10 samt två särskilda representanter från nämnden. Mötena protokollförs. Av intervju med presidiet framgår att verksamhetsråden ger nämndens ledamöter möjlighet att fördjupa sig inom olika områden i verksamheten. Presidiet anger att information från verksamhetsrådets möten rapporteras till övriga i nämnden. Presidiet uppger även att de är nöjda med uppföljningen och formerna för denna. Det framgår att flera intervjuade verksamhetsföreträdare på skolorna önskar att nämnden visar större intresse för gymnasiesärskolan. Flera av de intervjuade upplever att nämnden inte i tillräcklig hög utsträckning efterfrågar eller tar del av information om gymnasiesärskolans verksamhet. De intervjuade menar att rapportering i form av kvalitetsrapport kan utvecklas så att gymnasiesärskolans verksamhet beskrivs mer utförligt. Verksamhetsföreträdarna upplever även att kopplingen mellan verksamhetsrådet och nämnden kan tydliggöras så att nämnden får ta del av information om gymnasiesärskolan Samarbete med andra aktörer I nedanstående avsnitt behandlas frågan om vilket samarbete som sker mellan gymnasiesärskolan och andra aktörer Vår bedömning Av läroplanen framgår att det är särskilt viktigt att skolan samverkar med övriga aktörer, bland annat för att eleverna ska få underlag för vidare studier och arbetsliv. Vi bedömer att det finns förutsättningar för ett ändamålsenligt samarbete mellan gymnasiesärskolorna och andra aktörer. Granskningen visar att det upplevs saknas tillräckliga stödstrukturer på arbetsplatser i form av handledare och liknande för elever efter fullgjord skolgång. Vi rekommenderar att nämnden för funktionsstöd följer upp dessa påtalade brister Underlag för vår bedömning Enligt läroplanen ska gymnasiesärskolan samverka med bland annat andra skolformer, myndigheter, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det bedöms som särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. De praktiska strukturerna för gymnasiesärskolornas samarbete med Arbetsförmedling, Försäkringskassan och näringsliv i samband med praktik, kartläggning och utslussning 10 Introduktionsprogrammen vänder sig till de som inte uppnått behörighet till nationella program i gymnasieskolan enligt gällande behörighetsregler. 13

29 redogörs för i avsnitt Av intervjuerna framgår att det sker ett omfattande samarbete med olika aktörer utifrån elevens individuella behov. Av genomförda intervjuer framgår att gymnasiesärskolorna i Kungsbacka kommun deltar i ett nätverk tillsammans med representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, LSS och DV. Nätverket inkluderar även ett antal folkhögskolor. Rektor på Aranäs gymnasiet är i dagsläget sammankallande. Samtliga representanter träffas två gånger om året med ytterligare träffar i mindre arbetslag. Rektor på Elof Lindälv menar att nätverket kan utvecklas för att i större utsträckning få med näringslivet. Nätverket har bland annat resulterat i Framtidsdagarna som är planerade att genomföras varje vårtermin och genomfördes för första gången våren Av genomförda intervjuer framgår att Framtidsdagarna riktar sig till alla elever med neuropsykiatriska diagnoser 11 och syftar till att bidra med kunskap och information till elever och föräldrar om vad händer efter avslutade gymnasiestudier. De intervjuade menar att den första Framtidsdagen var uppskattad av deltagarna och att konceptet ska vidareutvecklas. I nätverket genomförs även ett arbete för att hitta praktikplatser för ungdomar med diagnoser. Flera av de intervjuade, både på gymnasiesärskolorna och DV, menar att det finns problem i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Bristen på stödstruktur i form av handledare och liknande uppges ibland resultera i att elever som med stöd hade kunnat klara ett vanligt arbete istället blir aktuella för DV Uppföljning av elever efter avslutade studier I nedanstående avsnitt behandlas frågan om i vilken utsträckning det görs uppföljning av andel elever från gymnasiesärskolan som går vidare till yrkesliv, fortsatta studier eller alternativ sysselsättning Vår bedömning Enligt Göteborgs Regionens (GR) samverkansavtal för gymnasiesärskolan ska alla kommuner årligen följa upp och redovisa vad eleverna gör ett år efter fullföljd skolgång. Sysselsättning för de elever som gått i gymnasiesärskolan kan ses som ett mått över hur väl gymnasiesärskolan lyckats med målsättningar i skollag och läroplan om att förebereda eleverna för ett framtida yrkesliv. Granskningen visar att det inte görs någon systematisk uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskolan. Intervjuer visar att det är otydligt vem som är ansvarig för uppföljningen och vad uppföljningen syftar till. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever följs upp efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning i enlighet med samverkansavtalet. 11 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är ADHD, Aspergers syndrom/autism, Tourettes syndrom, språkstörning kommunikationsstörning och tvångssyndrom. 14