Revisionsrapport 2015 Kungsbacka kommun

Transkript

1 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2015 Kungsbacka kommun Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Förberedelser och individanpassningar Förberedande arbete på gymnasiesärskolorna Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildningens uppföljning Samarbete med andra aktörer Uppföljning av elever efter avslutade studier Samlad bedömning Slutsatser Svar på revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer...17 Bilaga 1. Bakgrund till granskningen...18 Bilaga 2. Revisionskriterier...20 Bilaga 3. Källförteckning...22 Intervjuade funktioner...22 Dokumentförteckning...22 Bilaga 4. Gymnasiesärskolan

3 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY granskat hur berörda nämnder säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och/eller fortsatta studier. Granskningen avser nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning samt nämnden för funktionsstöd. Granskningen visar att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning i huvudsak har säkerställt att gymnasiesärskolorna bedriver ett ändamålsenligt arbete för att på ett individanpassat sätt förbereda eleven för yrkesliv och fortsatta studier. Gymnasiesärskolorna har rutiner kopplade till arbetet. Granskningen visar att rutindokumenten kan utvecklas samt att rutiner och ansvarsfördelning inte har anpassats till ett förändrat uppdrag för studie- och yrkesvägledaren. Det framgår att det inte görs någon systematisk uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskolan. I granskningen bedöms att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever följs upp i enlighet med samverkansavtalet för gymnasiesärskolan inom Göteborgs Regionen. Flera intervjuade upplever det som svårt att hitta platser för arbetsplatsförlagt lärande, särskilt inom kommunens verksamheter. Det framgår även att elever på de nationella programmen inte alltid möjlighet att genomföra 22 veckors APL vilket inte når kraven enligt gymnasieförordningen. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör tillse att det finns rutiner som beskriver samtliga aktiviteter gymnasiesärskolorna genomför som syftar till att på ett individanpassat sätt förbereda eleven inför yrkesliv och fortsatta studier. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att gymnasiesärskolornas rutiner samt roll- och ansvarsfördelning är uppdaterade utifrån studie- och yrkesvägledarens uppdrag. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör följa upp vad som framkommit angående svårigheterna att ta fram APL-platser inom kommunens verksamheter och i samverkan med andra nämnder säkerställa att APL kan erbjudas till samtliga elever. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning samt nämnden för funktionsstöd bör säkerställa att roller och ansvar avseende samverkan mellan gymnasiesärskolorna och daglig verksamhet tydliggörs och dokumenteras. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen samt att det finns rutiner för detta. Nämnden för funktionsstöd bör följa upp bristen på stöd i arbetslivet som påtalats för gymnasiesärskoleelever efter avslutad skolgång. 2

4 Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever följs upp efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning i enlighet med samverkansavtalet inom GR. 3

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunrevisionen har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är väsentligt att granska hur berörda nämnder arbetar med att förbereda elever vid gymnasiesärskolan inför arbetsliv och/eller fortsatta studier. Bakgrunden till granskningen beskrivs närmare i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med denna granskning är att bedöma om granskade nämnder säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och/eller fortsatta studier. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor: Hur säkerställer berörda nämnder att gymnasiesärskolan arbetar på ett individanpassat sätt för att förbereda eleven på yrkesliv och/eller fortsatta studier efter gymnasietiden? Hur följer berörda nämnder upp gymnasiesärskolans verksamhet? Vilket samarbete sker mellan gymnasiesärskolan och andra aktörer (t.ex. andra verksamheter i kommunen, näringslivet och Arbetsförmedling)? I vilken utsträckning genomförs uppföljning av andel elever från gymnasiesärskolan som går vidare till yrkesliv, fortsatta studier eller alternativ sysselsättning? 2.3. Avgränsning Granskningen har omfattat: Nämnden för Gymnasie och vuxenutbildning Nämnden för Funktionsstöd 2.4. Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterierna beskrivs i bilaga Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Intervjuade samt dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 4

6 3. Förberedelser och individanpassningar I detta kapitel beskrivs resultat av genomförd granskning utifrån de iakttagelser vi bedömer som mest relevanta utifrån vad som framkommit i granskningen. För varje iakttagelse framgår en beskrivning av vår bedömning och därefter en beskrivning av underlagen för bedömningen. Avsnitt Våra iakttagelser 3.1 Gymnasiesärskolorna arbetar individanpassat för att förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Detta görs bland annat genom individuella studieplaner, praktik och arbetsplatsförlagt lärande (APL). Det finns rutiner kopplade till det förberedande arbetet. För flera av aktiviteterna i rutindokumenten saknas beskrivning av aktivitetens syfte och innehåll. Arbete och rutiner på gymnasiesärskolorna är inte helt anpassat till ett förändrat uppdrag för studie- och yrkesvägledarens (SYV). Det upplevs som svårt att hitta APL-platser, särskilt inom kommunens verksamheter. Elever på de nationella programmen kan inte alltid erbjudas 22 veckors APL Nämnden följer löpande upp gymnasiesärskolornas verksamhet genom verksamhetsråd 1 och årligen i form av kvalitetsrapport och årsredovisning. Verksamhetsförträdarna upplever att uppföljningen kan utvecklas så att gymnasiesärskolans verksamhet ges mer utrymme och beskrivs bättre. Granskningen visar att gymnasiesärskolorna arbetar aktivt med att samverka med andra aktörer. Intervjuade anser att det saknas tillräckliga stödstrukturer för eleverna efter fullgjord skolgång. 3.4 Av granskningen framgår att det inte görs någon systematisk uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskoleutbildning. Det inte är tydligt vem som innehar ansvaret för uppföljningen Förberedande arbete på gymnasiesärskolorna I nedanstående avsnitt behandlas frågorna om hur berörda nämnder säkerställer att gymnasiesärskolan arbetar på ett individanpassat sätt för att förbereda eleven på yrkesliv och/eller fortsatta studier samt hur berörda nämnder följer upp gymnasiesärskolans verksamhet Vår bedömning Av både skollag och läroplan för gymnasiesärskolan framgår krav på att gymnasiesärskolan ska ha en för eleverna anpassad utbildning som ger en god grund för yrkesverksamhet. Granskningen visar att gymnasiesärskolorna arbetar för att på ett individanpassat sätt 1 Verksamhetsrådet träffas en gång per termin. I verksamhetsrådet deltar verksamhetsföreträdare för de båda gymnasiesärskolorna och introduktionsprogrammen samt två utvalda representanter från nämnden. 5

7 förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Detta görs bland annat genom individuella studieplaner, praktik och APL. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning i huvudsak har säkerställt att gymnasiesärskolorna bedriver ett ändamålsenligt arbete för att på ett individanpassat sätt förbereda eleven för yrkesliv och fortsatta studier. På respektive gymnasiesärskola finns rutiner som syftar till att förbereda elever för yrkesliv och fortsatta studier. Utöver vad som framgår i rutinerna genomför skolorna ytterligare aktiviteter. Granskningen visar att det i flera fall i rutindokumenten saknas beskrivning av aktiviteternas syfte och innehåll. I granskningen framkommer också att rutiner och ansvarsfördelning inte har anpassats till ett förändrat uppdrag för SYV vilket bland annat är synligt i samarbetet med daglig verksamhet (DV). Vi bedömer att nämnden bör tillse att rutinerna utvecklas och dokumenteras. Vi bedömer att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att roller och ansvar tydliggörs och dokumenteras. Enligt intervjuade på Elof Lindälvs gymnasium är det svårt att hitta APL-platser och särskilt svårt inom kommunens verksamheter. Uppföljningen av APL-platserna är inte enhetlig och utvärderingarna av desamma sammanställs inte. Granskningen visar att skolan inte alltid kan erbjuda 22 veckors APL för samtliga elever. Nämnden för gymnasie-och vuxenutbildning bör säkerställa att elever kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen samt att det finns rutiner för detta Underlag för bedömning Gymnasiesärskolor I Kungsbacka kommun finns två kommunala gymnasiesärskolor, Elof Lindälvs och Aranäs gymnasium. Båda dessa skolor bedriver verksamhet som grundas på skollag och läroplan utöver de uppdrag som utgår från kommunfullmäktige och nämnd. Gymnasiesärskolan är frivillig och vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Utbildningen är fyraårig och bedrivs inom ramen för nationella, specialutformade eller individuella program. På Aranäs gymnasium går elever som tillhör det individuella programmet och som inom ramen för detta i huvudsak erbjuds praktik inom DV 2. På Elof Lindälvs gymnasium erbjuds utbildning inom fyra nationella program. Dessa elever har APL. Av intervjuerna framgår att fram till 2014 var en särskild SYV knuten till gymnasiesärskolorna. Enligt flera av de intervjuade arbetade denna SYV utifrån ett brett uppdrag med både vägledning och flera administrativa uppgifter. Till stöd för SYV:s uppdrag fanns rutinen SYV:s uppdrag utifrån gys-elevernas behov 3. 2 Alla nationella program inom gymnasiesärskolan ska enligt gymnasieförordningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande (APL) i minst 22 veckor. Vid de individuella programmen kan eleven ha praktik om rektor bedömer att det är bra för eleven. 3 Det framgår inte av dokumentet hur det är antaget. Av intervju framgår att rutinen för SYV:s uppdrag är utarbetad av rektor på Elof Lindälv. 6

8 Sedan 2014 har SYV:s uppdrag renodlats enligt enhetschef för vägledning på Kompetenscentrum 4. SYV:s uppdrag har enligt uppgift numera fokus på individanpassad vägledning och mindre på administrativa uppgifter. Kompetenscentrum har tagit fram en uppdragsbeskrivning utifrån det renodlade uppdraget. I och med förändringen finns inte längre en särskild SYV för gymnasiesärskolan. Flera av de intervjuade menar att detta har resulterat i att SYV:s nuvarande uppdrag är för snävt och inte längre anpassat till gymnasiesärskoleelevernas behov. Förändringen i kombination med personalomsättning på SYV-funktionen beskrivs ha resulterat i en mer otydlig roll- och ansvarsfördelning och att flera av SYV:s tidigare ansvarsområden nu utförs av annan skolpersonal. Enligt Läroplan för gymnasiesärskolan 2013 ska alla elever i gymnasiesärskolan ha en individuell studieplan. Enligt uppgift från intervjuade verksamhetsföreträdare på skolorna har samtliga elever på Aranäs och på Elof Lindälv en individuell studieplan. I denna sätts mål som följs upp och revideras löpande Daglig verksamhet Kommunen har enligt LSS ansvar för att medverka till att de personer som omfattas av lagen erbjuds studier och/eller arbete. Enligt LSS har vissa personer rätt till DV. DV är en dagtidssysselsättning för personer som har en utvecklingsstörning, autism, övriga neuropsykiatriska funktionshinder eller som fått en betydande och bestående hjärnskada. DV kan vara en sysselsättning efter gymnasiesärskolan. DV i Kungsbacka har sammanlagt 186 platser för vuxna med beslut enligt LSS. Samarbetet mellan de två gymnasiesärskolorna och DV skiljer sig åt beroende på skillnaderna i målgrupperna. Skolornas övergripande samarbete med DV kan sammanfattas i nedanstående figur. Aranäs och DV Elof Lindälvs och DV Rutin finns Rutin under utarbetning Nästan samtliga elever till DV Liten andel elever till DV Skolorna behandlas separat i nedanstående avsnitt med anledning av skillnaderna avseende målgrupp. 4 Kompetenscentrum är Kungsbacka kommuns verksamhet för vuxenutbildning, all studie- och yrkesvägledning, arbetslivsfrågor och olika former av stöd. Kompetenscentrum tillhör organisatoriskt förvaltningen för Gymnasie och Vuxenutbildningen. 7

9 Aranäs gymnasiet Gymnasiesärskolan på Aranäsgymnasiet riktar sig till elever i behov av en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna, ett så kallat individuellt program. Höstterminen 2015 går 25 elever på det fyraåriga individuella programmet. Eleverna är inte jämnt fördelade mellan årskurserna. Klasserna innehåller blandade åldrar och är individuellt anpassade i syfte att de ska passa samtliga elever. Rektor menar att eftersom nästan samtliga elever efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning börjar på DV är det viktigt att förbereda dem inför detta. Gymnasiesärskolan på Aranäs gymnasiet har tillsammans med daglig verksamhet tagit fram dokumentet Daglig verksamhets rutiner för gymnasiesärskolan praktik. Dokumentet beskrivs fungera som ett årshjul för elevernas sista två år och innehåller rutiner kopplade till förberedelse av eleven inför yrkesliv, främst inom DV. Dokumentet innehåller bland annat rutiner för praktik på DV samt förberedelser och uppföljning av denna. Dokumentet beskriver främst när aktiviteter ska genomföras och vilka funktioner som ska delta. Däremot framgår inte syftet med aktiviteterna och dess innehåll. I intervjuer har framkommit att skolan genomför vissa aktiviteter som inte framgår av rutinen. Både företrädare från Aranäs och från DV menar att rutinerna är tydliga. Årshjulet kan översiktligt beskrivas genom nedanstående figur. Inventering inför praktik Eleven gör studiebesök Praktik på DV Överlämningssamtal Uppföljningsmöte Eleven och dess intresseområden, styrkor och behov inventeras under vårterminen i årskurs tre utifrån en av DV framtagen blankett, Frågor inför praktik. Enligt rutinen är det elev, föräldrar och personal som gemensamt fyller i blanketten som överlämnas till DV. Av intervju framgår att det även genomförs ett överlämningssamtal tillsammans med berörd DV. På överlämningssamtalet deltar eleven, chef för DV, SYV, elevens mentor och ibland även föräldrar, rektor och samordnare. I rutinen framgår inte att det genomförs överlämningssamtal. Inför praktiken får eleverna information om den DV som erbjuds inom kommunen, ibland genom studiebesök på DV. Studiebesöken genomförs enligt rutinen under höstterminen i årskurs 4. Av genomförda intervjuer framgår att eleverna även får önska praktikplats men att det ofta inte är möjligt att tillgodose önskemålen. Orsaken uppges vara att DV inte har som uppdrag att erbjuda praktik för eleverna. Därför får eleven ofta göra praktik på den DV som har möjlighet att ta emot eleven. Under elevens praktik på DV under höstterminen årskurs 4 följer skolpersonal med samtliga elever under de tre första dagarna. För de elever som har behov av medicin är skolpersonal med under hela praktikperioden. Av intervjuer på skolan framgår att eleverna i årskurs fyra från och med höstterminen 2015 får möjlighet att praktisera på DV under två veckor per termin. Tidigare pågick praktiken en dag i veckan i årskurs fyra. 8

10 Enligt rutinen anges att uppföljningsmöte genomförs i slutet av höstterminen i årskurs fyra med personal och enhetschef från DV, tvärteamet och skolan. Av intervju med samordnare framgår däremot att handledare och arbetskonsulent genom samtal följer upp praktiken. Uppföljningen av praktiken dokumenteras och fungerar som underlag inför skolans överlämning till DV. Både rektor och samordnare menar att överlämningen till DV pågår under en längre period och att skolan löpande förbereder elev och föräldrar på tiden efter skolan. Inför att eleven ska avsluta sin skolgång genomförs ett planeringsmöte. Av rutinen framgår att elev, föräldrar, studie- och yrkesvägledare/skolpersonal, personal från DV, tvärteamet, enhetschef samt handläggare från Försäkringskassan deltar på mötet. Av genomförda intervjuer framgår att skolans personal inte längre deltar vid planeringsmötet. Rektor och samordnare menar att skolan tidigare lade sig i överlämningen till DV för mycket men att roll- och ansvarsfördelningen i denna del nu har blivit tydligare. Efter förändringen av SYV:s uppdrag uppger både företrädare från skolan och DV att tydligheten i roller och ansvar har minskat. De intervjuade menar att samarbetet mellan skola och DV fungerar i huvudsak bra men att det finns vissa hinder i form av framförallt glapp mellan reglementen Elof Lindälvsgymnasiet På Elof Lindälv finns fyra nationella yrkesinriktade program varav två bedrivs helt inom gymnasiesärskolan. De andra två programmen är integrerade med gymnasieskolan vilket innebär att elever från gymnasiesärskolan delvis får undervisning tillsammans med elever från gymnasieskolan. Gymnasiesärskolan på Elof Lindälvsgymnasiet uppges i huvudsak arbeta utifrån dokumentet SYV:s uppdrag utifrån gys-elevernas behov för att förbereda eleverna för yrkesliv och/eller fortsatta studier. Av genomförda intervjuer och rutinen framgår att SYV tillsammans med lärare arbetar löpande under elevernas skolgång med att konkretisera yrkesliv och kontakt med arbetsplatser. De viktigaste aktiviteterna på Elof Lindälv kopplade till granskningens syfte kan beskrivas i nedanstående figur. APL Kartläggningssamtal Utslussningssamtal Skolan erbjuder möjlighet för elever att genomföra så kallad miljöpraktik i årskurs två. Miljöpraktiken beskrivs som en lugnare och mer förberedande form av praktik där eleven kan få känna sig för på en eller flera arbetsplatser. Av genomförda intervjuer framgår att genomförandet av miljöpraktiken bland annat är beroende av elevens mognad. Miljöpraktikens omfattning och placering anpassas till elevens individuella förutsättningar. 9

11 Eftersom inte alla elever gör miljöpraktik och eftersom det främst är förberedande inför APL görs enligt uppgift ingen uppföljning. Enligt Gymnasieförordningen ska elever på gymnasiesärskolans nationella program utföra minst 22 veckors APL under studietiden. Av skolenhetens genomförandeplan 5 och av intervjuer framgår att arbetet med praktik och APL ses som en viktig del i att förbereda eleven för fortsatta studier och yrkesliv. På Elof Lindälv är APL i huvudsak förlagt till årskurs tre och/eller årskurs fyra. I enstaka fall kan APL även förekomma i årskurs ett och två. De intervjuade menar att arbetet med APL är högst individanpassat. Både tidpunkt och plats för APL är kopplade till elevens förutsättningar såsom styrkor och stödbehov samt till dennes utbildningsinriktning. Skolan och SYV kartlägger elevens förutsättningar och skapar ett levande CV 6 för varje elev inför APL. De intervjuade menar att det är viktigt att tydligt kommunicera elevens förutsättningar till APL-handledaren 7. Utöver elevens utbildning och förutsättningar påverkas matchningen av APL-platsen av andra faktorer såsom möjlighet till en mer långvarig praktik och fortsatt anställning, hur väl praktiken möter kursplanen och dess koppling till betyg och mål. För vissa elever kan det vara aktuellt att genomföra APL på DV. De intervjuade företrädarna från Elof Lindälv menar att detta är problematiskt eftersom DV endast kan erbjuda APL under förutsättning att skolan har personal som följer med och stöttar eleven. Rektor uppger att APL inom DV oftast genomförs i två omgångar om två veckor vardera. DV har inte möjlighet att ta emot eleverna i 22 veckor enligt rektor. Dessutom finns det inte möjlighet för skolan att ha medföljande personal under 22 veckor. Enligt rektor har skolan därmed svårt att erbjuda 22 veckors APL för dessa elever. De intervjuade uppger att skolan har arbetat mycket med att utveckla APL. Enligt uppgift är det en stor utmaning att hitta APL-platser då det inte finns en stor efterfrågan på APLpraktikanter. Det uppges vara särskilt svårt att hitta APL-platser inom kommunens verksamheter. Detta ses som ett problem eftersom kommunen har ett särskilt ansvar för att gymnasiesärskolans utbildning kan genomföras i enlighet med gymnasieförordningen. Rektor för Elof Lindälv uppger att skolan emellanåt har svårt att erbjuda 22 veckors APL för samtliga skolans elever. Elevernas individuella förutsättningar kombinerat med utbudet av APL-platser innebär att detta inte alltid möjligt att uppnå. För att hantera utmaningen ingår skolan bland annat i ett nätverk (se avsnitt 3.3). I dagsläget är tre medarbetare ansvariga för APL och rektor menar att arbetet upptar cirka en heltidstjänst. De intervjuade beskriver att de APL-ansvariga genomför omfattande fotarbete för att hitta lämpliga APL-platser. Vidare uppges att skolan har mottagit ett utvecklingsbidrag från Skolverket kopplat till utveckling av APL. De intervjuade menar att utvecklingsbidraget 5 Genomförandeplanen innehåller skolans arbete för öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå eventuella kommunfullmäktigemål samt nämndens resultatmål. Denna förklaras närmare i avsnitt Elevens CV följs upp och uppdateras löpande. 7 Av gymnasieförordningen 4 kap. 14 framgår att för en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. 10

12 möjliggjort utbildning av handledare ute på arbetsplatser samt införandet av en APLsamordnare. APL-samordnaren är en projekttitel som innehas av en av de tre APL-ansvariga och som arbetar övergripande med utbildning av handledare och utveckling av APL. SYV ska enligt ovanstående dokument besöka alla elever på APL minst en gång. Av genomförda intervjuer framgår att detta i dagsläget görs av APL-ansvariga som godkänner och följer upp hur APL-platserna fungerar. Av intervju med rektor framgår att uppföljning och utvärdering av APL fylls i av både handledare och elev. Det framgår också att de APL-ansvariga dokumenterar uppföljningen på olika sätt och att det inte görs någon sammanställning eller vidarerapportering av utvärderingen. De intervjuade menar att det finns begränsad möjlighet att skapa bra statistik på grund av det begränsade antalet elever. Däremot anger rektor att det finns behov av mer strukturerad analys som kan utgöra underlag för utveckling av APL och APL-platserna. Av intervjuerna framgår även att APL-samordnaren arbetar för att skapa en mer enhetlig dokumenterad uppföljning av APL. Vidare framgår av intervjuer att rektor under höstterminen i årskurs fyra kallar till ett kartläggningssamtal för att förbereda utslussningen av eleven. Under kartläggningsmötet diskuteras genomförda studier och APL, CV och personligt brev samt hur eleven ska gå vidare. På kartläggningsmötet deltar 8 : APL-ansvarig Elev Lärare SYV Försäkringskassan LSS-handläggare Handläggare och SIUS-konsulent från Arbetsförmedlingen 9. Eventuellt föräldrar och mentor Mötet följs upp under vårterminen i årskurs fyra genom ett utslussningssamtal där en plan tas fram för eleven efter avslutad skolgång. Av rutinbeskrivning för kartläggningsmöte och utslussningsmöte saknas beskrivning av mötenas syfte. Enligt uppgift från rektor har samtalen ett tydligt syfte. Genom samtalen ska säkerställas att APL är rätt och kan leda en fortsatt anställning efter skolans slut. Samtalen förbereder även eleven på hur tiden efter skolan kan komma att se ut. Samarbetet mellan Elof Lindälv och DV sker på individuell basis och påbörjas så fort det identifieras att eleven troligen inte kommer att klara arbete på öppna arbetsmarknaden eller praktik. Detta kan vara i årskurs två eller tre. Av intervjuer framgår att det under föregående läsår blev aktuellt att samarbeta kring en elev och att det under hösten 2015 gäller två elever. Av intervjuer framgår också att det genomförs så kallade överlämningssamtal för 8 Om DV upplevs vara ett alternativ för eleven efter avslutad skolgång så deltar även representant från DV 9 SIUS - Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd som erbjuds av Arbetsförmedlingen. SIUS-konsulenten ska fungera som en brygga till arbetslivet för eleven. 11

13 elever som ska till DV. I dagsläget saknas dokumenterade rutiner för samarbetet men arbete pågår för att upprätta en rutin. Samtliga av de intervjuade menar att samarbetet fungerar väl och att den problematik som finns är kopplad till styrande lagstiftning och reglementen som inte överlappar varandra Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildningens uppföljning I detta avsnitt redovisas hur nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning följer upp arbetet på gymnasiesärskolorna Vår bedömning Granskningen visar att nämnden följer upp gymnasiesärskolornas verksamhet löpande genom så kallade verksamhetsråd och årligen i form av kvalitetsrapport och årsredovisning. Verksamhetsförträdarna upplever att uppföljningen kan utvecklas så att gymnasiesärskolans verksamhet får mer utrymme och beskrivs bättre. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildningen har säkerställt en uppföljning av gymnasiesärskolans verksamhet Underlag för vår bedömning Respektive rektor på Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvsgymnasiet tar för varje läsår fram en genomförandeplan för skolenheten. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, nå eventuella kommunfullmäktigemål samt nämndens resultatmål. Enheternas genomförandeplaner utgår också från skolans/verksamhetens gemensamma genomförandeplan. Av genomförda intervjuer framgår att nämnden följer upp gymnasiesärskolan genom två huvudsakliga kanaler: kvalitetsrapport och så kallade verksamhetsråd. Dessa redogörs för nedan. Gymnasiesärskolorna på Aranäs och Elof Lindälv följer löpande upp det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på arbetet i förhållande till styrdokumenten. Respektive rektor redovisar uppföljningen i en årlig kvalitetsberättelse. Av enheternas uppföljning framgår bland annat presentation av verksamheten, resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål samt analys och bedömning av måluppfyllelse. Förvaltningen gör sedan en sammanställning av enheternas samlade systematiska kvalitetsarbete i en kvalitetsrapport som rapporteras till nämnden. Av den samlade kvalitetsrapporten framgår betygsstatistik för gymnasieskolan med jämförelser med Göteborgsregionen och riket. Detta saknas däremot för gymnasiesärskolan. Resultaten av den årliga trivselenkäten som genomförs på gymnasiesärskolorna redovisas också i kvalitetsberättelse och kvalitetsrapport. Resultaten ingår även i nämndens årsredovisning. Den andra kanalen för rapportering till nämnden utgörs av ett verksamhetsråd som träffas en gång per termin. I verksamhetsrådet deltar verksamhetsföreträdare för de båda 12

14 gymnasiesärskolorna och introduktionsprogrammen 10 samt två särskilda representanter från nämnden. Mötena protokollförs. Av intervju med presidiet framgår att verksamhetsråden ger nämndens ledamöter möjlighet att fördjupa sig inom olika områden i verksamheten. Presidiet anger att information från verksamhetsrådets möten rapporteras till övriga i nämnden. Presidiet uppger även att de är nöjda med uppföljningen och formerna för denna. Det framgår att flera intervjuade verksamhetsföreträdare på skolorna önskar att nämnden visar större intresse för gymnasiesärskolan. Flera av de intervjuade upplever att nämnden inte i tillräcklig hög utsträckning efterfrågar eller tar del av information om gymnasiesärskolans verksamhet. De intervjuade menar att rapportering i form av kvalitetsrapport kan utvecklas så att gymnasiesärskolans verksamhet beskrivs mer utförligt. Verksamhetsföreträdarna upplever även att kopplingen mellan verksamhetsrådet och nämnden kan tydliggöras så att nämnden får ta del av information om gymnasiesärskolan Samarbete med andra aktörer I nedanstående avsnitt behandlas frågan om vilket samarbete som sker mellan gymnasiesärskolan och andra aktörer Vår bedömning Av läroplanen framgår att det är särskilt viktigt att skolan samverkar med övriga aktörer, bland annat för att eleverna ska få underlag för vidare studier och arbetsliv. Vi bedömer att det finns förutsättningar för ett ändamålsenligt samarbete mellan gymnasiesärskolorna och andra aktörer. Granskningen visar att det upplevs saknas tillräckliga stödstrukturer på arbetsplatser i form av handledare och liknande för elever efter fullgjord skolgång. Vi rekommenderar att nämnden för funktionsstöd följer upp dessa påtalade brister Underlag för vår bedömning Enligt läroplanen ska gymnasiesärskolan samverka med bland annat andra skolformer, myndigheter, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det bedöms som särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. De praktiska strukturerna för gymnasiesärskolornas samarbete med Arbetsförmedling, Försäkringskassan och näringsliv i samband med praktik, kartläggning och utslussning 10 Introduktionsprogrammen vänder sig till de som inte uppnått behörighet till nationella program i gymnasieskolan enligt gällande behörighetsregler. 13

15 redogörs för i avsnitt Av intervjuerna framgår att det sker ett omfattande samarbete med olika aktörer utifrån elevens individuella behov. Av genomförda intervjuer framgår att gymnasiesärskolorna i Kungsbacka kommun deltar i ett nätverk tillsammans med representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, LSS och DV. Nätverket inkluderar även ett antal folkhögskolor. Rektor på Aranäs gymnasiet är i dagsläget sammankallande. Samtliga representanter träffas två gånger om året med ytterligare träffar i mindre arbetslag. Rektor på Elof Lindälv menar att nätverket kan utvecklas för att i större utsträckning få med näringslivet. Nätverket har bland annat resulterat i Framtidsdagarna som är planerade att genomföras varje vårtermin och genomfördes för första gången våren Av genomförda intervjuer framgår att Framtidsdagarna riktar sig till alla elever med neuropsykiatriska diagnoser 11 och syftar till att bidra med kunskap och information till elever och föräldrar om vad händer efter avslutade gymnasiestudier. De intervjuade menar att den första Framtidsdagen var uppskattad av deltagarna och att konceptet ska vidareutvecklas. I nätverket genomförs även ett arbete för att hitta praktikplatser för ungdomar med diagnoser. Flera av de intervjuade, både på gymnasiesärskolorna och DV, menar att det finns problem i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Bristen på stödstruktur i form av handledare och liknande uppges ibland resultera i att elever som med stöd hade kunnat klara ett vanligt arbete istället blir aktuella för DV Uppföljning av elever efter avslutade studier I nedanstående avsnitt behandlas frågan om i vilken utsträckning det görs uppföljning av andel elever från gymnasiesärskolan som går vidare till yrkesliv, fortsatta studier eller alternativ sysselsättning Vår bedömning Enligt Göteborgs Regionens (GR) samverkansavtal för gymnasiesärskolan ska alla kommuner årligen följa upp och redovisa vad eleverna gör ett år efter fullföljd skolgång. Sysselsättning för de elever som gått i gymnasiesärskolan kan ses som ett mått över hur väl gymnasiesärskolan lyckats med målsättningar i skollag och läroplan om att förebereda eleverna för ett framtida yrkesliv. Granskningen visar att det inte görs någon systematisk uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskolan. Intervjuer visar att det är otydligt vem som är ansvarig för uppföljningen och vad uppföljningen syftar till. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever följs upp efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning i enlighet med samverkansavtalet. 11 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är ADHD, Aspergers syndrom/autism, Tourettes syndrom, språkstörning kommunikationsstörning och tvångssyndrom. 14

16 Underlag för vår bedömning Kungsbacka kommun omfattas av GR:s samverkansavtal för gymnasiesärskolan. De kommuner som omfattas av samverkansavtalet förbinder sig att till GR:s utbildningsgrupp årligen redovisa vad eleverna, som omfattas av detta avtal, gör ett år efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning. Detta i syfte att över tid och i samverkan/dialog kommunerna emellan skapa ett så relevant utbildningsutbud som möjligt. Av genomförda intervjuer framgår att det i dagsläget inte genomförs någon uppföljning av elever efter avslutad skolgång. Flera av de intervjuade menar att detta uppdrag borde tillhöra SYV och att SYV tidigare gjorde viss uppföljning av eleverna efter två år. Uppföljningen rapporterades tidigare till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden men uppges ha upphört i samband med att SYV avslutade sin anställning. Flera av de intervjuade uppges vara osäkra på vilken funktion som ansvarar för uppdraget och vad syftet är med uppföljningen. 15

17 4. Samlad bedömning I detta kapitel framgår våra slutsatser utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning. Svar ges också på ställda revisionsfrågor i granskningen. Utifrån identifierade förbättringsområden i granskningen framgår våra rekommendationer Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att gymnasie- och vuxenutbildningen i huvudsak säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och/eller fortsatta studier. I granskningen har framkommit att samtliga elever inte alltid kan erbjudas APL i enlighet med gymnasieförordningen. Det framgår att det inte görs någon systematisk uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskolan. Nämnden för funktionsstöd respektive gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att detta görs utifrån respektive reglemente. Granskningen visar det finns behov av att utveckla nämndernas gemensamma rutiner för samverkan kring gymnasiesärskoleeleverna Svar på revisionsfrågorna Revisionsfrågor Hur säkerställer berörda nämnder att gymnasiesärskolan arbetar på ett individanpassat sätt för att förbereda eleven på yrkesliv och/eller fortsatta studier efter gymnasietiden? Bedömning Vi bedömer att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning i huvudsak har säkerställt att gymnasiesärskolorna bedriver ett ändamålsenligt arbete för att på ett individanpassat sätt förbereda eleven för yrkesliv och fortsatta studier. Gymnasiesärskolorna gör detta genom bland annat praktik, individuella studieplaner och APL. Gymnasiesärskolorna har rutiner kopplade till arbetet. Avseende samarbetet mellan gymnasiesärskolan och DV uppges roll- och ansvarsfördelningen vara otydlig med hänvisning till förändring av SYV:s uppdrag. Vi bedömer att ansvariga nämnder bör säkerställa att roller och ansvar tydliggörs och dokumenteras. Vi bedömer att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör tillse att rutinerna för arbetet med att förbereda eleverna för arbete/fortsatta studier utvecklas och dokumenteras. I granskningen har framkommit att det upplevs som svårt att hitta APL-platser, särskilt inom kommunens verksamheter. Enligt intervjuer har elever på de nationella programmen inte alltid möjlighet att genomföra 22 veckors APL vilket inte når kraven enligt gymnasieförordningen. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör följa upp arbetet med APL och säkerställa att APL kan erbjudas till samtliga elever. 16

18 Hur följer berörda nämnder upp gymnasiesärskolans verksamhet? Vilket samarbete sker mellan gymnasiesärskolan och andra aktörer (t.ex. andra verksamheter i kommunen, näringslivet och Arbetsförmedling)? I vilken utsträckning genomförs uppföljning av andel elever från gymnasiesärskolan som går vidare till yrkesliv, fortsatta studier eller alternativ sysselsättning? Granskningen visar att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning löpande följer upp gymnasiesärskolornas verksamhet genom verksamhetsråd och årligen i form av kvalitetsrapport och årsredovisning. Verksamhetsförträdarna upplever att uppföljningen kan utvecklas så att gymnasiesärskolans verksamhet ges mer utrymme och beskrivs bättre. Vår bedömning är att nämnden för gymnasieoch vuxenutbildning har säkerställt en uppföljning av gymnasiesärskolans verksamhet. Granskningen visar att gymnasiesärskolorna samverkar med andra aktörer. Granskningen visar att det upplevs saknas tillräckliga stödstrukturer för elever efter fullgjord skolgång. Vi rekommenderar att nämnden för funktionsstöd respektive nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning följer upp dessa påtalade brister. Enligt GR:s samverkansavtal för gymnasiesärskolan ska alla kommuner årligen följa upp och redovisa vad eleverna gör ett år efter fullföljd skolgång. Granskningen visar att det inte görs någon systematisk uppföljning av elever som fullföljt gymnasiesärskolan. Intervjuer visar att det är otydligt vem som är ansvarig för uppföljningen och vad uppföljningen syftar till. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever följs upp i enlighet med samverkansavtalet inom GR Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör tillse att det finns rutiner som beskriver samtliga aktiviteter gymnasiesärskolorna genomför som syftar till att på ett individanpassat sätt förbereda eleven inför yrkesliv och fortsatta studier. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att gymnasiesärskolornas rutiner samt roll- och ansvarsfördelning är uppdaterade utifrån studie- och yrkesvägledarens uppdrag. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör följa upp vad som framkommit angående svårigheterna att ta fram APL-platser inom kommunens verksamheter och i samverkan med andra nämnder säkerställa att APL kan erbjudas till samtliga elever. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning samt nämnden för funktionsstöd bör säkerställa att roller och ansvar avseende samverkan mellan gymnasiesärskolorna och daglig verksamhet tydliggörs och dokumenteras. 17

19 Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen samt att det finns rutiner för detta. Nämnden för funktionsstöd bör följa upp bristen på stöd i arbetslivet som påtalats för gymnasiesärskoleelever efter avslutad skolgång. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever följs upp efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning i enlighet med samverkansavtalet inom GR. Göteborg 16 november 2015 Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Ernst och Young AB Christoffer Henriksson Verksamhetsrevisor Ernst och Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst och Young AB 18

20 Bilaga 1. Bakgrund till granskningen I Kungsbacka kommun finns två gymnasieskolor som bedriver gymnasiesärskola, Elof Lindälvs och Aranäs gymnasium. Båda dessa skolor bedriver verksamhet som grundas på skollag och läroplan utöver de uppdrag som utgår från kommunfullmäktige och nämnd. Gymnasiesärskolan är frivillig och vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Utbildningen är fyraårig och bedrivs inom ramen för nationella, specialutformade eller individuella program. På Aranäs gymnasium går elever som tillhör det individuella programmet. På Elof Lindälvs gymnasium erbjuds utbildning inom fyra nationella program. Eleverna har utifrån sin funktionsnedsättning olika behov och kunskapsnivåer. Gymnasieutbildningen leder därför till olika vägar in på arbetsmarknad och/eller fortsatta studier. Elever som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) erbjuds DV, andra elever kan gå vidare till Särskild utbildning för vuxna/lärvux eller insatser vid exempelvis Arbetsförmedlingen. LSS innehåller bestämmelser om stöd- och serviceinsatser för personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, begåvningsmässig funktionsnedsättning till följd av hjärnskada och för personer med varaktiga fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Syftet med lagen är att fastställa goda levnadsvillkor för den funktionshindrade samt att han eller hon ska ges möjlighet att leva som andra i samhället. Enligt LSS 15, 4 p. är det kommunens ansvar att medverka till att de personer som omfattas av lagen erbjuds studier och/eller arbete. Elever som gått en gymnasiesärskoleutbildning kan ha svårigheter att klara inträdet på arbetsmarknad och nå egen försörjning. Det är därför extra viktigt att eleverna förbereds på de möjligheter som tar vid efter gymnasietiden. Gymnasiesärskolan har genom läroplanen i uppdrag att förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv och fortsatt utbildning. I Kungsbacka kommun är det nämnden för Gymnasie och Vuxenutbildning som ansvarar för gymnasiesärskolan. Enligt den av nämnden fastställda budgeten för 2015 ska gymnasiesärskolan ge eleven förutsättningar att fördjupa och utveckla sina kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för åtgärder enligt LSS. Kommunrevisionen har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är väsentligt att granska hur berörda nämnder arbetar med att förbereda elever vid gymnasiesärskolan inför arbetsliv och/eller fortsatta studier. I God revisionssed framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. 19

21 Bilaga 2. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning kommer i huvudsak att utformas med utgångspunkt från följande: Kommunallagen (1991:900) 6 kap. 7 Skollagen (2010:800) kap. Läroplan för gymnasiesärskolan Gymnasieförordning (2010: 2039) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Reglementen för berörda nämnder Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) Kommunallagen (1991:900) Enligt 6 kap. 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. Skollagen (2010:800) Skollagen (2010:800) kap. som reglerar bestämmelser om gymnasiesärskolan. Av skollagen framgår bland annat att gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utvecklings och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vidare framgår att huvudmännen för gymnasiesärskolan ska samverka med samhället i övrigt. Läroplan för gymnasiesärskolan 2013 Läroplanen reglerar gymnasiesärskolans värdegrund och uppgifter samt övergripande mål och riktlinjer för denna. Av läroplanen framgår bland annat att skolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Gymnasieförordning (2010: 2039) 4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning 20

22 Av 4 kap. 12 framgår att det i gymnasiesärskolan ska förekomma arbetsplatsförlagt lärande på alla nationella program i minst 22 veckor. För en elev i gymnasiesärskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Av 13 framgår att om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett nationellt program i gymnasiesärskolan får utbildningen anordnas bara om planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över (1) eller utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan (2). Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. Enligt 14 ska det för en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för utveckling av gymnasiesärskolan och att ge alla ungdomar i regionen likvärdiga möjligheter till utbildning med god kvalitet. Kungsbacka kommun är en av parterna i avtalet. Av samverkansavtalet framgår bland annat att de kommuner som omfattas av detta samverkansavtal förbinder sig att till GR:s Utbildningsgrupp årligen redovisa vad eleverna, som omfattas av detta avtal, gör ett år efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning. Detta i syfte att över tid och i samverkan/dialog kommunerna emellan skapa ett så relevant utbildningsutbud som möjligt. 21

23 Bilaga 3. Källförteckning Intervjuade funktioner Intervjuer har genomförts med: Förvaltningschef inom förvaltningen för Gymnasie och vuxenutbildning Verksamhetschef för boenden, daglig verksamhet och LSS-insatser för unga Enhetschef för daglig verksamhet Handledare inom daglig verksamhet Rektor och samordnare vid Aranäs Gymnasium Rektor och teamledare/specialpedagog vid Elof Lindälvs Gymnasium Presidiet i nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning respektive i nämnden för funktionsstöd Enhetschef för vägledning Dokumentförteckning (Enhet 5) Elof Lindälvs gymnasium, Enhet 5s plan mot diskriminering och kränkande behandling Frågor inför praktik framtaget av daglig verksamhet Daglig verksamhets rutiner för gymnasiesärskolans praktik Elevenkät gymnasiesärskolan 2015 Kommunbudget Läroplan för gymnasiesärskolan 2013 Skolverket Nämndbudget 2015 Nämnden för Gymnasie och vuxenutbildning Nämndens årsredovisning 2014 Gymnasie och vuxenutbildning Nämndernas reglemente. Rutiner för kvalitetsarbete gymnasiesärskolan Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2015/ /2019 Skolenheternas genomförandeplaner 2015/2016 Skolenheternas utvärdering av genomförandeplaner 2014/2015 Skolinspektionen Beslut efter tillsyn i Kungsbacka kommun 2014 Studie- och yrkesvägledares uppdrag utifrån gymnasiesärskoleelevernas behov. Elof Lindälvs gymnasium Tjänsteskrivelse Åtgärder med anledning av Skolinspektionens beslut efter tillsyn i Kungsbacka kommun Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete

24 Årshjul för strategisk uppföljning och planering i Nämnden för Gymnasie och vuxenutbildning 23

25 Bilaga 4. Gymnasiesärskolan 2013 Gymnasiesärskolan har genomgått en reform med start höstterminen Innan denna fanns åtta nationella program och åtta individuella program. Alla var fyråriga. De nationella programmen innehöll åtta kärnämnen: engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska eller svenska som andraspråk samt religionskunskap. De innehöll ett antal karaktärsämnen för varje program och Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). På det individuella programmet kunde man ge eleven yrkesträning, verksamhetsträning eller möta speciella behov och skräddarsy utbildningen efter elevens behov. Genom reformen önskade lagstiftaren skapa större likvärdighet av utbudet över landet och större tydlighet för elever, föräldrar och arbetsgivare vad de olika utbildningarna leder till. Samtidigt som reformen blir mer likvärdig finns möjlighet till individuell och lokal anpassning, bland annat i programfördjupningar. Vid intervjuer framkommer även att reformen av många i verksamheten upplevs som en naturlig utveckling av de förändringar som skett senaste åren vid grundsärkskolan. Allt tydligare fokus i grundsärskolan på ämneskunskap och lärande har gett elever högre grundkunskap och ämneskunskap. Som exempel tas att det nu är fler elever som kan läsa och har bättre läsförståelse, när de kommer till gymnasiesärskolan. Det ger även större möjligheter vid utformandet av ämnesplaner. Skillnaden mot den tidigare gymnasiesärskolan är även att utbildningen i gymnasiesärskolan i större utsträckning ska kunna anpassas utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar och underlätta inkludering. Exempelvis ska en elev inskriven i gymnasiesärskolan i sin ämnesplan kunna läsa kurser på gymnasieskolan när kunskapsnivån gör detta möjligt. Alla elever i gymnasiesärskolan ska ha en individuell studieplan. Den ska innehålla information om vilket program eleven går på, kurser eller ämnesområden som eleven ska läsa, om programmet är fullständigt, reducerat eller utökat, vilka kurser som ingår i det fullständiga programmet, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet, vilka kurser det reducerade programmet innehåller och vilka kurser som man har tagit bort. Nationellt och individuella program Inom gymnasiesärskolan finns nationella program med nio olika inriktningar och individuella program som är specialanpassade efter den enskilde elevens behov. På ett nationellt program läser eleverna poäng i olika ämnen. Alla elever läser engelska, estetisk verksamhet, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska eller svenska som andraspråk. Utöver de gemensamma ämnena innehåller varje program ett antal programgemensamma ämnen, som alla elever på ett specifikt program läser. Dessutom finns på varje program en programfördjupning så att eleverna ska få lära sig mer om ett yrke eller ett ämne. I utbildningen ingår också ett individuellt val. Alla ämnen i gymnasiesärskolan har en ämnesplan. Ämnesplanen beskriver vad ämnet och kurserna innehåller och vad eleverna ska kunna när de har läst ämnet. 24