Kommunrevisorerna granskar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunrevisorerna granskar"

Transkript

1 Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Granskning av förberedelse för fortsatta studier eller egen försörjning efter gymnasiesärskoleutbildning

2 Innehållsförteckning... 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod och genomförande Om gymnasiesärskolan GYSÄR Nationellt och individuella program Individuella program Gymnasiesärskolan i Umeå Dragonskolan Forslundagymnasiet Fridhemsgymnasiet Midgårdsskolan Arbetsplatsförlagd lärande (APL) Dokumentation Programråd Nämndens insatser för att utveckla gymnasiesärkskolan Samverkan Konferensdag om val efter gymnasiet Alternativ efter gymnasiet Bedömning och rekommendationer Bedömning och rekommendationer...16

3 1. Sammanfattning I Umeå erbjuds efter reformen GYSÄR 13 individuella program och nio nationella program. Ämnesstrukturen är utformad så att eleven ska kunna byta program under studietiden. Programmen finns på Fridhemsgymnasiet, Dragonskolan, Midgårdsskolan och Forslundagymnasiet. Ingen friskola i Umeå erbjuder gymnasiesärskoleprogram. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har gett förvaltningen uppdraget att under 2014 införa skolpeng för gymnasiesärskoleprogrammen. Individuella utvecklingsplaner och APL/praktik är viktiga redskap för elevens möte med arbetslivet och planer finns för samtliga elever. Det sker en uppföljning av de individuella målen för respektive elev. Praktik/APL har nu tydligare koppling till programmets inriktning och kursen betygsätts. Formen för dokumentationsformen är inte lika mellan de kommunala gymnasieskolorna, vilket är en brist. Svårighet finns även att fullt ut hitta praktikplatser för alla elever i 22 veckor. Stark kritik framkommer från verksamhet och nämndspolitiker över bristen på praktikplatser inom de kommunala verksamheterna. Konferensdagen elevens år fyra, är ett viktigt forum där både elever och vårdnadshavare får tillgång till samlad information från skola, myndigheter och andra verksamheter. Den samlade dokumentationen kring eleven innehållande betyg, dokumentation från APL, utlåtande från APL/praktik överlämnas till Arbetsförmedlingen vid inskrivning. Underlaget överlämnas inte alltid samlat till eleven, vilket vi även anser vara en brist. Idag sker inte heller någon uppföljning om elevernas övergång till yrkesliv- och fortsatta studier. Vi bedömer att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden genom insatser de senaste åren säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en för dem anpassad utbildning som ger grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Flera åtgärder har vidtagits för att anpassa verksamheten till den nya förordningen, GYSÄR 13. Det är positivt att nämnden arbetat aktivt med att skapa förutsättningar för inkludering och för att det ska skapas fler kommunala praktikplatser. Satsning för fortbildning för att säkerställa kompetensförsörjningen och införandet av företelärare inom gymnasiesärskolan är även de positiva. Det är viktigt att nämnden följer gymnasiesärskolans arbete med det systematiska kvalitetsarbetet och dokumentation samt att skolorna fortsätter arbeta gemensamt i sitt utvecklingsarbete. Våra förslag till utveckling är: Att den gemensamma formeren för dokumentation av APL inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, används av alla skolor med gymnasiesärskoleprogram inom kommunen. Att alla skolor erbjuder eleven möjlighet att få den samlade dokumentationen från gymnasietiden. Utveckla former för att följa upp elevernas fortsatta studier, yrkesliv och annan verksamhet. Detta som grund för gymnasiesärskolans utvecklingsarbete. Kommunens nämnder och personalutskott skall ta ett ansvar för att tillhandahålla platser för APL. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Den nya gymnasiesärskolan infördes höstterminen Den nationella reformen ska ge eleven möjlighet att läsa individuellt eller nationellt program och är fyraårig samt innefattar kurser om sammanlagt 2500 poäng med betygsskalan är A-E. Eleverna har utifrån sin funktionsnedsättning olika behov och kunskapsnivåer. Gymnasieutbildningen leder därför till olika vägar in på arbetsmarknad och/eller fortsatta studier. Elever med rätt till LSS erbjuds daglig verksamhet, andra elever kan gå vidare till Särskild utbildning för vuxna/lärvux eller insatser vid exempelvis Arbetsförmedlingen. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser om stöd- och serviceinsatser för personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, begåvningsmässig funktionsnedsättning till följd av hjärnskada och för personer med varaktiga fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Syftet med lagen är att fastställa goda levnadsvillkor för den funktionshindrade samt att han eller hon ska ges möjlighet att leva som andra i samhället. Enligt LSS 15, 4 pt är det kommunens ansvar att medverka till att de personer som omfattas av lagen erbjuds studier och/eller arbete. Elever som gått en gymnasiesärskoleutbildning kan ha svårigheter att klara inträdet på arbetsmarknad och nå egen försörjning. Det är därför extra viktigt att eleverna förbereds på de möjligheter som tar vid efter gymnasietiden. Revisorerna har identifierat att det finns risk att elever som lämnar gymnasiesärskolan går in i en längre period av arbetslöshet Syfte och revisionsfrågor Granskningens övergripande syfte är att granska om gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden säkerställer att elever inom gymnasiesärskolan ges en för dem anpassad utbildning som ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Syftet belyses med stöd av följande revisionsfrågor: Hur säkerställs det fria skolvalet för särskoleelever? Vilka gymnasieskolor erbjuder gymnasiesärutbildning och med vilka utbildningsinriktningar? Genomförs uppföljning av andel elever från gymnasiesärskolan som går vidare till yrkesliv, fortsatta studier eller alternativ sysselsättning? Arbetar gymnasiesärskolan på ett individanpassat sätt för att förbereda eleven på yrkesliv eller fortsatta studier efter gymnasietiden? Finns det individuella utvecklingsplaner för samtliga elever i gymnasiesärskolan gällande APL och yrkesanknytning under gymnasietiden? Sker uppföljning av de individuella målen för respektive elev? 3

5 Engageras föräldrar/vårdnadshavare i elevernas mål och alternativ för sysselsättning efter gymnasietiden? Har arbetet på detta område förändrats i och med nya gymnasiesärskolan som trädde i kraft höstterminen 2013? Sker samverkan med andra huvudmän såsom Försäkringskassa, Arbetsförmedling m.fl. på ett ändamålsenligt sätt gällande elevernas fortsatta yrkes- och studietid? 2.3. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas ifrån lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Skollagen 2010:800 främst kap 18, 19 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) Socialtjänstlag, SoL (2001:453) Gymnasieförordning, läroplan, programmål 2.4. Ansvarig nämnd Granskningen avser gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2.5. Metod och genomförande Granskningen genomförs i form av dokumentgranskning och intervjuer med nyckelpersoner. Se källförteckning för intervjuade personer och granskat material. 4

6 3. Om gymnasiesärskolan Skollagen säger att alla elever ska ha lika tillgång till gymnasieutbildning oberoende av bostadsort och deras ekonomiska och sociala förhållanden. De villkor för studier, deltagande i samhällsliv och yrkesliv ser olika ut för en person med en utvecklingsstörning jämfört med en person som inte har det. Alla elever som går i gymnasiesärskolan kommer inte kunna utföra ett arbete efter avslutad utbildning, men alla har rätt till sysselsättning. Av eleverna i gymnasiesärskolan varierar graden av utvecklingsstörning. För en del kommer skolgången primärt handla om att få en meningsfull sysselsättning som vuxen, för andra kan ett arbete bli aktuellt. Gymnasiesärskolan har genom läroplanen ett mer omfattande uppdrag än gymnasieskolan att förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv och fortsatt utbildning. Gymnasiesärskolan ska även tillföra personlig utveckling samt ge eleven verktyg för att vara aktiv i ett samhällsliv. Det är huvudmannen för gymnasiesärskolan som ska samverka med samhället i övrigt enligt 18 kap. 3 skollagen (2010:800). För att underlätta övergången till arbetslivet för eleverna i gymnasiesärskolan behövs ofta en bred samverkan på den lokala nivån. Att hitta en lämplig plats för det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) eller att förbereda för att en elev ska lämna gymnasiesärskolan och få ett arbete eller sysselsättning, kräver samverkan mellan skola, arbetsgivare eller företrädare för daglig verksamhet, Arbetsförmedlingen och i många fall ytterligare aktörer GYSÄR 13 Gymnasiesärskolan har genomgått en reform med start höstterminen 2013, benämnd GYSÄR13. Innan GYSÄR 13 fanns åtta nationella program och åtta individuella program. Alla var fyråriga. De nationella programmen innehöll åtta kärnämnen: engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska eller svenska som andraspråk samt religionskunskap. De innehöll ett antal karaktärsämnen för varje program och Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). På det individuella programmet kunde man ge eleven yrkesträning, verksamhetsträning eller möta speciella behov och skräddarsy utbildningen efter elevens behov. Genom reformen önskade lagstiftaren skapa större likvärdighet av utbudet över landet och större tydlighet för elever, föräldrar och arbetsgivare vad de olika utbildningarna leder till. Samtidigt som reformen blir mer likvärdig finns möjlighet till individuell och lokal anpassning, bland annat i programfördjupningar. Vid intervjuer framkommer även att reformen av många i verksamheten upplevs som en naturlig utveckling av de förändringar som skett senaste åren vid grundsärkskolan. Allt tydligare fokus i grundsärskolan på ämneskunskap och lärande har gett elever högre grundkunskap och ämneskunskap. Som exempel tas att det nu är fler elever som kan läsa och har bättre läsförståelse, när de kommer till gymnasiesärskolan. Det ger även större möjligheter vid utformandet av ämnesplaner. Skillnaden mot den tidigare gymnasiesärskolan är även att utbildningen i gymnasiesärskolan i större utsträckning ska kunna anpassas utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar och underlätta inkludering. Exempelvis ska en elev inskriven i gymnasiesärskolan i sin ämnesplan kunna läsa kurser på gymnasieskolan när kunskapsnivån gör detta möjligt. Vid intervjuer med programansvariga framkommer att någon enstaka gymnasiesärskoleelev idag läser kurs inom gymnasieskolan. Flera av de intervjuade menar att kurserna i den nya gymnasieskolan har högre kunskapskrav vilket gör det svårare att nå inkludering. Samtidigt finns det idag ett tiotal grundsärskoleelever som går grundsärskolan inkluderat i grundskoleklass. För dem kan det upplevas svårt att vid övergång till gymnasiet gå i en renodlad gym- 5

7 nasiesärskoleklass. Risk finns då att eleven väljer att skriva ut sig från gymnasiesärskolan för att istället börja ett vanligt gymnasieprogram i de fall eleven har godkända betyg i grundämnena. Det kan vara svårt för eleven att klara kurserna, med avhopp som följd. Alla elever i gymnasiesärskolan ska ha en individuell studieplan. Den ska innehålla information om vilket program eleven går på, kurser eller ämnesområden som eleven ska läsa, om programmet är fullständigt, reducerat eller utökat, vilka kurser som ingår i det fullständiga programmet, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet, vilka kurser det reducerade programmet innehåller och vilka kurser som man har tagit bort. I granskningen framkommer att det vid gymnasiesärskoleprogrammen i Umeå finns studieplan för alla elever men att de i viss grad dokumenteras på olika sätt vid skolorna Nationellt och individuella program Inom gymnasiesärskolan finns nationella program med nio olika inriktningar och individuella program som är specialanpassade efter den enskilde elevens behov. På ett nationellt program läser eleverna poäng i olika ämnen. Alla elever läser engelska, estetisk verksamhet, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska eller svenska som andraspråk. Utöver de gemensamma ämnena innehåller varje program ett antal programgemensamma ämnen, som alla elever på ett specifikt program läser. Dessutom finns på varje program en programfördjupning så att eleverna ska få lära sig mer om ett yrke eller ett ämne. I utbildningen ingår också ett individuellt val. Alla ämnen i gymnasiesärskolan har en ämnesplan. Ämnesplanen beskriver vad ämnet och kurserna innehåller och vad eleverna ska kunna när de har läst ämnet. I Umeå kommun har ett gemensamt arbete genomförts mellan skolornas undervisande lärare, rektorer och annan personal för att utveckla gemensamma ämnesplaner, där så är möjligt. De nationella programmen är utformade för att förbereda eleven för ett yrkesliv. Det finns nio nationella program och i Umeå erbjuds samtliga. Programmet för estetiska verksamheter och programmet för samhälle, natur och språk förbereder också för fortsatta studier på till exempel folkhögskola. De nationella programmen är: Administration, handel och varuhantering Estetiska verksamheter Fastighet, anläggning och byggnation Fordonsvård och godshantering Hantverk och produktion Hotell, restaurang och bageri Hälsa, vård och omsorg Samhälle, natur och språk Skog, mark och djur. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) är en central del i de nationella programmen. APL innebär att eleven har utbildningen på arbetsplats utanför skolan, vilket ger en yrkesutbildning och möjlighet att förstå yrkeskulturen och yrkesgemenskapen. Det är elevens ämnesplan som styr innehållet i APL. Kravet på huvudmannen är att se till att eleven får minst 22 veckors tid på arbetsplats under sin utbildning. Undantag till 22 veckors APL kan göras av säkerhetsskäl eller om den planerade APL platsen försvinner under utbildningens gång och som huvudman inte kunnat råda över. Om eleven istället får sin utbildning på skolan och inte på en arbetsplats ska huvudmannen se till att eleven inom kort tid kan flyttas till en arbetsplats. 6

8 Möjlighet finns på de nationella programmen att ordna lärlingsutbildning. Då är eleven ute på en eller flera arbetsplatser minst häften av utbildningstiden. En lärlingsutbildning är likvärdig med motsvarande skolförlagda utbildning. Ingen elev i Umeå tillhör vid granskningstillfället en sådan lärlingsutbildning. Elever på nationella program i gymnasiesärskolan kan läsa kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner eller ämnesområden från gymnasiesärskolans individuella program. Elever på individuella program i gymnasiesärskolan kan läsa kurser från gymnasiesärskolans nationella program. Systemet med gemensamma ämnesplaner skall underlätta för eleven att byta program under studietiden. Det finns elever som idag byter program under studietiden. Samtidigt framhåller studie- och yrkesvägledare att det alltid sker ett samtal med de elever som aviserat att man vill byta program. Det är viktigt att eleven gör ett informerat val. Eleven ges även möjlighet att prova annat program en kortare tid för att sedan bestämma sig. Verksamheten framhåller vikten av att låta eleverna att själva få välja men att det är svårt för många av eleverna att ta egna val, fritt från vårdnadshavares och personals inverkan. Efter utbildningen på nationella och individuella program får eleverna ett gymnasiesärskolebevis. Det beskriver vilka kunskaper och erfarenheter eleven har med sig från gymnasiesärskolan och innehåller information om programmet, ämnesområden eller kurser som eleven har läst, betygen, elevens arbetsplatsförlagda lärande eller praktik och gymnasiesärskolearbetet Individuella program De individuella programmen är till för de elever som inte har förutsättningar att följa undervisningen på något av de nationella programmen. Utbildningen utformas efter den enskilda individens behov. För vissa elever kommer utbildningen handla om att öka elevens möjligheter för ett meningsfullt liv som vuxen, för andra kan det syfta till att öka elevens kunskaper så att denne senare kan gå över till ett nationellt program. Det finns ingen gemensam plan för utbildningen, den utformas utifrån individen. Utformningen av detta ansvarar rektor för i dialog med eleven och föräldrar/vårdnadshavare. Studieplanen behöver följas upp med jämna mellanrum och revideras under elevens studietid. De här ämnesområdena ingår i de individuella programmen: Estetisk verksamhet Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Natur och miljö Individ och samhälle Språk och kommunikation Ämnesområdena är inte uppdelade i kurser. Undervisningstiden ska fördelas på de sex ämnesområdena. Rektorn beslutar om hur många undervisningstimmar som individen ska ha i varje ämnesområde. Rektorn får också besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnesområden och ämnen från de nationella programmen i gymnasiesärskolan. På det sätter sätt går det att anpassa utbildningen efter varje elevs personliga utveckling. Praktik går att få på de individuella programmen om rektorn bedömer att det kan vara till nytta för eleven. Omfattningen av praktiken beslutas för varje enskild elev och praktiken styrs inte av innehållet i ämnesområdesplanerna, till skillnad från det arbetsplatsförlagda lärandet på de nationella programmen som styrs av innehållet i ämnesplanerna. 7

9 4. Gymnasiesärskolan i Umeå I Umeå finns möjligheten att som elev välja mellan de kommunala skolorna Fridhemsgymnasiet, Midgårdsskolan, Forslundagymnasiet eller Dragonskolan. Ingen friskola erbjuder eller har ansökt om att få erbjuda gymnasiesärskoleprogram. De fyra kommunala skolorna erbjuder idag tillsammans nio nationella program med olika inriktningar samt individuellt program. Höstterminen 2013 startade inte programmen Språk och samhälle på Midgårdsskolan samt Hantverk och produktion på Dragonskolan till följd av för få sökanden. Kommunen har fått godkänt på sin ansökan till Skolverket om att starta ett innebandygymnasium med riksintag för gymnasiesärskolan. Vid varje skola finns en ansvarig rektor, en praktikansvarig lärare samt en studie- och yrkesvägledare med ansvar för gymnasiesärskola. Rektorer och annan verksamhetspersonal arbetar som del av sin tjänst med gymnasiesärskoleprogram. Det uppges i intervjuerna som en viss begränsning för utvecklingsarbetet. De samordnade resurser som finns på förvaltning och inom studie- och yrkesvägledning samt Förstelärare blir därför viktiga resurser för utveckling. En studie- och yrkesvägledare arbetar heltid med gymnasiesärskoleelever och det är även hon som har ansvaret för att arrangera konferensdagar. Sedan slutet av 2013 finns även en Förstelärare. Elevunderlaget minskar nationellt till följd av minskade barnkullar vilket även märks i gymnasiesärskolan. På Umeå gymnasiesärskolans individuella och nationella program finns det totalt 104 elever. I figuren nedan ses antalet elever per skola, årskurs och fördelning mellan individuella och nationella program. Majoriteten av eleverna är inskrivna på ett nationellt program. En del elever kommer från Umeå kommuns kranskommuner. Övergången från grundsärskolan till gymnasiesärskolan är enligt verksamheten i stort sett 100 %. Individuella Dragonskolan Fridhems- Forslunda- Midgårdsskolan Programmet gymnasiet gymnasiet År År År År Antal elever/skola Totalt antal 36 Nationella Dragonskolan Fridhems- Forslunda- Midgårdsskolan Programmet gymnasiet gymnasiet År År År År Antal elever/skola Totalt antal 68 8

10 Dragonskolan På Dragonskolan finns de nationella programmen Fastighet, anläggning och byggnation, Hantverk och produktion samt Hälsa, vård och omsorg. På programmen får eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom dessa områden. Utbildningen förbereder eleverna för arbete inom nämnde områden. Det har skett och sker under vårterminen anpassning av programmen så att utbudet av gymnasiesärskoleprogram i så stor utsträckning som möjligt följer skolornas övriga utbud av program. Detta bland annat för att kunna samnyttja resurser och möjliggöra inkludering. På de tre ovanstående nationella programmen går 17 elever. Tre elever går i åk.1, sju elever i åk.2, tre elever i åk.3 och fyra sistaårselever. Då det är relativt få elever i varje årskurs och program så sker i viss omfattning gemensamma ämneskurser för eleverna i de olika årskurserna. På Dragonskolan finns även individuella programmet. Det går idag 27 elever i de fyra årskurserna (på programmets fyra årskurser). Fyra förstaårselever, fyra andraårselever, 13 elever i åk3 och 16 elever som går sista året Forslundagymnasiet På Forslundagymnasiet finns två nationella gymnasiesärskoleprogram; Fordonsvård och godshantering samt Skog, mark och djur. Vid skolan finns även möjlighet för elever till praktiska inslag och ibland praktik då verkstad, jordbruk och djur finns på skolan. Totalt går femton elever på programmet. Tre elever går sitt första år, sex elever på andra året, sex elever på tredje året. Det finns ingen elev som går sista året Fridhemsgymnasiet På Fridhemsgymnasiet finns 23 elever. De går programmen Administration, handel och varuhantering eller Hotell, restaurang och bageri. På programmen får eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom dessa områden. Utbildningen förbereder eleverna för arbete inom nämnda områden. Vid skolan finns bland annat en skolkiosk vilket ger eleverna praktiska möjligheter att praktisera sina kunskaper i en miljö där de får tydlig handledning och stöd. Försteläraren för gymnasiesärkskolan har sin grundläggande tjänst vid Fridhemsgymnasiet men kommer arbeta med utveckling av all gymnasiesärskoleverksamhet inom kommunen Midgårdsskolan På Midgårdsskolan finns två nationella program med mindre tydlig yrkesföreredande inriktning än de andra skolornas program. Detta påverkar framförallt utformningen av det arbetsplatsförlagda lärandet. Estetiska verksamheter ger eleven grundläggande kunskaper och färdigheter inom olika estetiska uttrycksformer. På det estetiska programmet går idag tretton elever. På programmet Samhälle, natur och språk får eleven utbildning inom områdena samhällsvetenskap och språk. Det är ännu ingen elev som har valt detta program vid första antagning hösten

11 4.2. Arbetsplatsförlagd lärande (APL) Ett viktigt inslag i gymnasiesärskoleprogrammen är arbetsplatsförlagt lärande (APL). Genom GYSÄR 13 läggs än mer tid på praktiken. Det skall under de 22 veckorna finnas en tydlig koppling till programmet och betyg sätts på APL-kursen. Vid intervjuerna framkommer att det för många av eleverna är ett stort steg att börja gymnasiet. Under den första terminen fokuserar skolans lärare på att lära känna eleven, få eleven att känna sig trygg i den nya skolformen och den nya personalen. APL sker vanligtvis under det tredje och fjärde året, men detta varierar mellan skolorna. Vissa skolor har möjlighet att ha elever på praktik internt inom skolans verksamhet ex. i en skolbutik, i skolköket eller på skolans gård. De ansvariga uttrycker samtidigt att kravet på än fler veckor kan bli en utmaning att klara då det finns en begränsning i utbudet av programinriktade praktikplatser. På varje gymnasiesärskola arbetar lärare med ansvar över praktikanskaffning och SYV gemensamt för att hitta potentiella arbetsplatser där eleven kan utföra sin praktik. Även föräldrar hjälper till i detta arbete. En del skolor har fasta företag som erbjuder praktikplatser flera år i rad. Oavsett hur stor tillgång skolan har på praktikplatser sker det ett ständigt pågående arbete med att söka fler praktikplatser. Det är vanligare att eleven får praktik i det privata näringslivet än inom Umeå kommuns verksamheter. När en praktikplats har blivit aktuell för eleven sker ett möte med elevhandledare, elev och handledare på praktikplatsen. Ibland har elevhandledaren och handledaren ett förberedande möte där man undersöker om arbetsplatsen är lämplig för praktik, handledaren informeras om eleven och betygssättning samt tillsammans undersöker om det behövs något hjälpmedel för eleven. Det har även funnits handledarutbildningar som arrangerats av SYV och ansvarig lärare för att informera handledare om dess roll för elevens APL. Det har visat sig vara svårt för handledarna att prioritera tid för utbildningen. Arbete med att hitta bra former för fortsatta handledarutbildningar fortsätter enligt intervjuade studievägledare Dokumentation Programmen har gemensamma rutiner för att utvärdera elevens insatser vid praktik. Formerna har utvecklats för att även fånga upp ämneskunskapen, då förordningen ställer krav på en tydlig ämnesanknytning under APL. För elever på nationella program ska praktiken betygssättas enligt skalan A-E. Eleven får själv berätta hur praktiken har varit, vad som har varit bra och mindre bra samt vad eleven har lärt sig. Handledaren får en bedömningsmall ifrån skolan där en bedömning av elevens presentation ska ske. Detta ligger sedan till grund för elevens betyg för praktiken. Dessa omdömen ansvarar elevhandledaren för att samla in och bevara under elevens studietid. Omdömena dokumenteras i digitalt system eller på pappersblankett. När eleven tagit studenten sammanställer en del skolor omdömena från elevens APL i ett dokument som skickas som underlag för inskrivning av personen på Arbetsförmedlingen. Den allmänna rutinen är att alla elever i samband med examen från sista året skrivs in på Arbetsförmedlingen. Dokumentet finnas sen som grund för elevens fortsatta yrkes- och studieliv, den innehåller en beskrivning av elevens färdigheter, utförda praktiker, referenser mm. Gemensamt för Umeås gymnasiesärskolor är att varje individ har en individuell plan under sin studietid som innehåller elevens studieplan och en arbetspraktik sammanställning (AF). Dessa dokument följer eleven under tiden på gymnasiesärskolan och blir aktuella under ut- 10

12 vecklingssamtal där de presenteras för elev och vårdnadshavare. På en del skolor sammanställs utlåtande från arbetspraktik. Det sker ingen uppföljning av sysselsättning eller utvärdering av hur elevernas övergång till studier och arbetsmarknad efter det att den lämnat gymnasiesärskolan Programråd Det finns ett gemensamt programråd för de nationella programmen och är till för alla elever inom gymnasiesärskolan och Lärvux (tidigare Särvux). Syftet är att stärka dialogen mellan skola och arbetsliv och därmed ge gymnasiesärskoleelever och Lärvux bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Programrådet verkar för en väl fungerande APU/APL och underlätta anskaffningen av praktikplatser. Målet med programrådet är att: Skapa dialog mellan den utbildning som ges i gymnasiesärskolan/lärvux och arbetsmarknaden inom offentlig och privat sektor Informera om särskolans utbildningsvägar och lyfta fram elevernas resurser och synliggöra deras kapacitet inför kommande yrkesliv Betona vikten av att leva upp till den handikappolicy som kommunen har antagit och väcka debatt i frågor Realisera visionen om det livslånga lärandet för alla särskolans elever Medverkande är representanter från gymnasiesärskolans verksamheter, två föräldrarepresentanter och Lärvux, Försäkringskassa, Mellansteget, Arbetsförmedlingen och gymnasiesärskolans personal. Programrådet är gemensamt och framöver planeras två elevrepresentanter medverka. Programrådet träffas två gånger per termin och leds av en nämndspolitiker. Vid intervjuer framkommer att programråden delvis haft svårt att hitta fungerande arbetsformer och vilken typ av frågor som ska lyftas i rådet. På Fridhems gymnasiesärskola har man inkluderat gymnasiesärskoleprogrammet för Administration, handel och varuhantering i handels branschråd. Detta för att skapa samverkan mellan de privata aktörerna och programmet. Medverkan i branschrådet beskrivs som positivt och ett värdefullt steg till nya möjligheter av praktikanskaffning Nämndens insatser för att utveckla gymnasiesärkskolan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har tillsammans med verksamheten genomfört ett antal förändringar för att utveckla gymnasiesärskolan, delvis som en effekt av förändringar med GYSÄR 13. Framförallt har översyn av programutbud skett samt förändringar om programmens placeringar. Frågan om inkludering har återkommande lyfts inom ramen för nämnden. Samtidigt påpekar nämndsföreträdare att frågan inte är enkel och måste följas återkommande. Nämnden har anslagit extra medel senaste två åren för att alla lärare ska få den specialpedagogiska utbildning som är inriktad på arbete inom särskoleverksamhet. Nämnden har även gett uppdrag till verksamheten att ta fram förslag till en skolpeng för särskoleelever, med planerat införande första halvan av Detta gör man för att rektor lättare ska kunna planera budgeten för gymnasiesärskolan och som underlag ifall friskola önskar starta program. I landet pågår en satsning med karriärtjänster för lärare. Lärare kan ansöka till karriärtjänster 11

13 får en mer framträdande roll i utveckling av undervisning och skolans verksamhet. För att få en karriärtjänst, bli förstalärare, krävs det att man är legitimerad lärare, kan dokumentera minst fyra års bra genomfört arbete med undervisning, har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevers studieresultat och ett intresse att utveckla undervisning. Sen ska läraren även bedömas av huvudman att vara särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Gymnasienämnden har tilldelat förstalärartjänster i de verksamhetsområdena i skolan som behöver ett extra stöd. Gymnasiesärskolan har av nämnden fått tilldelat en av dessa tjänster. Förstaläraren jobbar på Fridhemsgymnasiet med uppdraget att utveckla den pedagogiska verksamheten mot den nya reformen GYSÄR13, att skapa en ny lärarplattform på intranätet för lärare samt utveckla flexibiliteten och möjlighet till inkludering mellan program och ämnesområden i den nya reformen. Nämnden har även antagit och skickat en skrivelse till personalutskottet där man ifrågasatt kommunens arbete med att skapa praktikplatser till gymnasiesärskolan Samverkan Samverkan i frågorna kring APL och elevens skolgång sker på olika plan. Det sker internt mellan de kommunala verksamheterna men även externt med Försäkringskassa, Arbetsförmedling m.fl. Samverkan sker även via arbetsplatsträffar för personal på gymnasiesärskolan, möten mellan studie- och yrkesvägledare samt i rutinmässiga möten mellan de fyra rektorerna. Lärare har kontinuerliga utvecklingssamtal med föräldrar/vårdnadshavare där elevens utveckling och framtid diskuteras och lyfts. På så sätt blir föräldrarna delaktiga i sina barns skolgång och framtid. Det är främst under årskurs fyra som frågor om elevens framtid blir aktuella, men för vissa lyfts frågan av förälder eller elev tidigare. I Umeå kommun finns en anställd utvecklingsledare som har till uppgift att utveckla all särskoleverksamhet från grundskola till gymnasiesärskola och lärvux. Enligt given delegationsordning fattar hon beslut om mottagande i särskola och beslutar om antagning till gymnasiesärskola och lärvux. Hon samordnar regelbundna ledningsmöten för särskolans rektorer, anordnar gemensam kompetensutveckling för personal från de olika skolformerna och är även sammankallande och sekreterare för programrådet för gymnasiesärskolan Konferensdag om val efter gymnasiet I årskurs fyra på nationella programmen håller gymnasiesärskolorna i Umeå en gemensam konferens för elever och deras föräldrar/vårdnadshavare. Syftet att informera elever och föräldrar om de valmöjligheter som finns efter eleven tagit studenten. På konferensen träffas representanter ifrån Daglig verksamhet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, näringslivet, Mellansteget, Ungdoms habiliteringen, Gränslöst ledarskap, Socialt arbetskooperativ (SAK), folkhögskolor, Lärvux-Lärlingsutbildning m.fl. Konferensdagen brukar ske under den sista terminen på gymnasiesärskolan och har varit ett uppskattat inslag av medverkande. Under konferensen finns delar där elever och föräldrar tillsammans medverkar, men även delar där bara föräldrarna informeras. Konferensen planeras omfatta även eleverna vid det individuella programmet. 12

14 4.5. Alternativ efter gymnasiet När eleven har tagit studenten från gymnasiesärskolan finns det olika vägar till fortsatta studier, arbetsliv eller annan sysselsättning. Vad eleven kan välja beror bland annat på om eleven har gått nationellt eller individuellt program. Om en person har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan den få extra stöd. En nedsatt arbetsförmåga kan kompenseras genom hjälpmedel och ekonomiskt eller personligt stöd. På Arbetsförmedlingen finns specialister som tillsammans med personen och arbetsförmedlaren kan förbättra chanserna på arbetsmarknaden. De gör inledningsvis en bedömning av behov och bedömer sedan vilken särskild hjälp som personen behöver. Arbetsförmedlingen kan ge lönebidrag till att bereda en särskild arbetsplats eller skapa andra vägar till jobb. På arbetsförmedlingen i Umeå finns en handläggare med speciellt ansvar mot gruppen funktionshindrade från gymnasiesärskolan. Den personen är känd av personalen inom gymnasiesärskolan och finns tillgänglig för kontakt för lärare eller elever. Ungdomstorget Ungdomstorgets grundidé är att erbjuda ungdomar ett samlat stöd från lokala myndigheter. Tanken är att underlätta servicen och skapa en gemensam ingång med många möjligheter ut. Målgruppen är främst unga år. Ungdomstorget erbjuder information, råd, yrkes- och livsvägledning, hjälp med praktik mot arbete. De utgår från var individs behov och skapar i samråd med ungdomen en framtidsplan mot egen försörjning. Mellansteget Mellansteget riktar sig till ungdomar upp till 25-år, som avslutat gymnasiesärskolan nationella program och som har behov av individuellt stöd för att hitta rätt till öppna arbetsmarknaden eller daglig verksamhet enligt LSS. Mellansteget är en teoretisk och praktisk ettårig vidareutbildning där målet är personlig utveckling. Vid tre tillfällen ska deltagarna ut på praktik, däremellan är det teoriperioder i olika omfattning. Deltagarna ska även få ett skriftligt och muntligt omdöme som ligger till grund för en framtidsplanering tillsammans med anvisande myndighet, till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten. Ansökan till Mellansteget sker genom Ungdomstorget. En majoritet av eleverna från gymnasiesärskolan kommer till Mellansteget. Lärvux (Fd. Särvux) och Folkhögskola Lärvux är en egen skolform som vänder sig till personer med utvecklingsstörning. Utbildningen syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i den obligatoriska särskolan och på nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan. Kunskaperna som ges är användbara i vardagsliv, arbete eller fritid. Undervisningen sker i form av kurser som är planerade i en individuell studieplan. Studierna kan kombineras med daglig verksamhet eller arbete. Hösten 2013 fanns 90 personer deltagande i Lärvux. Det finns även utbud av folkhögskoleutbildningar runt om i Sverige som riktar sig till elever som tidigare läst på gymnasiesärskolan. Vid sidan om ämneskunskap ges där ofta möjlighet till personlig utveckling (social habilitering) och att träna för eget boende. Socialt arbetskooperativ (SAK) Umeå arbetskooperativ SAK är ett projekt med syftet att skapa ett långsiktigt hållbart företagande för unga vuxna som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det går ut på att projektdeltagarna ska driva verksamheter inom sina egna kompetensområden och utifrån sina egna förutsättningar och ambitioner. Projektet har som målsättning att utveckla anpassade arbetsplatser och arbetsstrukturer samt att bygga upp system för stöd och kompetensutveckling. 13

15 Vid projekttidens slut är målet att kooperativet ska vara ett ekonomiskt hållbart företag där alla medlemmar har en anställning. SAK är finansierad via medel från arvsfonden, studieförbundet vuxenskolan, Umeå kommun, Coompanion och FUB. Daglig verksamhet Personer med rätt till LSS har möjlighet att vara aktiv inom Daglig verksamhet. Det är främst elever från individuella programmet som fortsätter i daglig verksamhet efter studenten. Målet är att ge möjlighet till en meningsfull arbetsdag. Att som elev från individuella programmet göra praktik på någon av de 14 dagliga verksamheterna är vanligt förekommande. Inom Umeå kommuns dagliga verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning finns arbetsinriktad daglig verksamhet, daglig verksamhet för personer på tidig utvecklingsnivå och daglig verksamhet för särskilda målgrupper. Det finns 14 dagliga verksamheter i Umeå kommun, bland annat Café vaniljdrömmen, Kupan, Fjärilen och rebellteatern. 14

16 5. Bedömning och rekommendationer I Umeå erbjuds efter reformen GYSÄR 13 individuella program och nio nationella program. Ämnesstrukturen är utformad så att eleven ska kunna byta program under studietiden. Programmen finns på Fridhemsgymnasiet, Dragonskolan, Midgårdsskolan och Forslunda. Ingen friskola erbjuder gymnasiesärskoleprogram. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har gett förvaltningen uppdraget att under 2014 föreslå och införa skolpeng för gymnasiesärskoleprogrammen. Gymnasiesärkolan arbetar individanpassat. Individuella utvecklingsplaner och APL/praktik är viktiga redskap för elevens möte med arbetslivet och planer finns för samtliga elever. Det sker en uppföljning av de individuella målen för respektive elev. Det årliga utvecklingssamtalet anges av verksamheten vara det viktigaste forumet för samtal kring måluppfyllelse mellan ansvarig lärare, elev och vårdnadshavare. Årskurs tre medverkar även studie- och yrkesvägledare vid samtalen för att ge en första information om möjligheterna för eleven efter årskurs fyra. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har tillsammans med gymnasieskolorna förändrat skolornas utbud av gymnasiesärskola så att det än mer följer skolornas övriga programutbud. Detta för att samordna resurser och möjliggöra inkludering. Arbetat med arbetslivsanknytningen av utbildningen har utvecklats genom GYSÄR 13. Praktikansvariga lärare, studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan och ansvariga rektorer har arbetat nära lärarna på programmet för att utveckla nya ämnesplaner och betygskriterier. Lärare och annan personal har även tagit del av Skolverkets utbildningssatsningar. Praktik/APL har nu än tydligare koppling till programmets inriktning och kursen skall även betygsättas. För att underlätta betygssättning har programmen utvecklat stöd till handledare så att dokumentation och betygssättning skall underlättas. Kravet på ökat antalet veckor i APL och tydligare krav på praktik inom programmets ämnen oroar i viss grad verksamheten. Begränsningen ligger i svårigheten att hitta fungerande praktikplatser för alla elever. Stark kritik framkommer från verksamhet och programansvariga politiker över bristen på praktikplatser inom de kommunala verksamheterna. Kritik har skriftligen framförts till personalutskottet från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, utan att den besvarats. Inledande möten mellan förvaltnings och verksamhetsföreträdare och gymnasiesärskolan har dock skett i slutet av 2013 och nu hoppas verksamheten att fler kommunala praktikplatser kommer till. Formen för dokumentation är inte lika för kommunala gymnasieskolorna, vilket är en brist. De flesta program dokumenterar i samma IT-baserade system medan vissa program hanterar underlaget i pappersform. Den Förstelärare som tillkommit i slutet av 2013 har bland annat som uppdrag att arbeta med utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasiesärskolan. Gemensam form för dokumentation är även ett viktigt underlag för möjlig inkludering. Den samlade dokumentationen kring eleven innehållande betyg, dokumentation från APL, utlåtande från APL/praktik överlämnas till Arbetsförmedlingen. Underlaget överlämnas inte samlat till eleven, vilket vi även anser vara en brist Det finns en etablerad samverkan mellan gymnasiesärskolan och Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Ungdomstorget m.fl. för att förbereda elever för fortsatta yrkes- och studietid. En tonvikt på samarbetet och kommunikationer kring frågorna ligger under elevens fjärde och sista år. Framförallt är konferensdagen ett viktigt forum där både elever och vårdnadshavare får tillgång till samlad information från skola, myndigheter och andra verksamheter. Det har inom ramen för ett tidigare utvecklingsprojekt inom gymnasiesärskolan genomförts försökt till uppföljning av hur eleverna efter slutförd särgymnasieutbildning. Idag sker ingen uppföljning. Ansvariga studie- och yrkesvägledare har nära samverkan med Arbetsför- 15

17 medlingens ansvariga vilket ger möjlighet till viss insyn i hur situationen utvecklas för tidigare elever. Antalet elever inom gymnasiesärskolan är även relativt få vilket gör att kontakten med var elev är tät. En stor andel av eleverna fortsätter vid verksamheten Mellansteget efter gymnasiet Bedömning och rekommendationer Vi bedömer att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden genom insatser under de senaste åren säkerställt att elever inom gymnasiesärskolan ges en för dem anpassad utbildning som ger en grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Flera åtgärder har vidtagits för att anpassa verksamheten till den nya förordningen, GYSÄR 13. Det är positivt att nämnden arbetat aktivt med att skapa förutsättningar för inkludering och för att det ska skapas fler kommunala praktikplatser. Satsning för fortbildning för att säkerställa kompetensförsörjningen och införandet av företelärare inom gymnasiesärskolan är även det positiva. Det är viktigt att nämnden följer gymnasiesärskolans arbete med det systematiska kvalitetsarbetet och dokumentation samt att skolorna fortsätter arbeta gemensamt i sitt utvecklingsarbete. Våra förslag till utveckling är: Att den gemensamma formeren för dokumentation av APL inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet används av alla skolor med gymnasiesärskoleprogram inom kommunen. Att alla skolor erbjuder eleven möjlighet att få den samlade dokumentationen från gymnasietiden. Utveckla former för att följa upp elevernas fortsatta studier, yrkesliv och annan verksamhet. Detta som grund för gymnasiesärskolans utvecklingsarbete. Kommunens nämnder och personalutskott skall ta ett ansvar för att tillhandahålla platser för APL. 16

18 Källförteckning: Intervjuade personer Gerd Lindmark, Utvecklingsledare Umeå kommun Hans Lindberg, Ordf. Gymnasienämnd Sture Eriksson, Vice ordf. Gymnasienämnd Catharina Dragenius, SYV Midgårdsskolan/Dragonskolan Anna Sundelin, Rektor Midgårdsskolan Helena Rosenqvist, Lärare Midgårdsskolan Mats Spolander, Rektor Dragonskolan Milton Hägglund, Lärare Dragonskolan/Fridhemsgymnasiet Annika Backlund, Tf. Rektor individuella programmet Fridhemsgymnasiet/Dragonskolan Carina Claeson Söderström, Rektor Fridhemsgymnasiet Charlotta Blombäck, Förstelärare Fridhemsgymnasiet Maria Ulander, Rektor Forslundagymnasiet Jan-Olov Jacobsson, lärare, Forslundagymnasiet Karin Figaro, SYV, Forslundagymnasiet En gymnasiesärskola med hög kvalitet, prop. 2011/12:50 Skolverket rapport Gymnasiesärskolan 2012 Programrådet för gymnasieskola och Särvux, mål för programrådet VIVA Komvux. Umeå kommun Blankett för sammanställning av arbetspraktik Umeå kommun PM för Arbetspraktik Umeå kommun Blankett för arbetslivsplan, individuell plan som stöd för övergången från skola till arbetsliv, komplettering till IUP Umeå kommun Arbetslivsplan åk1-4 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Ett år i Mellansteget inför vuxen- och arbetslivet , Viva Umeå kommun Redovisning av Uppdrag om den nya gymnasiesärskolan Skolverket Dnr 2011:1326 Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning (SOU 2011:8). Inbjudan konferensdag Dragonskolan mars

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Programmet för administration, handel och varuhantering

Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för administration, handel och varuhantering är till för dig som vill arbeta inom handel, administration eller kommunikation. Du kan också

Läs mer

REVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna

REVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna REVIDERAD 2014-03-15 Till Eleven Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna

Kort om särskild utbildning för vuxna LÄTTLÄST TILL ELEVEN Kort om särskild utbildning för vuxna FOTO: MICHAEL MCLAIN Till dig som vill läsa på särskild utbildning för vuxna Du som har fyllt 20 år och har utvecklingsstörning eller hjärnskada

Läs mer

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna TILL ELEVEN Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-82-0

Läs mer

Programmet för fastighet, anläggning och byggnation

Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fastighet, anläggning och byggnation är till för dig som är intresserad av att arbeta med reparationer och underhåll av fastigheter och

Läs mer

Programmet för skog, mark och djur

Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur är till för dig som vill arbeta med olika arbetsuppgifter inom naturbruk. Det kan handla om arbete med lantbruk, park eller trädgård.

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan

gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se ISBN: 978-91-7559-042-4

Läs mer

Information om Grund- och gymnasiesärskolan i Örnsköldsvik

Information om Grund- och gymnasiesärskolan i Örnsköldsvik Information om Grund- och gymnasiesärskolan i Örnsköldsvik Uppdaterad i februari 2014 När barn/elev har fått diagnosen utvecklingsstörning har vårdnadshavaren vissa lagstadgade rättigheter, och rätt till

Läs mer

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-08 GN-2013/294.111 1 (2) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden

Läs mer

2014/2015 Val för din framtid

2014/2015 Val för din framtid 2014/2015 Val för din framtid Stockholms stads gymnasiesärskolor Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2013 Produktion Stockholms stads gymnasiesärskola och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 KVALITETSREDOVISNING, 2015 Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 Lisa Svensson lisa.svensson@skolor.hagfors.se Kvalitetsredovisning, 2015 Riktlinjer Målen

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14.

Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14. Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14. Här kan du söka efter just den eller de kurser du vill gå. Ta hjälp av någon personal, god

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl LATHUND Arbetsplatsförlagt lärande, apl 1 (10) Arbetsplatsfö rlagt la rande Alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram och inom gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra delar av utbildningen

Läs mer

Välkommen till. Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y

Välkommen till. Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y Välkommen till Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Vad är gymnasiesärskolan? Gymnasiesärskolan är en egen skolform med egna kursplaner

Läs mer

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Inför läsåret 2014/15 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och utbildningsenheten http://kompassen.jonkoping.se/sbf/ UTBILDNINGS FÖRVALTNINGEN PM Bun/2011:181

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 GYMNASIESÄRSKOLAN syftar till att ungdomar ska genomgå en fullständig gymnasieutbildning.

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Stockholms stads gymnasiesärskolor

Stockholms stads gymnasiesärskolor Stockholms stads gymnasiesärskolor 2015/2016 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2014 Produktion Stockholms stads gymnasiesärskola och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning Redaktion

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

GYMNASIE- SÄRSKOLAN 2015 2016

GYMNASIE- SÄRSKOLAN 2015 2016 PROGRAM INOM GYMNASIE- SÄRSKOLAN 2015 2016 Skolverksamheter Välkommen till gymnasiesärskolan i Västerås Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar i gymnasieåldern med utvecklingsstörning. Utbildningen

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Dragonskolan i Umeå kommun

Kvalitetsgranskning av Dragonskolan i Umeå kommun Dragonskolan Dragongatan 1 903 22 UMEÅ 2010-06-18 1 (12) Umeå kommun 901 84 UMEÅ Kvalitetsgranskning av Dragonskolan i Umeå kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har genomfört en granskning

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun.

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun. www.hassleholm.se Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun sida2 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 www.larcenter.sunne.se 1 Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Läsårstider 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Läsåret 2014/2015. Skolan. Du hittar mer information på. www.gymnasiumskaraborg.se

Läsåret 2014/2015. Skolan. Du hittar mer information på. www.gymnasiumskaraborg.se Läsåret 2014/2015 Skolan Du hittar mer information på www.gymnasiumskaraborg.se Gymnasiesärskolan i Skaraborg läsåret 2014/2015 1 Välkommen till gymnasiesärskolan I den gymnasiesärskola som startar höstterminen

Läs mer

Riktlinjer för APL. Distragymnasiet 4/5/2013. En sammanfattning över Distragymnasiets arbetssätt och arbetsgång kring arbetsplatsförlagt lärande.

Riktlinjer för APL. Distragymnasiet 4/5/2013. En sammanfattning över Distragymnasiets arbetssätt och arbetsgång kring arbetsplatsförlagt lärande. Riktlinjer för APL Distragymnasiet 4/5/2013 En sammanfattning över Distragymnasiets arbetssätt och arbetsgång kring arbetsplatsförlagt lärande. Innehållsförteckning Syfte... 2 Godkända platser... 2 Ansvarsområden...

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Eda Gymnasieskola. - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning

Eda Gymnasieskola. - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning Eda Gymnasieskola - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning 2 Eda Gymnasieskola Eda Gymnasieskola erbjuder följande: Restaurang- och livsmedelsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring - teknikprogrammet - det fjärde året - industritekniska programmet Yrkesutbildning Mycket stort fokus på yrkesutbildning - ungdomsarbetslöshet - kompetensförsörjning

Läs mer

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan

Läs mer

hela vägen Inspiration & information för dig som behöver särskola, skola, LSS-insatser, arbete & stöd.

hela vägen Inspiration & information för dig som behöver särskola, skola, LSS-insatser, arbete & stöd. välkommen till mässan hela vägen Inspiration & information för dig som behöver särskola, skola, LSS-insatser, arbete & stöd. Nämnden för hälsa och omsorg Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Mässan

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

PROGRAMKATALOG GYMNASIESÄRSKOLA

PROGRAMKATALOG GYMNASIESÄRSKOLA PROGRAMKATALOG GYMNASIESÄRSKOLA Att arbeta här gör mig lycklig! / Bodil SJÖARPSSKOLAN - Det är smått magiskt när jag kliver in på skolan och möts av positiva, roliga och genomtrevliga elever! / Monica

Läs mer

PROGRAM INOM GYMNASIESÄRSKOLAN

PROGRAM INOM GYMNASIESÄRSKOLAN PROGRAM INOM GYMNASIESÄRSKOLAN 2016 2017 Välkommen till gymnasiesärskolan i Västerås Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar i gymnasieåldern som har en utvecklingsstörning. Utbildningen under de fyra

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne 2015

Vuxenutbildningen Sunne 2015 Vuxenutbildningen Sunne 2015 www.larcenter.sunne.se Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare SFI.. 7 Grundläggande

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer