Ljungsbackenskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Ljungsbackenskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, fritidshem och grundskola F-åk 6 Ansvarig för planen: Rektor Bengt-Åke Gindemo Planen gäller: från och till Ljungsbackenskolans vision: Vi arbetar för elevernas bästa i en trygg, lärande och utvecklande miljö Det innebär att: Alla ska visa varandra hänsyn och respekt, omtanke och hjälpsamhet, visa förståelse och handla därefter. Alla människor är lika värda. Var och en respekteras för den man är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Utvärdering av förra läsårets likabehandlingsplan inklusive aktivitetsplanen: De förebyggande insatserna har överlag fallit väl ut. Från veckan innan jullovet och under tidiga delen av vårterminen intensifierades arbetet med planen då händelser uppkom bland eleverna. Samtliga elever i åk 3-6 samtalade flera ggr om innehållet och betydelsen av innehållet i planen. Situationer som tidigare varit lugnade sig och det blev en effekt av insatsen. Arbetet med talrundor har fallit väl ut. Detta är ett arbetssätt som flertalet klasser har använt sig av. Metoder har varit namnlappar, kulor mm för att låta alla elever komma till tals. Arbetet med samtalsgrupper när det gäller trygghet, trivsel och kompisrelationer (från år 2 till år 6) har fungerat bra. Under hösten var det samtal i mindre grupper och under våren var det enskilda samtal med vissa klasser. Då trivselenkäterna kom ut på hösten istället för våren blev hela likabehandlingsplanen försenad. Detta bidrog till att den inte blev väl förankrad hos elever och personal på det sätt som var tänkt. Likabehandlingsplanens omfattning har upplevts för omfattande av både personal och elever. Vårens enkät visar att merparten av elever trivs och mår bra i skolan och på fritidshemmet. Det grova språkbruket som har förekommit har förbättrats men förekommer

2 fortfarande hos vissa enskilda elever. På fritidshemmet upplever man att det är de äldre eleverna som använder sig av fula ord. Det har framkommit att det finns platser som eleverna inte trivs på bra på och toaletterna är ett återkommande ämne som eleverna tar upp både på elevråd, på kompissamtal och i enkäter. En annan plats är fotbollsplanerna där det ofta uppstår konflikter när det gäller lagindelning. En del klasser använder sig av bl.a färgade kulor en del klasser bestämmer på klassrådet hur veckans lag kommer se ut. Klasserna har använt sig av en gemensam dagordning för att alla ska diskutera samma frågor. Samma dagordning har använts på elevråd, klassråd och fritidsråd. Fritidsrådet har ägt rum på samma tid som elevrådet och eleverna har kommit väl förberedda. När det gäller elevrådet så upplever eleverna att de inte får gehör för sina önskemål samt att återkopplingen på det som bestämts inte kommer fram. De vuxenledda rastaktiviteterna, så kallade stjärnrasterna, har erbjudits på tio-, och lunchrasterna på måndag, tisdag och fredag. Det har varit varierad efterfrågan på dessa beroende på vad som erbjudits men överlag har många elever i blandade åldrar valt att delta. Flera elever upplever att det är för få rastvärdar ute och eleverna upplever att rastvärdarna ofta går två och två och missar då att det händer saker bl.a på fotbollsplanen. När det gäller insatser kring fadderverksamhet och storsamlingar så har vi inte lyckats planera in dem, i den utsträckningen som vi önskat. Detta är något vi saknar och vill få till i en större utsträckning. Analys av kartläggningen/utvärderingen Slutsats De punkter som eleverna upplever inte fungerat enligt utvärderingen vt 2014 är: Elevråd/klassråd/Fritidsråd Toaletterna Fotbollsplan Tillsammans Rasttillsyn Allmänt: Slutsatsen blir att vårt likabehandlingsarbete kommer att koncentreras till dessa fem punkter i vår aktivitetsplan. Detta för att minska omfattningen av planen eftersom den upplevts för svårhanterlig. I år har kartläggningen skett enligt årscykeln vilket innebär att sammanställningen av den nya planen skett redan under vt Dessa fem åtgärder är hämtade utifrån elevutvärderingen och ligger nu till grund för nästa läsårs aktivitetsplan 2014/2015.

3 Dessa fem åtgärder ska finnas med på dagordningen på elevråd, klassråd och fritidsråd för att kontinuerligt utvärderas. De ska också synliggöras i klassrum och entréer. Elevråd: Den dagordningen som idag används på alla råd upplevs, speciellt av de yngre eleverna som svår och bör förenklas. Det som ska diskuteras på dagordning bör elevrådsrepresentanter veta inför klassrådet. Elevrådet behöver få någon form av utbildning för att på bästa sätt kunna leda klassrådsarbetet. Vi behöver också se över rutiner för elevrådet så att eleverna blir mer medvetna om vad som ska diskuteras vid olika tillfällen (förenklad dagordning). Toaletter: Viss renovering av toaletter kommer att ske under ht För att skapa trivsam miljö runt toaletterna får varje klass ansvara för att detta sköts. Fotbollsplaner: Under året har det varit många konflikter runt fotbollsplanerna när det gäller lagindelning och regler. Som ett led i detta kommer vi under höstterminens början fokusera hur lagindelning kan lösas på olika sätt. Gemensamma fotbollsregler ska utarbetas. Tillsammans: Tillsammans-perspektivet på skolan ska utgå ifrån arbetsgrupper där all personal och ibland även elever är ansvariga för ett visst område. På så sätt är fler ansvarig för att aktiviteterna planeras och genomförs. Detta bör ligga i kalendariet. Rasttillsyn: För att skapa större trygghet för eleverna på raster måste rastvärdssystemet förbättras. Rastschemat ska vara klart innan skolstart. Det bör vara minst två värdar ute varje rast. Det är viktigt att rastvärdarna fördelar sig på olika delar av skolgården. Rastvärdarna ska alltid bära orangea västar. Rastvärdsschemat ska sitta i vikariepärmarna. Översikt av förebyggande insatser för att främja elevers lika rättigheter och förebygga kränkningar På följande sidor finns en sammanställning över de insatser skolan och fritidshemmet skall göra för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Även hur vi skall arbeta förebyggande mot trakasserier och kränkningar finns redovisade. Punkterna har plockats fram ur den utvärdering som gjordes av förra läsårets likabehandlingsplan.

4 Förebyggande insatser Vad? Varför? Hur? När? Vem? Uppföljning? Talrundor Att alla elever kommer till tals Vid klassråd, vid olika diskussioner i klassen Klassläraren av klassläraren. Möjlighet att redovisa i liten grupp Att alla skall känna sig trygga Diskutera med elev hur den vill redovisa sitt arbete Klassläraren av klassläraren. Diskutera språkbruket i klassen Namnlappar för att få turordning vid behov av hjälp Möjlighet att byta om enskilt vid t ex idrott och bad Erbjuda alternativ vid toalettbesök Att få bort det grova språkbruket som eleverna upplever Att alla elever får hjälp och att de skall känna att det blir rättvis turordning Att eleverna skall känna trygghet vid ombyte Att elever ska känna trygghet att gå på toaletten Ta upp språkbruket kontinuerligt i klassen Tillverka namnlappar och kulor och införa turordningssystem i klassen Eleverna kan bli hänvisade till lärarens omklädningsrum, byta om tidigare eller senare än de övriga Hänvisa till t ex en separat toalett t ex i administrationskorridoren. Se till att toaletterna städas bättre och att de rustas upp. Bindor finns hos klasslärare Klassläraren Klassläraren Klassläraren Klassläraren/elevhälsan Skolledningen/lokalvården av klassläraren. av klassläraren. av klassläraren. av klassläraren/skolsköterskan Skolledning och lokalvård.

5 Planera så att ingen utestängs från skolan/fritidshemmets aktiviteter Alla elever skall kunna vara med på sitt sätt Att alltid planera så att alla kan utföra/vara med i de planerade aktiviteterna. Fråga eleven om vad han/hon kan delta i och vara med på. Klassläraren/arbetslaget av klassläraren/arbetslaget. Planera/skapa individuella förutsättningar för måltider som skola/fritidshem erbjuder Analysera/diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media och/eller läromedia. Att alla skall kunna äta på skolan/fritidshemmet Att diskutera med eleverna om olika normer som råder i samhället Se till att det alltid finns alternativrätter I samband med (bild)lektioner diskutera och analysera olika bilder som behandlar frågor som identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer Klassläraren/arbetslaget och kökets personal Klassläraren/arbetslaget av klassläraren/arbetslaget/köket. av klassläraren. Kontinuerliga möten med elever i samtalsgrupper Vuxenledda rastaktiviteter, så kallade stjärnraster Rasttillsyn på skoloch fritidstid. För att få en bild över hur eleverna mår Aktivera eleverna så att det blir tryggare på rasterna Att skapa trygghet på rasterna Samtalen sker årskursvis i mindre samtalsgrupper. Ett antal raster under veckan leds av två fritidspedagoger Rastvärdarna bär orange jackor för att lättare kunna synas på skolgården. Rastschema görs tydligt och alla raster inkl bussavgångar skall vara bemannade. Lotta Green Linda Strandrot och Vivianne Land Alla rastvärdar, skolledning Sammanställning kontinuerligt. En slutlig redovisning i maj 2015 Sammanställning kontinuerligt. En slutlig redovisning i maj 2015 Sammanställning kontinuerligt. En slutlig redovisning i maj 2015

6 Tydlighet i uppdraget som rastvärd Tydlig indelning av fotbollsplanen Trivselenkäter till alla elever som skickas ut i slutet av vårterminen Vuxna finns med i korridorer och omklädningsrum Fritidsråd på fritidshemmet Klassråd med gemensamma punkter på dagordningen Att alla rastvärdar skall vet sitt uppdrag Alla elever skall veta vilka planer varje årskurs har Få en tydlig bild av hur eleverna ser på trivseln och tryggheten på skolan Att skapa trygghet för eleverna i korridorer och omklädningsrum Att eleverna på fritidshemmet får inflytande över sin arbetsmiljö på fritids Att alla klasser diskuterar samma fråga Vikarier skall få tydlig information när rasttillsyn skall ske Att på en arbetsenhetskonferens diskutera rastvärdens uppgifter Att på ett elevråd diskutera fram ett förslag på hur planerna skall disponeras En enkel enkät som kan anpassas till alla årskurser och är lätt att sammanställa Att personalen är steget före. Finns kvar tills eleverna kommit ut och är först i korridoren efter elevernas rast. Arbetslaget tillsammans med fritids hjälper varandra att vara i omklädningsrum Fritidsråd på skoltid samtidigt som elevrådet har sitt möte Skolledningen tar fram ett förslag till gemensam modell på dagordning Senast jan 2015 Senast jan 2015 Senast jan 2015 Senast jan 2015 Skolledning Utvärdering senast i maj 2015 Elevrådet/skolledning Utvärdering senast i maj 2015 Skolledningen Utvärdering senast i maj 2015 Alla vuxna Fritidspersonalen Skolledningen Arbetslag Elever av klassläraren. av fritidshemmets personal Utvärdering senast i maj 2015

7 Elevråd med tydlig dagordning och återkoppling till klasserna Storsamlingar, fadderverksamhet,idrottsdagar, friluftsdagar Eq-övningar Att eleverna skall få mer inflytande över sin skolsituation För Vi-känslan Våga prata inför andra. För att inge trygghet och gemenskap. Gemensamma aktiviteter för alla. Träna på social kompetens Elevrådet tar fram tydlig dagordning till varje möte och återkopplar mer till klasserna Gemensamma samlingar kring ett visst tema i idrottshallen (FN-dagen, Lucia, sångstund, julavslutning,mm). Kompisraster, lekdagar, skoljoggen, klasskampen. Innefattar alla ämnen. Övningarna hämtas från eq-verkstan, ett nätbaserat material, Senast jan 2015 Skolledning Utvärdering senast i maj 2015 En årskull, elevråd, trygghetsgrupp, personalgrupp ansvarar. Klasslärare/arbetslaget. Arbetslagen i samverkan med elevrådet. Idrottslärare. av klassläraren. All pedagogisk personal Utvärdering i maj 2015

8 Åtgärder 2014/2015 Vad? Varför? Hur? När? Vem? Uppföljning? Toaletter Ofräscha toaletter Lås som inte fungerar Eleverna får komma med trivselförslag Ansvarsområden Kolla över alla lås oftare Nya toaletthållare Nya pappershållare 2-4 toaletter ska renoveras Städ 2 ggr/dag Sprutstädning På klassråd På klassråd 1 g/vecka Ht 2014 Ht 2014 Ht 2014 Varje dag Varje dag Elever/Klasslärare Elever/Klasslärare Vaktmästarna Vaktmästarna Vaktmästarna Vaktmästarna Lokalvårdarna Lokalvårdarna på klassråd på klassråd Apt Städråd Städråd Fotbollsplanen För att motverka konflikter vid lagindelning Rast aktivister plus idrottsläraren ordnar förutsättningar för lagindelning. tex Kulpåsar Kortlek Stickor i olika storlekar Gemensamma fotbollsregler Tydlig indelning av planer På rasterna i början på ht Rast aktivister/klasslärare och idrottslärare Bestäms på höstens första elevråd(eller vårens sista) Elevråd på klassråd Utvärdering dec 2014 och maj 2015

9 Tillsammans För att stärka Vikänslan på skolan och för att minska olämpligt språkbruk Fadderverksamhet Storsamlingar(högtider) Temadagar Friluftsdagar Lekdagar Pysseldagar Enligt årscykeln Grupper fastställs vid skolstart. Arbetsgrupper (ansvarsområden) Idéer från klassråd Utvärdering efter varje aktivitet Elevråd med tydlig dagordning och återkoppling till klasserna Att eleverna skall få mer inflytande över sin skolsituation Elevrådet tar fram tydlig dagordning som klassrådet kan gå igenom innan elevrådet Senast aug 2014 Skolledning Arbetslagen Eleverna Utvärdering senast i maj 2015 Rasttillsyn på skoloch fritids tid. Att skapa trygghet på rasterna Rast värdarna bär orange jackor för att lättare kunna synas på skolgården. Rast schema görs tydligt och alla raster inkl. bussavgångar skall vara bemannade. Vikarier skall få tydlig information när rasttillsyn skall ske Rast värdarna ska cirkulera mer runt skolan, både på fotbollsplan och i skogen Alla rast värdar, skolledning Sammanställning kontinuerligt. En slutlig redovisning i maj 2015

10 Så här arbetar vi för att få eleverna delaktiga: Vid skolstart ihop med klassrumsregler presenteras förslaget över en ny likabehandlingsplan som ska gälla för det aktuella läsåret. Eleverna har getts möjlighet att lämna synpunkter. Eleverna synpunkter som har kommit fram i de små samtalsgrupperna är medtagna i årets plan. Planen följs upp också via klassråd och elevråd. På klassråden skall en gemensam fråga kring likabehandlingsarbetet ställas till alla klasser så att man får en uppfattning av vad eleverna tycker och samtidigt får eleverna kunskap om planen. Så här arbetar vi för att få vårdnadshavarnas delaktiga: Under en av vårterminens skolråd presenteras ett förslag till enkät som alla vårdnadshavare kan besvara om vad de tycker om skolans trygghet, studiero och om de känner sig välkomna till skolan. Enkäten skickas sedan ut och sammanställs av trygghetsgruppen på ett arbetsmöte i maj månad. Själva planen gås igenom med föräldrarna på hösterminens första skolråd och läggs sedan tillgänglig på skolans hemsida. På skolrådets dagordning skall alltid en stående punkt när det gäller likabehandlingsarbetet finnas med - Hur är läget på skolan just nu? Rutiner för utredningar, åtgärder och dokumentation av trakasserier eller kränkande behandling Policy: Alla vuxna inom enheten har ett ansvar för att motarbeta och upptäcka alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans! När elev kränks av andra elever: Arbetsmodell (hämtad ur Sharp, S & Smith, P:Strategier mot mobbning Studentlitteratur) Steg 1 Det första mötet Individuellt samtal (pratstund) med varje elev som varit inblandad. Tid 7-10 min (Kan vara någon annan än klassläraren) 1. Samtal med den kränkte. 2. Samtal med den som utfört kränkningen. 3. Samtal med ev medhjälpare. 4. Kontakt tas med föräldrar till inblandade elever. Steg 2 Uppföljning en vecka senare Individuellt samtal med varje elev som varit inblandad. Tid ca 3 min. med varje elev. Återkoppling till föräldrar. Steg 3 Gruppmöte ännu en vecka senare

11 Träff med samtliga inblandade alt. en och en. Tid. ca 30 min. Återkoppling till föräldrar. Klassansvarig informeras alltid om kränkande behandling och de normala konflikter som uppstår i umgänget mellan elever, dessa löses i första hand av berörd lärare. Samtliga fall av kränkande behandling åtgärdas omgående av den som upptäcker händelsen och rapporterar till berörd klasslärare och rektor. Rektor informerar alltid huvudmannen via särskilda mall. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen och handläggandet. Rektor samarbetar med elevhälsoteamet eller Rådgivningscentrum enligt följande: Steg 1: Kontakt och samtal med den kränkte och dennes vårdnadshavare tas, där fakta samlas in. Steg 2: Rektor kontaktar inblandad vuxen, där fakta samlas in. Steg 3: Rektor informerar huvudmannen. Steg 4: Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig situationen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Steg 5: Rektor upprättar åtgärdsprogram för eleven och handlingsplan för berörd personal. Steg 6: Regelbunden uppföljning sker så länge den utsatte eleven och/eller berörd personal uttrycker ett behov av det. Rektor ansvarar för dokumentation. Rutiner för uppföljning: Steg 2: Uppföljning en vecka senare Individuellt samtal med varje elev som varit inblandad. Tid ca 3 min. med varje elev. Återkoppling till förälder. Steg 3: Gruppmöte ännu en vecka senare träff med samtliga inblandade alt. en och en. Tid. ca 30 min Återkoppling till förälder. Om kränkningarna inte upphört tas kontakt med de inblandade elevernas föräldrar, för att diskutera fortsättningen som kan bli kontakt med RC, sociala myndigheter eller polismyndighet. OBS! Det ska vara samma samtalsledare vid alla tre stegen!

12 Rutiner för dokumentation: Vid samtliga ovanstående tre steg sker dokumentation på händelseblankett av ansvarig samtalsledare. Följande punkter ska ingå: * Tidpunkt * Inblandade elever * Händelseförlopp * Överenskommelse * Samtalsledarens namn * Nästa möte Ansvarsförhållande: Rektor har det övergripande ansvaret för att åtgärderna utförs. Ansvaret för de olika insatserna fördelas på namngivna personer som utses för varje ärende. Rutiner för att göra en anmälan För elever: För vårdnadshavare: För personal: För rektorn: Prata med din mamma eller pappa om du blir utsatt för trakasserier eller kränkningar. Du kan också söka upp någon vuxen på skolan som du har förtroende för och berätta om den situationen. All personal har anmälningsplikt till rektor om de misstänker att någon elev blir utsatt. Du kan också göra en anmälan direkt på nätet via barn- och elevombudsmannens hemsida: Får du som vårdnadshavare reda på att ditt barn blir trakasserad eller blir utsatt för kränkande behandling så kontaktar du barnets klasslärare och berättar detta. Klassläraren har då skyldighet att anmäla detta till rektor. Du kan också anmäla detta till olika alternativ - Barn- och elevombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen eller till skolinspektionen. Enligt skollagen måste lärare och annan personal göra en anmälan till rektor så snart de fått kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. När du får kännedom så dokumentera händelsen och datera den. Lämna den sedan direkt till rektor BengtÅke Gindemo eller biträdande rektor Maria Westberg. Då måste skolan skyndsamt utreda ärendet. Till hjälp finns elevhälsans personal. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla ärendet till huvudmannen och informera. En särskild blankett skall då användas och skickas till kommunens individnämnd och till elevhälsans chef Margareta Holmberg.

13 Uppföljningar av planen: Under året görs kontinuerliga uppföljningar av aktivitetsplanen i arbetslagen och bland vårdnadshavarna finns en stående punkt på dagordningen på skolrådet: Likabehandlingsplanen och läget på enheten Under slutet av vårterminen dock senast den 31 maj skall en utvärdering av hela likabehandlingsarbetet göras för året. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Rektor Bengt-Åke Gindemo bengtake.gindemo@gotene.se Lärare Helen Sjöberg (Personalrummet) helen.sjoberg@gotene.se Lärare Kristina Lenhult (Personalrummet) kristina.lenhult@gotene.se Lärare Ewa Larsson (Personalrummet) Ewa.larsson@gotene.se Ljungsbackenskolan augusti 2014 BengtÅke Gindemo Rektor