Sverkerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING Sverkerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen avser Sverkerskolans förskoleklasser, grundskola och fritidshem. Luthagens skolor - Sverkerskolan Sysslomansgatan exp Ansvarig för planen: rektor Torbjörn Kättström torbjorn.kattstrom@uppsala.se Planens giltighetstid: 1 november oktober 2015 Utbildning & lärande

2 2 (14) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Vår vision är en skola där elever, trivs, lyckas och är trygga. Målet för likabehandlingsarbetet är bland annat läroplanens (Lgr 11) Normer och värden där det står att varje elev ska respektera andra människors egenvärde och att varje elev ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverka till att hjälpa andra människor. Vår ambition är att alla elever ska känna tilltro till sin egen förmåga och i demokratiska former kunna samverka med både vuxna och barn. För att tydliggöra vårt gemensamma ansvar för att skapa en tillåtande och stimulerande miljö där alla bemöts med respekt har vi konkretiserat värdegrunden i ett antal rättigheter och skyldigheter. Rättigheter och skyldigheter Du har rätt att känna dig säker och trygg. Du är då också skyldig att medverka till att andra känner sig säkra och trygga. Du har rätt att bli respekterad som den du är. Du är då också skyldig att respektera andra och visa hänsyn. Du har rätt att bli sedd och lyssnad på. Du är då också skyldig att se och lyssna på andra. Du har rätt till kunskaper och färdigheter. Du är då också skyldig att ta ansvar för ditt arbete och uppförande. Du har rätt att få vara med och påverka ditt arbete och miljön på skolan. Du är då också skyldig att engagera dig, komma med förslag och respektera det som vi gemensamt bestämmer. Du har rätt att få vistas i en trivsam skolmiljö. Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp.

3 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen. 3 (14) 2.1. Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Att ha vuxennärvaro i form av roterande Att öka tryggheten Tryggheten har ökat på dessa platser. rastvärdar som särskilt fokuserar fotbollsplanen, vid gungorna och på baksidan av skolhuset. Att ha vuxennärvaro i/vid Att öka tryggheten Tryggheten har ökat betydligt i omklädningsrummen. omklädningsrummen. Att kontakta fastighetskontoret för förbättringar i duschar och omklädningsrum. Att öka tryggheten Tryggheten har ökat genom förbättringar, inte minst genom elevrådets kontakt med Fastighetskontoret som lett till förbättringar i den fysiska miljön i omklädningsrummen. Att göra en översyn av skolans regler och en tillhörande konsekvensmatris. Att öka tryggheten Förarbetet har gjorts. Kan inte utvärderas nu. Att arbeta för fler fotbollsmål och förbättring av fotbollsplanen så att hela planen kan utnyttjas. Att idrottsrådet arbetar fram regler för spel och användningen av fotbollsplanen. Att all personal presenterar sig vid gemensamma samlingar, även olika konstellationer exempelvis morgonfritids, Likabehandlingsgruppen, samt att personalfotografier sätts upp. Att klasserna diskuterar hur trivsel kan öka i trapphusen Att öka tryggheten Att öka tryggheten Att öka tryggheten Att öka tryggheten och trivsel Fler mål är på väg och sand är beställd. Kan inte utvärderas nu. Tryggheten har ökat i några årskurser. Tryggheten har ökat. Tryggheten och trivseln har ökat Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen? Ja

4 3. FRÄMJANDE ARBETE 4 (14) Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten Skolans prioriterade insatser Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Insats Områden som berörs av insatsen Ansvar/person anges Tidsplan Uppföljning när och hur (ange nummer) Regelbunden fadderverksamhet i åk f-3. 1, 2, 4, 6, 8 Pedagoger Bitr rektor löpande April-15 genom utvärderingar på grupp och skolnivå, trivselenkäten Årskursvist värdegrundsarbete där förskoleklasserna och åk 1 fokuserar kamratskap, åk 2 demokrati, åk 3 tolerans och attityder och åk 4 rättigheter och skyldigheter på nätet. Temavecka i oktober om demokrati, barnkonventionen och värdegrund som avslutas med FN-dagen. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Arbetslagen löpande Maj-15 genom utvärderingar på gruppnivå 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Arbetslagen V 43 På arbetslagsledarmöten under nov-14.

5 Arbeta för ökad trivsel genom en elevaktiv skolmiljögrupp. 1, 2, 8 Bitr rektor Påbörjas nov-14 April-15 genom utvärdering på skolnivå, trivselenkäten 5 (14) Elevhälsoteamet har öppet hus och presentera sig och sin verksamhet. 1, 6 Elevhälsoteamet Ht-14, Vt-15 Maj-15 genom föräldraenkäten Skolans regler förtydligas. 1, 2, 6, 8 Bitr rektor Likabehandlingsgruppen Ht-14 Juni-14 Vi fortsätter att granska läromedel ur ett normkritiskt perspektiv. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Arbetslagsledarna Bitr rektor löpande På våren i samband med att läromedelsbeställningarna görs. Rektor gör lektionsobservationer utifrån ett normkritiskt perspektiv. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Rektor löpande Rektor sammanställer goda exempel och fallgropar utifrån lektionsobservationerna.

6 6 (14) 4. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat Arbetet med ny Plan mot diskriminering och kränkande behandling påbörjas i april med att gällande plan utvärderas. Pedagogerna ansvarar för utvärderingen i respektive klass/grupp. Det gäller såväl skolverksamheten som fritidshemsverksamheten. I april görs även trivselenkäten, vissa år vårdnadshavarenkäten, och fritidsenkäten som sammanställs och lämnas till Likabehandlingsgruppen. Pedagogerna har under året tagit emot synpunkter från vårdnadshavare och elever löpande vid utvecklingssamtalen. Dessa tillsammans med pedagogernas reflektioner över om det finns platser, möten eller situationer där det finns risk för otrygghet och/eller diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna ingår i vårens kartläggning. I september fortsätter kartläggning i åk 1-4 med Husmodellen som är framtagen av Diskrimineringsombudsmannen. Eleverna, eller elevrepresentanter, diskuterar hur de upplever olika platser på skolan utifrån en skiss över skolan. Det som framkommit ses i förhållande till diskrimineringsgrunderna. En analys av föregående läsårs anmälningar/utredningar av kränkande behandling görs också. Vid höstens kartläggning gör vi även en översyn över huruvida eleverna upplever att de har kamrater i skolan på fritidshemmet eller inte. I förskoleklasserna görs all kartläggning på våren eftersom förskoleklassbarnen i september är helt nya för varandra, i klasserna och på skolan Områden som berörts i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning

7 Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 7 (14) 4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys Kartläggningen: Enligt trivselenkäten är de allra flesta elever trygga och trivs på Sverkerskolan. Det som framkommer angående otrygghet har i de flesta fall med rädsla att göra illa sig. Det kan t ex handla om att buskarna sticks eller att man är rädd att ramla i trappen. En del elever uppger att de kan känna oro att låsen på toaletterna ska krångla så att man blir inlåst på toaletten alternativt att någon ska öppna dörren när man är på toaletten. Husmodellen visar att eleverna upplever framförallt fotbollsplanen, kompisgungan, toaletterna och hallarna som platser där otrygghet kan finnas. Klass- och fritidsrummen upplevs däremot som trygga platser. I utvärderingen enligt diskrimineringsgrunderna framkommer att yngre flickor känner att de inte får/vågar spela så mycket fotboll som de önskar. De grunder som berörs är då köns- och åldersgrunderna. Det framkommer också att äldre elever har kommenterat yngre barns ålder och i enstaka fall etniska ursprung i matsalskön. Det är diskriminering gällande grunden om etniskt ursprung och åldersgrunden. Under förra läsåret anmälde och utredde vi arton fall av eventuella kränkningar till vår huvudman Vård och bildning. I de flesta fall handlar det om att elever kommenterat varandra på ett negativt sätt. Kommentaren kan ibland vara menat som ett skoj, ibland vara något som sägs i stundens hetta. Den utsatte har upplevt kränkning. I de allra flesta fall har barnen/eleverna enas om ett gemensamt förhållningssätt till varandra och kunnat hålla det. I ett par fall har skolan agerat med steg tre i åtgärdstrappan. Vi har fler pojkar som varit inblandade i ärenden än flickor, både som den som utsätter och den som blir utsatt. Fallen är ojämnt fördelade över årskurserna, men tidsmässigt relativt jämnt fördelade över skol-/fritidsdagen och året. Analysen: Vår analys av kartläggningen är att skollokalerna är gamla, idrottsalen liten, toaletterna få, skolgården begränsad och elevantalet ökande för varje år. Det innebär till exempel flera tillfällen när många barn vistas på förhållandevis liten yta, vilket skapar trängsel. Vi har flera rastvärdar, förfinar såväl elev- som personalscheman löpande, informerar och upplyser om vikten att visa hänsyn vid trängsel i hallar och trappor. Vi skapar mindre grupper i idrott i de klasser elevantalet är högre och vuxna finns i/eller i närheten av omklädningsrummen. Trängseln gör också att barnen söker sig in i taggbuskarna som omger skolan för att leka och får då stick. För att variera lekmöjligheterna går de flesta årskurser på utflykt till parker och grönområden i närområdet och förskoleklasserna är ensamma ute varje dag för att få utveckla leken på större/friare ytor. Elevernas egna förslag till förbättringar enligt det som framkommit i Husmodellen är tydliga fotbollsregler, fotbollsdomare, rastvärdar som dels roterar dels står vid

8 8 (14) fotbollsplanen och kompisgungan, bättre städning på toaletterna, bättre lås på toaletterna och fler krokar i hallarna. Förslagen kommer vi att utveckla tillsammans med de elevaktiva råden. När det gäller pojkarnas dominans på/över fotbollsplanen i yngre åren, har arbetat redan påbörjats. Flickor som vill spela ska självklart göra det och att fotbollsspelandet behöver struktureras samtidigt som ett normkritiskt arbete påbörjas. När det gäller kommentarerna om ålder och ursprung är arbete på individ- och gruppnivå, i de för oss kända fall, också igång. Här är tydlighet och nolltolerans viktigt. Vår analys av kränkningar enligt diskrimineringsgrunderna är att eleverna glömmer grunderna, i alla fall tillfällesvis, men väl förstår och sympatiserar med dem när de blir tydliggjorda för dem. Vårt förhållningssätt inför det är att ännu mer/oftare informera om diskrimineringsgrunderna och väcka ännu bättre förståelse för hur det känns att bli utsatt. Vi fortsätter också att undervisa i värdegrund samt stödja eleverna i deras samspel. Eftersom forskning har visat att tydliggörande inför eleverna med konkreta exempel där eleverna själva utmanas att tänka efter/ta ställning är det effektivaste, använder vi oss av det med t ex dilemmafrågor.

9 5. FÖREBYGGANDE ARBETE 9 (14) Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Det ska både finnas rastvärdar som roterar Skolraster Ökad trygghet Arbetslagsleda runt hela skolgården och rastvärdar som är rna stationära på raster när många barn är ute Arbetslagen samtidigt (två årskurser) eller när det lätt blir konflikter. Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur löpande Dec-14 (elevrådet) April-15 (trivselenkäten, utvärderingar) Fotbollsspelandet ska struktureras utifrån såväl fotbollsregler som diskrimineringsgrunderna. Användningen av kompisgungan ska struktureras. Det ska vara löpande översyn över toaletternas lås, städning och användning. Information om diskrimineringsgrunderna samt utmanande arbete för elevers aktiva ställningstaganden t ex via dilemmafrågor. Skolraster Fritidshem Förskoleklass Skola Fritidshem Förskoleklass Skola Fritidshem Förskoleklass Skola Fritidshem Ökad trygghet och förhindra diskriminering Ökad trygghet Ökad trivsel och trygghet Ökad trygghet och förhindra diskriminering Bitr rektor tillsammans med idrottsrådet. Bitr rektor tillsammans med elevrådet. Bitr rektor Vaktmästare Städare All personal Bitr rektor Arbetslagen Likabehandlingsgruppen Ht-14 Ht-14 löpande löpande April-15 April-15 April-15 Juni-14

10 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 10 (14) 6.1. Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling När det inträffat negativa händelser mellan barn/elever ska de eller vårdnadshavaren i första hand vända sig till den berörda personalen som har/kan ha kännedom om händelsen. Man kan prata direkt med henne/honom eller maila. På skolans hemsida finns också en webbanmälan. Om man väljer att anmäla via den, önskar vi att man även informerar berörd personal om händelsen Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla Om barnet/eleven upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering är personalen som får kännedom om det skyldig att anmäla det till rektor. Anmälan sker via ett formulär som finns på kommunens internsida på skolans gemensamma internsida (som enbart personalen når) samt finns i pappersform på expeditionen. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla kränkningen vidare till Vårdoch bildning. När rektor fått anmälan om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering utser denne någon/några att utreda händelsen Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling Vid utredning och åtgärder av negativa händelser eller kränkande behandling mellan elever arbetar vi i tre steg: Steg 1: Berörd pedagog har samtal med berörda elever där händelsen kartläggs. Samtalen mynnar ut i en överenskommelse om ett framtida förhållningssätt mot varandra för att upprepning inte ska ske. Om händelsen är diskriminerande eller kränkande och ännu inte anmäld till rektor görs det. Berörda vårdnadshavare informeras. Personal som behöver kännedom om det inträffade informeras (till exempel arbetslaget). Uppföljning sker inom en vecka.

11 Samtalen i samband med utredning och åtgärder dokumenteras. Vid utredningens slut skickas den till rektor som bokför den i kommunens interna datasystem. 11 (14) Steg 2 - om negativa händelser eller kränkningarna ändå fortsätter: Berörd pedagog informerar klassläraren, vårdnadshavare och rektor samt anmäler till Likabehandlingsgruppen. I samarbete med Likabehandlingsgruppen analyserar berörd pedagog, klassläraren och arbetslaget nuläget och upprättar en handlingsplan för personalen att arbeta efter. Handlingsplanen, som delges arbetslaget, ska överväga åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå. Arbetet riktas mot att upptäcka, kartlägga och åtgärda samband, normer, strukturer och förhållanden som kan ha påverkat utvecklingen. Likabehandlingsgruppen har uppföljningssamtal med berörda elever inom en vecka och, beroende på karaktären, även efter två eller tre veckor. Återkoppling till vårdnadshavare sker. Likabehandlingsgruppens utredning och åtgärder dokumenteras och delges rektor. Steg 3 - om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter: Skolan kallar berörd pedagog, klassläraren, Likabehandlingsgruppen och den kränkande elevens vårdnadshavare till ett elevhälsomöte där ytterligare åtgärder som t ex samtal, upprättande av åtgärdsprogram eller disciplinära åtgärder kan bli aktuella. Det kan också vara aktuellt att anmäla till andra myndigheter som polis, socialtjänst och/eller arbetsmiljöverket. Möten protokollförs Rutin när personal har kränkt elever När personal har kränkt elever: Anmälan görs direkt till rektor som utreder om kränkning skett genom enskilda samtal med berörda parter. Rektor tar beslut om eventuella åtgärder som exempelvis kan innebära överenskommelser mellan parterna. Samtalen dokumenteras. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare. Rektor följer upp samtalen inom en vecka. Om kränkande behandling skett kontaktar rektor skolchef och HR Center (personalavdelningen). Om det blir aktuellt med disciplinära åtgärder kontaktas facklig organisation först.

12 12 (14) 6.5. Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Arbetet med ny Plan mot diskriminering och kränkande behandling påbörjas med utvärdering av den här. Det görs under våren då även ny kartläggning påbörjas med trygghetsenkäten, fritidsenkäten och samtal i arbetslagen. Utvärderingen i form av samtal vid elevernas utvecklingssamtal görs fortlöpande. Arbetet med ny plan fortsätter sedan i början av höstterminen med Husmodellen, översyn av elevernas kamratskap samt översyn och analys av incidentrapporterna. Utvärderingen och kartläggningen är grunden till en ny plan som gäller från 1 november 2015.

13 7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 13 (14) 7.1. Beskriv hur eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Vi säkerställer elevernas delaktighet i det främjande och förebyggande arbetet dels genom att efterfråga förslag på åtgärder från dem (trygghetsenkäten och Husmodellen) och dels genom att skolans elevaktiva råd är aktiva i genomförandet i arbetet Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Personalen medverkar i det främjande och förebyggande arbetet via arbetslagen där arbetet planeras och utvärderas. Det är framförallt via det fortlöpande värdegrundsarbetet, till exempel fadderverksamheten, pedagogerna möter eleverna i detta arbete.

14 8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING 14 (14) Eleverna Likabehandlingsgruppen planerar att göra en presentation av årets Plan mot diskriminering och kränkande behandling som alla elever ska få ta del av i skolan. Pedagogerna ska också visa planen för eleverna och diskutera den med dem. De ska även visa skolans hemsida för eleverna där planen finns samt uppmuntra dem att själva besöka hemsidan. Vårdnadshavarna Planen görs känd via Skolrådet, föräldramöten och elevernas utvecklingssamtal. Vårdnadshavarna informeras om att en ny plan nu finns på hemsidan. Det sker via vecko-/månadsbrev från såväl skolledningen som klasslärarna. Personalen alla som är verksamma inom utbildningen Planen ska presenteras vid personalmöten och arbetsplatsträffar. Personal ska läsa den och vara väl insatt i innehållet såväl som innebörden av den. Planen ska vara en stående punkt på arbetslagsmöten och diskuteras där. Den kan också finnas med vid andra möten som exempelvis elevhälsoteamets och ledningsgruppens respektive möten. Vikarier ska få information om den via en sammanfattning som ges vid ankomst till skolan.