Effekter av statsbidraget Särskilda insatser på skolområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av statsbidraget Särskilda insatser på skolområdet"

Transkript

1 Effekter av statsbidraget Särskilda insatser på skolområdet (SIS) Joakim Grausne

2 ALL 2011/777 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Genomförande... 2 Dokumentstudier... 2 Intervjuer... 3 Definitioner... 3 Resultatredovisning... 4 Regionala undervisningsinsatser... 4 Bidragsmottagarna... 4 Bidragets användning En fallstudie... 6 Bidragets effekter Utvecklingsprojekt Bidragsmottagarna Bidragets användning En fallstudie Bidragets effekter Särskild undervisnings på sjukhus Bidragsmottagarna Bidragets användning Bidragets effekter Sammanfattande diskussion Utvecklingsområden Bilaga 1. Regionala undervisningsinsatser Bilaga 2. Regionala undervisningsinsatser för elever med rörelsehinder Bilaga 3. Kostnadstäckning Bidraget till regionala undervisningsinsatser Bilaga 4. Utvecklingsprojekt Bilaga 5. Utvecklingsprojekt med inriktning mot tillgänglighet Bilaga 6. Kostnadstäckning Bidraget till utvecklingsprojekt Bilaga 7. Särskild undervisning på sjukhus Bilaga 8. Preparandkurser mellanåret för synskadade 1

3 Inledning Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har i uppdrag att fördela och följa upp anslaget till särskilda insatser på skolområdet (SIS). Fördelningen av bidraget sker i enlighet med skrivningar i myndighetens regleringsbrev och förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Bidragets huvudsakliga mottagare är regionala undervisningsinsatser, utvecklingsprojekt och verksamheter som bedriver särskild undervisning på sjukhus. Därutöver kan bidraget beviljas till den så kallade preparandkursen (även kallat mellanåret) för synskadade ungdomar. 1 I följande rapport presenteras resultatet av en uppföljning av detta bidrag. Syfte Uppföljningens övergripande syfte formuleras i myndighetens verksamhetsplan för I verksamhetplanen anges att effekterna av beviljade SIS-medel 2011 ska i särskild ordning följas upp under Syftet är således följa upp effekterna av beviljade bidrag år Genomförande Uppföljningen har genomförts genom en kombination av dokumentstudier och intervjuer. Dokumentstudier Bidragsmottagarnas återrapportering till myndigheten av hur de använt statsbidragen är en av källorna som använts i denna uppföljning. Dessa så kallade slutredovisningar består av särskilda formulär med frågor för respektive typ av verksamhet. Utöver dessa har även ansökningar och eventuella andra dokument i bidragsärendena studerats. I förekommande fall har minnesanteckningar från uppföljningsbesök studerats. I ett flertal fall har kompletterand dokumentation begärts in från bidragsmottagaren, exempelvis projektrapporter, framtagna rutinbeskrivningar eller informationsmaterial. Alla insamlade dokument är diarieförda under respektive ärende. Referenser till dessa återfinns i bilaga 1, 3 och 6. 1 Utöver dessa mottagare skulle, enligt myndighetens regleringsbrev för år 2011, en särskild utbetalning av bidraget göras till Göteborgs stad för undervisning av elever som ingick i den statliga specialskolan Vänerskolans målgrupp. I myndighetens regleringsbrev för år 2013 togs denna skrivning bort och i denna uppföljning berörs den inte. Se istället Uppföljning av beviljade statsbidrag till Kannebäcksskolan, Specialpedagogiska skolmyndigheten (2011), ALL 2011/ Specialpedagogiska skolmyndighetens verksamhetplan 2011 och 2012, ALL 2011/56, sida 22 2

4 Intervjuer Sammantaget har 25 intervjuer genomförts med representanter för verksamheter som beviljats bidrag. 3 Intervjuerna har genomförts med de representanter som angivits som ansvariga för insatsen (i slutredovisningen) eller med en person som verksamheten själv valt. Intervjuerna genomfördes som telefonintervjuer och var till formen semistrukturerade med ett antal givna frågeområden men möjligheter till följdfrågor och fördjupningar. Intervjufrågorna syftade till viss del till att komplettera det material som verksamheten redan skickat till myndigheten. Definitioner I denna rapport används begreppet skola på alla mottagare av bidraget till regionala undervisningsinsatser trots att mottagaren i många fall är en begränsad organisatorisk del av en skola. 3 Av intervjuerna var 11 med representanter från regionala undervisningsinsatser (riktade till rörelsehindrade) och 14 var med ansvariga för tillgänglighetsprojekt. En planerad intervju med den regionala undervisningsinsatsen Österholm RH och Nytorpsskolan kunde inte genomföras. Trots flera försök till kontakt kunde ingen intervju bokas. 3

5 Resultatredovisning I följande redovisning presenteras uppföljningens resultat för regionala undervisningsinsatser, utvecklingsprojekt och sjukhusundervisning. I bilaga 8 redovisas uppföljningen av de så kallade preparandkurserna. Regionala undervisningsinsatser Uppföljningen av statsbidraget till regionala undervisningsinsatser presenteras dels som en generell beskrivning av bidragets användning, dels som en särskild granskning av insatser riktade till elever med rörelsehinder. Avsnittet avslutas med ett diskussionsavsnitt om bidragets effekter. Statsbidraget till regionala undervisningsinsatser kan beviljas till skolhuvudmän som gör insatser med ett regionalt upptagningsområde för elever med funktionsnedsättning i grundskola eller gymnasieskola. Bidrag kan också beviljas till insatser för elever med flera funktionsnedsättningar i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. En förutsättning är att den anordnande kommunen samordnar utbildningen med andra kommuner. Bidraget får beviljas till merkostnader för undervisningen samt kostnader för elevhälsa och andra elevstödjande åtgärder om dessa kostnader är särskilt stora. 4 Bidragsmottagarna Under år 2011 mottog myndigheten drygt 90 ansökningar om bidrag till regionala undervisningsinsatser. Av dessa beviljades 65 verksamheter bidrag. 5 Merparten av dessa verksamheter återfinns i Sveriges storstadsregioner. Utgår vi från myndighetens regionsindelning återfanns sex verksamheter i norra regionen, tio i mellersta regionen, 17 i östra regionen, 15 i västra regionen och 17 i södra regionen. 4 Förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet 5 I myndighetens årsredovisning för 2011 anges att 72 ansökningar beviljades bidrag. Två av ansökningarna avsåg så kallade preparandkurser som presenteras separat i bilaga 8. I ett fall återbetalades det beviljade bidraget och i tre fall avsåg ansökningarna olika delar av samma verksamhet (vilket innebär att de redovisas tillsammans i denna uppföljning). I ytterligare ett fall avsåg ansökan ett utvecklingsprojekt. Dessa avvikelser från årsredovisningen avspeglar sig även i övriga tabeller i detta avsnitt. 4

6 Tabell 1. Antal beviljade ansökningar år 2011 fördelat på inriktning Funktionsnedsättning Antal Andel Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar % Hörselnedsättning % Rörelsehinder % Psykiska funktionsnedsättningar 5 8 % Språkstörningar 4 6 % Kommunikativa funktionsnedsättningar 2 3 % Övriga 8 12 % Totalt % Flest verksamheter har en huvudinriktning mot neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, därefter hörselnedsättning och rörelsehinder. Dessa tre vanligaste inriktningar för verksamheterna utgör sammanlagt 70 procent av alla verksamheter. Det bör dock noteras att denna indelning av verksamheterna ger en begränsad bild av verksamheternas inriktning. Många verksamheter har flera målgrupper och alla verksamheter har elever med flera olika funktionsnedsättningar. De 65 verksamheter som beviljats bidrag under 2011 har 38 olika huvudmän, vilket innebär att ett antal kommuner har ett flertal verksamheter som får bidrag. Göteborgs stad är med sina åtta beviljade ansökningar den kommun som är huvudman till flest verksamheter. Stockholms stad och Växjö kommun har vardera fem beviljade ansökningar. Drygt 1500 elever har tagit del av regionala undervisningsinsatser under år Då sammanlagt cirka 40 miljoner kronor beviljats till verksamheterna innebär detta att verksamheterna i genomsnitt beviljats cirka kronor per elev. Vilka är då dessa elever? Tabell 2. Antal elever fördelat på skolform och hemvist Egen kommun Annan kommun Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Grundskola % % % Grundsärskola % 44 8 % % Gymnasieskola % % % Gymnasiesärskola 34 4 % 17 3 % 51 3 % Totalt % % % Majoritet av eleverna går i grundskolan. Som det framgår av tabellen ovanför är nästan 40 procent av eleverna hemmahörande i en annan kommun än skolan. Som tidigare nämnts är ett villkor för bidraget att verksamheten tar ett regionalt ansvar 5

7 och alltså inte enbart har elever från den egna kommunen. Drygt 60 procent av eleverna är pojkar. Av det befintliga materialet är det inte möjligt att exakt avgöra vilka funktionsnedsättningar som dessa elever har men med utgångspunkt från verksamhetens huvudinriktning går det ändå att få en bild av hur fördelningen ser ut. De två mest dominerande grupperna är elever med hörselnedsättning (cirka 35 procent) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (cirka 30 procent). Den tredje största gruppen är elever i verksamheter inriktade mot personer med rörelsehinder (15 procent). Merparten av de regionala undervisningsinsatserna är verksamheter som pågår hela skolåret. Det finns dock även verksamheter som till formen mer är att likna vid punktinsatser. Det kan exempelvis handla om träffar där elever från olika skolor (i olika kommuner) möts under några dagar för någon form av undervisning. Bidragets användning En fallstudie Av de verksamheter som fick bidrag för år 2011 hade tolv huvudinriktningen mot rörelsehinder. Flera av verksamheterna har elever även med andra funktionsnedsättningar men ett fokus mot elever med rörelsehinder. Dessa verksamheter har granskats i särskild ordning inom ramen för denna uppföljning och resultatet presenteras nedanför. Se bilaga 2 för en presentation av respektive verksamhet som ingått i denna granskning. Verksamheternas målgrupp Elever med rörelsehinder är, som tidigare nämnts, de aktuella skolornas huvudsakliga målgrupp. Det handlar genomgående om en kombination av rörelsehinder till följd av olika orsaker, exempelvis muskelsjukdomar och cerebral pares. Flera skolor påpekar att eleverna ofta har ytterligare funktionsnedsättningar, exempelvis språkstörning, hörselnedsättning och perceptionssvårigheter. Enligt de intervjuade behöver elevgruppen omfattande anpassningar av den fysiska miljön och undervisningen. Tabell 3. Antal elever inom verksamheter riktade till elever med rörelsehinder fördelat på skolform Flickor Pojkar Totalt Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Totalt En majoritet av skolornas elever är pojkar. Av eleverna går 65 procent i grundskolan och endast en mindre andel elever går i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. 6

8 På gymnasienivå finns det i Sverige fyra riksgymnasier för rörelsehindrade. Dessa skolor har dock inte rätt till statsbidraget (från anslaget Särskilda insatser på skolområdet). Antagningen till verksamheten För att vara berättigad till bidrag ska verksamheten vara öppen för elever från andra kommuner på samma villkor som elever från den egna kommunen. Den egna kommunen elever ska således inte prioriteras. Av intervjuerna framgår det att verksamheterna uttryckligen inte prioriterar mellan elever baserat på hemvist. Elever från annan kommun och från den egna kommunen bedöms på samma villkor. I några fall förefaller det dock finnas en viss osäkerhet kring hur en sådan situation skulle hanteras. Dessa verksamheter har dock aldrig behövt prioritera utan har kunnat anta alla elever som sökt till skolan. Generellt är det ovanligt att det sker någon prioritering eftersom de som söker till skolorna i allmänhet antas. I några intervjuer tillskrivs habiliteringen en viktig roll i rekryteringen av nya elever till skolan. Det beskrivs som att habiliteringen i många fall är de som först föreslår skolan som ett alternativ för eleven, utifrån sin kännedom om eleven. I något fall finns även kontaktpersoner i andra kommuner som har god kännedom om skolan och dess verksamhet. I andra fall är det rektorer eller specialpedagoger på elevens skola eller elevens föräldrar som tar den första kontakten. Antagningsprocessen innefattar i merparten av fallen ett besök på skolan av eleven och föräldrarna. En formell ansökan skickas sedan in, ofta tillsammans med de sociala, pedagogiska och medicinska utredningar som gjorts om eleven. När eleven antagits och om eleven kommer från en annan kommun skrivs generellt ett avtal mellan skolan (skolhuvudmannen) och hemkommunen där placeringen regleras. Avtalen beskrivs huvudsakligen som ekonomiska avtal där kostnader och betalningar regleras. Ingen av de granskade verksamheterna hade någon form av regionalt samverkansavtal gällande undervisningsinsatsen. Skolans lokaler och placering I intervjuerna med representanterna för verksamheterna framkom att lokalerna i flera fall är byggda enkom för denna typ av verksamhet. Endast i ett fall uppgavs att lokalerna inte vara helt ändamålsenliga för verksamheten men i det fallet hade det nyligen fattats beslut om att bygga om lokalerna. I övriga intervjuer framhålls genomgående att lokalerna är mycket väl anpassade för verksamheten. Upplevelsen att den fysiska tillgängligheten är god i verksamheterna visar sig även när verksamheterna själva fått skatta den fysiska tillgängligen på skolan. På en tiogra- 7

9 dig skala från (1) inte alls tillgänglig till (10) i högsta grad tillgänglig skattade skolorna tillgängligheten till i genomsnitt 9,6. 6 I anslutning till ett flertal av de aktuella skolorna finns habiliteringen, vilket av flera framhålls som något mycket positivt. I flera fall delar verksamheterna lokaler vilket möjliggör ett nära samarbete mellan skolan och habiliteringen. I några av intervjuerna framkommer det dock att det tidigare funnits ett allt för stort fokus på omvårdnad vilket skett på bekostnad av kunskapsuppdraget. I de fall detta nämnts i intervjuerna påpekas det dock att skolan i dagsläget arbetar för att sätta fokus på kunskapsuppdraget. Med några enstaka undantag är alla verksamheter lokalintegrerade i skolor med elever utan funktionsnedsättningar. Verksamhetens upplägg och innehåll Flertalet av skolorna arbetar aktivt för att inkludera eleverna i övrig verksamhet på skolan. Exempelvis har eleverna ofta sin klasstillhörighet i en vanlig klass och deltar där under delar av skoltiden. I vilken grad eleverna deltar i klassens undervisning beror, enligt de intervjuade, på individens egna förutsättningar och önskemål. Vissa är helt inkluderade i klassens undervisning medan andra endast deltar i vissa enstaka moment. Resten av undervisning sker då inom verksamheten, antingen som enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp. I flera intervjuer framhålls skolans aktiva arbete för att i så hög grad som möjligt inkludera eleverna i vanliga klasser. I två intervjuer nämns dessutom att statsbidraget är en förutsättning för att de ska kunna arbeta så pass aktivt med inkludering som de menar att de gör. Det mot bakgrund av att detta arbete upplevs som resurskrävande. Vid två av verksamheterna förefaller det inte bedrivas något aktivt arbete för inkludering. I intervjun med rektorn vid en av dessa skolor framhölls att skolan har mycket begränsade möjligheter till samarbete och inkludering då även närliggande verksamhet är inriktad mot personer med funktionsnedsättning. Även om det finns en mindre utbildning utan denna inriktning i närheten är samarbetet med dessa mycket begränsat. Rektorn påtalar att avsaknaden av andra elever är ett problem och att det finns en risk att eleverna blir isolerade. Skolorna framhåller genomgående att undervisningens upplägg i hög grad utgår från individens förutsättningar. Regional verksamhet Merparten av de intervjuade uppger att det till en övervägande del är en fördel att vara en regional verksamhet. Flera framhåller att det förmodligen är svårt att finna 6 Skattningen återfinns i slutredovisningen för respektive verksamhet 8

10 en så väl anpassad fysisk miljö i elevernas närmiljö och att det dessutom är svårt för hemkommunen att uppbringa den kompetens som finns i den regionala verksamheten. Genom att samla flera elever på samma plats finns det ett tillräckligt underlag för personalen att specialisera sig och kompetensutveckla sig inom detta område. Flera av de intervjuade framhåller att det är positivt för eleverna att vara med jämnåriga som har en liknande situation som dem själva. Har man varit integrerad och ensam i en klass hemma så lever de ofta upp när de kommer hit. De får kompisar som de kan identifiera sig med.[arbetslagsledare] När man kommer till mellanstadiet blir man så isolerad i en vanlig skola. Det blir svårt att få kompisar hemma. Här kommer du till en miljö där alla är i samma situation. Du kan få kompisar som du kan åka hem till eftersom det är anpassat även hemma hos dom, så är det ju inte med kompisar i hemkommunen. På skolan finns ju dessutom personal som kan detta. Det är svårt att ha kompetens för denna grupp på en skola som bara har en elev med denna problematik. Risken med att gå hemma för dessa elever är att de blir exkluderade i en inkluderad miljö.[rektor] Flera påpekar att för verksamhetens fortlevnad är det nödvändigt att ha ett regionalt upptagningsområde eftersom det inte finns ett tillräckligt elevunderlag i den egna kommunen. En nackdel som merparten av de intervjuade framhåller är att eleverna ofta har väldigt långt till skolan. I många fall kan det handla om över en timme i taxi varje dag. Några av rektorerna pekar på att detta i sin tur kan innebära att eleverna till viss del förlorar kontakten med vänner hemma, eftersom de kommer hem så sent från skolan. Det kan vara så att de förlorar kontakten med de kompisar de kanske har hemma eftersom de har så långa dagar. Men när det är två barn som går på skolan från samma ort så ordnar vi så att de kan åka med samma färdtjänst, så att de får ett utbyta under den tiden och har möjlighet att bli kompisar. [Rektor] Några av de intervjuade framhåller dessutom att eleverna nog skulle föredra att gå en utbildning på hemmaplan och att om det fanns ett alternativ för detta hemmavid vore det förmodligen en bättre lösning. En av gymnasieskolorna framhåller dock att man är bättre alternativ än riksgymnasierna för rörelsehindrade som ligger ännu längre bort. Bidragets användning Skolorna ger olika bilder av hur bidraget används och betydelsen av bidraget för verksamheten. Merparten av de intervjuade beskriver att bidraget gör det möjligt för dem att ha en hög personaltäthet och att personaltätheten på skolan förmodligen skulle bli lägre om de inte fick bidraget. Personaltätheten anges dessutom som en styrka hos 9

11 verksamheten och en kvalitetshöjande faktor. I intervjuerna framkommer det att de med personaltäthet syftar på alla de personalkategorier som är i kontakt med personalgruppen, inte enbart lärare. Det är oerhört viktigt för att kunna ha en så vuxentät verksamhet. För att kunna ge det lilla extra. Både vad det gäller pedagogik, material och det sociala.[ ]Om inte pengarna fanns skulle man generellt få dra ner på kvaliteten och minska vuxentätheten. [Rektor] Andra nämner att bidraget möjliggör olika former av utflykter som är väldigt kostsamma för denna målgrupp då det kräver särskilda transporter. Hemkommunerna är inte villiga att bekosta färdtjänstresorna för utflykt. Dessutom är bidraget viktigt för att kunna testa på nya tekniska hjälpmedel.[rektor] Bidraget går bland annat till att personalen kan få den kompetens de behöver. Dessutom möjliggör det utflykter som ju innebär väldigt stora resekostnader för oss. Där hjälper det till mycket! [Rektor] Några skolor nämner dessutom att bidraget möjliggör för dem att införskaffa olika former av pedagogiska hjälpmedel. Generellt bedömer de intervjuade att verksamheten inte är beroende av bidraget men att kvaliteten på verksamheten skulle bli lidande om bidraget uteblev. Flera uttrycker det som att bidraget möjliggör för dem att kvalitetsmässigt utveckla verksamheten. Utan bidraget skulle verksamheten, enligt flera av de intervjuade, försämras i kvalitetet. I två fall påpekas, som tidigare nämnts, att bidraget är en förutsättning för verksamheten att arbeta aktivt med inkludering av eleverna. Två av verksamheterna som ingick i denna uppföljning hade vid intervjutillfället fått avslag på sin ansökan om bidrag för år Enligt de intervjuade var det oklart om det skulle få några omedelbara konsekvenser för verksamheten men i ett fall skulle eventuellt rektorstjänstens omfattning dras ner något. Bidragets effekter Vilken effekt har då bidraget till regionala undervisningsinsatser? Nära sammankopplad med denna fråga är frågan om vilken betydelse bidraget har för verksamheterna. Som denna uppföljning visat är bidraget oftast inte avgörande för verksamhetens existens. Bidraget beskrivs som en möjlighet att höja kvalitet i verksamheten, inte en förutsättning för att verksamheten ska existera. Bidragets förhållandevis begränsade betydelse för verksamheterna går även att se om vi studerar i vilken utsträckning bidraget finansierar verksamheten eller de merkostnader som det ska gå till. 10

12 Del finansierad med statsbidrag Övriga kostnader Kostnader för undervisning och elevhälsa Normal kostnadsnivå Merkostnader Figur 1. Schematisk presentation av kostnadsfördelningen (och kostnadstäckningen) inom regionala undervisningsinsatser Även om det är omöjligt utifrån befintligt material att exakt avgöra hur stor del av verksamhetens totala kostnader eller merkostnader (för undervisning och elevhälsa) som bidraget täcker kan vi ändå se att kostnadstäckning är relativt låg. Se bilaga 3 för en mer ingående beskrivning av bidraget i förhållande till verksamheternas kostnader. Vi kan också se att kostnadstäckningen skiljer sig markant mellan olika verksamheter. Dessa skillnader beror på att man i handläggningen av bidraget inte tar hänsyn till storleken på verksamhetens faktiska kostnader. Det görs således ingen bedömning av hur stora merkostnaderna för undervisningen är eller om elevhälsokostnaderna är att betrakta som särskilt stora. Bidraget fördelas istället enligt schabloner oberoende av verksamhetens kostnader. Bidragets effekt är dock inte enbart beroende av i vilken grad bidraget täcker verksamhetens (mer)kostnader. Ett riktat bidrag till en viss insats kan få en tydlig och mätbar effekt även om insatsens kostnad är liten i förhållande till verksamhetens totala kostnader. Denna uppföljning har dock även visat att syftet med bidraget förefaller vara otydligt i verksamheterna. När representanter för Rhverksamheterna beskriver vad bidraget går till så anges flera olika ändamål. I regelverket för bidraget anges att bidraget får beviljas till merkostnader för undervisning samt kostnader för elevhälsa och andra elevstödjande åtgärder, om kostnaderna är särskilt stora. Även om skrivningen utesluter vissa av de ändamål som de studerade verksamheterna beskriver, lämnar skrivningen ändå utrymme för tolkning. Verksamheternas olika tolkningar av vad bidraget ska användas till och de stora skillnaderna i kostnadstäckning mellan verksamheterna gör det svårt att bedöma effekterna av bidraget. Under den period som studerats i denna utvärdering var det, av myndigheten, angivna syftet med bidraget att understödja skolhuvudmän att i regional samverkan bedriva undervisning för elever med funktionsnedsättning. 7 Syftets vaga formulering gör det svårt att använda vid en utvärdering av bidragets effekter. Tydligt är dock att de Rh-verksamheter som granskats upplever att bidraget har stor betydelse för verksamhetens kvalitet. Ur deras perspektiv är effekten av bi- 7 Verksamhetsplan 2011 Statsbidragsavdelningen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, s

13 draget en ökad kvalitet inom verksamheten. Flera nämner att bidraget ger möjlighet till ökad personaltäthet men även andra kvalitetshöjande insatser nämns. Att koppla bidraget till eventuella förändringar i elevernas måluppfyllelse är praktiskt taget omöjligt, dels mot bakgrund av att bidraget används till olika typer av insatser, dels eftersom en mängd andra faktorer i högre utstäckning påverkar elevernas måluppfyllelse. Det kan även ifrågasättas om de effekter som nämns av verksamheterna härrör från bidraget. Exempelvis kunde de verksamheter som vid intervjutillfället hade fått besked om avslag på ansökan om bidrag för år 2013 inte uppge om detta skulle få några direkta konsekvenser för verksamheten. Det finns en mängd externa faktorer som har avgörande påverkan på effekten av den regionala undervisningsinsatsen. Med externa faktorer menas här faktorer som inte myndigheten styr över. Statsbidraget finansierar en begränsad del av insatsens kostnader och av den anledningen krävs även finansiering från andra aktörer. Förekomsten och omfattning av sådan finansiering har förmodligen avgörande betydelse för verksamhetens resultat. Därutöver krävs exempelvis tillgängliga och på andra sätt lämpliga lokaler, kompetent personal samt nödvändiga hjälpmedel i tillräcklig omfattning. Verksamhetens resultat påverkas dessutom av om den bedrivs i enlighet med de styrdokument som gäller för skolformen samt personalens attityd och värdegrund. En intressant frågeställning är om myndigheten i högre grad skulle kunna påverka vissa av dessa faktorer med statsbidraget som styrmedel? Utvecklingsprojekt Statsbidraget till utvecklingsprojekt får beviljas till projekt och analyser som syftar till att utveckla lärandemiljön för elever med funktionsnedsättning. 8 I följande avsnitt ges dels en allmän beskrivning av bidragets användning, dels en mer detaljerad beskrivning av 2011 års tillgänglighetsprojekt. Avsnittet avslutas med ett diskussionsavsnitt om bidragets effekter. Bidragsmottagarna Under år 2011 inkom sammanlagt 198 ansökningar om bidrag till utvecklingsprojekt. Av dessa beviljades 59 projekt tillsammans 13,5 miljoner kronor i bidrag. 9 Detta innebär att varje projekt i genomsnitt beviljades drygt kronor i bidrag. Hur mycket ett projekt i praktiken beviljas varierar dock från cirka kronor till närmare kronor. 8 Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten, Regeringsbeslut I:13 9 I Specialpedagogiska skolmyndighet 2011 anges att 62 ansökningar beviljades bidrag. I detta sammanhang har tre av dessa tagits bort eftersom de återbetalat sitt bidrag. Återkrav av bidrag från bidragsåret 2011 pågick fortfarande när denna rapport skrevs. Dessa avvikelser från årsredovisningen avspeglar sig även i övriga tabeller i detta avsnitt. 12

14 Tabell 4. Antal beviljade ansökningar och beviljat bidrag fördelat på projekttyp Antal Beviljat bidrag Skoldatatek kr Tillgänglighetsprojekt kr Övriga kr Totalt kr Under år 2011 var Skoldatateket den vanligaste typen av utvecklingsprojekt som beviljades bidrag. Över hälften av utvecklingsprojekten var av denna typ. Skoldatatek har varit den vanligaste typen av utvecklingsprojekt under en följd av år. Mellan åren 2006 och 2011 har cirka 200 ansökningar om bidrag till skoldatateksverksamhet beviljats. Eftersom en kommun generellt endast kan beviljas statsbidrag en gång för att starta ett Skoldatatek motsvarar denna siffra ungefärligen antalet kommuner som fått bidrag. 10 Detta ska ställas i relation till att det i landet finns 290 kommuner. En annan vanlig typ av utvecklingsprojekt är Tillgänglighetsprojekten som under 2011 uppgick till 25 procent av det totala antalet beviljade projekt. Dessa projekt kommer beröras närmare senare. Utvecklingsprojekten under år 2011 var inte helt jämt fördelade över landet. Tabell 5. Beviljade ansökningar fördelat på regioner Antal Andel Norra regionen % Mellersta regionen % Östra regionen 2 3 % Västra regionen % Södra regionen % Totalt % Med utgångspunkt från myndighetens regionsindelning hade Västra regionen flest utvecklingsprojekt, följt av Norra regionen och Mellersta regionen. Östra regionen utmärker sig genom att det där endast genomfördes tre utvecklingsprojekt. Sammanlagt är projekten fördelade på 55 kommuner. Göteborgs stad, Malmö stad, Mora kommun och Orust kommun har alla beviljats bidrag till två utvecklingsprojekt. 10 I några fall har kommuner beviljat bidrag till Skoldatatek för mer än ett år och vissa har fått bidrag under en följd av år för att stödja uppbyggandet av andra Skoldatatek i regionen. Av den anledningen går det inte säga att antalet beviljade bidrag till Skoldatatek motsvarar antalet kommuner som fått bidraget. 13

15 Bidragets användning En fallstudie Tillgänglighetsprojekten var en särskild form av projekt som introducerades i bidragshanteringen inför år Projekten var tänkta att ta sig an tillgänglighet utifrån ett helhetsgrepp: samspelet mellan lärande, pedagogik och fysisk miljö. 11 Det var således meningen att flera aspekter av tillgängligheten skulle beaktas i projekten, inte enbart den fysiska miljöns tillgänglighet. Insatserna var även tänkta att gagna hela arbetslag där olika professioner samverkar. Sammanlagt beviljades 14 tillgänglighetsprojekt statsbidrag under år Se bilaga 4 för en presentation av de enskilda tillgänglighetsprojekten. 12 Projektens genomförande Av tillgänglighetsprojekten var det cirka 40 procent som inte blev klara inom utsatt tid, vilket också motsvarar genomsnittet för alla utvecklingsprojekt. Dessa projekt blev således på ena eller andra sättet försenade. En vanlig orsak till att projekt försenas förefaller vara att en nyckelperson i projektet av någon anledning inte finns kvar i organisationen när projektet ska starta. Det kan exempelvis handla om att initiativtagaren till projektet bytt jobb eller är tjänstledig. I intervjuerna framkommer det även att flera projekt inte genomfört alla de aktiviteter som angavs i ansökan. En orsak som framhölls från några var att man beviljats mindre bidrag än vad man trott och att man därför avgränsat projektet. I vissa andra fall har projektets ursprungliga upplägg frångåtts av andra orsaker. I uppföljningen har det dock framkommit att syfte, mål och planerade aktiviteter i projekten ofta är otydligt beskrivna eller beskrivna i allmänna ordalag. Detta medför att det i vissa fall är svårt att avgöra om projektet frångått den ursprungliga planeringen. Genomgående har projekten utnyttjat den specialpedagogiska kompetens som finns i skolan och ofta även kompetens som finns centralt i kommunens organisation. I flertalet fall är det en specialpedagog eller speciallärare som är ansvarig för projektet och om inte så har dessa professioner på något annat sätt varit involverade i projektets genomförande. Perspektiv på tillgänglighet Tillgänglighetsprojekten är tänkta att behandla flera olika aspekter av tillgänglig utbildning. Majoriteten av projekten gör också detta. Det kan handla om projekt som samtidigt sett över tillgängligheten i den fysiska miljön, förutsättningarna för socialt samspel och valet av pedagogiska strategier. Det kan också handla om pro- 11 I den av myndigheten framtagna Samspelsmodellen ingår även social miljö. I myndighetens beskrivning av Tillgänglighetsprojekten år 2011 ingick dock inte social miljö som en faktor. 12 I myndighetens årsredovisning för år 2011 anges att 15 tillgänglighetsprojekt beviljades medel. Ett av dessa återbetalade dock hela den beviljade summan och berör därför inte här. 14

16 jekt som har en något mindre ambitiös ansats men som ändå beaktar några olika aspekter av tillgänglighet, exempelvis fysisk miljö och pedagogik. Det finns dock flera projekt som enbart har fokuserat på en aspekt, exempelvis den fysiska miljön, och som inte sett tillgänglighet i ett större sammanhang. Dessa projekt uppgår till nästan en tredjedel av tillgänglighetsprojekten. Det har inte funnits något krav på att projekten ska utgå från den av myndigheten framtagna samspelsmodellen för tillgänglighet. I intervjuerna framgår också att det endast är ett fåtal av de intervjuade som känner till modellen. Endast i ett fall har man uttryckligen utgått från samspelsmodellen vid projektets genomförande. I några projekt är det tveksamt om projektaktiviteterna är att se som särskilda insatser eller om de snarare är att betrakta som aktiviteter i skolhuvudmannens löpande utvecklingsarbete. Dokumentation och uppföljning Drygt hälften av projekt har dokumenterats i någon form. Med detta avses någon form av dokumentation av projektets genomförande utöver den slutredovisning som bidragsmottagarna är skyldiga att skicka till myndigheten. Även utvärderingar av projektet sker i hälften av projekten. Med utvärderingar menas i detta sammanhang en studie av projektets resultat som utgår från ett, för ändamålet, systematiskt insamlat material (exempelvis från intervjuer eller enkäter). Flertalet av projekten har på något sätt försökt sprida erfarenheterna från projektet. Vissa har arbetat aktivt och medvetet för att försöka få till en kunskapsöverföring till andra. Andra har gjort mer sporadiska försök till att sprida erfarenheterna. Närmare en tredjedel av projekten har dock inte genomfört någon insats för att sprida erfarenheterna. Nästan alla projekt har i någon form övergått i reguljär verksamhet efter projekttiden. Hur detta skett skiljer sig dock betydligt mellan verksamheterna och beror till viss del på projektets karaktär och resultat. Projektens resultat I intervjuerna beskrivs en mängd olika upplevda effekter av de genomförda projekten. Flera beskriver projekten som lärorika för dem som varit involverade och många framhåller att projektet bidragit till att väcka diskussion samt synliggöra olika grupper eller förhållanden. [Personal som engagerades i projektet] blev en väldigt sammansvetsad grupp. De upplevde att de fick lära sig någon helt nytt som de inte kunde sedan tidigare [och] upplevde att de utvecklat nya egenskaper och lärt sig mycket om sig själva. [Projektansvarig] 15

17 Projektets inriktning har, av naturliga skäl, stor inverkan på de upplevda resultaten och effekterna. Projekt på en mer strukturell nivå där syftet varit att exempelvis ta fram rutiner för överlämnande eller kartlägga en viss verksamhet ser resultatet främst i form av förändringar i arbetssätt eller organisation. Projekt med en inriktning mot en konkret brist i undervisningsmiljön, exempelvis bristande skyltning eller bristande auditiv miljö, ser främst resultatet i form av förbättringar inom dessa områden. En pluseffekt av detta projekt är att det inneburit bättre hörselmiljö för lärarna. Mikrofonerna gör dessutom att man tvingas att lära sig turtagning. Mikrofonen används av alla i klassrummet. En effekt av projektet är att kunskapen om ljud har ökat och om hur man vårdar sin hörsel. Det är många som nu kommer och pratar om sin hörsel. [Projektansvarig] De projekt som har fokuserat mer direkt på enskilda elever lyfter i högre utsträckning fram effekter och upplevda förbättringar för dessa även om det är svårt att koppla till måluppfyllelse. I en intervju påtalas att projektet sker parallellt med många andra processer och att det därför är svårt att avgöra vad som var en effekt av projektet. I en annan intervju framhålls också att det är svårt att se effekter på måluppfyllelse efter en så kort tid som projektet pågått. Bidragets effekter Vilken effekt har då bidraget till utvecklingsprojekt? Frågan om bidragets effekt är nära sammankopplat med frågan om vilken betydelse bidraget har för att insatsen (projektet) ska genomföras. Del finansierad med statsbidrag Projektets totala kostnader Övriga kostnader Personalkostnader och kostnader för dokumentation Figur 2. Schematisk presentation av kostnadsfördelningen (och kostnadstäckningen) inom utvecklingsprojekt En granskning av i vilken grad bidraget täcker kostnaderna för projektet visar att bidraget år 2011 i genomsnitt täckte alla kostnader för personal och dokumentation. Det finns dock stora variationer i kostnadstäckningen. Se bilaga 6 för en närmare beskrivning av kostnadstäckningen inom utvecklingsprojekten. Utifrån både 16

18 intervjuerna och denna genomgången av bidragets kostnadstäckning framstår det dock som att bidraget har en avgörande betydelse för att projektet ska bli verklighet. Även om kostnadstäckning varierar mellan projekten är det tydligt att en betydande del av projektens kostnader täcks genom statsbidraget. Att bidraget har stor betydelse för att projektet ska kunna genomföras styrks även av en studie som genomfördes av myndigheten under hösten I enkätundersökningen ingick 74 projekt som under perioden fått bidrag till skoldatateksverksamhet. I undersökningen angav 90 procent av de svarande att statsbidraget hade haft en mycket stor betydelse för verksamheten. 13 Som med alla statsbidrag finns en förväntan på att bidraget ska användas till det som uppgavs i ansökan och att insatsen genomförs inom den tidsram som uppgetts. Granskingen av tillgänglighetsprojekten visar att projekten i stort genomförs med de aktiviteter som angivits i ansökan. Avvikelser förekommer dock och i några fall framföras att orsaken är att projektet inte beviljades hela det belopp de ansökte om. I flera fall är aktiviteterna dock så otydligt preciserade i ansökan att det är svårt att avgöra huruvida projektet genomförts som planerat eller inte. En förhållandevis stor andel av projekten genomförs inte inom den tid som utsatts. Granskningen av tillgänglighetsprojekten visade att orsaken till detta ofta är att en nyckelperson för projektet av någon anledning inte funnits tillgänglig när projektet skulle starta. Det är tydligt att projekten ofta är beroende av vissa eldsjälar i organisationen. Försvinner dessa personer försenas starten. Det finns även exempel på hur projekt inte alls blivit genomfört som en följd av detta. I flera fall förefaller projekten i hög grad bygga på en enskild individs tankar och idéer utan någon större djupare förankring i organisation. Även tidigare undersökningar har visat att väl förankrade och planerade projekt har större chans att nå goda resultat. 14 När det gäller de så kallade Tillgänglighetsprojekten kan vi se att flera av dessa inte har tagit hänsyn till olika aspekter av en tillgänglig lärmiljö. I flera fall har man fokuserat på en aspekt som exempelvis den fysiska tillgängligheten och inte berört andra delar. I vissa enskilda fall kan det även ifrågasättas om inte projektets insatser egentligen är sådana som ingår i en skolas ordinarie verksamhet. Projekten har dock i hög grad utnyttjat den specialpedagogiska kompetens som finns i organisationen. Projekten har även i hög grad övergått till reguljär verksamhet efter projekttiden. Hur en sådan övergång ser ut är dock väldigt beroende på projektets karaktär och inriktning. För att kunna besvara frågan om bidragets effekter behöver vi fastställa vad myndigheten förväntar sig för effekter av bidraget. Myndigheten definierade det aktuella året målet med bidraget som att stimulera utvecklingen av lärandemiljön för 13 Utvärdering av SIS-medel till Skoldatatek, Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), ALL 2011/ Utvärdering av Skoldatatekens effekter, Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010), ALL 2010/843 17

19 elever med funktionsnedsättning. 15 Detta är i sin tur hämtat från myndighetens regleringsbrev där det anges att bidraget får användas för utvecklingsprojekt och analyser som syftar till att utveckla lärandemiljön för elever med funktionsnedsättning. 16 Frågan blir då om projekten bidragit till att utveckla lärandemiljön för elever med funktionsnedsättningar? Utifrån granskningen av tillgänglighetsprojekten kan vi säga att projekten faktiskt bidrar till att stimulera ett utvecklingsarbete. I alla de projekt som granskats har ett utvecklingsarbete initierats, även om det i flera fall påbörjats senare än beräknat. När vi studerat tillgänglighetsprojekten kan vi dock se att det utvecklingsarbete som genomförts förefaller fått en positiv effekt på lärandemiljön, om vi definierar denna som ett samspel mellan fysisk och pedagogisk miljö. Projekten gör detta i större eller mindre utsträckning men alla tillgänglighetsprojekt förefaller, utifrån vad som framkommit i denna uppföljning, haft inverkan på någon av dessa faktorer. Som tidigare nämnts sker detta genom både strukturella insatser och insatser riktade mot enskilda elever. Särskild undervisning på sjukhus Statsbidraget till särskild undervisning på sjukhus får enligt förordning om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet beviljas för insatser av regional art som huvudman vidtar för elever i grundskolan för vilka särskild undervisning anordnas på ett sjukhus eller en motsvarande institution.. 17 I skollagen anges att för [ ] elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl under en längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus eller en motsvarande institution ska särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller institutionen. 18 Vidare anges att undervisningen [ ] så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. 19 Särskild undervisning ska dock inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det. 20 Som det framgår av dessa skrivningar ska särskild undervisning på sjukhus erbjudas elever i samtliga skolformer men bidraget får endast beviljas för undervisning av elever i grundskolan. Det är följaktligen denna del av verksamheterna som vi fokuserar på fortsättningsvis. 15 Verksamhetsplan 2011 Statsbidragsavdelningen, Specialpedagogiska skolmyndigheten 16 Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten, s Förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet, 1 18 Skollagen (2010:800), 24 kap Ibid. 20 Skollagen (2010:800), 24 kap

20 I följande avsnitt ges en allmän beskrivning av bidragets användning utifrån befintlig statistik, iakttagelser vid uppföljningsbesök 21 och lärdomar från andra undersökningar. Avsnittet avslutas med ett diskussionsavsnitt om bidragets effekter. Bidragsmottagarna Sammanlagt beviljades 77 verksamheter bidrag för särskild undervisning på sjukhus under år Verksamheterna har sammanlagt beviljats cirka 60 miljoner kronor i statsbidrag. Detta innebär att varje verksamhet i genomsnitt har beviljats närmare kronor i bidrag. Det finns dock betydande skillnader mellan olika typer av verksamheter, vilket kommande redovisning ska visa. Sammanlagt har 41 kommuner (av landets 290 kommuner) beviljats bidrag för år Av dessa har 29 kommuner beviljats bidrag för mer än en verksamhet. Flest verksamheter har Göteborgs stad (4), Malmö stad (3), Sundsvalls kommun (3), Umeå kommun (3),Uppsala kommun (3) och Västerås stad (3). Fördelningen i förhållande till myndighetens fem regioner är förhållandevis jämn. Östra regionen utmärker sig något genom att ha relativt få verksamheter, speciellt med hänsyn tagen till regionens folkmängd. Verksamheterna kan kategoriseras som särskild undervisning i anslutning till Barn- och ungdomspsykiatri, Somatisk vård eller behandlingshem knutna till barn- och ungdomspsykiatrin. Tabell 6. Antal verksamheter och beviljat bidrag fördelat på verksamhettyp Verksamhetstyp Verksamheter Beviljat bidrag Antal Andel Belopp (tkr) Andel Barn- och ungdomspsykiatri % % Somatisk vård % % Behandlingshem 6 8 % % Totalt % % Barn- och ungdomspsykiatri och somatisk vård utgör båda drygt 45 procent av det totala antalet beviljade verksamheter. Sett till beviljat bidrag har dock barn- och ungdomspsykiatrin beviljats över hälften av bidraget. Även behandlingshem har fått en något högre tilldelning än vad som motiveras av deras antal. Detta innebär att verksamheter i anslutning till Barn- och ungdomspsykiatri och behandlingshem i genomsnitt beviljas ett högre belopp per verksamhet än verksamheter i anslutning till Somatisk vård. 21 Materialet för denna beskrivning är minnesanteckningar från uppföljningsbesök gjorda år 2010 och

21 Bidragets användning Enligt myndighetens fördelningsprincip beviljas bidrag till lärartjänster. Tabell 7. Beviljade lärartjänster och bidrag per verksamhetstyp Verksamhetstyp Beviljade Lärartjänster Beviljat bidrag (tkr) Antal Andel* Belopp Andel Barn- och ungdomspsykiatri % % Somatisk vård % % Behandlingshem % % Totalt % % * På grund av avrundningen stämmer inte totalen med summan av delarna. Som det framgår av tabellen följer fördelningen av antalet lärartjänster fördelningen av beviljat bidrag. Det bör dock noteras att bidraget inte täcker hela kostnaden för lärartjänsterna. I genomsnitt täcker bidraget cirka 80 procent av kostnaden för de beviljade lärartjänsterna. Avspeglar sig då denna fördelning även i hur många elever de olika verksamhetstyperna har? Från år 2010 samlar myndigheten in uppgifter om antal elever och elevdagar från verksamheterna som bedriver särskild undervisning på sjukhus. Elev räknas i detta sammanhang som enskilda individer. De räknas således endast en gång även om de återkommer till verksamheten under året. Elevdagar definieras som antal dagar som lärarledd undervisning bedrivs med en elev. Det bör noteras att antalet elevdagar per definition är ett oprecist mått på undervisningstid. En elevdag räknas oavsett om det är flera timmars undervisning som bedrivs med en elev under en dag eller om det är mindre än en timme. Tabell 8. Antal elever och elevdagar per verksamhetstyp Verksamhetstyp Elever Elevdagar Antal Andel Antal Andel Barn- och ungdomspsykiatri % % Somatisk vård % % Behandlingshem % % Totalt % % Som det framgår av tabellen har somatisk vård många elever men, i förhållande till Barn- och ungdomspsykiatrin, färre elevdagar. Detta visar på ett förhållande som beskrevs i en tidigare uppföljning, nämligen att elever inom somatisk vård vistas på sjukhuset under kortare tidsperioder medan vårdtiden inom barn- och ungdomspsykiatrin snarare har ökat. Den tidigare uppföljningen visade även att eleverna inom Barn- och ungdomspsykiatrin i allt högre grad behandlas inom öp- 20

22 penvård. 22 Förändringarna i vårdtid belystes även i Skolverkets översyn 23 från år 2005 och skillnaden mellan somatisk vård och psykiatrin går även att se i statistik från Socialstyrelsen över patienter (i åldern 5-19 år). Statistiken visar att cirka patienter var i sluten somatisk vård under år 2010 och att den genomsnittliga vårdtiden var 2,7 dagar. Antalet patienter i sluten vård inom Barn- och ungdomspsykiatrin var under samma år cirka och den genomsnittliga vårdtiden 8,45 dagar. 24 Dessa siffror kan jämföras med myndighetens uppgifter om elever och elevdagar. Om vi tittar på hur många elevdagar en elev i genomsnitt får ser vi att elever inom somatisk vård i genomsnitt undervisas i någon mån under 4 dagar, medan elever inom barn- och ungdomspsykiatrin får undervisning under 13,5 dagar. Dessa siffror visar således på samma förhållande som siffrorna från Socialstyrelsen. Behandlingshemmen är till formen en verksamhet med få elever som vistas i verksamheten under förhållandevis lång tid, vilket även avspeglar sig statistiken över elever och elevdagar. Inom den särskilda undervisningen vid behandlingshemmen får eleverna i genomsnitt undervisning (i någon mån) under 56,9 dagar. Den skillnad i fördelningen av antal beviljade lärartjänster (och beviljat bidrag) som presenterades tidigare kan nu ställas i förhållande till antal elever och elevdagar som undervisas i verksamheterna. Tabell 9. Beviljade lärartjänster och antal elevdagar per verksamhetstyp Verksamhetstyp Elevdagar Beviljade Lärartjänster Antal Andel Antal Andel* Elevdagar per lärartjänst Barn- och ungdomspsykiatri % % 335 Somatisk sjukvård % % 475 Behandlingshem % % 572 Totalt % % 409 * På grund av avrundningen stämmer inte totalen med summan av delarna. Som det framgår av tabellen finns det skillnader mellan verksamheterna avseende hur många elevdagar det går på varje lärartjänst. Elevdagar är i detta sammanhang det mest intressanta måttet eftersom det säger mer om mängden undervisning som bedrivs än antal elever. Särskild undervisning i anslutning till barn- och ungdomspsykiatrin har ett lägre antal elevdagar per lärartjänst än verksamheter i anslutning till somatisk sjukvård. Verksamheter i anslutning till behandlingshem har högst antal elevdagar per beviljad lärartjänst. Av alla verksamheter som bedriver särskild undervisning på sjukhus genomför drygt 20 procent mindre än 200 elevdagar per beviljad lärartjänst och en lika stor andel genomför mer än 500 elevdagar per beviljad lärare. 22 Uppföljning av särskild undervisning på sjukhus 2009, Specialpedagogiska skolmyndigheten, ALL 2009/ Översyn av särskild undervisning på sjukhus, Skolverket (2005), Dnr :3256, Sida Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning, SOU 2012:76, sida

23 I detta sammanhang bör det dock åter noteras att måttet elevdagar är ett grovt mått på undervisningstid. Det bör även noteras att det år 2011 endast fanns sex verksamheter i anslutning till behandlingshem vilket gör att varje enskild verksamhet i denna grupp får förhörhållandevis stort genomslag vid beräkning av medelvärden och procentuell fördelning. Verksamhetens upplägg och innehåll Tidigare undersökningar har visat att merparten av undervisningen inom särskild undervisning på sjukhus bedrivs enskilt eller i mycket små grupper. 25 Det har också framkommit att antalet timmar undervisning per dag för en elev är helt beroende av elevens hälsotillstånd och att undervisningstiden per elev är något högre för elever inom barn- och ungdomspsykiatrin. En vanlig undervisningstid för en elev inom somatisk sjukvård förefaller vara upp till två timmar per dag. 26 I myndighetens uppföljningsbesök har det bland annat framkommit att undervisningen i hög grad utgår från elevernas fysiska och/eller psykiska tillstånd. Undervisning ges på det sätt och i den omfattning som elevens tillstånd medger. Det finns ett nära samarbete med landstingets personal och i flera fall står landstinget för delar av verksamhetens kostnader, exempelvis för lokaler eller för fortbildning av personal. Vid ett uppföljningsbesök beskrevs skolarbetet som en balansgång mellan behandling och pedagogik. Gränsdragningen mellan vård och skola för personalen inom verksamheterna har även berörts i andra sammanhang, där det bland annat konstaterats att pedagogerna tycks vara väldigt involverade i vårdarbetet (har omfattande kontakter med sjukvården) och får ta ett stort ansvar för utredningar och eftervård. 27 I olika sammanhang har det framhållits att skolorna har en viktig roll i att stå för något vardagslikt som dessutom ger möjlighet till kontakter med andra elever i samma situation. 28 Vid ett av myndighetens uppföljningsbesök görs reflektionen att det finns en risk att särskild undervisning på sjukhus ger, kanske ett för stort, utrymme för pedagogernas egna lösningar i brist på närvarande pedagogisk ledning. Även i andra sammanhang har det konstaterats att det är ett långt avstånd till kommunens övriga utbildningsverksamhet, vilket kan innebära ett bekymmer eftersom läraren lämnas ensam med sin utveckling och med frågor som rör gränsdragningen mellan det pedagogiska och medicinska området Se exempelvis Uppföljning av särskild undervisning på sjukhus 2009, Specialpedagogiska skolmyndigheten, ALL 2009/491, sida Översyn av särskild undervisning på sjukhus, Skolverket (2005), Dnr :3256, sida 33 samt examensarbetet Sjukhusundervisning för barn med cancerdiagnosen hjärntumör om normalitet och utanförskap, Josefin Merinder, Södertörns högskola (2012), sida Sjukhusskolan - En studie i Malmö Att arbeta och verka som sjukhuspedagog, Belinda Winberg, Malmö högskola (examensarbete 2008), s Se exempelvis Sjukhusundervisning för barn med cancerdiagnosen hjärntumör om normalitet och utanförskap, Josefin Merinder, Södertörns högskola (2012), sida Översyn av särskild undervisning på sjukhus, Skolverket (2005), Dnr :3256, sida 26 22

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en Nr 9, 2015 Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-177/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av särskild undervisning på sjukhus 2009

Uppföljning av särskild undervisning på sjukhus 2009 Uppföljning av särskild undervisning på sjukhus 2009 2010 Specialpedagogiska skolmyndigheten Manus: Thord Bäckman, Joakim Grausne, Dan Agnarsson och Kenneth Drougge, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

Fritidshemssatsningen

Fritidshemssatsningen 1 (9) Fritidshemssatsningen Ansökan om statsbidrag bidragsåret 2016/17 Skolverket Information 1 (9) Innehållsförteckning Fritidshemssatsningen... 2 Vad får bidraget användas till?... 2 Insatser bidraget

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Dnr 44-2010 5066 2011-05-02. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall

Dnr 44-2010 5066 2011-05-02. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall Dnr 44-2010 5066 2011-05-02 Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall Beslut 2011-05-02 2(2) Dnr 44-2010 5066 Norrlindens Kunskapscentrum AB Jan Kibe jan.kibe@skvadern.nu

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Borlänge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Borlänge kommun Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skoiinspektionen Beslut 2014-06-25 Lunds kommun Rektorn vid Ekelundsskolan, Fåglasångs skola, Önneslövs skola, Varpingeskolan och Nya Almelund i Lunds kommun Beslut för grundskola efter tillsyn i Ekelundsskolan,

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Remiss - utbildning för elever i samhällsvård och fjärroch distansundervisning (SOU 2012:76)

Remiss - utbildning för elever i samhällsvård och fjärroch distansundervisning (SOU 2012:76) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-15 GN-2013/39.630 1 (7) HANDLÄGGARE Ekenstein Kling, Gunilla, Indra Kullenberg 08-535 360 56, 08-535 360 81 Gunilla.Ekenstein-Kling@huddinge.se Indra.Kullenberg@huddinge.se

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-05-20 Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-05-20 Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-05-20 Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Beslut Tingsryds kommun 2014-11 -07 Ynqve.Rehnstrom@tingsrvd.se Beslut efter riktad tillsyn av utbildning i Tingsryds kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Sundbybergs kommun Beslut för vuxenutbildning efter ti Isyn i Sundbybergs kommun Tillsyn i Sundbybergs kommun Beslut har genomfört tillsyn av Sundbybergs kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet 1 (5) Den här informationen vänder sig till huvudmän för kommunal eller fristående skola. Den handlar om de tekniska aspekter som rör utbetalning av statsbidrag för Lärarlönelyftet. Vad är Lärarlönelyftet?

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser; SFS 2016:400

Läs mer

Utdrag ur skollagen kapitel 9

Utdrag ur skollagen kapitel 9 Utdrag ur skollagen kapitel 9 2 En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Förord 3 Riksgymnasieverksamheten 4 Skola 6 Habilitering 7 Elevhem 8 Villkor för antagning 9 Finansiering av verksamheten 10 Riksgymnasieåret 12 Huvudmän för riksgymnasierna

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning en Stockholms kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Stockholms kommun Tillsyn i Stockholms kommun 2(9) har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Till statsrådet Jan Björklund

Till statsrådet Jan Björklund Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)

Karriärvägar för lärare, svar på motion (S) 2013-06-05 1 (7) Utbildningskontoret Dnr BOU 2012-376 Lars Rehnberg Dnr BIN 2012-208 Leo Gustafson Dnr KS 2012-551 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)

Läs mer

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Information om ansökan till Lågstadiesatsningen läsåret 2015/2016

Information om ansökan till Lågstadiesatsningen läsåret 2015/2016 Dnr 2015:815 1 (8) Information om ansökan till Lågstadiesatsningen läsåret 2015/2016 Innehåll Information om ansökan till Lågstadiesatsningen läsåret 2015/2016 1 Om bidraget 2 Sök bidrag för F-3 2 Sök

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola SkolinspelrtliÄ Beslut Västerås Idrottsgymnasium AB jan.walther@jwam.se Rektorn vid Västerås Idrottsgymnasium oskar.walther@vigy.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Västerås Idrottsgymnasium i

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

Kartläggning av hemkommuners kostnader för elever i hörselklasser med regionalt upptagningsområde

Kartläggning av hemkommuners kostnader för elever i hörselklasser med regionalt upptagningsområde Konsultrapport november 2009 Genomförd på uppdrag av Statskontoret Kartläggning av hemkommuners kostnader för elever i hörselklasser med regionalt upptagningsområde Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning...

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Utbetalning. Insatser genomförs. mars

Utbetalning. Insatser genomförs. mars Ansökan 22 januari 2016 Beslut om beviljade bidrag mars Utbetalning mars Insatser genomförs Ekonomisk redovisning januari 2017 Uppföljning av insats januari 2017 Statsbidrag för utbildning i svenska för

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning

Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2 Lärares behörighet och användning efter utbildning Skolinspektionens rapport 2009:2 Stockholm 2009 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Kvalitetsgranskningens resultat

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år. RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ev Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten Regeringsbeslut 1:2 2016-02-11 U2016/00585/S Utbildningsdepartementet Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skolinspektionen Beslut 2013-06-12 Magelungen Utveckling AB Stefan.berg@magelungen.com Rektorn vid MBC skolan Södertälje Aiman.jihar@magelmigen.com Beslut för grundskola efter förstagångstillsyn i den

Läs mer