Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2007
|
|
- Jonathan Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2007 Bokslutet syftar till att både synliggöra och driva på kommunens arbete för en hållbar utveckling. Här följs Klimatstrategins och Miljöplanens mål upp genom nyckeltal samt resultat från kommunens miljöövervakningsprogram och arbetet med lokala naturvårdsbidrag. Även folkhälsa är en viktig faktor för en hållbar utveckling varför den från och med i år redovisas. Hållbar utveckling är en ständigt pågående process inget statiskt mål. Året som gått Det finns ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet och jämlika levnadsvillkor. Forskning visar att god folkhälsa är en bidragande orsak till tillväxt och utveckling, inte bara ett resultat av den. Detta innebär att befolkningens hälsa är en mycket viktig faktor för att utvecklingen ska kunna bli hållbar, vilket kommunen bl.a. har tydliggjort i Vision 2011 och i Miljöpolicyn. Under året som gått har klimatfrågorna varit i fokus både internationellt, nationellt och lokalt. Nyköpings kommun har antagit en Klimatstrategi som tydliggör kommunens långsikta arbete för att minska sin klimatpåverkan. Ett Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) har arbetats fram och en ansökan om bidrag har lämnats till Naturvårdsverket. KLIMP-ansökan omfattar både mjuka och hårda investeringsåtgärder som rör kommunens verksamhet och externa aktörer med syfte att minska klimatpåverkan. Av de 23 miljömål och åtgärder som skulle ha genomförts under 2007 har kommunen inte uppfyllt något men åtta kommer att nås framöver. Av resterande mål och åtgärder har vi möjlighet att nå tolv men dessa kräver extra arbete/resurser, för tre mål har inget arbete utförts under året. 1 (11)
2 I bokslutet har sex mål för 2008 lyfts för att visa hur vi ligger till. Av dessa har vi redan uppfyllt två, ett kommer att nås och två kräver ytterligare arbete men för ett mål är vi på väg åt fel håll. Måluppfyllelse och kvalitet I tabellerna återges mål eller åtgärder inom områdena folkhälsa och miljö. Gubbarna ska ge en bild av i vilken utsträckning vi har lyckats eller inte för att uppnå målen. För fullständig målformulering hänvisar vi till Miljöplanen respektive de nationella folkhälsomålen. Teckenförklaringar: Målet kommer att nås/vi har uppfyllt målet Vi behöver göra mer för att målet Vi är på väg mot fel håll/målet har inte nåtts * Ett nyckeltal märkt med * visar att det är en miljöindikator/gröna nyckeltal som Sveriges kommuner och Landsting har tagit fram med stöd av Miljömålsrådet. Syftet är att tillgängliggöra användbara indikatorer som ger en möjlighet till jämförelser mellan kommunerna. Folkhälsa Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden vilka antogs av regeringen 2003 och fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. Statistik över folkhälsoläget sammanställs i Nyköpings kommunprofil och hämtas till stor del från folkhälsoinstitutet, men även från landstinget och SCB. Nedan redovisas tendenserna för Nyköpings kommun under åren 2006 och Övergripande folkhälsomål: Det övergripande, nationella, målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Mål: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Måluppfyllelse: Det genomsnittliga valdeltagandet ligger något över rikssnittet, men skillnaderna mellan olika områden i kommunen är alltför stora; (mellan 63% och 90,5%) Även här är skillnaderna stora, men tendensen tycks vara positiv Nyköping har en högre andel barn med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll jämfört med riksgenomsnittet. Tryggheten, och trivseln i skolorna har ökat de senaste åren, men det finns också skolor där utvecklingen gått kraftigt åt rakt motsatt håll 2 (11)
3 Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Ohälsotalet är högre i Nyköping än rikssnittet. Kommunen har också betydligt fler anmälda arbetsskador än rikssnittet. Särskilt tydligt är detta bland åringar, där andelen anmälda arbetsskador i Nyköping är mer än dubbelt så hög som rikssnittet. Luftföroreningar, buller, skador samt förgiftningar är mindre vanligt i Nyköping än rikssnittet.? Är framförallt en fråga som berör landstinget, men som självklart påverkar kommunens innevånare. Vad det gäller statistik över smittämnen ligger statistiken i regel på länsnivå. En mycket viktig faktor för folkhälsan är vaccinationer. Nyköping ligger väl till vad det gäller andelen barn som vaccineras med de vanligaste vaccinen. Andelen tonårsaborter och tonårsgraviditeter är högre i Nyköping än rikssnittet. Nyköping har också en högre andel rökande blivande mödrar än rikssnittet. Andelen som motionerar regelbundet i Nyköping tycks vara klart lägre än rikssnittet (statistiken på kommunalnivå är bristfällig). Nyköping har även en lägre andel elever i årskurs 9 samt år 3 på gymnasiet som har godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa än rikssnittet. Andelen med övervikt har ökat kraftigt i Nyköping de senaste åren. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har minskat men är betydligt högre än rikssnittet. Andelen dagligrökare är något lägre i Nyköping än rikssnittet. Oroväckande är dock att andelen ökar här medan den minskar i riket i övrigt. Nyköping har också fler rökande spädbarnsföräldrar än rikssnittet. Nyköping ligger jämförbart med rikssnittet vad det gäller systembolagets försäljning per person och år. Folkhälsoarbetet under året Folkhälsoarbetet i Nyköpings kommun har under 2007 återaktualiserats. Kommunens olika verksamheter arbetar dagligen med olika delar av folkhälsans bestämningsfaktorer, däremot mäts inte effekterna på folkhälsan i någon större omfattning. Fokus för kommunens folkhälsoarbete har varit alkohol- och drogförebyggande insatser, framförallt i skolan i form av föräldrastödsinsatser. Insatser har också gjorts för att minska tillgängligheten till alkohol genom bland annat tillsyn av serveringsställen, samt utbildning i Ansvarsfull alkoholservering. Detta arbete fortsätter under kommande år, samtidigt som folkhälsoaspekterna intensifieras i kommunens alla verksamheter. 3 (11)
4 Klimatstrategi Kommunen är en viktig aktör i det lokala klimatarbetet och att anta en strategi gör det lättare att ta ett samlat grepp om frågan, vilket är viktigt för ett långsiktigt arbete. I Klimatstrategin beskrivs de övergripande klimatmålen för Nyköpings kommun som geografiskt område. Målen bryts sedan ner i mindre mål, delmål och åtgärder i planer kopplade till Klimatstrategin som tex. Miljöplanen. I Klimatstrategin finns en nulägesbeskrivning där utsläppen för Nyköpings kommun redovisas. Det som bl.a. framgår är att koldioxid är den dominerande växthusgasen och majoriteten av utsläppen kommer från transportsektorn. Klimatstrategins mål följs upp Övergripande klimatmål: Nyköpings kommun ska verka för en positiv hållbar tillväxt samtidigt som klimatpåverkande faktorer ska minska. Miljöplanen Miljöplanen består av två delar, en miljöpolicy som är vägledande för kommunens framtida insatser och en intern handlingsplan där de övergripande miljömålen bryts ner i mätbara mål och åtgärder. Nedanstående resultat är sammanställt av de svar som rapporterats in för 2007 och redovisas utifrån handlingsplanens olika sektorer. Samtliga politiska organ och divisioner har rapporterat in och 8 av 9 verksamheter. Övergripande miljömål/policy: All planering och alla beslut genomsyras av tänkande och handling som leder till en långsiktig hållbar utveckling, miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Verksamhetsplanering och personalens arbete Införande av ett miljöledningssystem Då en grundläggande miljöutredning inte gjordes 2004 kan inte en uppdatering genomföras. En sammanställning har dock skett av tidigare arbete. Miljöutbildning för samtliga chefer/ledare och politiker Alla på divisionen/nämnden känner till och jobbar efter miljöplanen Utbildningen sköts fram till 2008 för att invänta antagandet av Klimatstrategin, vilket möjliggör en gemensam utbildning för båda planerna. Kommunledningskontoret, Nyköping Vatten, Gata/Park/Hamn, Kommunfastigheter, Kommunikation och Räddningstjänsten har rapporterat att de tagit upp Miljöplanen som ett styrdokument vid sina arbetsplatsträffar samt 18 verksamheter inom divisionen Vård och Omsorg. Samtliga nämnder har haft minst ett nämndsammanträde där miljöplanen och/eller miljöfrågor togs upp. 4 (11)
5 Inköp och upphandling av varor och tjänster Miljökrav vid intern och extern upphandling Miljömärkt el * Majoriteten av nämnderna, divisionerna och verksamheterna har rapporterat att de följer Upphandlingsenhetens avtal och/eller ställer krav i enlighet med Miljöplanen. Målet om att all el kommunen förbrukar ska uppfylla Bra Miljöval eller motsvarande uppfylldes inte 2007, men nås Ekologisk producerad mat * Från april 2007 ställer kommunen krav på att 20 % av maten som serveras i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och äldreomsorgen ska vara ekologisk producerad. Uppföljning av avtalen vad det gäller ekologisk producerade livsmedel sker under Alla personbilar som köps in eller leasas ska vara miljöbilar * Arbetsmaskiner med bästa rådande miljöklass Upphandling av renhållningsfordon som drivs med miljövänligt bränsle Kemiska produkter Kaffe och te Buteljerat vatten 85 % av de personbilar som anskaffades under året uppfyllde målet. Ett upphandlingsunderlag är inte framtaget. Enligt inrapporteringen uppfyller dock alla arbetsmaskiner som köps in eller leasats målet. I första hand ska fordon som drivs med förnyelsebart bränsle väljas men p.g.a. ett litet utbud på försäljningsmarknaden och begränsade möjligheter till tankning på landsbygden anskaffades en dieseldriven sopbil % av alla städkemikalier uppfyller kravet om Bra Miljöval eller motsvarande, både vad gäller avtalen för kommunens städentreprenad och de kemikalier som köps in genom ramavtalet. Målet är att uppfylla 100 % år Kommunens leverantör (enligt ramavtal) för kaffe och fikabröd uppfyller målet om KRAV- och rättvisemärkt kaffe sedan den 9 oktober. För kaffe och te på arbetsplatsen varierar resultaten spritt i organisationen. Målet är att allt kaffe och te som erbjuds ska uppfylla kriterierna Mer text efter tabellen. Alla utom två verksamheter rapportade att de serverar kranvatten istället för buteljerat vatten. Från och med 2008 kommer samtliga nämnder, divisioner och verksamheter att arbeta med målet. Projekt Skolvatten har skjutits fram pga. av förändringar i en av de ansvariga divisionerna under året. 5 (11)
6 Förbrukning av kopieringspapper Utsläpp av farliga partiklar i luften. Statistik visar att förbrukning av kopieringspapper (A4) har ökat med 16 % mellan 2006 och 2007 (enligt kommunens ramavtal). I snitt användes cirka A4- papper per arbetsdag 2007, detta trots att fler nämnder, divisioner och verksamheter arbetar för att minska sin förbrukning. Målet är att minska förbrukningen med 10 % till Mer text efter tabellen. Utredning om inköp av miljövänlig däck genomförs under våren 2008 i och med en ny däckupphandling. Två verksamheter har rapporterat inköp av maskiner med bättre partikelupptagning. Fysisk planering Förbättra tillgängligheten och främja miljöanpassade transportsystem * Miljövänlig lösning för omhändertagandet av dagvattnet Underhållsplan för VAledningsnätet Befintliga cykelvägar har åtgärdas vid strategiska platser med totalt 0,8 km (ej ny byggnation). Informationskampanj för att främja cyklandet i kommunen, främst inom Nyköpings tätort har inte skett. Arbetet ska istället ske genom kommande arbete med Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP). Vid nybyggnation tillämpas lokalt omhändertagande av dagvatten där det är möjligt. Arbetet med inventeringsåtgärder för VAledningsnätet är påbörjat 2007, underhållsplanen tas fram under Inventering och riskklassning av kommunens egna miljöfarliga verksamheter Inget område har riskklassats under Tidigare år har nio områden undersökts och ett sanerats av de cirka 35 områden (inkl. gamla deponier) där Nyköpings kommun som verksamhetsutövare kan ha gett upphov till föroreningar. Fastigheter och lokaler Kartläggning av befintlig avloppsinstallation (kommunala fastigheter) Energiförbrukningen i verksamhetslokaler Kartläggning av befintlig avloppsinstallation i fastigheter utanför kommunalt VA-område har inte gjorts En sammanställning över antalet avlopp finns men inte komplett underlag. Miljöenheten arbetar via tillsynskrav med åtgärden. Krav ställs enligt Miljöplanen vid upphandling av ny- samt ombyggnation. Alla byggnader har kompletteras med styr- och övervakningssystem för el och uppvärmning (TAC). 6 (11)
7 Utbyte av gatubelysningsarmaturer Under 2007 har 95 armaturer bytts ut. För 2008 finns investeringsmedel reserverat. Målet är att till 2008 byta ut 6000 armaturer till mer energisnåla och miljövänliga. Energikonvertering från fossila bränslen Minska spridningen av främmande ämnen i miljön Krav på källsortering i entreprenadavtal Målet är att konvertera 17 skolor och äldreboenden. Under vintern 2007/2008 konverterades 9 skolor till bergvärme, övriga är föremål för utredning. Nyköpingshem har tagit över skötseln för samtliga äldreboenden (5 st), Ett projekt är påbörjat för att under 2007/2008 inventera PCB i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Stickprov och utvärdering har ej genomförts. Transporter och fordon Personbilar som går på förnyelsebart bränsle En gemensam fordonslista är framtagen. Under 2007 var 51 % av personbilarna miljöbilar och kan gå på förnyelsebart bränsle, målet är 70 % till Mer text efter tabellen. Utredning om att införa syntetisk diesel Miljövänlig och energisnål körning Utredningen skjuts fram till mitten av 2008 då kommunen ska göra en ny bränsleupphandling för fordon. Dessutom ska fler alternativ än syntetisk diesel vägas in. Utbildning i konceptet EcoDrivning alt Heavy EcoDrivning har skett för samtliga anställda i renhållningen, 60 % gata/park/hamn samt två personer inom Divisionen Vård och Omsorg. Mer text efter tabellen. Installation av ISA (Intelligent stöd för anpassning av hastighet) skett i ett fordon. Barn, utbildning och kultur Lärande för Hållbar utveckling Skolskogar/ uteklassrum En rapport har skrivits: Vi gör skillnad: Lärande för hållbar utveckling i Nyköpings kommun, 570 pedagoger har deltagit i fortutbildning och fler skolor arbetar för att bli certifierade. Mer text efter tabellen. Målet för 2008 är nått, 20 förskolor och grundskolor har en egen skolskog/uteklassrum. 7 (11)
8 Inköp/upphandling av varor och tjänster Kommunens inköp påverkar miljön, både direkt och indirekt. Som en större kund kan kommunen stimulera marknadsutbudet i en positiv riktning. Genom att se över inköpen och ställa miljökrav kan kommunen minska sin miljöpåverkan. Vid inköp av kaffe och te kan exempelvis kommunen påverka så väl miljön som sociala livsvillkor. Målet är att allt kaffe och te som erbjuds in kommunala verksamheter ska vara KRAV-märkt och rättvisemärkt eller uppfylla motsvarande regler senast Vinsten med att handla ekologiskt och rättvisemärkt är många, exempelvis innebär inköp av ett kilo KRAV-märkt kaffe att användningen av kemiska bekämpningsmedel minskar med 19 kilo, vilket bidrar till bättre hälsa för dem som arbetar på odlingarna. Under 2007 uppgick kommunens pappersförbrukning (A4) till cirka 14 miljoner, eller ark per arbetsdag. Onödig pappersförbrukning bidrar till avverkning av träd, energiförbrukning vid transporter och tillverkning samt användning av kemikalier vid tillverkning. Från 2006 till 2007 har pappersförbrukningen ökat med cirka 2 miljoner, trots att majoriteten av verksamheterna har rapportat att de försöker minska sin användning genom att kopiera dubbelsidigt, använda digitala versioner i större utsträckning osv. Transporter och fordon Kommunens mål är våra transporter och persontrafik ska vara effektiva och miljöanpassade för att på så sätt minska våra utsläpp. Under 2007 körde kommunanställda i totalt 65 miljöbilar, vilket motsvarar cirka 30 % av kommunens fordonspark. Av organisationens personbilar (120 st) är 51 % miljöbilar, målet är att minst 70 % av personbilarna ska gå på förnyelsebart drivmedel senast Förbrukningen av förnyelsebart bränsle har ökat i kommunen men det har även dieselförbrukningen gjort. Utvecklingen av kommunens gemensamma fordonsmall handlar också om att följa upp bränsleanvändningen. Verksamheter så som renhållningen, gata/park/hamn samt inom divisionen Vård och Omsorg har börjat utbilda sina anställda i sparsamkörning, s.k. EcoDrivning. Sparsam körning ger inte bara mindre bränsleförbrukning utan ökar dessutom trafiksäkerheten. Bränsleförbrukning för Nyköpings kommun som organisation Volym Bensin Diesel Etanol Lärande för Hållbar utveckling I ett nämndövergripande projekt arbetar divisionen Barn, Utbildning och Kultur med att alla från förskola till vuxenutbildningar och kulturverksamhet ska arbeta för lärande för hållbar utveckling. För att uppnå det övergripande målet ska personalen ges möjligheten att fortbilda sig för ämnesövergripande undervisning med hållbar utveckling, under året har totalt 570 pedagoger från förskolan, grundskolan och gymnasiet utbildats. 8 (11)
9 Processledarna har i rapporten Vi gör skillnad: Lärande för hållbar utveckling i Nyköpings kommun lyft exempel på hur vi kan arbeta med lärande för hållbar utveckling med barn och ungdomar i olika åldrar, uppdelat i tre olika teman: naturmöten, demokrati samt globala frågor. Boken reder också ut själva begreppet lärande för hållbar utveckling, som fortfarande upplevs diffust av många. År 2006 var sex av kommunens skolor certifierade enligt Grön Flagg eller Skolan för Hållbar Utveckling. Målet är att antalet certifierade förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska ha fördubblas till Under året har Ängstugans förskola, Daldockans förskola och Västra skolan erhålligt utmärkelsen Skola för Hållbar Utveckling. Dessutom arbetar 15 skolor för att bli certifierade och Dammlötskolan samt Bergshammars skola har skickat in sin ansökan om att bli certifierade till Myndigheten för skolutveckling. Lokala naturvårdsprojekt I tre år har Nyköpings kommun tillsammans med föreningar, skolor och myndigheter erhållit 2, 6Mkr i statligt bidrag för 14 naturvårdsprojekt inriktade på folkhälsoarbete och tätortsnära natur. Detta är mest i hela Södermanlands län! Ett av projekten är kampanjen Skolan i Skogen som syftar till att hjälpa alla kommunala skolor, från förskoleklassen till årskurs 6, att skaffa eller utveckla sin egen skolskog. En skolskog är ett skogsområde i närheten av skolan där barn och lärare kan ha undervisning och andra aktiviteter. Hitintills har två förskolor och 18 grundskolor fått hjälp med skolskogen, vilket gör att kommunens miljömål är uppfyllt. Kommunen ansökte även om och fick pengar till att bilda och sköta om ett tätortsnära kommunalt naturreservat. I maj 2007 invigdes naturreservatet Hållet- Marieberg-Stenbro med en rad olika och uppskattade aktiviteter i skogen under Hållets dag. Förorenade områden - MIFO MIFO är en inventeringsmetodik för förorenade områden som Naturvårdsverket tagit fram som verktyg för att kunna uppnå det nationella miljömålet Giftfri miljö. Syftet med MIFO 1 arbetet är få en bild av de förorenade områdena för att sen kunna prioritera områden för fortsatt arbete. Vid MIFO 2 utförs översiktlig miljöteknisk undersökning och en ny riskklassning genomförs vilket är underlag för prioritering inför fortsatt arbete med sanering. För de förorenande områden som finns i kommunen och där ingen idag kan ställas ansvarig kan kommunen söka statliga medel för efterbehandlingsarbete. Under 2007 har MIFO 2 genomförts för de nedlagda verksamheterna Slottsvaktens gasverk (kv Slottsvakten, Södermanslands museum) och Stadsfjärdens sediment. För Kungshagens gasverk har huvudstudie utförts. För Ålbergs såg (Kila trä), Kungshagens gasverk och Nyköpings Bruk har ansvarsutredningar utförts. Inga åtgärder behöver vidtas för Lövhamra. Genom exploatering har Hargs gasverk sanerats, Spelhagen har undersökts, och Brandholmen 1:1 har undersökts. 9 (11)
10 Miljöövervakningsprogrammet Kommunen har under många år genomfört kontinuerlig miljöövervakning i form av provtagningar och mätningar för att följa tillstånd, trender, effekter och processer i miljön. Kommunens miljöenhet har genomfört totalt 6 delprogram. Det som förändrats från 2006 är att mätstationen för nedfall lagts ned av luftvårdsförbundet. Miljöövervakningsprogrammet: Kalkning av sjöar/vattendrag Resultat: Två sjöar inom kommunen kalkades under året med totalt 40 ton kalk. Inom uppföljningen av sjökalkningen har provtagning skett på sju ställen vid två tillfällen. Effektuppföljningen visar att kalkningen har en positiv effekt. Recipientundersökning - vattenprover Inom den samordnade recipientkontrollen för Nyköpingsån, Svärtaån och Kilaån togs prover vid tolv punkter inom kommunen. Vid åmynningarna togs samlingsprover varje vecka och vid åsträckorna togs månadsprover. Årsproverna i de fem sjöarna togs i år med helikopter av länsstyrelsen. Resultaten sammanställs av Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Försurningsundersökning i enskilda brunnar Kommunen tar årligen prover i 16 st försurningskänsliga brunnar och naturliga källor för att följa försurningssituationen i grundvattnet. Provtagningen startade 1986, men än så länge går det inte att se någon långsiktig trend eller hitta orsaker till de mindre förändringar som förekommit genom åren. Bakgrundsstrålning Gammamätning av strålmiljön har skett vid fem fasta punkter i kommunen med sju månaders mellanrum. Resultaten visade normala värden. Radonmätningar Kommunen kartlägger radonsituationen i enbostadshus genom att årligen erbjuda gratis radonmätningar till ett antal fastighetsägare. Ungefär hälften antar erbjudandet och under 2006/2007 mättes 400 fastigheter. 20 % av mätningarna var över riktvärdet på 200 Bq/m3, 8 % låg över det tidigare riktvärdet på 400 Bq/m3. Kartläggningen beräknas vara klar 2008, då de flesta småhusägare blivit erbjudna mätning. 10 (11)
11 Övrigt Av de redovisningar som lämnats in till årets miljöbokslut framgår att det pågår ett föredömligt miljöarbete i flera divisioner/verksamheter. Här kommer ett axplock : - I början av året såg cirka 100 personer, både personal och politiker, Al Gores oscarsbelönade film En obekväm sanning som fokuserar på klimatförändringarna. På Världsmiljödagen delade Hållbarhetsrådet ut filmen till kommunstyrelsen, nämndernas ordförande samt kommunens centrala ledningslag. - Kunskapens hus och kommunikationsavdelningen har bytt ut gammal lysrörsarmatur mot lågenergilampor, vilket minskar energiförbrukningen. - IT-enheten har minskat elförbrukningen med 14 MWh/år genom att slå samman de två tidigare datahallarna till en. - Räddningstjänsten arbetar för att byggnader och verksamheter, både befintliga och nyetablerade, i större utsträckning ska använda sig av sprinklersystem för att skydda verksamheten och miljön. Vid försök av Räddningsverket vet man att skadliga ämnen bildas vid förbränning av olika material. Farliga ämnen som släckvattnet kan föra med sig ner i marken och vidare ut i sjöar och vattendrag. Genom att använda sprinkler blir branden, som genererar de skadliga ämnena, mindre eller släcks och därmed blir det en mindre mängd farliga ämnen i släckvattnet. - Inom divisionen Vård och Omsorg samåker man mellan brukare och i tätorten cyklar de anställda. Åren som kommer Fredpristagaren Al Gores oscarsbelönade film En obekväm sanning fick under året stor uppmärksamhet. Genom filmen förstod en större allmänhet situationen med klimatförändringen, vilket är en förutsättning för att lyckas med såväl klimatsom miljöarbete. Men för att verkligen lyckas behöver förståelsen omsättas i handling både i vår organisation men också bland våra medborgare. Under 2008/2009 kommer arbetet för en hållbar utveckling att intensifieras genom två kommunövergripande projekt med fokus på klimat- och miljöfrågor ansökte kommunen till Energimyndighetens program Uthållig kommun och blev antagen. Arbetet med programmet påbörjas I maj lämnar också Naturvårdsverket besked om vi får klimatinvesteringsbidrag för de klimatåtgärder som kommunen planerar att genomföra. Ytterligare arbete pågår också för att se över våra fastigheters energiförbrukning och minska vår klimat- och miljöpåverkan. Kommunstyrelsen har beslutat om att anslå 2 miljoner kronor till solceller på Stadshuset och vid planeringen av nya brandstationen ser man över möjligheterna för att bygga energisnålt. Arbetet och strävan mot en hållbar utveckling fortsätter i kommunen! 11 (11)
Folkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merMiljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2010
Miljö och folkhälsa Bokslutet syftar till att synliggöra och driva på kommunens arbete för en hållbar utveckling. Här redovisas tendenserna över folkhälsoläget i Nyköpings kommun utifrån de nationella
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merHälsosamma Skinnskatteberg
Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar
Läs merUppföljning av Miljöplan 2006
Revisionsrapport Uppföljning av Miljöplan 2006 Nyköpings kommun Februari 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågor och revisionsmetod...3 2 Granskningsresultat...4
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merFolkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Läs merLokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
Läs merÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden
ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.
Läs merFolkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013
Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merMiljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merTjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén
KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs merMiljöpolicy Det innebär att:
Miljöpolicy Det innebär att: Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen. Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. Låta hållbarhetsperspektivet
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merBILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Läs merMiljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merPolitiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019.
NORDANSTIGS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer 2015-12-07 1 (7) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. Antagen i fullmäktige
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merTrygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.
I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs merRemissvar om förslag till folkhälsoprogram
Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merKostpolicy. Hå llbårt och hå lsosåmt
Kostpolicy Hå llbårt och hå lsosåmt Alla berörda invånare i Ludvika kommun ska erbjudas en god och näringsriktig kost inom alla de verksamheter (förskola, skola, fritids, vård och omsorg) där måltider
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
2015-12-18 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så
Läs merMiljöbilssituationen i Höör
Miljöbilssituationen i Höör ** 2 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Juni 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala e-post:
Läs merSTRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika
Läs merMiljöbilssituationen i Nyköping ***** 5 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Nyköping ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Augusti 2006 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32
Läs merVälfärdsredovisning 2009
Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material
Läs merGranskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse
Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...
Läs merFolkhälsoplan för Klippans kommun
Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merMiljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merGranskning av styrning och uppföljning av nämndernas verksamhetsmål Årsredovisning 2007
Revisionsrapport* Granskning av styrning och uppföljning av nämndernas verksamhetsmål Årsredovisning 2007 Täby kommun Mars 2008 Johan Karlander *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...2
Läs merFOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella
Läs merUpphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi
ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning
Läs mer2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.
2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merLokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008
Lokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008 Sveriges folkhälsomål ledstjärnor för vårt lokala folkhälsoarbete 1 Mora Folkhälsoråd Mora Folkhälsoråd är det politiska organ där samverkan enligt
Läs merBarn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Läs merUtmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merFolkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014
Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Skolplan/utbildningsstrategi för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2008-05-21, 47 Kommunens mål är att Sollentuna ska erbjuda Sveriges bästa utbildningsverksamhet. Den ska präglas av Kunskap Frihet
Läs merBARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM
BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1
Läs merSynpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska
Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merMiljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten
2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merLÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN
PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merREVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014
REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt
Läs merUnderlag till tillsynsplan 2015
Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat
Läs merNämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa
Nämndmål Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa Målområde: Ekonomisk tillväxt KF:s inriktningsmål Nämndens
Läs merFolkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi
Läs merStrategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017
1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merMåltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life
Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden
Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial
Läs merVälkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete
Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande
Läs merFOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merEkologiska livsmedel i Stockholms stad
PM 2006 RI+VIII (Dnr 119-2171/2006) Ekologiska livsmedel i Stockholms stad Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Kommunfullmäktige m.m. anvisas tilläggsanslag med 6 mnkr som
Läs merGranskning av miljö - och luftmätningar
Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs merFolkhälsoplan 2014 och budget
Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning
Läs merKOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN
KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 2014-03-03 8/4 Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, trygg och trevlig måltidsmiljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Köpings kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (4) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merÖvergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun
Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merSTYRDOKUMENT FÖR MILJÖNÄMNDEN
www.hassleholm.se STYRDOKUMENT 2015 2018 1 STYRDOKUMENT FÖR MILJÖNÄMNDEN 2015-2018 INNEHÅLL FÖRORD Innehållsförteckning 2 Förord 3 Miljönämndens ansvarsområden 4 Kommunens vision 5 För tredje gången gör
Läs merDen här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.
Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något
Läs merMiljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Mars 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16, 1 tr. Org.nr. 802400-0674 753 32
Läs merFolkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015
Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan
Läs merVerksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att
Läs merBarn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete
1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor
Läs mer