Landstingsstyrelsens beslut

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Landstingsfullmäktiges delårsrapport 2007 med landstingsstyrelsens tertialrapport 2, januari-augusti. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige godkänner landstingsstyrelsens Tertialrapport 2 som landstingsfullmäktiges delårsrapport Landstingsstyrelsens beslut 2. Hälso- och sjukvårdsnämnden erhåller 2007 ersättning för nya satsningar med kronor 3. Nämnden för handikapp och habilitering erhåller 2007 ersättning för nya satsningar med kronor. 4. Landstingsstyrelsen skall fortsatt månadsvis följa Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska utfall samt nämndens beslut om åtgärder. Yrkande 1 Oppositionen (s och v) hade ett eget förslag gällande landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige med ytterligare nio beslutssatser. Proposition Proposition ställdes mellan det enda beslutspunktsförslaget till landstingsfullmäktige och oppositionens yrkande med tio beslutssatser. Propositionsordningen godkändes. Utfall Den öppna omröstningen utföll till förmån för det utsända förslaget med endast en beslutssats till fullmäktige. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 07\(10 ) SID 1(1) Okt\ 130 LS Tertial 2 m LFs deårsrapport. LF\ 130 tertialrapport 2.doc Utskriftsdatum: :30

2 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Reservation Oppositionen lämnade skriftlig reservation innehållande de ytterligare yrkade nio beslutssatserna. Yrkande 2 Majoriteten yrkade på ytterligare en beslutsats till landstingsstyrelsens beslut, beslutssats 4. Utfall Beslutssats 4 tillstyrktes. Ärendebeskrivning Landstinget Sörmlands tertialrapport redovisar utfallet av landstingets åtagande, verksamhet och den ekonomiska ställningen vid utgången av tertial 2 samt ett prognostiserat resultat för hela Enligt kommunallagen skall alla kommuner och landsting från och med 2005 ta upp en delårsrapport för behandling i fullmäktige. I Landstinget Sörmland gäller tertialrapport II som delårsrapport. Kommentar I budget för 2007 avsattes medel för nya satsningar under landstingsstyrelsen för senare utdelning till berörda nämnder. Beslutsbilaga Oppositionens reservation med nio tilläggsyrkanden Bilaga, underliggande handling Tertialrapport 2 januari augusti 2007 Protokollsutdrag till Landstingsfullmäktige Akten ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 07\(10 ) SID 2(2) Okt\ 130 LS Tertial 2 m LFs deårsrapport. LF\ 130 tertialrapport 2.doc Utskriftsdatum: :30

3

4 Datum Diarienr LS-LED SAMMANFATTNING...2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...5 REGIONSJUKHUSET KARSUDDEN...10 TANDVÅRD...11 HANDIKAPP OCH HABILITERING...13 DAMMSDAL...13 HJÄLPMEDELSVERKSAMHET (GEMENSAM NÄMND)...14 SJUK- OCH BEHANDLINGSRESOR...14 KULTUR OCH UTBILDNING SÖRMLAND...15 REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND...16 LANDSTINGET SÖRMLAND SERVICE...17 PERSONALPERSPEKTIVET I SAMMANFATTNING...18 FÖRDJUPAD BESKRIVNING...18 LANDSTINGETS EKONOMI...21 LANDSTINGETS INTÄKTER OCH KOSTNADER...23 INVESTERINGAR...26 ERSÄTTNING LANDSTINGETS ÅTAGANDE...28 RESULTATRÄKNING - LANDSTINGET...29 RESULTATRÄKNING - KONCERNEN...29 BALANSRÄKNING...30 BILAGOR: 1. AVRAPPORTERING UPPDRAG BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSEN LANDSTINGSFULLMÄKTIGE (1)

5 Sammanfattande bedömningar Sammanfattning Medborgarperspektiv Tillgängligheten till hälso- och sjukvården förbättras successivt och då särskilt telefontillgängligheten till primärvården, men även de flesta andra parametrar som ingår i vårdgarantin uppvisar bättre resultat. De största problemen finns för behandling inom 90 dagar, vilket till stor del beror på att bristen på operationssköterskor innebär begränsningar i produktionen för de operativa enheterna. Under sommarperioden prioriteras akutverksamheten och det återspeglas i tertial 2 på att antalet väntande till behandling växer. Inom flera av de enheter som inte klarar vårdgarantierna pågår processarbete för att förbättra tillgängligheten. Patientsäkerheten är prioriterad i Landstinget Sörmland och en ny permanent patientsäkerhetsfunktion har bildats. Patientsäkerhetsfunktionen arbetar bl.a. med händelseanalyser, riskanalyser, avvikelsehantering och kunskapsspridning. Hälso- och sjukvården använder sig regelbundet av ett särskilt system med patientenkäter (KUPP) för att mäta patienterna uppfattning om vården. De senaste patientenkäterna visar på oförändrad hög andel (91 %) patienter, som anser sig bli professionellt bemötta på ett respektfullt sätt. Mätningarna från sjukhusmottagningarna visar på att allt fler patienter (83 %) känner sig delaktiga i vården. Verksamhetsperspektiv Hälso- och sjukvårdens e-tjänster utökas och förbättras allt mer i både omfattning och funktionalitet. Många patienter utnyttjar tjänsterna och t.o.m. augusti hade meddelanden inkommit via webben. De e-tjänster som används mest är receptförnyelse (49 %) och tidbokning/avbokning (43 %). Hälso- och sjukvårdens akuta verksamhet har fungerat väl under sommaren. Som vanligt var den planerade verksamheten reducerad till förmån för den akuta, men även den öppna delen av planerad verksamhet har fungerat tillfredsställande. Personalperspektiv Den senaste tidens satsning på patientperspektivet och en förbättrad till- anställda, vilket till stor del hänger samman med extra insatser för att klara gänglighet, får konsekvenser för övriga perspektiv. Landstinget får alltfler vårdgarantin mm. Som en konsekvens av att de anställda blivit fler ökar personalkostnaderna kraftigt. Efter augusti är ökningen 4,8 %, vilket är mycket med tanke på att 2 (2)

6 Sammanfattande bedömningar inga nya löneavtal ännu slutits för Det finns anledning till oro för denna kostnadsutveckling då den budgeterade kostnadsökningen ligger på 3,5 %. Inhyrningen av läkare och nu även sjuksköterskor, ökar successivt. Bruttokostnaderna för inhyrd personal beräknas för året uppgå till 50 mnkr, vilket är den högsta noteringen sedan dessa kostnader började följas särskilt. Den totala sjukfrånvaron minskar, liksom andelen långtidssjuka, som nu uppgår till 5,7 %. Detta är den lägsta andelen sedan år Landstinget gör nu en kraftig satsning inom området rehabilitering och långtidssjukskrivning, vilket börjar ge effekt. Ekonomiperspektiv Landstinget redovisar ett resultat på 140 mnkr t o m augusti. Motsvarande period föregående år uppgick resultatet till 136 mnkr. Att periodresultatet är så positivt sammanhänger bl a med hanteringen av personalens semesterkostnader. Jämfört med föregående år har kostnaderna för verksamheten ökat med 3,9 %, medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 4,2 %. För hela 2007 beräknas ett negativt resultat på -4,5 mnkr, vilket är 22 mnkr sämre än budget. I årsprognosen har förutsatts att 20 mnkr av tidigare uppbokade omställningskostnader kommer att återföras i samband med bokslutet för Kostnaden för verksamheten uppvisar underskott jämfört med budget vilket även är fallet för finansnettot. Detta uppvägs till viss del av att skatteintäkterna beräknas bli högre än vad som förutsattes i budget. Balanskravsutredning Som redovisats ovan har årets prognostiserade resultat på -4,5 mnkr påverkats positivt med 20 mnkr med anledning av återförda omställningskostnader. Det underliggande resultatet uppgår således till -24,5 mnkr. Hur den återförda posten ska hanteras utifrån tidigare åberopade synnerliga skäl kommer att tas ställning till i samband med bokslut för Satsningar under avrop av medel I budget för 2007 avsattes medel för nya satsningar under Landstingsstyrelsen, för senare utfördelning till berörda nämnder. Mot bakgrund av detta föreslås hälso- och sjukvårdsnämnden respektive nämnden för handikapp och habilitering erhåller ersättning under 2007 enligt nedanstående specifikation. Förslaget har beaktats vid beräkning av prognosutfall för 2007 både för berörda nämnder och landstingsstyrelsen. Beräknad årskostnad ska beaktas vid fastställandet av berörda nämnders uppdragsersättning för (3)

7 Sammanfattande bedömningar Till hälso- och sjukvårdsnämnden Avsatta medel 2007 Årskostnad Att överföra 2007 EGs arbetstidsdirektiv PNA-införande Utökning neuropsykiatri Mobila enheter, uppstart Hälsofrämjande arbete, riktade insatser * Fam centr/mvc, Eskilstuna * Missbruksförebyggande Oxelösund * Diabetessamordnare 3,0 tjänst * CPAP Summa hälsofrämjande Förbättrad och utökad valfrihet inom barnsjukvården Att överföra till HoS Till Handikapp- och habilitering Avsatta medel 2007 Årskostnad Att överföra 2007 Utökning neuropsykiatri Att överföra till HH % till Hälso- och sjukvård 25 % till Handikapp och habilitering 4 (4)

8 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Sammanfattning Förändringsarbetet var under första tertialet koncentrerat till pågående projekt och uppdrag som rapporteras på uppdragsbilagan. Under andra tertialet har tyngdpunkten varit på sommarplanering och därefter att upprätthålla en fungerande verksamhet trots nödvändiga neddragningar under sommaren. Administrativt har arbetet varit inriktat på att ta fram åtgärdsplaner för att bryta den negativa ekonomitrenden. Med anledning av att årsprognosen månad efter månad uppvisar en fortsatt negativ trend och nu förväntas uppgå till -68 mnkr, beslutade nämnden, enligt 69, om åtgärder för att förbättra det ekonomiska resultatet. Telefonframkomligheten till primärvården har förbättrats och 13 av 22 vårdcentraler klarar nu målet på 90 % besvarade samtal. Bristen på operationssköterskor har inneburit begränsningar i produktion för de stora operativa enheterna, vilket också påverkar möjligheten att skapa en god tillgänglighet. Inom flera av de enheter som inte klarar vårdgarantierna pågår processarbete för att åstadkomma en förbättrad tillgänglighet. Patientsäkerhetsarbetet är prioriterat i Landstinget Sörmland och en ny patientsäkerhetsfunktion har etablerats. I funktionens ansvarsområde ingår händelseanalyser, riskanalyser och avvikelserapportering. Verksamheternas rapportering efter sommaren visar att såväl den akuta som den planerade verksamheten har fungerat tillfredsställande under sommaren. Som vanligt var den planerade verksamheten reducerad för att ge utrymme åt det akuta vårdbehovet. I början av semesterperioden var patienttrycket högt på vårdplatserna vid länets sjukhus, men sett till hela sommarperioden har antalet öppna platser varit tillräckligt och slutenvården har fungerat väl. Personaltillgången har i allmänhet varit god, men inom vissa områden finns fortfarande vakanser. Personalkostnaderna har ökat med 4,9 % jämfört med i fjol. Kostnaden för inhyrd personal bidrar i stor utsträckning. Volymökningen har varit 2,6 %. Den totala sjukfrånvaron har minskat från 17,0 till 16,1 dagar per anställd. Det är den långa sjukfrånvaron som minskar, vilket även märks i form av lägre andel långtidssjuka > 90 dagar. Antalet utomlänsremisser och även kostnaderna för utomlänsvård fortsätter att öka för varje år. Ökningen kan i vissa fall härledas till läkarvakanser, men den största procentuella kostnadsökningen är inom fritt vårdval/vårdgaranti. Även om den kostnaden inte har så stor påverkan på den totala utomlänskostnaden, är trenden oroväckande. Läkemedelskostnaderna har ökat markant mellan åren. Det beror dels på volymökning och dels på kostnadsökning. De planerade besparingarna genom s k ribbor beräknas inte få full effekt under (5)

9 Hälso- och sjukvård Patientperspektiv Tillgänglighet Kontakt samma dag, vårdgaranti 0 En god telefontillgänglighet är en central fråga för vårdcentralerna och högt prioriterad. God planering och samverkan mellan rådgivningssjuksköterskorna och övriga sjuksköterskor/distriktssköterskor är avgörande för hur man lyckas med att ha en god telefonframkomlighet. Problem uppstår vid akut sjukdom, då inte bemanningen i telefonen kan matcha efterfrågan och övrig arbetsuppgifter inte kan prioriteras om. Möjligen skulle ett samarbete mellan vårdcentralerna vid akut sjukdom förbättra förutsättningarna för en god telefonframkomlighet. 13 av 22 vårdcentraler klarar målet på 90 % besvarade samtal och ytterligare 5 klarar 80 % av samtalen, vilket är en tydlig förbättring mot samma period förra året. Andra tertialet besvarades 83 % av samtalen i TeleQ på vårdcentralerna. Nybesöksgaranti inom 90 dagar Drygt två av tre mottagningar kan erbjuda patienterna ett nybesök till läkare inom 90 dagar. Hur många som får vänta mer än 90 dagar kan ännu inte rapporteras pga byte av patientadministrativt system. Väntetider över 3 månader till nybesök har hudmottagningarna på KSK och NLN, kirurgmottagningarna, ortopedmottagningen på MSE samt Ögon och ÖNH-mottagningarna på MSE och KSK, lungmedicin och neurologin på NLN samt MR ländrygg, knäled och hjärna på MSE. I övrigt klaras garantitiden för de områden som rapporteras till nationella väntetids-databasen. Bra produktionsplanering har hörapparatsutprovning i länet, där ingen patient har väntat mer än 90 dagar. Behandlingsgarantin inom 90 dagar Knappt tre av fyra patienter får sin behandling utförd inom 90 dagar, vilket är några andelar färre än förra året efter samma period. De basenheter som har flest antal väntande över 90 dagar till behandling är; ortopedin med 565, kirurgin 407 och öron, näsa och hals med 132 patienter. Processarbete pågår på flera av ovanstående kliniker och många positiva förändringar är på gång, men förändringsarbete tar tid och kräver tålamod. Bristen på bl a operationssjuksköterskor har inneburit begränsningar i produktionen för de stora opererande enheterna, vilket i sin tur påverkar möjligheten att skapa en god tillgänglighet. 6 (6)

10 Hälso- och sjukvård E-tjänster Webbokningen för gynhälsokontroller och tidbokning på ungdomsmottagningen i Nyköping har varit mycket framgångsrik. Besöksfrekvensen för gynhälsokontroller har ökat från 40 % till drygt 70 %. Under hösten inför övriga ungdomsmottagningar i länet e-tjänster. Det ingår i sista etappen av E-hälsaprojektet som påbörjas hösten 2007 och slutförs första kvartalet Till och med augusti hade totalt ca meddelanden inkommit via webben. De e-tjänster som används mest är receptförnyelse (49 %) och tidbokning och avbokning (43 %). Patientsäkerhet Projektet patientsäkerhet har vid halvårsskiftet avslutats och arbetsuppgifterna har övergått till en permanent patientsäkerhetsfunktion samt till linjeorganisationen. Den nya patientsäkerhetsfunktionen bemannas av chefläkarna, patientsäkerhetssamordnare och systemförvaltare för avvikelsesystemet. I medeltal genomförs två händelseanalyser per månad och flertalet av händelserna är Lex Maria-anmälda. De händelseanalyser som berör många kliniker och med många principiella frågor har lyfts på verksamhetschefmöten för information och diskussion. Intresset för riskanalyser har ökat och analyser efterfrågas alltmer. Riskanalysen för remisshantering har resulterat i ett projekt som kommer att startas under hösten där bland annat införandet av EDI-remisser kopplat till genomgång av rutiner, riktlinjer och verksamhetsöversyn ska genomföras. Riskanalysen har också presenterats för Socialstyrelsen och en utredare i remisshantering på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Bemötande och delaktighet De senaste patientenkäterna enligt mätmetoden Mini-KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) visar att de flesta patienterna (91 %) blir professionellt bemötta på ett respektfullt sätt, vilket inte är någon nämnvärd förändring mot tidigare mätningar. Vårdbarometern (ett annat mätinstrument för bemötande) för de två första kvartalen visar att 87 % anser att de fick ett respektfullt bemötande av läkaren/sjuksköterskan, vilket är något sämre än förra året. Vidare visar rapporten att 78 % är nöjda med informationen om sjukdomen, vilket är några procentenheter sämre än rikssnittet. Patientundersökningen via mini-kupp visar att 82 % instämmer i att de fått god information, vilket är en ökning med 3 procentenheter sedan förra mätningen. Vårdbarometern visar att 79 % är nöjda med informationen om sjukdomen. Delaktigheten har ökat från 74 % till 83 % enligt den senaste mini-kuppmätningen från sjukhusmottagningarna. 7 (7)

11 Hälso- och sjukvård Verksamhetsperspektiv Sommarsituationen Både den akuta och den planerade verksamheten har fungerat tillfredsställande under sommaren. Som vanligt var den planerade verksamheten reducerad för att ge utrymme åt den akuta. Neddragningarna inom delar av vården innebär en ökad belastning på andra delar, som akutmottagningarna, ambulanssjukvården och primärvården. Den ojämna tillströmningen av patienter har vid några tillfällen medfört en ansträngd vårdplatssituation. Särskilt i början av semesterperioden var det vissa övergångsproblem mellan neddragning och full verksamhet. Bemanningen har överlag varit tillfredsställande, men sårbar. Rutinerna för sommarreduceringar och bemanningsplanering är numer väl inarbetade och sommarplanering är en aktivitet som pågår året om. Nästan alla verksamheter har kunnat ge personalen en sammanhängande sommarledighet på fyra veckor. Vårdkonsumtion Vårdstatistik Den nya administrativa organisationen i landstinget och övergången från PAS Origo till Systeam Cross i hela hälso- och sjukvården tydliggjorde problem med att ta fram kvalitetssäkrad vårdstatistik. Statistikfrågorna hanterades inom olika delar i organisationen och inte alltid på ett enhetligt sätt. För att säkerställa att korrekt och enhetlig information ges till både interna och externa mottagare har en statistikfunktion bildats inom Utvecklingsenheten hälso- och sjukvård. Enheten fungerar fullt ut från och med 1 september. Analys Målet för hälso- och sjukvård är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har uppmärksammat medicinskt omotiverade skillnader mellan män och kvinnor när det gäller tillgång till vård och behandling. Bildandet av den nya statistikfunktionen innebär ökade möjligheter till att ta fram underlag för analys av vårdstatistik. Som ett första steg kommenteras här vårdstatistiken utifrån ett genusperspektiv. Vårdkonsumtion av den egenproducerade vården inom landstinget visar att länets kvinnor har en högre vårdkonsumtion både gällande vårdtillfällen och läkarbesök. Den största skillnaden återfinns inom primärvården där kvinnors vårdkonsumtion av läkarbesök är betydligt högre än männens. Läkemedel Kvinnor svarar för totalt 55 % av all läkemedelskonsumtion (mätt i värdet på förskrivningen och exkl antikonceptionsmedel) som förskrivs i öppen vård. I varje åldersgrupp är det relativt stor skillnad mellan könen. I stora drag kan man säga att yngre män upp till 24 år konsumerar mer än yngre 8 (8)

12 Hälso- och sjukvård kvinnor, därefter är det kvinnorna som konsumerar mer än männen med undantag för åldersgruppen år. För kvinnors del sker den största konsumtionen i åldersgruppen år medan männen konsumerar mest i grupperna och år. Köpt vård Utomlänsvård Utomlänsgruppen har i uppdrag att utreda landstingets hantering av utomlänsvården med fokus på den högspecialiserade vården. Gruppen har under året träffat företrädare för barn- och ungdomskliniken samt ögonkliniken med syfte att få mer kunskap om deras remittering och utveckling av verksamheterna. I tabellen nedan redovisas alla registrerade remisser som landstinget utfärdat och skickat till andra sjukhus. Utfärdade remisser är giltiga ett år om inte annat anges. Ortopedkliniken har den största ökningen av antal skickade remisser både inom Fritt vårdval och Vård efter initiativ från hemlandstinget. På grund av läkarbrist remitterar onkologkliniken ett antal länspatienter för utomlänsvård, vilket har medfört att antal utfärdade remisser ökat. De verksamheter som skickar flest remisser är medicin- och ortopedklinikerna i länet. De flesta remisser skickas till UAS-USÖ, där landstinget har ett gemensamt avtal med Landstinget Västmanland sedan januari Remisstyp jan-aug 2004 jan-aug 2005 jan-aug 2006 jan-aug 2007 Vård efter initiativ från hemlandstinget Fritt vårdval Vårdgaranti Övrigt Totalt Kostnaden för utomlänsvård har hittills i år ökat med ca 9 %, ungefär i samma takt som vid föregående tertial. Den diagnosgrupp som har ökat mest är tumörsjukdomar, ca 20 %, jämfört med samma period förra året. Kostnaden för utomlänsvård hittills i år är ca 71 mnkr. Kostnaden beror dels på volymökning (ökning med 64 vårdtillfällen och 375 läkarbesök) dels på dyrare behandlingar. Andra diagnosgrupper som har ökat är cirkulationsorganens sjukdomar, skador och förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker samt sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven. Den största kostnadsökningen i procent finns inom Fritt vårdval/vårdgaranti och uppgår till 33 %. Även om den kostnaden inte har så stor ekonomisk påverkan på den totala kostnaden för utomlänsvård, är trenden oroväckande. 9 (9)

13 Hälso- och sjukvård Privat vård Landstinget har idag ca 100 privata vårdgivare med avtal/etablering. Av dessa är 33 läkare, 50 sjukgymnaster och övriga är psykoterapeuter. Budgeten för privata vårdgivare (exklusive privat drivna vårdcentraler) uppgår till ca 200 mnkr. Den privata verksamheten styrs från landstingets sida genom ett utskott för privata vårdgivare kopplat till nämnden, som är beslutsfattare. Det finns också ett samverkansorgan för den privata verksamheten bestående av representanter för privata vårdgivare, politiker och tjänstemän. Inom lednings- och verksamhetsstöd finns en särskild administrativ funktion, som hanterar kontakterna med privata vårdgivare. Inom denna administrativa funktion pågår ett utvecklingsarbete, i samförstånd med de privata vårdgivarna, för att införa ett webbaserat faktureringssystem. Ett sådant, som redan finns i två landsting och som flera landsting kommer att ansluta sig till, innebär ökade möjligheter till uppföljning av den privata verksamheten. För närvarande pågår en sjukgymnastupphandling gällande Nyköping. Förutom de traditionellt privata vårdgivarna, medverkar den administrativa funktionen vid pågående omförhandling gällande Vingåkers vårdcentral samt upphandling avseende Eskilshems vårdcentral. Regionsjukhuset Karsudden Sommarperioden på Regionsjukhuset Karsudden (RSK) har ur flera perspektiv varit förhållandevis bra. Tillgången på vikarier har varit god, med viss brist på sjuksköterskor och inga allvarliga incidenter har ägt rum. Den genomsnittliga beläggningen under årets andra tertial har varit högre (104,9 %) jämfört med motsvarande period föregående år (103,7 %). Beläggningen t o m augusti beskrivs i den nedanstående tabellen. Vårddagar Vårdplatser Andel av avtalade platser Stockholm ,3 102,2 % Västra Götaland ,0 100,0 % Sörmland ,9 84,6 % Övriga ,8 Totalt ,0 Den fortsatt höga beläggningen beror bl a på att hemkommunerna har svårigheter att ta hem färdigvårdade patienter. Patientenkäten som genomfördes under 2006 visade bl a att patienterna inte var nöjda med den information som de erbjöds och att kontakten med de 10 (10)

14 Hälso- och sjukvård anhöriga behövde förbättras. RSK har därför tagit fram en ny informationsfolder samt utarbetat en ny rutin som ska främja kontakten mellan patienten och de anhöriga under vårdtiden. RSK redovisar ett positivt periodresultat på 13,2 mnkr och prognosen pekar mot ett överskott på 15,5 mnkr, att jämföra med det budgeterade resultatet på 3,2 mnkr. Det positiva resultatet kan hänföras till beläggningen som ligger utöver den avtalade volymen, men även till en förhållandevis låg kostnadsutveckling. Tandvård Beställaren Under perioden har Landstinget Sörmland fått tillfälle att yttra sig över slutbetänkandet av utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna Friskare tänder till rimliga kostnader. Landstinget instämmer i stort i utredningens förslag till utformning av ett stöd, men anser att den föreslagna satsningen på förebyggande vård är både för liten och för ospecificerad för att få den tänkta betydelsen. I yttrandet pekas även på att det finns en risk att skyddet mot höga kostnader kommer att verka kostnads- och vårddrivande samt att personer med långvarigt ökat tandvårdsbehov som t ex kan bero på sjukdomar eller funktionshinder, får ett försämrat stöd. Tandvårdsenheten i Sörmland följer upp barn- och ungdomstandvården i Sörmland bland annat genom en enkät till alla 19-åringar. Enkäten syftar till att skapa en bild av 19-åringarnas självupplevda tandhälsa, kunskaper, tandvårdsvanor samt erfarenheter av och attityder till tandvård. En sammanställning av svaren 2006 visar att fyra av fem ungdomar är nöjda med sina tänder och sin mun. Av dem som är missnöjda med tänder och mun anger två tredjedelar utseendet som orsak. Mer än 90 % tycker att de fick tydlig information om sin tand- och munhälsa vid senaste undersökningen och på en femgradig skala ger 86 % av ungdomarna högsta eller näst högsta betyg på ungdomstandvården. Totalt är det två tredjedelar som vill bli kallade regelbundet när de lämnat barn- och ungdomstandvården. Nästan var fjärde 19- åring kan tänka sig att inte gå till tandläkaren nästa gång förrän de får ont eller andra akuta besvär. Folktandvården Sörmland Efter snart 1,5 år med frisktandvården har närmare avtal tecknats. FTvS arbetar med att förbättra arbetsorganisationen genom arbetsfördelning/delegering och strukturella åtgärder. I samband med delvårdbokslut som gjordes under våren, har genomgångar skett med all personal om vikten av att 11 (11)

15 Hälso- och sjukvård ha en bra arbetsorganisation. FTvS har under året gjort satsningar för att rekrytera nya medarbetare. När det gäller Folktandvårdens helgjourverksamhet har det t o m augusti inkommit 74 samtal gällande barn och 477 samtal gällande vuxna patienter. 12 (12)

16 Handikapp och habilitering Handikapp och habilitering Antalet aktiva personer inom Handikapp och habilitering (HH) har minskat något jämfört med samma period föregående år, men ligger ändå i nivå med årets budget. Tolkverksamheten har däremot utfört fler uppdragstimmar och prognosen för helåret ligger i nivå med årets budget. Verksamheten har därutöver utfört taltjänst med ca 180 timmar. Inom HH finns det fortfarande väntetider för besök på över tre månader, framförallt inom Neuropsykiatriskt centrum och inom den pedagogiska och tekniska hörselvården. Under perioden har verksamheterna inom HH fortsatt att förbättra tillgängligheten bl a genom att kartlägga och förbättra olika arbetsprocesser. I samarbete med division Närvård har HH fortsatt arbetet med att utveckla omhändertagandet av personer med neuropsykiatrisk problematik. Under våren fattades ett inriktningsbeslut om uppdelningen av ansvaret mellan verksamheterna. Sedan dess har arbetet med att bl a tydliggöra fördelning och uppdrag påbörjats. Under perioden har tillgången på personal i stort varit god. Enstaka vakanser förekommer dock bl a för psykologer och logopeder. HH redovisar efter årets andra tertial ett positivt periodresultat på 3,9 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till 1,5 mnkr, att jämföra med det budgeterade nollresultatet. Den positiva prognosen beror framförallt på att intäkterna beräknas bli högre och att personalkostnaderna beräknas bli lägre än planerat. Dammsdal Under perioden har efterfrågan på Dammsdals tjänster varit fortsatt god och skolan har haft en beläggning på 100,0 %. Omsättningen på platserna har dock ökat. Enligt Dammsdal kan det dels bero på ökade sparkrav inom kommunerna och dels på ökad konkurrens. Enligt skolan har såväl behovet av att samordna boendet som skolans lokaler inom det egna området ökat. Personalläget vid Dammsdal har varit relativt stabilt, men det råder fortfarande brist på timvikarier. Sjukskrivningstalen har ökat och därför kommer skolan att vidta särskilda åtgärder under hösten. Efter årets andra tertial redovisar Dammsdal ett positivt periodutfall på 5,4 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till 3,0 mnkr, att jämföra med det budgeterade nollresultatet. Den positiva prognosen beror framförallt på att intäkterna för bl a boendet beräknas bli högre än planerat. 13 (13)

17 Handikapp och habilitering Hjälpmedelsverksamhet (Gemensam nämnd) Under årets andra tertial har antalet hjälpmedel ute hos brukarna ökat inom samtliga områden, utom TENS-apparater vilka är något färre. Under perioden har såväl antalet förskrivningstillfällen som antalet brukare som fått hjälpmedel ökat jämfört med samma period föregående år. Även antalet beställningar av inkontinenshjälpmedel har ökat jämfört med föregående år. Väntetiden för eldrivna rullstolar har ökat jämfört med årets första tertial och den uppgår nu till cirka sex månader. Ökningen beror framförallt på en vakant tjänst samt att antalet nya ärenden ökat. För manuella rullstolar, där en konsulent medverkar vid utprovningen, är väntetiden mellan en och tre månader. Under perioden har en väntrumsenkät införts för att brukarna ska kunna lämna synpunkter på Hjälpmedelscentralen. I samverkan med Barn- och ungdomshabiliteringen har Hjälpmedelsverksamheten bildat ett team med särskild kompetens kring barns sittande. Hjälpmedelsverksamheten redovisar ett positivt periodutfall på 3,7 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till 1,5 mnkr, att jämföra med det budgeterade nollresultatet. Den positiva prognosen beror framförallt på att de övriga kostnaderna beräknas bli lägre än budgeterat. Sjuk- och behandlingsresor Det totala antalet sjukresor har ökat med nästan jämfört med samma period föregående år. Det är framförallt resandet med taxi och egen bil som ökat. Sjuk- och behandlingsresor har märkt en tydlig ökning av antalet resor till andra län p g a vårdgarantin. Även antalet resor till och från dialysbehandling har ökat. Under augusti har de nya sjukreselinjerna mellan länets sjukhus samt mellan Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Akademiska sjukhuset i Uppsala startat. Beläggningen har hittills varit ganska låg, men under hösten förväntas den öka. Efter önskemål från resenärerna har ett nytt biljettsystem tagits i bruk och därigenom hoppas verksamheten att resandet med buss ska öka. Det ekonomiska utfallet för Sjuk- och behandlingsresor är efter årets andra tertial -2,5 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till -1,7 mnkr, att jämföra med det budgeterade nollresultatet. Det negativa resultatet beror bl a på att antalet sjukresor har ökat och att möjligheten till samordning minskat p g a att fler resenärer beviljas resa som så kallad ensamåkare. 14 (14)

18 Kultur, utbildning och friluftsverksamhet Kultur och utbildning Sörmland Sörmlands museum har fortsatt arbetet med att få en bredare förankring i länet. Under perioden har bl a samarbetsprojekten Historien i Sörmland och Naturum vid Stendörrens naturreservat fortsatt. Under perioden har flera utställningar genomförts och ytterligare utställningar planeras, t ex en minnesutställning som ska turnera i äldreomsorgen. Inom Sörmlands Musik & Teater har ett flertal teaterföreställningar och konserter genomförts, bl a konserter i serien Musik på slott och herresäten i Sörmland. För att utveckla arenorna för scenkonst i länet har projektet Fullt hus! fortsatt, bl a genom föreställningen Godsägare söker fru. Under perioden har även förberedelserna inför musikteaterföreställningen Show Boat fortsatt. Föreställningen beräknas ha premiär under hösten Under perioden har elevtillströmningen till Åsa folkhögskola varit relativt god, trots det har skolan tvingats ställa in en skrivarkurs. Sommarkurserna vid Åsa har gått bra och vandrarhemsverksamheten i Sköldinge har haft en positiv utveckling. Antalet elevveckor vid Eskilstuna folkhögskola har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. För att bredda kulturintresset bland daglediga har Eskilstuna folkhögskola anordnat eftermiddagskurser där kultur och konst diskuterats. Det totala antalet elever vid Öknaskolan har varit fler än planerat trots att antalet nyintagna elever har varit något lägre än beräknat. Intresset för KYutbildningen Trädgårdsmästare med inriktning mot miljö, hälsa och entreprenörskap har varit fortsatt stort. Under perioden har även KYutbildningen Högre yrkesutbildad travhästskötare startat. Ombyggnaden av Bränneriet på Nynäs till vandrarhem har slutförts och i augusti öppnade vandrarhemmet för uthyrning. Det ekonomiska utfallet för Kultur och Utbildning efter årets andra tertial är 12,0 mnkr. För helåret beräknas prognosen till noll, att jämföra med det budgeterade resultatet på -3,0 mnkr. Den positiva prognosen beror på senareläggningen av musikteaterföreställningen Show Boat. 15 (15)

19 Regional utveckling Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland är ett samverkansorgan för landstinget och de nio kommunerna i länet. Syftet är att stärka den regionala utvecklingen och att utveckla samverkan mellan Stockholm och Mälarregionen. I uppdraget som regionalt samverkansorgan ingår dessutom att gentemot staten ansvara för de regionala utvecklingsfrågorna i länet. De huvudområden som regionförbundet har i uppdrag att arbeta med är infrastruktur, näringslivsutveckling samt kompetensutveckling. All verksamhet inom förbundet ska genomsyras av perspektiven framtidsfrågor, hållbar utveckling, unga vuxnas värderingar samt internationalisering. Under perioden har arbetet med att skapa ett bättre klimat för innovationer i Sörmland fortsatt. Även samarbetet med ALMI kring entreprenörskap, nya produkter/innovationer och aktörssamverkan har fortsatt. Förbundet har också arbetat vidare med att hantera finansieringen av regionala utvecklingsprojekt via EU:s strukturfonder för ökad konkurrenskraft och sysselsättning. Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken enligt förbundets vision har fortsatt under perioden. Regionförbundet deltar även i samarbetet En bättre sits som arbetar med frågor kring framtidens transporter och trafik i Mälardalen. Regionförbundet har tillsammans med bl a Stockholm och Västmanland ett samarbetsavtal med Leningradregionen. Målet med samarbetet är att stärka konkurrenskraften i ett globalt perspektiv, vilket enligt regionförbundet kommer att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. 16 (16)

20 Landstinget Sörmland Service Landstinget Sörmland Service Pågående utvecklingsprojekt fortsätter planenligt. Inom Kost planeras nu för en mycket omfattande organisationsförändring med länsövergripande ledningsansvar för patientkost respektive restauranger, cafeterior och kiosker. Produktionen på respektive ort kommer att organiseras i team. Rekrytering pågår av chef till den gemensamma kundtjänsten som ska bli en tydlig och enkel väg för kunderna till hela Services tjänste- och produktutbud. Arbetet med att hitta en enkel modell för avgiftsbeläggning av personalparkeringar för att undvika förmånsbeskattning har tagit tid men är nu på gång. Månadskort kommer att finnas för inköp i kiosker, cafeterior och restauranger. Idéplanearbetet för landstingets sjukhusområden fortsätter. För Nyköpings lasarett har arbetet kommit så långt att önskvärda åtgärder ska kunna tidsoch kostnadsbedömas preliminärt under hösten. Sjukfrånvaron inom Service fortsätter tyvärr att öka. Ett antal åtgärder har påbörjats, vilka förhoppningsvis ska leda till att den negativa trenden kan brytas. Resultatet för årets första åtta månader visar på ett överskott om ca 9 mnkr, men det är i linje med den icke periodiserade budgeten och årets nollresultat beräknas kunna uppnås. 17 (17)

21 Personalperspektiv Personalperspektivet i sammanfattning Fortsatt ökning av antalet anställda, bl a till följd av vårdgarantiarbetet Sjukfrånvaron minskar Andelen långtidssjuka - den lägsta noteringen sedan år 2000 Satsning inom området rehabilitering och långtidssjukskrivning Hög ökningstakt för personalkostnaderna finns anledning till oro för årsprognosen Mycket kraftig ökning av kostnaderna för inhyrd personal Fördjupad beskrivning Anställda Den ökning av antalet anställda som pågått sedan år 2000 fortsätter. Landstinget har nu anställda och sedan årets första tertialrapport är ökningen därmed 20. Under de senaste 12 månaderna har ökningen varit 63 stycken eller 0,8 %. Ökningen består nästan uteslutande av visstidsanställningar och återfinns främst inom två förvaltningar: Inom Hälso- och sjukvården handlar det till stor del om sjuksköterskor med koppling till vårdgarantiarbetet, Miljardprogrammet, den ändrade arbetstidslagen och PNA bl a. Handikapp & habilitering har täckt tidigare vakanser. Frånvaro I genomsnitt har varje landstingsanställd varit frånvarande 70,6 dagar under perioden en marginell minskning med 0,1 dag jämfört med i fjol. Landstingets anställda har tagit ut mer semester, samtidigt som sjukfrånvaron minskat med 0,4 dagar. Service, Dammsdalskolan och Folktandvården är liksom tidigare de förvaltningar som har den högsta sjukfrånvaron. Ser man till olika personalkategorier är bilden också lik den som gällt under senare år sämst till ligger ekonomi- och transportpersonal, omsorgspersonal samt s k övrig hälso- och sjukvårdspersonal, vilken inkluderar bl a undersköterskor, skötare m fl. Lägst sjukfrånvaro har läkare och teknisk personal. Efter tertial 1 kunde man konstatera att betydligt färre varit helt utan sjukfrånvaro under den senaste 12-månadersperioden, samtidigt som andelen anställda med fler än 6 sjuktillfällen ökat. Denna negativa utveckling hade en direkt koppling till den ovanligt långa perioden med calicivirus. Sedan 18 (18)

22 Personalperspektiv dess har båda dessa mått förbättrat sina värden, även om vi ännu inte är tillbaka på 2006 års nivå. Utvecklingen av långtidssjukfrånvaron går nu åter åt rätt håll. Andelen långtidssjuka > 90 dagar uppgår nu till 5,7 % - den lägsta noteringen sedan år Samtidigt är 61,5 % av dessa delvis i tjänst en förbättring sedan i våras, men fortfarande lägre än Av de långtidssjuka har hela 26 % tillfällig sjukersättning. Av nedanstående diagram framgår hur andelen långtidssjuka utvecklats under de senaste åren Antal och andel långtidssjukskrivna > 90 dgr ,3% 350 6,0% 6,2% 6,0% 5,9% 5,7% 279 5,2% 233 4,2% 3,5% Nedan visas motsvarande per förvaltning vid de tre senaste mättillfällena. 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Andel långtidssjuka > 90 dagar per förvaltning HoS Karsudden HH Dammsdal FtvS KUS Service LoV IT T T T Samma förvaltningar som uppvisar den högsta sammantagna sjukfrånvaron Service, Dammsdalsskolan och Folktandvården har också högst andel 19 (19)

23 Personalperspektiv långtidssjuka. Två av dessa har även en ytterligare försämrad situation jämfört med i våras. Inom ramen för det s k Miljardprogrammet görs nu en särskild kraftsamling kring de långtidssjuka. Bl a har kompetensen i organisationen förstärkts genom anställning av en rehabcoach, som ska ge stöd till chefer och personalfunktion. Kartläggning av de långa sjukfallen har inletts och en ny policy med tillhörande riktlinjer och rutiner för rehabilitering av medarbetare har färdigställts. Personalkostnadsanalys Den totala personalkostnaden, till den del den omfattas av modellen för personalkostnadsanalys, har ökat med 4,8 % jämfört med T Det innebär en relativt kraftig ökningstakt särskilt med tanke på att inga nya löneavtal ännu är slutna för 2007, sånär som för Kommunal, vars medlemmar erhållit engångsbelopp. Månadslönen, som är den enskilt största kostnadsposten, har ökat med 4,6 %: Kostnadseffekter av fjolårets löneavtal har bidragit med 0,7 %. Utbetalade engångsbelopp till Kommunals medlemmar motsvarar en ökning på 0,3 %. Dessa är inte nivåhöjande inför 2008 års avtal. Löneglidning i form av att personal fått ny lön vid sidan av de ordinarie avtalstillfällena svarar för 1,2 %, dvs något högre än i våras. Löneförändring p g a personalomsättning motverkar med en minskning på 0,2 %. Kostnadsvolymen har ökat med hela 2,6 %, att jämföra med de 1,9 % som gällde efter tertial 1. Denna utveckling stämmer väl överens med förändringen av den arbetade tiden. Noteras bör dock att ökningen delvis är finansierad med externa, statliga medel, exempelvis när det gäller vårdgarantiarbetet och rehabkoordinatorer. Observera att det, med tanke på de centrala avtal som hittills hunnit slutas, finns anledning till oro för personalkostnadsutvecklingen under återstoden av året! Inhyrd personal är ytterligare en enskild post i personalkostnadsanalysen som förtjänar en särskild kommentar. Denna kostnad har ökat med 109,8 % sedan i fjol och med utgångspunkt från de dispenser som hittills givits för året, prognostiseras årsutfallet till hela 50 mnkr, dvs en bit över det hittills dyraste året, Det är främst läkare inom psykiatri och primärvård som hyrs in, men nytt för i år är att även sjuksköterskor hyrs in i viss utsträckning. Dessa svarar i dagsläget för 22 % av givna dispenser. 20 (20)

24 Ekonomiperspektiv Landstingets ekonomi Samhällsekonomisk bedömning Efter flera år med en exceptionellt hög tillväxt i världsekonomin väntas den internationella konjunkturen gå in i en lugnare tillväxtfas. I år förväntas bruttonationalprodukten (BNP) i världen växa med 5,1 procent. Den fortsatt höga tillväxten i omvärlden ger goda förutsättningar för svensk ekonomi. Under 2006 var BNP-tillväxten i Sverige 4,2 procent, vilket var den högsta tillväxten sedan I regeringens budgetproposition förväntas en fortsatt hög tillväxt, även om den sjunker under 2007 till 3,2 procent. För 2008 väntas den ligga på samma nivå, för att 2009 sjunka något till 2,5 %. Regeringen beräknar att sysselsättningen under perioden kommer att öka med personer samtidigt som arbetslösheten minskar med personer. Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna och bolånekrisen i Förenta staterna, har gjort tillväxtutsikterna mer svårbedömda och ökat osäkerheten, men i dagsläget bedöms den finansiella krisen få en relativt begränsad effekt på Europa och Förenta staterna. Den samhällsekonomiska utvecklingen bestämmer förutsättningarna för landstingets verksamhet. De bedömningar, som regeringen gör, men även andra prognosmakare, innebär för landstingets del att prognoserna för skattetillväxten förbättras, men det finns också en osäkerhetsfaktor i form av löneutvecklingens påverkan på landstingets ekonomi. Resultatutveckling Delårsresultat Landstinget redovisar ett resultat per augusti på 140 mnkr. Motsvarande period föregående år uppgick resultatet till 136 mnkr. Kostnadsökningarna uppgår till 3,9 %. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 4,2 %. Personalkostnaderna för perioden uppgår till mnkr och har ökat med 4,9 %, vilket bl a beror på volymökning och ökade kostnader för pensioner. Inom hälso- och sjukvården har kostnaderna för utomlänsvård ökat med med 9,0 %. Kostnaderna för receptläkemedel har ökat med 5,4 % vilket är ett trendbrott. De senaste åren har landstinget endast haft marginella kostnadsökningar för receptläkemedel och legat under rikssnittet. Läkemedel inom slutenvården har haft en kostnadsökning med 8,8 %. Helårsprognos För helåret 2007 beräknas ett negativt resultat för hela landstinget på -5 mnkr, vilket ska jämföras med det budgeterade resultatet på 17 mnkr. 21 (21)

25 Ekonomiperspektiv Kostnaden för verksamheten beräknas överskrida budgeterad nivå med ca 40 mnkr men då har en återföring av tidigare uppbokade omställningskostnader på 20 mnkr påverkat avvikelsen positivt. Skatteintäkter och statsbidrag beräknas bli 38 mnkr bättre än budget medan bedömningen är att finansnettot försämras med 20 mnkr i förhållande till budget. I prognosen har beaktats effekten av stundande löneförhandlingar. 22 (22)

26 Ekonomiperspektiv Landstingets intäkter och kostnader mnkr Utfall period 2007 Budget Helår 2007 Prognos Helår 2007 Avvik budget Utfall Helår 2006 Skatter och statsbidrag *Skatteintäkter 2 695, , ,3 50, ,4 *Utjämningsbidrag 382,8 589,0 573,5-15,5 506,3 *Övriga generella bidrag 445,1 664,0 667,5 3,5 693,2 S:a skatter och statsbidrag 3 523, , ,3 38, ,9 Finansfunktionen *Externt finansnetto 11,5 36,6 15,7-20,9 36,9 *Internt finansnetto 23,3 44,8 36,8-8,0 34,1 *Värdeökning p-skuld -15,2-25,1-23,5 1,6-17,4 S:a finansfunktionen 19,6 56,3 29,0-27,3 53,6 Landstingsgemensamt *Landstingsgemensamt 8,1 0,4 7,7 7,3 34,2 *Pensioner -74,6-81,2-119,0-37,8-178,2 *Pensionsförvaltning -0,6-1,2-1,1 0,1-1,1 *Revision -2,0-3,4-3,4 0,0-2,6 *Patientnämnden -19,7-31,6-30,8 0,8-28,0 S:a landstingsgemensamt -88,8-117,0-146,6-29,6-175,7 Åtagande *Åtagande, vård och omsorg , , ,5 12, ,3 *Åtagande, utbildn och reg utv -157,1-237,4-230,8 6,6-221,6 *Anslagsstyrda enheter -116,2-215,7-208,9 6,8-183,0 S:a åtagande , , ,2 25, ,9 Landstingets förvaltningars resultat 25,9 3,1-45,0-48,1-35,7 Omställningskostnader 0,0 0,0 20,0 20,0 15,0 Landstingets resultat 140,4 17,1-4,5-21,6 42,2 Bolag -1,0-0,6-0,1 0,5 7,2 Landstingskoncernens resultat 139,4 16,5-4,6-21,1 49,4 23 (23)

27 Ekonomiperspektiv Skatteintäkter och utjämningsbidrag Prognosen för skatteintäkterna har förbättrats ytterligare och beräknas bli 50,0 mnkr bättre än budgeterat. Skatteunderlaget 2007 beräknas öka med 5,6 % jämfört med 4,4 % som förutsattes i budgeten. Den förbättrade prognosen beror framförallt på att sysselsättningstillväxten beräknas öka mer än vad som förutsågs i våras. De förbättrade skatteintäkterna motverkas dock av att utjämningsbidraget för 2007 beräknas bli 15,5 mnkr lägre än budgeterat. Externt finansnetto Till kapitalförvaltning har överförts 140 mnkr, avseende pensionsavsättningens skuldökning under Konsekvensen har blivit att landstingets likviditet minskat och per uppgår den till totalt 165 mnkr (fg år 273 mnkr). En finansiell oro har dominerat marknaderna under de senaste månaderna och har haft sin grund i en osäkerhet på den amerikanska bostadsmarknaden. Detta har medfört en allmän nedgång på de olika marknaderna, vilket också återspeglar sig i vårt finansnetto. Den bedömning som idag görs är att det externa finansnettot kommer att vara 20,9 mnkr lägre än budget. En jämförelse med föregående år framgår av nedanstående tabell: mnkr Aug 2007 Aug 2006 Bokslut 2006 Likvida medel Kapitalförvaltning (Pensionsförvaltning) Summa likvida medel och kapitalförvaltning Avkastning kapitalförvaltning, % 1,7 2,2 5,0 Internt finansnetto Internt finansnetto prognostiseras ge ett underskott på 8,0 mnkr, jämfört med budget, en försämring med 1,2 mnkr jämfört med tertial 1. Landstingsgemensamt Som landstingsgemensamt redovisas bl a kostnaderna för de aktiviteter som landstinget vidtar för att minska sjuktalen i länet och som finansieras via Miljardöverenskommelsen. Aktiviteterna har startats upp successivt under året och kostnaderna beräknas inte uppnå budgeterad nivå. Den totala prognosen för landstingsgemensamt pekar mot ett överskott på 7,3 mnkr. Pensioner Senaste pensionsprognos innefattar förändringar från 2006, i form av ändrat ränteantagande, förlängd livslängd samt nytt avtal. Tidigare prognoser har inte beaktat den förändrade livslängden, utan dess påverkan har uppskattats. Prognosen innebär en avvikelse från budget med 37,8 mnkr, vilket har sin bakgrund i dels förändrade antaganden vad gäller inflation och dels att vissa 24 (24)

28 Ekonomiperspektiv faktorer förbisetts i budgetarbetet. Sammantaget innebär detta att pensionskostnaden beräknas till 119,0 mnkr. Dessutom tillkommer värdeökningen på 23,5 mnkr. Den totala pensionsskulden som redovisas som avsättning, beräknas vid årsskiftet 2007/2008 uppgå till 794,3 mnkr - en ökning under året med 100,2 mnkr. Revision Under perioden har kostnaden för arvoden ökat. Revisionen har samtidigt haft en vakant tjänst så prognosen för helåret beräknas bli lika med budget. Patientnämnden För patientnämnden beräknas ett överskott på 0,8 mnkr som bl a kan hänföras till lägre kostnader för stödpersonsverksamheten. Landstingets åtagande För landstingets åtagande beräknas ett överskott på 18,6 mnkr. Inom vård och omsorg återfinns större delen av överskotten på avsatta medel för satsningar inom hälso- och sjukvården samt på anslaget för oförutsedda kostnader. Inom tandvårdsverksamheten beräknas ett överskott på drygt 7,0 mnkr, där merparten avser det särskilda tandvårdsstödet. Inom det regionala åtagandet beräknas ett överskott på 6,6 mnkr. Det är framförallt kostnaderna för kollektivtrafiken och den interkommunala ersättningen som beräknas bli lägre än budgeterat. Anslagsstyrda enheter Prognosen för de anslagsstyrda enheterna pekar mot ett överskott på 6,8 mnkr. De största överskotten redovisas för IT-enheten och för medel avsatta till framförallt personalprojekt. Landstingets förvaltningar Landstingets förvaltningar redovisar ett periodresultat på 25,9 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till -45,0 mnkr, vilket är 48,1 mnkr sämre än budgeterat. I nedanstående tabell specificeras respektive förvaltnings period- och prognosresultat. Varje förvaltning har presenterats mer utförligt tidigare i rapporten. 25 (25)

29 Ekonomiperspektiv mnkr Utfall perioden Prognos helåret Avvikelse från budget Hälso- och sjukvården -21,8-68,0-68,0 Karsuddens sjukhus 13,2 15,5 12,3 Folktandvården 3,1 3,2 0,8 Handikapp & Habilitering 3,9 1,5 1,5 Sjukresor -2,5-1,7-1,7 Hjälpmedel 3,7 1,5 1,5 Dammsdal 5,4 3,0 2,5 Kultur & Utbildning 12,0 0,0 3,0 Serviceorganisationen 8,9 0,0 0,0 Summa 25,9-45,0-48,1 Omställningskostnader Tidigare uppbokade kostnader för planerade verksamhetsförändringar, s k omställningskostnader, kommer inte att förbrukas fullt ut. Av beloppet beräknas 20 mnkr att återföras i samband med bokslut för Bolag Fyra bolag inkluderas i koncernredovisningen Solbacka Sport & Konferens AB, Ergonomicentrum i Sörmland AB, Länstrafiken Sörmland AB samt Regionförbundet Sörmland. Landstingets andel av de nämnda bolagens periodutfall utgör -1,0 mnkr. Helårsprognosen för landstingets andel beräknas till -0,1 mnkr, vilket är 0,5 mnkr bättre än budgeterat. Det är Solbacka Sport & Konferens AB och Ergonomicentrum i Sörmland AB som räknar med att redovisa ett sämre resultat än budgeterat medan Länstrafiken Sörmland AB och Regionförbundet räknar med att redovisa ett bättre. Investeringar Under årets andra tertial har landstinget investerat i enlighet med nedanstående tabeller. Här framgår även prognosen för året. mnkr Utfall Period Budget Helår Prognos Helår Avvik Budget Totalt 139,5 263,4 230,8 32,6 - Fastigheter 57,0 135,0 102,3 32,7 - IT 3,0 14,0 9,6 4,4 - Hjälpmedel, landstinget 11,7 15,5 15,5 0,0 - Övrig utrustning 67,9 98,9 103,4-4,5 26 (26)