22:B Årsredovisning Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut

Transkript

1 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 22:B Årsredovisning 2006 Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut 1 Årsredovisning 2006 godkändes med nedan bifallna tillägg. 2 Landstingsstyrelsen, övriga nämnder och enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljades ansvarfrihet. Yrkanden Gustaf Wachtmeister (m), Henrik Elmberg (c), Anders Bjurström (fp), Marie-Louise Forslund Mustaniemi (kd), Ylva G. Karlsson (mp), Richard Karlsson (fp), Östen Eriksson (kd) och Jörgen Danielsson (s) yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Greger Tidlund (s) och Anders Bjurström (fp) yrkade följande två tillägg till årsredovisningen: Avsnittet Sammanfattning, rubriken Ekonomiperspektiv, sid 3, efter st 5, Hälso- och sjukvårdsnämnden har under ett flertal år haft stora svårigheter att anpassa verksamheten utifrån givna ekonomiska ramar. Det är oroväckande att HSN:s resultat också 2006 är negativt, kostnaderna överstiger ramen med 78,4 miljoner kr. Samma avsnitt, rubriken Hälso- och sjukvård, sid 6, första meningen i st 5, HSN fick i revisorernas rapport om tertial 2 år 2006 kritik för att nämnden inte vidtagit åtgärder med anledning av landstingsfullmäktiges beslut om budget. Dessutom yrkade Greger Tidlund att följande beslutsats skulle läggas till: Landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en åtgärdsplan för hur landstinget ska klara innevarande år med ekonomi i balans och att åtgärdsplanens effekter behandlas på landstingsfullmäktige när delårsrapporten behandlas Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR y:\lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 07\(04) april\ 22 årsredovisning 2006\ 22 b.doc Utskriftsdatum: :37 SID 1(1)

2 Yttranden Lotta Finstorp (m), Åsa Kullgren (s), Göte Eriksson (s), Alf Svensson (s), Björn Blid (s), Lars G. Linder (s), Lennart Clarstedt (v) och Margareta Grundström (s) yttrade sig. Proposition Ordföranden ställde först proposition på landstingsstyrelsens förslag och förklarade sig ha funnit detta bifallet. Sedan ställde ordföranden proposition på vart och ett av Greger Tidlunds och Anders Bjurströms tilläggsyrkanden och förklarade sig ha funnit dessa bifallna. Därefter ställde ordföranden proposition på Greger Tidlunds tilläggsyrkande om ny beslutssats och förklarade sig ha funnit denna avslagen. Slutligen ställde ordföranden propostion på beviljande av ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen, övriga nämnder och enskilda förtroendevalda i dessa organ och förklarade sig ha funnit denna bifallen. Reservation Britta Bergström, Greger Tidlund, Christina Södling, Mikael Karlsson, Lena Karlsson, Göte Eriksson, Inger Jonasson Sjödin, Rolf Andersson, Ann-sofie Soleby-Eriksson, Khalil Abadrabeh, Roger Ljunggren, Caisa Sävheden- Larsson, Björn Blid, Maria Brunnmyra, Birger Johansson, Åsa Kullgren, Leif Lindström, Marie Steneskog, Ebbe Näslund, Birgitta Andersson, Jörgen Danielsson, Åsa Kratz, Lars G Linder, Anita Neuhaus, Ulf Rudén, Margareta Grundström, Alf Svensson, Inga-Lill Widlund, Mats-Olof Säfström, Therese Huru, Fredrik Strömqvist (s), Lennart Clarstedt, Peter Linnstrand (v) reserverade sig. Protokollsutdrag Landstingets samtliga förvaltningar och verksamheter Landstingsrevisionen Akten ORG NR y:\lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 07\(04) april\ 22 årsredovisning 2006\ 22 b.doc Utskriftsdatum: :37 SID 2(2)

3 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Årsredovisning 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Årsredovisning 2006 godkänns. Yrkande 1 Oppositionen, genom Åsa Kullgren, yrkade två tillägg i sammanfattningen. Det första på sid.3 stycke 5 lydande: Hälso- och sjukvårdsnämnden har under ett flertal år haft stora svårigheter att anpassa verksamheten utifrån givna ekonomiska ramar. Det är oroväckande att HSN:s resultat också 2006 är negativt, kostnaderna överstiger ramen med 78,4 miljoner kronor. Det andra tillägget på sid. 6 stycke 5, där första meningen yrkades lyda: HSN fick i revisorernas rapport om tertial 2 år 2006 anmärkning för att de inte vidtagit åtgärder med anledning av landstingsfullmäktiges beslut om budget. Proposition Ställdes mellan att ta in den yrkade skrivningen eller inte. Utfall Den öppna omröstningen utföll till förmån för att avslå de yrkade tilläggen. Yrkande 2 Oppositionen yrkade avslag. Proposition Proposition ställdes mellan godkännande och avslagsyrkandet. Utfall Den öppna omröstningen utföll till förmån för godkännande av årsredovisning Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 07\(04) SID 1(1) April\ 22 Årsredovisning 2006\ 40.doc Utskriftsdatum: :43

4 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Reservation (s) och (v) lämnar skriftlig reservation. Ärendebeskrivning Landstingets årsredovisning 2006 redovisar utfallet av landstingets åtagande, utfallet av verksamheten samt den ekonomiska ställningen vid utgången av år På särskild bilaga avrapporteras de uppdrag som gavs i budget för Bilaga A. Oppositionens reservation 1. Årsredovisning 2006 med bilagor Protokollsutdrag till Landstingsfullmäktige Akten Efter fullmäktige till Landstingets samtliga förvaltningar och verksamheter Landstingsrevisionen Akten ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 07\(04) SID 2(2) April\ 22 Årsredovisning 2006\ 40.doc Utskriftsdatum: :43

5

6

7 Datum Diarienr LS-LED SAMMANFATTNING...2 DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET...3 JÄMSTÄLLDHET OCH INTEGRATION...4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...5 REGIONSJUKHUSET KARSUDDEN...9 TANDVÅRD...10 HANDIKAPP OCH HABILITERING...14 DAMMSDAL...14 HJÄLPMEDELSVERKSAMHET (GEMENSAM NÄMND)...15 SJUK- OCH BEHANDLINGSRESOR...15 KULTUR OCH UTBILDNING SÖRMLAND...16 KOLLEKTIVTRAFIK VIA LÄNSTRAFIKEN...17 NÄRINGSLIVSUTVECKLING VIA ALMI...17 LANDSTINGET SÖRMLAND SERVICE...18 SAMMANFATTNING MILJÖ...19 PATIENTNÄMNDEN...21 ANSTÄLLDA...22 NÄRVARO...23 FRÅNVARO...23 PERSONALKOSTNADSANALYS...26 EKONOMISK ÖVERSIKT...28 LANDSTINGETS INTÄKTER OCH KOSTNADER...33 INVESTERINGAR...40 ERSÄTTNING LANDSTINGETS ÅTAGANDE...42 RESULTATRÄKNING...43 BALANSRÄKNING...44 KASSAFLÖDESANALYS...45 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER...55 BILAGOR BILAGA 1 PERSONALSTATISTIK BILAGA 2 LANDSTINGETS PENSIONSSKULD BILAGA 3 LANDSTINGETS DONATIONSSTIFTELSER BILAGA 4 MILJÖ, NYCKELTAL BILAGA 5 AVRAPPORTERING SPECIFIKA UPPDRAG BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSEN LANDSTINGSFULLMÄKTIGE (1)

8 Inledning Sammanfattning Årsredovisningen bygger på uppföljning av utbud gentemot medborgarna, verksamheten, personalsituationen och det ekonomiska läget vid utgången av år I bilaga 5 redovisas den avrapportering som respektive nämnd/förvaltning gjort av de specifika uppdrag som man erhållit i budget Medborgarperspektiv Omfattande insatser för att förbättra tillgängligheten och tryggheten har genomförts inom hälso- och sjukvården. Satsningarna har bl a inneburit extra mottagningar, operationer, kompetensutveckling samt utveckling av analysmetoder. Väntetiderna inom sjukvården har minskat generellt efter insatta åtgärder och bl a höftplastiker och hörapparater klaras nu inom vårdgarantin. För neuropsykiatrin är det fortfarande problem med tillgängligheten, men dessa kommer att åtgärdas under Andelen patienter som får ett läkarbesök på vårdcentraler inom sju dagar liksom andelen patienter som får ett nybesök inom specialistsjukvården har ökat märkbart sedan förra året. Den totala samtalsmängden till vårdcentralerna har ökat kraftigt. Andelen besvarade samtal varierar mellan länets vårdcentraler. För hela primärvården har antalet besvarade samtal ökat, även om andelen besvarade samtal minskat. För att få reda på patienternas uppfattning om sjukvården och då bl a bemötandet sker numera regelbunden uppföljning via enkäter. Senaste mätningarna visar fortsatt höga betyg på bemötande inom hela hälso- och sjukvården. Mätningarna visar också att det finns behov av att förbättra patienternas delaktighet i besluten runt deras vård, där resultaten försämrats något det senaste året. Folktandvården införde under året ett frisktandvårdskoncept som innebär att de flesta patienterna mellan 20 och 63 år blir erbjudna tandvård till ett fast pris. Efter nio månader har närmare avtal tecknats, vilket får ses som en stor framgång. Verksamhetsperspektiv Samtliga sjukhus rapporterar en högre beläggning i slutna vården, men länsgemensamma rutiner för vårdplatsbeläggning har gjort att det höga trycket på slutenvården i de flesta fall kunnat hanteras bättre än tidigare. Belastningen på länets akutmottagningar har varit fortsatt hög och särskilt akutmottagningen på Mälarsjukhuset har haft ett problematiskt år. Det totala antalet skickade remisser för utomlänsvård har under året ökat något, vilket bl a beror på att egen strålbehandling inte kunnat utföras i normal omfattning och en ökning av remisser till endoskopiundersökningar. 2 (2)

9 Inledning Under året etablerades en ny Miljöstödssektion för att driva och utveckla landstingets miljöarbete och skapa strukturer för en tydlig ansvarfördelning för genomförande och uppföljning. Personalperspektiv Landstinget har nu anställda en ökning med 120 under året. Till stor del handlar det om sjuksköterskor med koppling till extra insatser för att klara vårdgarantin, vilket också fått till följd att tillgängligheten förbättrats. Personalkostnaderna har ökat med 4,3 %, vilket delvis förklaras av insatserna för att klara vårdgarantin. Därutöver kan vi konstatera relativt höga löneökningar, liksom en betydande kostnadsökning vad gäller inhyrd personal. Det är inom primärvård och psykiatri landstinget haft behov av att hyra in läkare p g a det aktuella vakansläget. Under det närmaste året finns risk för brist på läkare även inom radiologi. För operation och anestesi behöver tillgången till specialistutbildade sjuksköterskor säkras. Såväl den samlade frånvaron som sjukfrånvaron specifikt ligger kvar på samma nivå som under Antalet långtidssjuka har dock åter ökat något, efter att ha minskat under de två senaste åren. En kraftsamling kommer att göras rörande våra långtidssjuka under de kommande åren - bl a har två rehabcoacher anställts. Likaså fortgår Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa riktat mot all personal inom landstinget i syfte att minska ohälsotalen och skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Ekonomiperspektiv Efter några år med underskott bröts 2005 den negativa trenden och landstinget redovisade ett positivt resultat. Även 2006 redovisar landstinget ett plusresultat, 42,2 mnkr. Det underliggande resultatet är dock bättre eftersom några större engångsposter, bl a värdeökning av pensionsskulden, har belastat årets resultat. Skatteintäkter och statsbidrag har utvecklats positivt och ökat med 6,6 % jämfört med Landstingets bokförda nettokostnader har haft samma ökningstakt. Rensat för ovan nämnda engångsposter stannar kostnadsökningen vid ca 4 %. Eftersom vi inte kan räkna med samma positiva utveckling av skatter och statsbidrag framöver, är det viktigt att kostnadsutvecklingen hålls tillbaka för att kunna bibehålla ett positivt resultat och därmed ge förutsättningar för en långsiktigt hållbar verksamhet. Demokrati och delaktighet Under 2006 har utskottet fortsatt att utveckla det nationella demokratinätverket som utskottet är initiativtagare till och deltagit i nätverkets fjärde träff som genomfördes i Västerås med Landstinget Västmanland som värd. 3 (3)

10 Inledning Under året har utskottet bjudit in sig till mångkulturella samtal, gjort ett nytt försök att starta ett lokalt nätverk för demokrati och utvärderat satsningen på vandringsutställningen om jämställdhet. Utskottet har också utsett representanter till en styrgrupp för att utveckla en demokratistrategi. Vid två av sammanträdena under våren bjöd utskottet in fullmäktiges ledamöter till eftermiddagsföreläsningar andningshål för jämställdhet och integration. I början av 2006 arrangerade utskottet tillsammans med landstingets centrala etiska råd en särskild utbildningsdag om etik och förhållningssätt i det politiska arbetet, där ledamöterna fick chans att prata om hur man bemöter och respekterar varandra. Under året har utskottet förfinat arbetet med utbildningsplanen för fullmäktiges ledamöter och på olika sätt fortsatt att diskutera och arbeta med frågorna runt landstingets hemsida för att göra webb-platsen mer tillgänglig för sörmlänningarna. Utskottet har också använt ett av sina sammanträden för att samtala med personalutskottet om de båda utskottens roller och ansvar för integrations- och jämställdhetsfrågorna. Dessa samtal kommer att fortsätta. Därutöver har utskottet fortsatt med att fördjupa sina kunskaper och omvärldsbevakning. Detta har bland annat tagit sig uttryck i ett studiebesök på Integrationsverket. Jämställdhet och integration Under året har utskottet tagit vissa steg i arbetet med att följa upp målen med brukarperspektiv i jämställhetsstrategin. Utskottet inledde året med att ta fram en årsrapport för jämställdhetsarbetet. Denna genomgång ger utskottet och landstinget en ökad kunskap och ett bra underlag för att ställa rätt frågor och begära in rätt statistik. Utskottet har därefter inlett en diskussion med företrädare för bl a FoU-centrum och landstingets utvecklingsenhet för att diskutera hur uppföljningen kan utvecklas och metodiken förfinas. Detta arbete kommer att utvecklas under den kommande mandatperioden och även innefatta uppföljningen av målen med brukarperspektiv i integrationsstrategin. För tredje året i rad har utskottet utlyst nya projektmedel för att stödja projekt som arbetar med integrationsfrågor. Samtidigt har arbetet med att implementera strategin pågått under hela året. 4 (4)

11 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Sörmland fortsätter utvecklingen mot en modern och serviceinriktad kunskapsorganisation. Under 2006 har utvecklingsinsatserna varit inriktade mot patientperspektivet: bemötande tillgänglighet trygghet förbättrad hälsa Omfattande insatser för att förbättra tillgängligheten och tryggheten har genomförts genom särskilda projekt för vårdgaranti och patientsäkerhet. Satsningarna har bl a inneburit extra mottagningar, operationer, kompetensutveckling samt utveckling av analysmetoder för avvikelser och händelseuppföljning. För att få reda på patienternas uppfattning om sjukvården och bemötandet, sker numera regelbunden uppföljning via enkäter. Under året har en landstingsövergripande strategi för det hälsofrämjande arbetet tagits fram, vilken kommer att leda till konkreta åtgärder i verksamheterna Andelen patienter som får ett läkarbesök på vårdcentraler inom sju dagar, liksom andelen patienter som får ett nybesök inom specialistsjukvården har ökat märkbart sedan förra året. Den totala samtalsmängden till vårdcentralerna har ökat kraftigt. Andelen besvarade samtal varierar mellan länets vårdcentraler. För hela primärvården har antalet besvarade samtal ökat, även om andelen besvarade samtal minskat. Antalet inkommande samtal till MedHelp har också ökat med samma effekt. Arbetet med patientsäkerhet har under året bedrivits som projekt. I detta arbete ingår att använda och utveckla risk- och händelseanalyser för hälsooch sjukvården. Resultat från riskanalyserna påverkar införandeprocessen av förändringar och resultat från händelseanalyserna utgör ett säkrare underlag för hur förbättringsarbete genomförs. Det inre arbetet med att utveckla samverkans- och organisationsformer inom hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland har fortsatt på såväl ledningssom verksamhetsnivå. Befintliga rutiner granskas och anpassas successivt för att kunna användas inom hela hälso- och sjukvården. Byte av patientadministrativt system har tyvärr medfört att utdata från vårdproduktionen inte kunnat redovisas under året. Det finns dock inget som tyder på en lägre vårdproduktion än tidigare år. I vissa fall har man på verksamhetsnivå konstaterat en ökad produktion. Samtliga sjukhus rapporterar en högre beläggning i slutna vården än 2005 och akutmottagningarna rapporterar om ett högre patienttryck. 5 (5)

12 Hälso- och sjukvård Personaltillgången i allmänhet har varit god, men inom vissa områden finns fortfarande vakanser. Vakanser på läkarsidan fanns under 2006 framför allt inom primärvården, psykiatrin och radiologin. Till en del löstes bristsituationerna genom inhyrda läkare. Den arbetade tiden har ökat med timmar, motsvarande ca 50 årsarbetare. Dessutom har övertiden ökat relativt kraftigt. Ökningen av antalet arbetade timmar förklaras i huvudsak av: Ökat sommaröppethållande Extra insatser för att klara vårdgarantin Införande av patientnära analyser, PNA Införande av BMS Vårdadmin Årets ekonomiska resultat uppgår till -78,4 mnkr, vilket också är avvikelsen mot det budgeterade nollresultatet. För 2006 fick hälso- och sjukvården ett reduceringskrav på 1 %, motsvarande 47 mnkr. Vissa åtgärder för att effektuera detta fastställdes under hösten, men har bara fått marginellt genomslag under 2006, vilket förklarar merparten av underskottet. Kostnaden för receptläkemedel slutade på samma nivå som 2005, medan läkemedel i sluten vård ökade med 11,8 %. Huvudorsaken är stora kostnadsökningar avseende onkologiska läkemedel samt effekterna av den globala fokuseringen på tamifluvaccin. Labkostnader uppvisar en kraftig kostnadsökning på 8,5 %, vilket sammanhänger med pågående införande av PNA. Kostnaden för personal inkl vissa konsultinsatser ökade med 5,1 %. Förklaringen är i stort densamma som för ökningen av arbetstiden som redovisats ovan. Avstämning av målen avseende tillgänglighet Kontakt med vårdcentralen samma dag En tredjedel av vårdcentralerna har en telefontillgänglighet på mer än 90 %. Totalt har antalet inkommande samtal ökat med 27 %. Under året besvarades samtal, vilket är en ökning med 17 % jämfört med förra året. Ett medeltal för hela primärvården visar att 73 % av alla samtal besvaras samma dag på vårdcentralernas TeleQ, men då är det hög belastning på enstaka vårdcentraler som påverkar medeltalet negativt. Antalet samtal till sjukvårdsrådgivningen, MedHelp, har ökat med 12 % under Andelen besvarade samtal av sjuksköterska var 86 % under året, motsvarande samtal per månad. Antalet telefonsamtal har stadigt ökat under de tre år vi upphandlat sjukvårdsrådgivningen. 6 (6)

13 Hälso- och sjukvård Läkarbesök inom sju dagar inom primärvården Höstens mätning av Väntetider i vården i primärvården visar att andelen som får ett läkarbesök inom sju dagar i Sörmland är 83 %. Det är en förbättring med sex procentenheter jämfört med höstens mätning Genomsnittet för Sverige ligger på 87 % Kontakt inom 90 dagar i den specialiserade vården Tre av fyra mottagningar klarar att ge patienter ett nybesök inom 90 dagar, vilket är en långsam förbättring under året. Uppgift om totalt antal patienter som väntat över 90 dagar kan för närvarande inte tas fram på grund av byte till nytt patientadministrativt system. Ortopedklinikerna har reducerat sina väntetider rejält, men klarar ännu inte att ge alla en besökstid inom tre månader. En orsak är att antalet inkommande remisser ökar. Extra mottagningar har genomförts på medicin-, ortoped-, kirurg-, öron-näsa-hals-, och reumatologklinikerna. Barnpsykiatrin har under året övertagit närmare 200 remisser avseende ADHD från Neuropsykiatriskt centrum, vilket har lett till att väntetiderna till BUP generellt ökat. Väntetiderna klaras dock väl inom vårdgarantin och ligger på 1-2 månader. Framförallt har väntetiderna för ADHD-patienter minskat väsentligt Behandling inom 90 dagar i den specialiserade vården Året har präglats av ett intensivt arbete för att förbättra tillgängligheten till behandling, framförallt inom de opererande specialiteterna. Extra operationer har genomförts på helger och kvällar. Tillgängligheten har också successivt förbättrats under året. Efter tertial ett fick 75 % av patienterna sin behandling inom 90 dagar och efter tertial tre var det 80 %. Den tilltagande bristen på specialistutbildade sjuksköterskor inom framförallt operation, anestesi och delvis IVA, gör att produktionen inte kunnat ökas i önskvärd takt. Detta har i sin tur inneburit svårigheter att klara den utvidgade vårdgarantin till fullo. Väntetiderna till höftplastiker understiger tre månader för hela länet och för knä-plastiker ligger väntetiden på 3-4 månader. Väntetiderna för utprovning av hörapparat klaras inom 90 dagar i hela länet. Patientsäkerhet En väsentlig del i arbetet med patientsäkerhet är riskanalyser och händelseanalyser, vilka numera genomförs systematiskt inom hälso- och sjukvården. En riskanalys beskriver en process med avsikt att försäkra att ett projekts arbete, lösningar och dess kostnader står i rimlig proportion till de risker som projektet kan tänkas utsättas för. 7 (7)

14 Hälso- och sjukvård Händelseanalys är en reaktiv åtgärd initierad av den berörda verksamheten. Analysen utförs för att utreda avvikelsen samt ge underlag för förbättringsåtgärder med syfte att undvika motsvarande händelse i framtiden. Inom det pågående patientsäkerhetsprojektets ram har delprojektet för avvikelsehantering besökt i stort sett alla kliniker för information, diskussion och utbildningsinsats. Bemötande och delaktighet Senaste KUPP-mätningarna visar fortsatt höga betyg på bemötande inom hela hälso- och sjukvården. På vårdcentralerna anser 92 % att de blev bemötta med respekt oavsett yrkeskategori. Det är en procentenhet bättre än 2004 och tre procentenheter bättre än 2003 års mätning. På avdelningar och mottagningar ansåg 92 % att de blev bemötta med respekt. Även här är det en förbättring med en procentenhet jämfört med året innan. Omdömet för läkarna ligger något högre på mottagningarna, 94 %, jämfört med vårdavdelningarnas 91 %. Däremot visar KUPP att det finns förbättringspotential för patienternas delaktighet i besluten runt deras vård. För avdelningar och mottagningar visar senaste mätning att 74 % är nöjda med delaktigheten, vilket är en försämring med tre procentenheter jämfört med året tidigare. På vårdcentralerna visar årets rapport att endast 56 % instämmer i att de varit delaktiga i beslut runt sin vård, det är en försämring med en procentenhet jämfört med året innan. Verksamhetsförändringar under året På NLN har ombyggnad skett av flera hus avsedda för psykiatrisk vård, samtidigt som verksamheten har förändrats organisatoriskt och vårdavdelningen för missbruksvård Malma avvecklats. Under året har Beroendecentrum öppnats under nya och utvidgade former i Nyköping och Eskilstuna. I Katrineholm övergick Beroendecentrum organisatoriskt till psykiatriska mottagningen under våren. Arbete pågår med att färdigställa nya lokaler för inflyttning under I maj togs ett inriktningsbeslut gällande utvecklingen av den palliativa vården i Eskilstuna kommun. Beslutet innebär en utveckling av öppna vårdformer, med en ökad andel palliativ vård i hemmet. I september stängdes den palliativa enheten med 10 vårdplatser helt p g a läkarbrist. I avvaktan på att palliativa vårdplatser kan återskapas med den nya beslutade inriktningen, har vårdplatsantalet på angränsande avdelning för onkologi utökats med 4 platser. Dessa är i första hand avsedda som trygghetsplatser för SAHpatienter. 8 (8)

15 Hälso- och sjukvård Köpt vård Utomlänsvård Avtal för högspecialiserad utomlänsvård gäller från Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland har ett gemensamt avtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Örebro samt ett separat avtal med Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm för ett antal diagnoser/åtgärder. Arbetsgruppen för utomlänsvård som bildades under 2006 har genomfört ett arbete för att skapa länsgemensamma rutiner för redovisning av utomlänsvård. Remisser Det totala antalet skickade remisser 2006 ökade med 619 jämfört med Ökningen av antalet remisser beror dels på läkarvakans inom onkologi så att egen strålbehandling inte kunnat utföras i normal omfattning, dels en ökning av kirurgremisser till endoskopiundersökningar för att förbättra tillgängligheten. Giltighetstiden för skickad remiss är ett år. Kostnaden för utomlänsvård har ökat med 15 mnkr, motsvarande 3,6 %, under Privat vård Landstinget Sörmland har tecknat vårdavtal med sammanlagt 77 privata vårdgivare och har under året dessutom finansierat 27 läkare och sjukgymnaster med s k etableringar. Upphandling av och tecknande av nytt vårdavtal har skett med en ortoped i Eskilstuna. Upphandling av en sjukgymnast i Nyköping och vårdcentralen i Vingåker har påbörjats. Antalet läkarbesök har minskat med lite drygt 10 %, främst beroende på dels vakanser inom allmänmedicin och dels två vilande etableringar. Besöken hos sjukgymnast ligger på oförändrad nivå. Regionsjukhuset Karsudden Den genomsnittliga beläggningen på Regionsjukhuset Karsudden (RSK) har under 2006 varit fortsatt hög. Det beror framförallt på att andelen patienter som kommer från andra köpare än de som ingår i huvudavtalet har ökat. Hur patienterna fördelar sig mellan köparna framgår av tabellen nedan. 9 (9)

16 Hälso- och sjukvård Antal avtalade platser Antal vårddagar Antal nyttjade platser % av avtalade platser Stockholm ,3 98,9% Västra Götaland ,2 100,8% Sörmland ,0 89,8% Övriga ,1 - Totalt ,6 Trots den höga beläggningen föreligger enligt RSK ingen kösituation. Sjukhuset har under året arbetat aktivt med att slussa ut patienterna till olika former av boenden som också tillgodoser behoven av tillsyn, men trots det fortsätter vårdtiderna att öka. Detta kan till viss del förklaras av att tillgängligheten vad gäller bl a psykiatrisk öppenvård är fortsatt begränsad för gruppen psykiskt störda lagöverträdare. Antalet korttidspermissioner har minskat, medan antalet långtidspermissioner har ökat. Antalet avbrutna långtidspermissioner har mer än halverats jämfört med föregående år. Som en följd av den höga beläggningen redovisar RSK ett positivt resultat för 2006 på 14,3 mnkr. Varje extra patient inom avtalet genererar en ökad intäkt på 1,5 mnkr/år. Patienter som kommer från landsting som inte har avtal med RSK genererar en ökad intäkt på 1,8 mnkr. RSK har under året investerat ca 1,7 mnkr i ett nytt passagesystem som innebär att den traditionella nyckeln ersätts av magnetnycklar och kodlås. Tillgången på sjuksköterskor har förbättrats, medan det fortfarande råder brist på läkare. Enligt RSK beror läkarbristen på att rekryteringsbasen för läkare/psykiater till rättspsykiatrisk vård nästan är obefintlig. Under året har mycket tid och arbete fokuserats på att anpassa verksamheten, framförallt läkarnas jourbemanning, till de nya arbetstidslagarna. Tandvård Det särskilda tandvårdstödet Sedan januari 2006 har landstinget en ny leverantör för den uppsökande verksamheten och utbildningen av omvårdnadspersonal. Genom det nya avtalet har kostnaden för verksamheten minskat betydligt. Andelen personer som fick en munhälsobedömning var 57 % av dem som beräknas vara berättigade, vilket är i nivå med föregående år. Att inte en större andel har uppnåtts beror bland annat på svårigheter att få in uppgifter från kommunerna på vilka personer som är berättigade till stödet samt att en betydande andel tackar nej till erbjudandet. Under året erhöll drygt personer nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling. Både antalet personer och kostnaden per patient minskade jämfört med (10)

17 Hälso- och sjukvård Barn- och ungdomstandvård Den positiva utvecklingen med en minskad förekomst av karies och fyllningar bland barn och ungdomar fortsätter. I tabellen nedan visas det genomsnittliga antalet skadade tänder (tänder med fyllning eller karies som behöver lagas) för 12- respektive 19-åringarna de senaste åren. Medelvärde åringar 1, ,9 0,8 19-åringar 3,6 3,4 3,4 3,2 2,6 Även andelen 12- och 19-åringar med många kariesskador och fyllningar fortsatte att minska. Tandvårdsenheten har tillsammans med landstingen i Östergötland och Örebro sammanställt resultatet av en gemensam enkät till 19-åringarna. Enkäten syftar till att studera hur 19-åringar i tre landsting upplever sin tandhälsa samt vilka kunskaper de har om karies och parodontit. Totalt sett var både pojkar och flickor nöjda med sina tänder och skillnaderna mellan landstingen var små. I slutet av 2006 hade knappt 7 % av Sörmlands barn och ungdomar valt en annan vårdgivare än Folktandvården Sörmland. Andelen som valt privat vård varierade mellan 2 och 25 % mellan kommunerna i länet. Under hösten har i samarbete med representanter för Folktandvården Sörmland och Sörmlands privattandläkarförening en översyn gjorts av landstingets anvisningar för barn- och ungdomstandvården. Antal påbörjade tandregleringsbehandlingar låg i nivå med föregående år och det gjorde även väntetiden som var ca två år. Antalet remisser till specialisttandvården för barn (pedodonti) minskade jämfört med Väntetiderna blev total sett längre och i slutet av året var den i Katrineholm och Nyköping fyra till fem månader medan den i Eskilstuna var upp till ett år. Vuxentandvård I januari genomförde Tandvårdsenheten en enkätstudie där tillgängligheten till allmäntandvård, såväl privat som folktandvård, kartlades. Studien visade att det fanns goda möjligheter för vuxna att få tid för undersökning direkt. Folktandvården hade dock långa väntetider i Nyköping och Oxelösund samt Katrineholm och Vingåker. Det finns ingen samlad epidemiologi för den vuxna befolkningen i länet i fråga om tandhälsa. I tabellen nedan redovisas ett antal epidemiologiska 11 (11)

18 Hälso- och sjukvård mått för personer som har Folktandvården Sörmland som vårdgivare. Andelen utgör cirka en tredjedel av det totala antalet vuxna i länet. 35-åringar 50-åringar 65-åringar Medelvärde av Antal tänder 27,2 27,2 27,4 27,3 27,2 27,2 Antal fyllda tänder 9,3 9,2 8,8 8,5 8,3 7,7 Antal tänder 25,8 26,1 25,8 26,3 26,2 26,5 Antal fyllda tänder 14,9 14,9 15,2 14,1 13,5 14,1 Antal tänder 21,1 22,0 21,0 22,3 22,6 22,3 Antal fyllda tänder 14,5 15,7 14,4 15,8 14,9 14,5 När det gäller väntetider till specialist- och sjukhustandvården var det upp till ett års väntan eller mer för patienter som fått remiss till käkkirurgi, endodonti (rotbehandling) samt till oral protetik i Nyköping. Sjukhustandvård och parodontologi i Eskilstuna samt odontologisk radiologi hade väntetider på en månad eller mindre. För övriga specialiteter varierade väntetiden från remiss till behandling från tre till nio månader. Helgjour Folktandvården Sörmland sköter på uppdrag av landstinget helgjouren för allmäntandvård i länet, vilket innebär att tandläkare ska finnas tillgänglig vid någon av länets folktandvårdskliniker under två timmar lördagar och söndagar. Antalet samtal och besök var 2006 något lägre än föregående år - ca 730 samtal från vuxna och 50 som rörde barn. Ungefär hälften av samtalen ledde till klinikbesök där den vanligaste orsaken var värk för vuxna och trauma när det gällde barn. Folktandvården Folktandvården (FtvS) har fortfarande ett hårt patienttryck med nära vuxenpatienter och barn och ungdomar. För att förbättra tillgänglighet och patientgenomströmning arbetar FtvS bl a med nya arbetstidsmodeller, utökat samarbete mellan kliniker, gemensamma kölistor och en förnyad klinikledningsstruktur. Under 2006 införde FtvS ett frisktandvårdskoncept som innebär att de flesta patienter mellan 20 och 63 år blir erbjudna tandvård till ett fast pris. Efter nio månader har närmare avtal tecknats, vilket får ses som en stor framgång. Även om det fortfarande råder stor brist på i första hand tandläkare och tandhygienister har FtvS hittills klarat konkurrensen om arbetskraften på ett 12 (12)

19 Hälso- och sjukvård mycket bra sätt. FtvS hade vid årsskiftet 434 personer anställda, vilket är 6 färre än året innan. FtvS har ett resultatkrav för 2006 på 1 % av omsättningen, vilket motsvarar 2,4 mnkr. Det redovisade resultatet uppgår till 3,0 mnkr och därmed har följaktligen FtvS klarat resultatkravet. Då har resultatet även belastats med 1,4 mnkr som avsatts till resultatdelningssystemet. 13 (13)

20 Handikapp och habilitering Handikapp och habilitering Inom Handikapp och habilitering (HH) finns det fortfarande väntetider som överstiger tre månader, framförallt till den tekniska och pedagogiska hörselvården samt inom Neuropsykiatriskt centrum (NPC). Antalet uppdrag från hörcentralerna till den tekniska hörselvården fortsätter att öka och väntetiden uppgår till nio månader. Inom NPC har väntetiderna ökat jämfört med föregående år. För förskolebarn är väntetiden 7,7 månader och för övriga är den 18,4. Verksamheten har beviljats extra resurser för att korta väntetiderna men p g a vakanser, nyanställningar och upphandling av konsulttjänster har utredningsarbetet försenats. Under året har 39 utredningar överlämnats till externa konsulter. Inom tolkverksamheten har antalet uppdragstimmar ökat med drygt 800. Även antalet aktiva personer inom HH har ökat. Tillgången på personal har i stort sett varit god. Enstaka vakanser förekommer dock fortfarande bl a för logopeder och synpedagoger. Det medicinska stöd som efterfrågas inom Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) har förbättrats, men det är enligt HH ännu inte tillräckligt. Under året har förvaltningen anställt egna läkare, t ex en barnneurolog. HH redovisar för 2006 ett resultat på 3,1 mnkr, vilket samtidigt innebär ett budgetöverskott på motsvarande belopp. Intäkterna blev något högre bl a som en följd av fler tolktimmar. Kostnaderna för hjälpmedel överskred budget, vilket framförallt beror på ökade kostnader för hyra av barnhjälpmedel och ortoped- och hörseltekniska hjälpmedel. Kostnaden för arbetskraft var däremot lägre än beräknat, bl a beroende på vakanser. Dammsdal Verksamheten vid Dammsdal har under året präglats av den stora elevavgången då 17 elever slutade under sommaren. Vid höstterminens slut var nästan samtliga platser återbesatta och vid årets slut hade skolan en väntelista med ca tio elever. Beläggningen har under året varit något lägre än tidigare år just beroende på de många avgångarna. Dammsdal har fortsatt samarbetet med bl a riksföreningen Autism. Intresset för Dammsdals externa utbildningar växer och under året har skolan bl a sålt föreläsningar och handledning till Lindesberg, Eskilstuna och Orust. Tillgången på personal har i stort varit god. Skolan har dock vissa problem med att hitta personal med adekvat utbildning. De nya arbetstidslagarna har inneburit en del problem för verksamheten, bl a har jourbiträdena tagits bort. 14 (14)

21 Handikapp och habilitering Dammsdal redovisar för 2006 ett negativt resultat på -1,2 mnkr. Underskottet beror framförallt på att de osäkra fordringarna har ökat till 1,5 mnkr och att hyran har korrigerats. Hjälpmedelsverksamhet (Gemensam nämnd) Under året har efterfrågan på hjälpmedel ökat. Både antalet vuxna och barn som erhållit hjälpmedel har ökat jämfört med föregående år. De hjälpmedel som har ökat mest är andningshjälpmedel och antidecubitusmadrasser. För Vesica har landstingsbeställningarna minskat något medan kommunbeställningarna ökat. Hjälpmedelsverksamheten har en väntetid på fyra månader för eldrivna rullstolar, men för barn är det dock ingen väntetid. För de manuella rullstolarna, som kräver medverkan av en konsulent, har väntetiden varit 4-6 veckor. I övrigt har verksamheten inte haft några väntetider. Hjälpmedelsverksamheten redovisar ett resultat på 4,0 mnkr, att jämföra med det budgeterade resultatet på -4,0 mnkr. Det positiva resultatet beror bl a på högre intäkter för hyreshjälpmedel samt att kostnaden för bl a arbetskraft blivit lägre. En upphandling av rullstolar, sängar och rullatorer har genomförts under året. Upphandlingen resulterade i att inköpspriserna sänktes liksom hyrespriset på det äldre sortimentet. För landstingets del innebär t ex hyresprissänkningen på vissa manuella rullstolar en minskad kostnad på 1,9 mnkr. Sjuk- och behandlingsresor Det totala antalet sjukresor har ökat med nästan jämfört med föregående år. Likaså har behovet av liggande transporter samt sjukresor med ambulans och kommunala färdmedel ökat. Detsamma gäller resor utom länet, vilket kan bero på att vårdgarantin gör att fler behandlingar utförs i andra län. Antalet sjukresor med egen bil fortsätter dock att minska. Sjuk- och behandlingsresor redovisar ett positivt resultat på 1,2 mnkr att jämföra med det budgeterade nollresultatet. Det positiva resultatet kan bl a förklaras av att hotell- och logikostnader för patienter blivit lägre än beräknat. 15 (15)

22 Kultur, utbildning och friluftsverksamhet Kultur och utbildning Sörmland Mångkulturåret har präglat samtliga verksamheter inom Kultur och utbildning (KUS) med bl a föreställningar och tema/studiedagar. Med utgångspunkt från analysen om kultur folkhälsa och tillväxt har KUS inlett ett samarbete med landstingets folkhälsoenhet. Syftet med samarbetet är att utveckla gemensamma aktiviteter i bostadsområden för att stimulera folkhälsan. KUS har även påbörjat diskussioner med Regionförbundet Sörmland eftersom kulturfrågorna lyfts upp som tillväxtfaktorer inom EU. Sörmlands museum har under året utvecklat olika former för att stärka den regionala verksamheten och tillgängligheten i länet, t ex genom den mobila utställningen Sörmlands museum på hjul och utställningen Älskas...ätas i Parken Zoo i Eskilstuna. Museet har även deltagit i flera samarbetsprojekt, bl a har ett program för en ny utställning vid Stendörren utarbetats i samarbete med Länsstyrelsen. Sörmlands Musik & Teater har med stöd av Statens kulturråd genomfört en större dansföreställning i Eskilstuna och Nyköping. Eskilstuna folkhögskola har från och med höstterminen 2006 all utbildning samlad i de nya lokalerna i Munktellstaden. Efterfrågan på skolans långa kurser har ökat och till flera kurser finns det kö. Även Åsa folkhögskola har flyttat till nya lokaler i Katrineholm. Antalet elevveckor vid skolan har jämfört med föregående år minskat med totalt 15 procent. Efterfrågan på både långa och korta kurser har minskat, bl a har en av de årslånga kurserna inte startat under höstterminen. Verksamheten vid skolan har dock kunnat vara kvar vid normal nivå genom att antalet veckor för såld utbildning har ökat. Under året har friluftsverksamheten vid Hedlandet och Nynäs integrerats med Öknaskolan under det nya namnet Sörmlands naturbruk. Antalet elevveckor och antalet elever vid Öknaskolan har fortsatt att öka. Skolan har beviljats en ny kvalificerad yrkesutbildning (KY) för trädgårdsmästare med inriktning mot miljö, hälsa och entreprenörskap. På Nynäsområdet har bl a byggnationen av den nya ladugården påbörjats. Dessutom har övernattningsmöjligheterna utökats genom ombyggnaden av det gamla bryggeriet. Kultur och utbildning redovisar ett resultat på 1,2 mnkr, att jämföra med det budgeterade resultatet på -0,7 mnkr. Det positiva resultatet beror framförallt på att musikteaterföreställningen har senarelagts men även på att Öknaskolan har haft en positiv elevtillströmning under (16)

23 Regional utveckling Kollektivtrafik via Länstrafiken Översyn av konsortialavtalet till den del som avser tågtrafik är slutförd. Inom ramen för avtalet står nu landstinget för 50 % av underskottstäckningen. Under en övergångsperiod medverkar landstinget till ytterligare underskottstäckning riktat till de kommuner som påverkats negativt av nya beräkningsmodellen i störst omfattning. För 2006 avsattes 126,1 mnkr till kollektivtrafik. Av detta användes 120,4 mnkr, vilket inkluderar återbetalningar avseende 2005 på totalt 1,6 mnkr. Sammantaget innebär detta att 5,7 mnkr av 2006 års anslag ej förbrukats. Näringslivsutveckling via ALMI Landstingets näringslivsinsatser består av arbete via ALMI:s regionala bolag som ägs gemensamt av landstinget och staten. Samverkan kring verksamheten vid ALMI har reglerats genom konsortialavtal och till och med 2006 genom samverkansavtal mellan moderbolaget och den regionala ägaren. Nytt samverkansavtal gäller från och med Samverkansavtalet ger de regionala bolagen större frihet att utforma verksamheten utifrån lokala förutsättningar. Under 2006 har landstinget betalat en ersättning till ALMI på 4,6 mnkr. 17 (17)

24 Serviceorganisationen Landstinget Sörmland Service Utvecklingen av Service verksamhet har fortsatt enligt plan. Organisationsstrukturen är fastlagd och förändringen på enhetsnivå genomförd fr o m den 1 oktober. Rekrytering har skett av chefer till de nya länsövergripande enheterna för Städ respektive Intern service. Säkerhetsenheten lämnar Service och övergår till Lednings- och verksamhetsstöd från årsskiftet. Från den löpande verksamheten kan nämnas införandet av bokningssystem i södra länsdelen samt pågående uppbyggnad av resurs och kompetens för att bistå verksamheterna med handhavande av videokonferensutrustningar. Dessutom har ett pilotprojekt avseende stöd till vårdavdelningar med utökade tjänster kring måltiderna på avdelningarna för avlastning av vårdpersonalen påbörjats. Service har även tagit ett utökat ansvar för hela försörjningsprocessen avseende förrådsvaror och tvättgods. Inom miljöområdet kan nämnas att årets upphandling av tjänstebilar för nästa år innebär ett tillskott med 61 fordon med miljöprofil till landstingets bilpark. Arbetet med att ta fram regler och riktlinjer för olika delar inom säkerhetsområdet har fortsatt. Befintligt försäkringsavtal har förlängts efter omförhandling av villkoren och utfallet har blivit mycket positivt för landstinget. Förskjutningar i tidplaner och ändrade förutsättningar har medfört att endast ca 40 mnkr av investeringsramen på 75 mnkr för egna fastigheter utnyttjats. Investeringarna för externa hyresgäster blev ca 10 mnkr. Ekonomiskt uppvisar serviceverksamheten ett årsresultat på 17 mnkr, vilket är 10 mnkr bättre än budgeterat. Resultatförbättringen utgörs i huvudsak av högre intäkter och ett bättre finansnetto. 18 (18)

25 Miljö Sammanfattning miljö Landstingets Miljöpolitiska program med folkhälsoperspektiv ligger till grund för den årliga miljöredovisningen. År 2006 satsade landstinget på ökat miljöarbete och beslutade om införande av miljöledningssystem enligt ISO Sedan oktober är en ny Miljöstödssektion (MSS) etablerad på Folkhälsoenheten, med en miljöchef och två miljöcontrollers. MSS ska driva och utveckla landstingets miljöarbete och skapa strukturer för en tydlig ansvarfördelning för genomförande och uppföljning. I uppdraget ingår även att utgöra ett ledningsstöd i strategiska och koncernövergripande miljöfrågor samt att ge stöd till verksamheternas miljösamordnare. Ett program för implementeringsarbetet är utformat. Eftersom inga grundläggande miljöutbildningar genomförts under året har dessa hög prioritet. Under hösten inleddes ett samverkansprojekt mellan Folkhälsoenheten och Miljöstödssektionen. En kartläggning av gemensamma områden för hållbar utveckling genomfördes och kontakter med externa samverkansparter knöts. Arbetet med landstingets lagförteckning avseende yttre miljö, brand och explosiva varor är påbörjat. Jord- och skogsbruket vid Öknaskolan och Nynäs är miljöcertifierat enligt ISO sedan 2002 och fler områden kommer att certifieras under Miljömålen nåddes redan 2005, vilket gör verksamheten till en förebild i landstinget. MSS har under året bistått med miljökrav vid flera upphandlingar, exempelvis kontorsmöbler och fordon. Inom Varuförsörjningen ställdes miljökrav vid samtliga upphandlingar. PVC-produkter med farliga mjukgörare har granskats särskilt hårt. Kemikalieförbrukningen har minskat och arbetet med substitution av farliga kemikalier pågår kontinuerligt. Förteckning av kemikalier och riskbedömning av kemiska ämnen enligt lagkrav pågår ute i verksamheterna, men stödet för detta arbete behöver intensifieras under Checklistan med miljökriterier vid ombyggnation/nybyggnation ska uppdateras och MSS planerar att bistå med miljökrav. Detta är särskilt viktigt med tanke på att flera renoveringar och ombyggnationer planeras i landstinget. Avfall sorteras redan nu i olika fraktioner vid byggnation och rivningar och PCB är inventerat och tas bort vid ombyggnation. Koldioxidutsläppen från landstingets transporter fortsätter att öka. Orsakerna är flera, bl a att vi åker mer bil i länet och att samåkningsfrekvensen fortfarande är låg 0,8 passagerare per hyrbil. Dessutom är andelen miljöbilar låg i landstingets nuvarande bilpark - 21 biogasbilar. I den upphandling som gjorts 2006 ställdes ökade krav på låg bränsleförbrukning och alternativa drivmedel. Positivt är att upphandlingen resulterat i att av de 120 tjänste- och behovsbilar som tas i bruk 2007 har 61 miljöprofil. 19 (19)

26 Miljö Ingen upphandling av grön el sker i dag. Den totala energiförbrukningen har ökat något sedan 2005 trots att lokalytan och värmeförbrukningen minskat. Landstinget har ändå möjlighet att nå det uppsatta miljömålet om effektivare energianvändning till IT-enheten bidrar genom implementering av WoL (Wake on LAn) för stationära HP, som förväntas leda till energibesparingar då datorerna kan stängas av nattetid. Positivt är också att möjligheterna till video- och telefonkonferenser utökats och att en ny transport- och resepolicy antagits. MSS och Läkemedelskommittén har inlett ett samarbete för att utforma en handlingsplan för att minska läkemedelsutsläpp till recipient. Särskilt viktigt är detta ur miljöperspektiv eftersom läkemedelsanvändningen tenderar att öka. Under 2006 förskrevs färre, men större förpackningar läkemedel. Kostnaderna för läkemedel i slutenvården har ökat med 11,3 mnkr. Förskrivningen av antalet dygnsdoser antibiotika i öppenvården har ökat med 5 miljoner sedan år (20)

27 Patientnämnden Patientnämnden Från och med 1 januari 2003 har Södermanlands län, enligt beslut i landstinget och länets nio kommuner en Gemensam patientnämnd, i fortsättningen kallad Patientnämnden (PN)! PN finns till för de patienter och vårdtagare som har klagomål eller synpunkter på vården. Lagen om Patientnämndsverksamhet kom till för att stärka patientens eller den boendes ställning i vården samt bidra till kvalitetsutveckling i vården. PN hade under 2006, ärenden - en ökning med 7 %. Antalet informationssamtal, samtal som inte leder till någon anmälan, uppgick till en ökning med 25 %. Samtalen till Valfrihets- och rättighetskansliet ökade med 12 %. Den vanligaste orsaken till kontakt med PN har varit synpunkter och klagomål på vård och behandling. Under 2006 utgjorde dessa 49 % av samtliga klagomål. Oftast har det handlat om att patienterna anser att de blivit fel behandlade och fått någon form av biverkning efter behandlingen. 32 % av synpunkterna och klagomålen har handlat om organisation, regler och resurser - en ökning med 5 % jämfört med Synpunkter och klagomål på bemötande och kommunikation har minskat från 20 % 2005 till 16 %. Åldersgruppen 0-19 år har stått för 7 % av synpunkterna och klagomålen medan 60 % rört personer i åldersgruppen år. Av dessa har 61 % varit kvinnor. I den äldsta åldersgruppen, 65 > är det också övervägande kvinnor som kontaktar PN. Att antalet ärenden ökar hos PN behöver inte innebära att kvalitén inom hälso- och sjukvården eller tandvården försämrats. Det kan också vara en följd av att PN s verksamhet blivit mer känd. Det är dock viktigt att ta del av inkomna klagomål och synpunkter och försöka minimera dessa. 21 (21)

28 Personalperspektiv Anställda Utvecklingen av antalet anställda (tillsvidare och visstid) de senaste åren framgår av nedanstående diagram Antal anställda och årsarbetare Anställda Årsarbetare 1998: Vårdgymn. i Nyköping o Katrineholm överfördes till kommunerna: -39 anställda. 1999: Vårdgymn. i Eskilstuna överfördes till Eskilstuna kommun: -34 anställda. 2002: Destination Sörmland blev bolag fr o m : -4 anställda 2004: VC Vingåker drivs externt sedan : -17 anställda 2005: Primärvården i Katrineholm åter till landstinget: +99 anställda Den ökning av antalet anställda som pågått sedan 2000 har fortsatt även under Ökningstakten är dessutom något höjd jämfört med året innan, även om hänsyn tas till att ett 30-tal plusjobbare ingår i nyanställningarna. Landstinget hade vid årets slut anställda. Årets ökning är därmed 120 personer eller 1,6 %. Tittar man närmare på ökningen, kan man konstatera att den till övervägande del består av visstidsanställda. I denna grupp återfinns plusjobbarna och samtidigt har visstidsanställda i viss utsträckning anställts p g a den pågående översynen av arbetstiderna. Det är främst inom Hälso- och sjukvården, Kultur & Utbildning, HH och Dammsdal som utökningar skett. Inom Hälso- och sjukvården handlar det till stor del om sjuksköterskor och ofta kopplat till vårdgarantiarbetet. Kultur & Utbildning har tagit emot relativt många plusjobbare, medan HH täckt tidigare vakanser. Dammsdal förklarar sin ökning med arbetstidsöversyn och fler barnledigheter. Sysselsättningsgrad Den successiva ökningen av den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter. Nu arbetar vi i genomsnitt 93,3 % och 76 % av oss arbetar heltid. 22 (22)

29 Personalperspektiv Ålder Medelåldern ligger kvar på fjolårets nivå 46 år, men som framgår av nedanstående diagram, minskar gruppen år, medan gruppen > 60 år ökar. Sådan har utvecklingen varit under de senaste åren. % Åldersstruktur Medelåldern varierar mycket långsamt över tid, även om vi ser en successiv ökning. Det finns dock tydligare skillnader mellan olika förvaltningar. Det är ett spann på drygt 6 år mellan Dammsdalskolan som har den lägsta medelåldern och Lednings- och verksamhetsstöd som har den högsta. Närvaro Den arbetade tiden ökade marginellt med timmar eller 0,6 %. Justerar man för olika antal röda dagar under 2005 respektive 2006, ökar dock den arbetade tiden mer i paritet med antalet anställda. Antalet övertidstimmar har ökat kraftigt under året med hela 7 %, medan den arbetade tiden för timanställda står för en blygsammare ökning. Den ökade övertiden är i huvudsak kopplad till vårdgarantiarbetet och införande av BMS Vårdadmin inom Hälso- och sjukvården. Frånvaro I genomsnitt har varje landstingsanställd varit frånvarande 99,4 kalenderdagar under 2006 helt i överensstämmelse med utfallet för En närmare analys visar att det heller inte finns några större förändringar för olika enskilda frånvaroorsaker. 23 (23)