Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna"

Transkript

1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sollentuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003

2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Sollentuna bor nästan invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1,4%. För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Tab 1. Antal invånare i Sollentuna samt procentuell förändring. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet förväntas öka i samtliga åldersgrupper med undantag för gruppen år, som minskar. Den procentuella ökningen är störst för gruppen 80 år och äldre. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändr % , , , , ,6 80 w ,7 Totalt ,4 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Sollentuna en högre andel i de båda yngsta åldersgrupperna. Andelen är lägre för gruppen 80 år och äldre men förväntas öka fram till år Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser i Sollentuna och Stockholms län. Åldersklass 2002 Sollentuna 2006 Sollentuna 2002 SLL 2006 SLL 0 6 9,2 9,1 8,0 8, ,0 18,0 15,7 15, ,6 24,7 30,3 29, ,5 34,4 32,0 33, ,5 10,1 9,6 9,6 80 w 3,3 3,8 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Sollentuna Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Sollentuna är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägre än genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund motsvarar genomsnittet för länet. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Sollentuna och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 1 bakgrund Sollentuna 16,4 17,4 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Sollentuna är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Sollentuna anser en lägre andel än genomsnittet i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Sollentuna 63 SLL 66 Min Max Kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Sollentuna är andelen kariesfria 3-åringar något högre än genomsnittet. För 19-åringarna är andelen lägre. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Sollentuna och Stockholms län år åringar 19-åringar Sollentuna 95,3 16,3 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Högre medellivslängd än länet Medellivslängden för både kvinnor och män är högre än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Sollentuna och Stockholms län. Kvinnor Män Sollentuna 83,1 79,2 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Lägre genomsnittligt antal sjukdagar än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Sollentuna är lägre för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år i Sollentuna och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Sollentuna SLL Min - Max Lägre andel förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer i Sollentuna är lägre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer år 2001 i Sollentuna och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Sollentuna SLL Min - Max

6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet motsvarar andelen i Sollentuna genomsnittet för länet när det gäller hur många som anser att de får tillgång till den sjukvård de behöver, får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning samt har förtroende för sjukvården. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Sollentuna SLL Min - Max Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6

7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Sollentuna. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Sollentuna finns följande utbud av vård och tandvård Norrviken, Rotebro, Tureberg, Edsberg och 5 husläkare vårdcentraler Norrviken, Rotebro, Edsberg och Sollentuna BVC Hera Mödravård Avancerad sjukvård i hemmet Hembesöksläkare Löwet Närakut, Upplands Väsby Sollentuna Rehab (sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietist) 11 privata sjukgymnastmottagningar Ungdomsmottagning Löwet geriatrik, slutenvård inkl palliativ avdelning, Upplands Väsby Samrehab/samvård, dagrehab, hemrehab Psykiatricentrum Sigtuna-Sollentuna-Upplands Väsby, öppenvård Psykiatricentrum Karolinska, slutenvård Beroendemottagning Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Kiropraktormottagning Logopedmottagning Allmänläkarmottagn, två gynekologiska mottagn, ortopedisk mottagn, reumatologisk mottagn, psykiatrisk mottagn, ögonläkarmottagn Mottagning, dagkirurgi och slutenvård (allmänkirurgi, handkirurgi, ortopedi, urologi, öron-, näs- o halssjukdomar) tillhandahålls vid Löwenströmska sjukhuset, Upplands Väsby Habiliteringscenter för vuxna Habiliteringscenter för barn och ungdom, Upplands Väsby I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7

8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8

9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Sollentuna gjorde förra året nästan öppenvårdsbesök. Det innebär besök per invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Sollentuna / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Sollentuna hade förra året slutenvårdstillfällen. Det innebär 125 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal vtf Sollentuna/ 1000 inv SLL/ 1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Sollentuna är andelen 3-åringar som besökt tandvården högre än länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Sollentuna 94,0 88,7 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Sollentuna. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 793 Mkr, dvs kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för Sollentunas befolkning uppgick förra året till 793 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Sollentuna. Vårdområde MKr Sollentuna Primärvård 161,5 Geriatrik 27,9 Psykiatri 77,7 Akutsjukvård 396,0 Läkemedel 114,5 Övrigt 15,6 Totalt 793,2 Kostnaden var kr per invånare, vilket skall jämföras med kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Sollentuna. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat S-tuna SLL Min - Max Även för hjärtsvikt är kostnaden per invånare lägre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre än genomsnittet för länet. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Sollentuna SLL Min - Max Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr SLL Min - Max exklusive tandvården 10

11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Sollentuna finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Sollentuna: 4 Samverkansavtal med kommunen om folkhälsoarbete Samverkansavtal med kommunen, Beroendecentrum Stockholm och Psykiatricentrum Sigtuna-Sollentuna-Upplands Väsby om beroendevård Avtal med kommunen om ungdomsmottagning Avtal med kommunen om samrehab/samvård Samverkansavtal med kommunen om vård och omsorg om äldre och LSS Samverkansavtal med kommunen om samarbetsformer i särskilda boenden Samverkansavtal med kommunen om samverkan i öppna förskolan i Tureberg 11

12 Om Sollentuna Sollentuna har invånare och det byggs cirka 300 lägenheter per år. Kommunen intar i socioekonomiskt hänseende en fördelaktig position med en låg andel låginkomsttagare, lågutbildade, socialbidragstagare, ensamstående äldre och förtidspensionärer. Mer information kan sökas på kommunens hemsida: Sammanfattning Fram till år 2006 förväntas befolkningen i Sollentuna öka med 1,4% (806 personer). Sollentuna har en högre andel barn och ungdomar. Andelen 80 år och äldre är lägre men förväntas öka fram till år Andelen med enbart förgymnasial utbildning är lägre i Sollentuna än i länet. Var femte invånare har utländsk bakgrund. Sollentunaborna har en högre medellivslängd, lägre genomsnittligt antal sjukdagar samt lägre andel förtidspensionerade än genomsnittet i länet. Enligt Vårdbarometern motsvarar andelen som svarat att de har tillgång till den sjukvård de behöver, att de får den hjälp de förväntar sig vid husläkarmottagning samt att de har förtroende för sjukvården genomsnittsnivån för länet. Befolkningen i Sollentuna gjorde förra året öppenvårsbesök. Det innebär besök per invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 7 288, dvs 125 vårdtillfällen per invånare. Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Sollentuna är 793 Mkr. Kostnaden per invånare var kr, vilket kan jämföras med kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sundbyberg Sjukvårdsberedning Nordväst, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sigtuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Nykvarn Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Gamla Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Danderyd Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Täby Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Hägersten Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Lidingö Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Liljeholmen Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Österåker Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Älvsjö Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Rinkeby Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Botkyrka Sjukvårdsberedning Syd, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Katarina-Sofia Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Värmdö Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Södertälje

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Södertälje Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Södertälje Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Norrmalm Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

11. Utbildning och omsorg

11. Utbildning och omsorg 11. Utbildning och omsorg Sammanfattning Bra utbildning och omsorg är nödvändig basservice för att uppfattas som en attraktiv boendeort. Hit hör förskola, grundskola, gymnasium, hälso- och sjukvård samt

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Järfälla

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Järfälla Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Järfälla Sjukvårdsberedning Nordväst, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) i samband med ersättningsetablering mm

Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) i samband med ersättningsetablering mm HSN 2008-03-17 p 11 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-02-16 HSN 0902-0160 Handläggare: Said Mousavi Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning

Läs mer

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Vallentuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Vallentuna Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Vallentuna Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

SPECIFK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING BEROENDECENTRUM STOCKHOLM SLUTEN OCH ÖPPENVÅRD 2013-2014 BILAGA 1

SPECIFK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING BEROENDECENTRUM STOCKHOLM SLUTEN OCH ÖPPENVÅRD 2013-2014 BILAGA 1 1 Inledning Uppdraget är att bedriva beroendevård på specialistnivå i öppenvård och heldygnsvård för att uppnå förbättrad psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Med beroendevård avses stöd, insatser och behandling

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till revisionskontoret.

Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till revisionskontoret. Avdelningen för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-04-12 Dnr: 86-06-405 SDN: 2006-04-27 Handläggare: Elisabet Ödman Tfn: 508 06 169 Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund. Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Huvudprocess: Stödja hälso- och sjukvårdsnämnderna 20100120 Tidigare års erfarenheter Särskilda uppdrag Befolkningens

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Kungsbackanämnden Bokslut 2013

Kungsbackanämnden Bokslut 2013 Ärende 4 - bilaga Kungsbackanämnden Bokslut 2013 Bokslut 2013 Kungsbackanämnden Kungsbackanämnden Ledamöter Ulrika Jörgensen (M), ordförande Maud Lanne (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M) Bo

Läs mer

Årsredovisning 2007 -en kortversion

Årsredovisning 2007 -en kortversion Årsredovisning 2007 -en kortversion Du håller i din hand kortversionen av landstingets årsredovisning för 2007. Årsredovisningen redovisar verksamheternas resultat utifrån landstingsplanens mål och budget.

Läs mer

Fokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens

Läs mer

Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer

Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 6 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Eva Hjortsberg Germundsson Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer Ärendebeskrivning

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Samordningsgruppsmöte

Samordningsgruppsmöte 4 JUNI 2008 Minnesanteckningar från Samordningsgruppsmöte Tid och plats 3 juni kl 12.00 4 juni kl 13.00, Sigtuna. Namn Gunilla Esbjörn Petter Karlsson Britt-Marie Brinkmo Åsa Sjöström Anders Heldebro Anne-Marie

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Nyheter i korthet: Regional handlingsplan för läkemedel och miljö Barn- och ungdomstandvården och specialiserad tandreglering blir vårdval

Nyheter i korthet: Regional handlingsplan för läkemedel och miljö Barn- och ungdomstandvården och specialiserad tandreglering blir vårdval Denna information redogör kortfattat för hälso- och sjukvårdsnämndens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 23 april 2012. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är att ansvara för bedömningen

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:67 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:34 av Andres Käärik m fl (fp) om en anläggning i Sverige för protonbehandling av cancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127 Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA

Läs mer

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2014-02-11 P 5 Siv Aronsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-23 PaN V1305-02528-34 V1306-02789-34 V1306-02926-34 V1306-02970-34 V1206-02413-34 Principärende Svårighet för patienter

Läs mer

Reglemente för sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje kommun

Reglemente för sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje kommun Antaget av Norrtälje kommunfullmäktige 2013-06-17, 100 Antaget at Stockholms läns landstingsfullmäktige 2013-06-11 12,

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att

Läs mer

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Laholmsnämnden Bokslut 2010 Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Salem

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Salem Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Salem Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012 Innehåll Beskrivning av verksamheten s. 3 Folkhälsoplanerarens uppdrag s. 3 Insatser 2012 s. 3 Mål 1: Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Vaxholm

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Vaxholm Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Vaxholm Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 7 december 2010

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 7 december 2010 Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 7 december 2010 Innehåll 1. HSO:s kansli Julstängt på kansliet Förändringar på HSO:s kansli 2. HSO:s styrelse Bort med ordet handikapp 3. Ordförandestämman Ordförandestämman

Läs mer

Folkhälsobokslut 2014 för Upplands Väsby kommun

Folkhälsobokslut 2014 för Upplands Väsby kommun Stöd & Process 2015-02-19 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Kommunstyrelsens Allmänna utskott Folkhälsobokslut 2014 för Upplands Väsby kommun

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer