Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR HN-HOS PROTOKOLL Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL Datum: Plats: Sveriges kommuner och landsting, Stockholm Ledamöter: Henrik Elmberg (c), ordförande t.o.m kl Kristina Fransson (m), 1:e vice ordförande, tj ordförande kl Åsa Kullgren (s), 2:e vice ordförande, tj ordförande f.r.o.m kl Anders Welander (m) Karin Wahlgren (m) Catrin Cedvén (fp) Barbro Peterson (kd) Kerstin Landin (mp) Ann Berglund (-) Lars G Linder (s) Leif Lindström (s) Ulrica Truedsson (s) Mikael Karlsson (s) Lennart Clarstedt (v) Ersättare: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Ingrid Nyhlén Brege (m) Helena Nauckhoff Jansson (m) Ulla Jilsmo (fp) Mauro Moz (kd) Håkan Ingårda (c) Lena Karlsson (s) Christina Södling (s) David Aronsson (v) Anita Neuhaus (s) Ann-Sofie Soleby-Eriksson (s) Linnea Pettersson Marianne Granath Inger Lundqvist Bodil Klintberg Sonia Wallin Ulla Åhs Ing-Marie Wieselgren Sven-Åke Larsson Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se SID 1(8)

2 A. SAMMANTRÄDET ÖPPNAS Ordföranden hälsade alla välkomna och förklarade sammanträdet öppnat. Upprop förrättades Justerare Åsa Kullgren valdes att jämte ordföranden justera dagens protokoll. B. INFORMATION/FÖREDRAGNING/DISKUSSION Marianne Granath hälsade hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter välkomna till SKL. Marianne informerade om en förändring i dagordningen som innebar att hennes och Inger Lundkvists informationspass ändrade turordning. Information om SKL Inger Lundkvist, sektionschef för styrelsesekretariatet, berättade om sekretariatet och om Sveriges kommuner och landsting. SKL har cirka 400 anställda och innefattar en stabsenhet och åtta avdelningar. Inger fortsatte med att informera om förbundets historia och om den politiska organisationen. Det finns 235 förtroendeuppdrag i förbundet fördelat på styrelsen, två delegationer och åtta beredningar. Beredningarna har inga beslutsmandat, det har dock delegationerna. Det är en nästan jämn fördelning mellan kvinnor och män när det gäller andel förtroendeuppdrag, andel ordförandeposter och andel ledamöter inom styrelsen samt i vissa beredningar. Information om beredningarnas uppdrag och om FoU-rådet återfinns i bilagan. Där finns även mer detaljerad information om sjukvårdsdelegationen och om beredningen för primärvård och äldreomsorg. Inger informerade vidare om förbundets verksamhetsidé och uppdrag. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Visionen är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SID 2(8)

3 Förbundets ståndpunkter samt verksamhetsplan och budget 2007 blev utdelade till ledamöterna. I verksamhetsplan och budget 2007 återfinns förbundets prioriteringar för året: 1. Ansvarskommittén 2. Finansieringsprincipen 3. Statlig finansiering av LSS 4. Avtal Nationella jämförelser för bättre verksamhet 6. Den nationella IT-strategin för vård och omsorg 7. Enklare att samverka att titta på lagliga hinder som försvårar samverkan 8. vårdgarantin 9. En flexibel skola 10. Strandskyddet Inger rekommenderade alla att gå in på SKL:s webbplats för mer information om förbundets verksamhet. Hon avslutade med att poängtera att alla förbundets medlemmar kan påverka dess arbete genom att kontakta sina ombud. Ombuden kan vidare lägga motioner på kongressen som äger rum i höst. Information om avdelningen för vård och omsorg Marianne Granath, sektionschef för Hälsa & Jämställdhet, informerade om avdelningen som har cirka 70 anställda. Verksamheten arbetar fortfarande mest med landstingsfrågor, men de försöker få in kommunerna mer och mer. Avdelningen arbetar exempelvis med: Intressebevakning Att representera sina medlemmar i olika sammanhang, exempelvis gentemot socialstyrelsen och olika departement Att vara ett stöd för kommunerna och landstingen Nätverk för landstingsdirektörer och nätverk för hälso- och sjukvårdsdirektörer De områden avdelningen arbetar med är: Hälso- och sjukvård Äldreomsorg och övrig socialtjänst (exklusive ekonomiskt bistånd) SID 3(8)

4 Folkhälsoarbete Jämställdhetsfrågor Handikappfrågor Funktionshindrade Patientsäkerhet Utvecklings- och kvalitetsfrågor Avdelningen för primärvård och äldrevård, liksom hela SKL, arbetar främst övergripande med sina frågor. Fördjupande projekt genomförs efter ansökan om medel och personal anställs då tillfälligt. Information om sektionen Hälsa & Jämställdhet återfinns i bilagan. Information om arbetet med kvalitetsregistren Bodil Klintberg, projektledare på Sektionen för verksamhetsutveckling, informerade om kvalitetsregistren och om öppna jämförelser. Kvalitetsregistren syftar till att: All sjukvård ska omfattas av system för uppföljning och utveckling av verksamhet enligt myndighetskrav Systematiskt förbättringsarbete är omöjligt utan resultatmätning Registren kan användas till att: Följa resultat över tid Kvalitetsutveckling och ständigt förbättringsarbete på kliniker och vårdcentraler Tidig varning Forskning Nationella översikter Jämförelser mellan kliniker och mellan landsting SID 4(8)

5 Beställning och styrning Information till patienter och allmänhet Bodil menade att registren med andra ord är en stor outnyttjad resurs. I dagsläget lever de inte upp till sin fulla potential i och med att de inte helt ut används inom de områden som nämndes ovan. Administrationen av de nationella kvalitetsregistren har från och med början 2007 flyttat från Socialstyrelsen till SKL. Den positiva effekt denna flytt fått med sig är att det har blivit tydligare att det är huvudmännens eget ansvar att följa upp sin verksamhet. 55 register med individbundna data om diagnos/problem, behandling och utfall får idag ekonomiskt stöd. Ytterligare information om kvalitetsregistren återfinns i bilagan. Information om arbetet med patientsäkerhet Sonia Wallin, projektledare på Sektionen för verksamhetsutveckling, informerade om patientsäkerhetsfrågor i Sverige, EU och världen. Sonia berättade om handboken i risk- och händelseanalys som syftar till att agera proaktivt, det vill säga att få kunskap om var riskerna finns och att kunna föregå dem. Ledamöterna fick även information om andra projekt och aktiviteter inom patientsäkerhetsområdet. Ett viktigt område att arbeta med, när det gäller patientsäkerhet, är vårdrelaterade infektioner. Förbättringsprojekten VRISS I och VRISS II (Vårdrelaterade infektioner ska stoppas) har syftat till att minska dessa infektioner. Exempel på att de vårdrelaterade infektionerna går att minimera återfinns i bilagan. I bilagan återfinns även diagram över genomsnittlig följsamhet till basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler. Målvärdet uppfylldes, vid mätperiodens slut, nästan gällande följsamhet till klädregler. De basala hygienrutinerna behövde dock förbättras ytterligare. Sonia avslutade med att informera om den 4:e nationella konferensen om patientsäkerhet som äger rum den september på Stockholmsmässan i Älvsjö. Upplysning om patientsäkerhetsfrågor internationellt och inom EU återfinns i bilagan. SID 5(8)

6 Information om Öppna jämförelser Marianne Granath inledde informationspasset med att berätta om motivet till öppna jämförelser: Medborgarnas rätt att få veta Sporra ledningar att lära av varandra Stöd för verksamhetsutveckling Driver fram bättre data Målgruppen är: Ledningar (politiska och tjänstemanna) Nationella organisationer Medborgarna och media Öppna jämförelser omfattar: Kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården Äldreomsorgen (presenteras den 18 juni) Kvalitet och effektivitet i grundskolan (presenteras den 15 juni) Ulla Åhs, handläggare på Sektionen för informatik och uppföljning, fortsatte passet om öppna jämförelser och berättade att SKL och Socialstyrelsen i samarbete ska utveckla ett nationellt system för öppna redovisningar och jämförelser av effekter, kostnader och kvalitet inom äldreomsorgen. SKL tar här huvudansvaret för bearbetningen av registerdata. Öppna jämförelser för 2007 baseras på befintlig statistik från landstingen och på en årlig enkätundersökning. Statistiken ska dock utvecklas framöver ska det finnas personnummersbaserad statistik och till hösten ska brukarenkäter testas. Som nämnt ovan ska SKL publicera en rapport med öppna jämförelser för äldreomsorgen den 18 juni. Denna rapport kommer att innehålla: Metod för den öppna jämförelsen SID 6(8)

7 Svensk äldreomsorg i ett europeiskt perspektiv Resultaten beskrivs med indikatorer inom några områden Indikatorerna är för närvarande äldreomsorgens tillgänglighet, god vård, service och valfrihet, personal samt kostnader. Exempel på resultat återfinns i bilagan. Information aktuellt på psykiatriområdet Ing-Marie Wieselgren, handläggare inom psykiatrifrågor, informerade om vad som händer inom psykiatrin på SKL. 5 miljoner kronor ska betalas ut under Dessa pengar ska främst satsas på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), för att förkorta vårdgarantin från 3 månader till 1 månad, och på kompetensutveckling. Att satsa på en förkortad vårdgaranti inom BUP löser dock inte alla problem, menade Ing-Marie, eftersom barn- och ungdomspsykiatrin även ofta är förstainstans. BUP måste ibland neka hjälp, med hänvisning till resursbrist och till att problematiken ligger utanför deras kompetensområde. Det är därmed inte enbart BUP som skulle behöva tillföras resurser, utan även primärvården och skolhälsovården enligt Ing-Marie. BUP skulle då bli avlastat, och i minskad utsträckning vara förstainstans. För att förbättra och utveckla barn- och ungdomspsykiatrin, liksom vuxenpsykiatrin, måste flaskhalsar identifieras och undanröjas menade Ing- Marie. Det är vidare viktigt att utveckla det statistiska underlaget och att söka resultat ur ett brukarperspektiv. Det vill säga att resultat ska utgå ifrån vilken nytta brukarna har av verksamheten. Ing-Marie avslutade med att berätta om olika projekt och aktiviteter inom psykiatriområdet på SKL. Projekt Pinocchio ett genombrottsprojekt. Syftar till att förbättra det förebyggande arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar att utveckla ett normbrytande beteende. Case managerutbildning om att agera som stöd och hjälp till den psykiskt sjuka. 4 kvalitetsregister inom psykiatrin dock är deltagandet lågt från klinikerna. SID 7(8)

8