Kommunstyrelsens förslag till budget 2016 och flerårsplan ( )

Transkript

1 och flerårsplan ( ) Innehållsförteckning Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Vision Planeringsförutsättningar 3 Ändringar i kommunstyrelsens behandling av budget Finansiella mål 13 Övergripande mål 14 Övergripande regler budgetåret Befolkningsutveckling 19 Resultatbudget Kassaflödesbudget Balansbudget Skatteberäkning efter prognos augusti, cirkulär 2015: skattekrona 24 Driftbudgetsammandrag Kommentarer till resultatbudget Specifikation oförutsett Kompensation kapitalkostnader Lånebilaga 30 Arbetsgivaravgifter preliminärt Sammanställning budgetramar Begäran om utökad/neddragen budgetram Nettokostnadsram per nämnd Investeringsbudgetsammandrag Driftbudgetram och investeringsbudget - Kommunstyrelse - Kommunledningskontoret 38 - Fastighet 40 - Kost 44 - Utbildning och arbete 45 - Samhällsbyggnad 47 - Bidrag samlingslokaler 53 - VA-verksamheten 54 - Tillsyns- och tillståndsnämnden 56 - Kommunrevision 57 - Valnämnden 58 - Barn- och skolnämnden 59 - Vård- och omsorgsnämnden 61 - Överförmyndaren 63 MBL-protokoll

2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vi måste förändra det vi vill bevara Ni har just börjat läsa Osby kommuns budget med flerårsplan för perioden Det är den första budget vi Socialdemokrater lägger den här mandatperioden. Vi måste förändra det vi vill bevara. Om vi inte tillåter formerna att förändras kommer innehållet att förstelna och till slut tappa sin ursprungliga mening. Osby kommun förändras eftersom världen förändras. Därför måste vi tillsammans hitta nya sätt. Även om budgetarbetet naturligtvis har begränsats av de ekonomiska förutsättningar vi övertagit från föregående mandatperiod, innehåller denna budget många satsningar som är viktiga för kommunens framtid. Mycket glädjande är att befolkningen fortsätter att öka, fler söker sig till vår kommun. Detta är en av de allra viktigaste förutsättningarna för att kunna göra verksamheterna effektivare och bättre anpassade efter kommuninvånarnas behov. Investeringsvolymen är relativt hög, jämfört med föregående flerårsperiod. Men den är inte hög i förhållande till de behov vi just nu har. Många fastigheter inom flera verksamhetsområden har tjänat ut och får ge plats för nya. Vi känner också av ett ökat tryck på alla våra verksamheter att leverera mer, då fler människor väljer att bosätta sig i Osby kommun. Människor som har olika behov av kommunal service men som också kommer att bidra till vårt gemensamma samhälle med nya resurser. Därför är det viktigt att vi har en stark ekonomi som ger utrymme för fler satsningar i framtiden. Vi kommer att fortsätta driva på det viktiga gemensamma arbetet med att vända den negativa ekonomiska utvecklingen. Bland de större och viktigare satsningarna i flerårsplanen är nybyggnationen av nya förskoleavdelningar. Inom planperioden färdigställs även det industrispår som gör det möjligt för fler tunga industriföretag att välja Osby som en bra ort att etablera sin verksamhet. Personal och elever på Örkenedskolan ska äntligen få arbeta i bra lokaler som lever upp till kraven från en modern verksamhet. Alla investeringar som finns med i flerårsplanen är strategiska och syftar till ökade intäkter och lägre kostnader på sikt. De kommer också gynna verksamheterna genom ökad ändamålsenlighet och bättre arbetsmiljöer. Vi fortsätter satsningarna på att fler ska komma i arbete eftersom vi ser att våra åtgärder resulterat i att många familjer har gått ifrån försörjningsstöd till egen försörjning. Vi är en bra kommun att åldras i, det visar utomstående mätningar och våra egna nöjdhetsundersökningar. Att fler blir äldre är den största framgången för ett välfärdsland. Samtidigt är det en utmaning för en kommun i Osbys storlek att kunna bibehålla en god service, för att alla ska få den trygga ålderdom de har rätt till. Mycket positivt är även att Ekbackeskolan utmärker sig som en av de mest populära gymnasieskolorna i närområdet. I framtiden kommer rekryteringsbehovet inom äldreomsorgen och skolan därför att bli en av våra största utmaningar. För att kunna konkurrera förbättrar vi redan nu vår personalpolitik och vill avskaffa delade turer i äldreomsorgen. Under 2015 har vi även genomfört satsningar för att få de bästa lärarna till vår kommun, något vi kommer att fortsätta med. Utmaningarna är många. Men vi har inlett en mandatperiod med förändrat styre av Osby kommun. Vi kommer att förändra för att vi vill bevara det bästa av Osby kommun. Marika Bjerstedt Hansen Kommunstyrelsens ordförande 1 of 64

3 Vision 2020 En vision är en bild av någonting som man gärna vill förverkliga. Osby kommuns vision beskriver en önskan om var vi vill befinna oss, hur vi vill att det ska vara att leva, bo och verka i Osby kommun år Visionen pekar ut en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutveckling i Osby kommun. Visionen antogs i november 2008 av kommunfullmäktige Osby kommun 2020 Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer. 2 of 64

4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR, SAMT KOMMENTARER TILL BUDGET ÅR 2016, FLERÅRSPLAN ALLMÄNT BUDGET OCH LAGSTIFTNING God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting God ekonomisk hushållning är den lagstiftade grunden för en bra kommunal verksamhet både ur verksamhets- och finansiell synpunkt. Kommunallagen 8 kapitlet 1, kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Mål och riktlinjer ska finnas för god ekonomisk hushållning. Återställningstiden för negativa resultat är tre år. Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat ska tas upp både i budget och årsredovisning. Upprättande av åtgärdsplaner ska ske vid negativa resultat. Revisionen ska bedöma uppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning och delårsrapport. Kommuner och landsting ska i budgeten ange finansiella mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning, Vidare ska kommuner och landsting som har negativt resultat anta en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer, som måste betala för överkonsumtionen. Nedan ges ett antal skäl för att ett positivt resultat behövs för att nå god ekonomisk hushållning. (se skriften Hushållning i lagens namn ) Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar. Beakta samtliga pensionsåtaganden Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar. Sysselsättning och skatteunderlag påverkat ekonomin. Konjunkturanpassat resultat. Resurser för utveckling. Balanskrav I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns regelverk för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Fr o m den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, kommuner som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. 3 of 64

5 Enligt budget och flerårsplanen uppfyller Osby kommun SKL:s tolkning av balanskrav, dock krävs ytterligare neddragningar av kommunens kostnader eller intäktsförstärkning för att även uppnå god ekonomisk hushållning under planeringsperioden. Osby kommun har ett negativt balanskravsresultat på 13,7 mnkr från Enligt den senaste prognosen kan kommunen reglera hela det negativa resultatet under BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR BUDGET 2016 OCH FLERÅRSPLAN Budgeten bygger på kända ekonomiska förutsättningar per augusti Regeringen har presenterat budgetproposition för budget Förslaget innebar till största delen riktade statsbidrag till kommunerna, som innebär ökade kostnader. Kommunfullmäktige fattar beslut Budgetberedningens förslag till budget och flerårsplan färdigställdes och behandlas i kommunstyrelsen den 28 oktober Enligt vår tidplan skall nämndplaner vara klara den 15 december. Ambitionen är att ha en tryckt budget före årsskiftet och nämndernas internbudgetar inlagda i ekonomisystemet. Analys av samhällsekonomin Utdrag ur SKL cirkulär 15:23 Snabb skatteunderlagstillväxt 2016 Den 6 augusti presenterade Skatteverket ett första preliminärt taxeringsutfall för inkomståret Det indikerar en skatteunderlagstillväxt på drygt tre procent förra året, vilket är i linje med vår prognos. I år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med 2014 (diagram 1). Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år of 64

6 Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa Källa: Skatteverket och SKL. Våra beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin kommer i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar vi också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är i huvudsak dessa båda faktorer som förklarar varför skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med Stora revideringar av sysselsättning och pensioner ger liten nettoeffekt Efter den prognos vi publicerade i april har SCB publicerat en ny befolkningsframskrivning som visar större ökning av befolkningen i arbetsför ålder de närmaste åren. Det förklaras till stor del av att prognosen för flyktinginvandring har reviderats upp, vilket bidragit till en upprevidering av vår bedömning av arbetade timmar från och med år 2016, se tabell 1. Efter vår förra prognos har också regeringen lämnat en proposition till riksdagen, med förslag om en ändrad och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna (prop. 2014/15:125). Där föreslås nya sätt att beräkna inkomstindex och balanstal som innebär en långsammare ökning av pensionsinkomsterna 2017 och Därutöver har utvecklingen 2015 av avtalade pensioner reviderats ner. Upprevideringen av sysselsättningen år 2016 har också medför en nedjustering av inkomsten av arbetslöshetsersättning samma år. Slut på utdrag ur SKL cirkulär 15:23 OSÄKERHETSFAKTORER Skatteintäkter/utjämning utgör de viktigaste intäktskällorna för kommunen (79% år 2014). I underlaget utgår vi ifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömningar avseende skatte-/bidragsutvecklingen under den närmaste treårsperioden. Slutlig skatt avseende 2015 års inkomster är inte klara förrän i december 2015 och i december/januari 2016 fastställs även de statliga bidragen för of 64

7 Skatte- och bidragsberäkningar utgår från Sveriges kommuner och landstings beräkningar 14 augusti (cirkulär 2015:23). Uppdateringar utifrån antal invånare görs den 1 november. SKL återkommer med nya skatteunderlagsberäkningar fortlöpande avseende uppdateringar utifrån utjämningssystem, kommuninvånarantal mm. Personalkostnaderna är en stor andel av våra kostnader. År 2014 utgjorde personalkostnaderna 61 procent av de totala kostnaderna års löneförhandlingar är klara. I budget för 2016 ingår beräknade avsättningar för löneökningar under året som kommer. Nämnder/verksamheter kompenseras i budgetramarna för ökade löner utifrån avtalsrörelsen. Kapitalkostnader kompenseras enligt fastställd förteckning efter att investeringen är genomförd och anläggningen aktiverats i ekonomisystemet. RAMTILLDELNING , DRIFTBUDGETEN Budgetprocessen Kommunstyrelsen beslutade om tidplan för 2015 års budgetarbete Den är reviderad senast De ekonomiska förutsättningarna utgår ifrån kommunfullmäktiges beslut om flerårsplan Budgetarbete inleddes med dialogmöte/omvärldsbevakning den 29 januari. Inbjudna var kommunstyrelsen, samtliga presidier, chefer och ekonomer. Dialogmötet innehöll diskussioner om budgetförutsättningar, omvärldsanalys mm. Cheferna redovisade budgetförutsättningar för sitt ansvarsområde. Politiken redovisar sin inriktning om anpassningsarbetet inför budget års budgetprocess har skett i nära dialog med nämnder och förvaltningschefer. Förutom uppstartsmötet i januari, har det genomförts dialogmöten med nämndpresidier i maj. Nämndpresidierna har även diskuterat förändringsarbetet i samband med bokslutsgenomgångar februari. Information om det ekonomiska läget har hållits i samband med att investeringsbudgeten behandlades i juni. Budgetberedningen bestod i detta läge av kommunstyrelsens ledningsutskott. I september har en bred information lämnats till kommunstyrelsens ledningsutskott, nämnds- och utskottspresidier, verksamhetsområdeschefer och ekonomer om det ekonomiska läget och nämndernas budgetarbete. Nytt från årets budgetarbete är att ordförandegruppen (s) verkat som budgetberedning under september. Oppositionen har därefter möjlighet att arbeta fram sina förslag till budget. Budgetramar En viktig förutsättning för att vårt ekonomistyrningsarbete (budget, redovisning och uppföljning) skall fungera är att nämnderna följer de riktlinjer som lämnas. Det innebär att de av kommunfullmäktige beslutade ramarna skall följas, samt att åtgärder vidtas omgående då negativa avvikelser enligt uppföljningarna prognostiseras. Verksamhetens nettokostnader ökar med 4,6% mellan ursprunglig budget 2015 och budget Under samma period beräknas skatter och bidrag öka med 5,5% (oförändrad utdebitering). För 2017 och 2018 väntas ökningen av skatter och bidrag bli svagare. Eftersom 6 of 64

8 de ekonomiska förutsättningarna ändrar sig snabbt kan kommunstyrelsen komplettera och förändra ramar och direktiv, dels under budgetprocessen och dels under innevarande budgetår. När budgetförslagen kom in den 31 augusti från styrelser och nämnder fanns begäran utöver ram på närmare 20 mnkr. Principer beräkning av budgetramar 1. Budgetramarna är en nettokostnadsram avseende driftbudgeten, exklusive beräknade löneökningar. Löneökningar budgeteras centralt under finansförvaltningen och fördelas efter avslutade löneförhandlingar. 2. De nettobudgetramar som kommunfullmäktige fastställer inkluderar kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). Kapitalkostnader kompenseras enbart för de investeringsprojekt som är särskilt angivna i budgeten. 3. Justeringar har gjorts avseende de av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna i flerårsplanen Budgetramtekniken innebär att nämnderna har frihet till prioriteringar inom totalramen och de av kommunfullmäktige beslutade målen. Detta ger möjlighet till förändringar i nuvarande verksamheter. Handlingsplaner inklusive verksamhetsförändringar, ändrad service mm skall tydligt redovisas i nämndplanen som ska vara fastställda av respektive nämnd den 15 december I nettokostnadsramen ingår även intäktssidan och möjlighet att justera taxor. Observera att vissa taxor skall beslutas av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGETEN Nämndernas äskanden avseende investeringsbudgeten har varit högre än den flerårsplan som enligt anvisningarna skall vara vägledande för investeringsbudgeten. Budgetberedningen i juni har i nära samarbete med förvaltningschefer och nämnder diskuterat förslag till investeringsbudget Investeringsförslaget uppgår totalt till 439 mnkr (135 mnkr 2016, 218 mnkr 2017, 86 mnkr 2018). Investeringsbudgeten redovisas och beslutas per projekt. Det är viktigt för vårt anläggningsregister att inventarier och anläggningsarbeten delas upp på olika tillgångsslag och komponenter, för att respektive projekt skall få rätt avskrivningstider. Investeringsprocessen följer den av kommunstyrelsen antagna Principer för investeringshantering i Osby kommun (ks 195, ). Alla investeringar utförs inte det år som de budgeterats, vilket belastar nästa års budget i form av tilläggsbudget. Ambitionen är att minimera tilläggsbudgeten. Projekten budgeteras på rätt år och anslagen delas upp om investeringen pågår över flera år. 7 of 64

9 MÅLBESKRIVNINGAR Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade om vision 2020 i november Visionen skall vara vägledande för övrigt målarbete i kommunen och är en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutvecklingen i Osby kommun. Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige besluta om mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Enligt skriften Hushållning i lagens namn syftar verksamhetsmålen till: att staka ut den politiska färdriktningen att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt att tydliggöra för olika intressenter vad pengarna går till Målen skall vara uppföljningsbara. Det kräver att målen är tydliga och att det finns indikatorer för att mäta måluppfyllelse. Målen måste kunna kommuniceras i organisationen. Det skall finnas en koppling mellan fullmäktiges och verksamhetsområdenas mål. Målen kan rikta sig till medborgarna och t ex ange servicenivåer och kvalitet. De kan även riktas inåt i organisationen och uttryckas i form av produktivitet och effektivitet. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Fullmäktige beslutade i november 2012 om övergripande mål i flerårsperspektiv. Inriktningsmålen med indikatorer ska fastställas av fullmäktige och har tagits fram utifrån fastställda övergripande mål. TRYGGHET LIVSKVALITET MILJÖ UTVECKLING OCH TILLVÄXT DEMOKRATI Lagstiftningen har sagt att praxis får utvisa hur kommunallagens regler skall utformas. Styrformen i Osby kommun är med inriktning mot resultatstyrning. Kommunfullmäktige beslutar om inriktningsmål med indikatorer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Framtagande av mål har skett via våra politiska partier och respektive nämnd. Nämnderna har i sin tur att ta fram resultatmål för sin verksamhet utifrån kommunfullmäktiges beslut. Målen som tas fram skall vara få, uppföljningsbara och förankrade långt ut i organisationen. Nämnden tar beslut om sina mål för verksamheten i samband med beslut om nämndplanen. 8 of 64

10 ÖVRIGT Övergripande regler, budget 2016 Övergripande regler fastställes enligt särskilt dokument i budgeten. Personalkostnader Som nämnts tidigare, under osäkerhetsfaktorer kopplat till kommunens ekonomi, är löneutvecklingen en av de faktorer som mest påverkar vår ekonomiska situation. I budgetarbetet för har vi som grund 2015 års personalkostnadsunderlag. Arbetsgivaravgifterna fastställs inte förrän i början av år Personalomkostnadspålägget i budgetunderlaget är preliminärt och beräknat till 38,46%, det vill säga samma nivå som Nämnderna tar fram en personalbudget som biläggs nämndens beslutade nämndplan. Beslut om personalneddragningar och övriga personalförändringar skall i god tid diskuteras med personalavdelningen för att hitta lämpliga lösningar. I övrigt hänvisas till den av kommunstyrelsen antagna policyn för arbete med övertalighet i Osby kommun. Lokalvård/fastighetskostnader Kommunfullmäktige har beslutat om regler för internhyror, vilka är exklusive kapitalkostnader. Dessa belastar direkt respektive nämnd/verksamhetsområde. Från och med år 2013 finns en indexklausul för hyreshöjningar. Kostnader för lokalvård tas fram av Fastighet utifrån de ambitionsnivåer som respektive verksamhet begärt. Kapitalkostnader Internräntan för år 2016 är beräknad till 2,4 % (2012:3,6 % 2013:2,9% 2014:2,5%, 2015:3,2%), i enlighet med SKL:s bedömning av räntenivån. SKL utgår ifrån genomsnittlig statslåneränta under senaste femårsperioden. Kapitalkostnaderna har beräknats utifrån planerade investeringar. Kapitalkostnaderna ingår i budgetramen, förutom för de speciellt angivna projekt som kommer att kompenseras. Utbetalningsplaner avseende investeringar skall redovisas till ekonomiavdelningen. Dessutom skall enligt övergripande regler besked lämnas till ekonomiavdelningen, när investeringen är genomförd, så att aktivering kan ske i anläggningsregistret. Pensionsskuld Osby kommun utgår från KPA:s beräkningar avseende pensionsskuld och pensionsutbetalningar. Dessa beräkningar tas fram två gånger per år, dels inför bokslut/årsredovisning och dels inför delårsbokslutet per den 31 augusti. Pensionskostnader med mera är beräknade utifrån KPA:s decemberprognos. Effekten av den premieinbetalning, som kommunen gjorde i juni för att minska pensionsskulden och framtida pensionsutbetalningar, är preliminärt beräknad. Enligt denna preliminära beräkning minskar kommunens kostnader nästa år med 4.2 mnkr jämfört med decemberprognosen. 9 of 64

11 Kommunens pensionsskuld uppgår till 212 mnkr, preliminärt beräknad per 31 augusti Från och med 2001 utbetalas alla löpande pensionskostnader över budget, för år 2016 beräknat till 32,6 mnkr. Sedan 1998 betalas alla pensionskostnader ut i form av individuell del och försäkring. Resultatbudget I resultatbudgeten redovisas driftbudgetens intäkter och kostnader, skatteintäkter, utjämningsbidrag, tillfälliga statsbidrag, finansiella intäkter och kostnader. Uppdelningen på kostnader och intäkter redovisas utifrån beslutad internbudget. Resultatbudgeten 2016 visar ett överskott med tkr. Enligt våra finansiella mål ska verksamheten visa ett positivt resultat för Resultatmålet bör på sikt åter uppgå till 2% av skatter och bidrag i flerårsplansperspektiv. Detta innebär att ett överskott med cirka 14 miljoner kronor eftersträvas. Resultatbudgeten visar ett positivt resultat för hela perioden, men 2017 och 2018 är det inte 2% av skatter och bidrag. Kommunallagen föreskriver i 8 kap 1 att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala utdebiteringen uppgår 2015 till 22:26 kronor. I förslaget till flerårsplan ingår en oförändrad utdebitering under perioden. Invånarantalet , personer, är den senaste officiella uppgiften. För skatteintäkterna är invånarantalet per 1 november avgörande. Borgensavgiften för 2016 är beräknad till 0,3% och avkastningen på insatt kapital i de kommunala bolagen är beräknad till 3% utom för Osbybostäder AB. Där beräknas utdelningen till genomsnittlig statslåneränta + 1%. Finansiella kostnader och intäkter för år 2016 budgeterats till -5,9 mnkr. Det negativa finansnettot beror på ett ökat lånebehov i samband med ett omfattande investeringsprogram. Kapitalförvaltningen budgeteras inte, då överskott återinvesteras i sin helhet. Kassaflödesanalysbudget I kassaflödesanalysbudget redovisas nettoinvesteringar, försäljning av anläggningstillgångar, samt nya lån och amorteringar. Budgeten innebär att kommunens lån kommer att öka under flerårsperioden. Kommunens totala låneskuld uppgår till 215 mnkr Dessutom finns beslut om upplåning på ytterligare ca 105 mnkr. Eftersom investeringstakten varit låg 2015 i förhållande till budget beräknas nyupplåningen under resten av året till 25 mnkr. Budgeten förutsätter att vi lånar ytterligare 280 mnkr under flerårsperioden, vilket innebär att låneskulden beräknas uppgå till närmare drygt 500 mnkr under flerårsplanperioden, om alla investeringar genomförs i planerad omfattning. SAMMANFATTNING Det är ett ökat tryck på kommunala tjänster utifrån demografi och ökade volymer. Skatteintäkterna ökar bra under 2016 men ökningstakten avtar sedan enligt SKL:s prognoser. 10 of 64

12 Inriktningen är att kommunens ekonomi och verksamhet skall bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Den budgeterade resultatnivån ligger enligt de finansiella målen inledningsvis, men det kommer enligt planen att bli svårt att uppnå dem under hela perioden. Soliditeten enligt balansbudgeten beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner, uppgår till 32% enligt senaste prognosen i augusti 2015 och kommer enligt planeringen att försämras ner mot 25% under flerårsperioden på grund av den stora investeringsvolymen, som beräknas finansieras via upplåning. Vi bör arbeta långsiktigt för att behålla nivån på soliditeten och även stärka den med tiden. Soliditeten är ett mått på kommunens finansiella styrka. Syftet med den inlösen av del av kommunens pensionsskuld som gjordes i juni var att få lägre kostnader framåt för våra pensionsåtaganden än vad som KPA:s långtidsprognoser visat tidigare. Detta kommer att vara resultatpåverkande. För att finansiera denna inlösen avyttrades 100 mnkr av placeringar i aktier och räntebärande papper (kapitalförvaltningen) som gjorts sedan år var marknadsvärdet av kvarvarande kapitalförvaltning 42 mnkr. Vi följer SKL:s prognoser för de kommande åren när det gäller intäkter från skatter och bidrag. Osäkerhetsmoment är bland annat konjunkturen och därmed förändringar i skatteunderlag, lönerörelse, påverkan från händelser i omvärlden med mera. Kommunens finansiella mål har inriktningen att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning i ett långsiktigt perspektiv. Avgörande för den framtida kommunalekonomiska situationen är om konjunkturutvecklingen är positiv, vilket ger ökade skatteintäkter, låg arbetslöshet mm. En annan viktig del är löneutvecklingen i kommunerna. Det finns ett ökat tryck på kommunala tjänster och SKL:s prognoser avseende skatteutvecklingen de närmaste åren är inte tillräcklig för att täcka kommunernas resursbehov. Ett stort investeringsbehov finns som leder till ökade finansiella kostnader. Osby kommun har en jämförelsevis omfattande investeringsplan för denna flerårsplanperiod. I investeringsplanen är de största projekten Örkenedskolan och förskolelokaler, lokaler för kommunförvaltning, industrispår och VA-ledningar. Budget och flerårsplan och omvärldsförändringar innebär att Osby kommun måste fortsätta arbetet med att anpassa, omprioritera och effektivisera inom kommunens verksamheter för att kommunens ekonomiska situation ska bli stark i ett långsiktigt perspektiv. 11 of 64

13 Ändringar i kommunstyrelsens behandling av budget i förhållande till budgetberedningens förslag Kommunstyrelsens justering av finansiella mål På sidan 12 ändras första målet till följande: Målet är ett resultat på minst 2% av skatter och bidrag. Detta innebär ett överskott med cirka 14 mnkr. Kommunstyrelsens justering av övergripande mål På sidan 14 ändras tas följande mål bort: Antalet delade turer i Osby kommun måste minska från föregående år. Kommunstyrelsens justering av övergripande regler På sidan 16 angående periodiserad budget ändras följande mening: Nämnderna/styrelsen bör periodisera sin driftbudget. till Nämnderna/styrelsen ska periodisera sin driftbudget. Kommunstyrelsens justering av Kommunledningskontorets investeringsbudget På sidan 38 justeras projekt 0003 IT-samverkan från tkr till tkr efter information och rekommendation från IT-chefen. 12 of 64

14 Finansiella mål Målet är ett resultat på minst 2% av skatter och bidrag. Detta innebär ett överskott med cirka 14 mnkr. Kostnadstäckningen för VA-verksamheten ska uppgå till minst 100 %, samt täcka de senaste årens underskott. Soliditeten inklusive alla pensionsförpliktelser, det vill säga kommunens finansiella styrka, ska inte understiga 25% under planperioden. All kommunal bolagsverksamhet ska regelmässigt ge ett positivt resultat. 13 of 64

15 Kommunens övergripande mål Målområde Inriktningsmål Indikatorer Trygghet Beskrivning Osby ska vara en trygg och trivsam kommun att bo och vistas i. Osby ska vara en trygg och trivsam kommun att bo och vistas i. Ett bra, tryggt och utvecklande liv i drogfri miljö för alla barn och unga i Osby Kommun. Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga ska öka jämfört med föregående år Antal mängdbrott i Osby kommun ska minska jämfört med föregående år Andelen återaktualiserade ungdomar ska minska jämfört med föregående år Antalet barn och ungdomar från Osby kommun som har behov av insatser från Barn- och Ungdomspsykiatrin ska minska jämfört med föregående år Barn och unga ska känna sig trygga i förskolan, fritidshem och skola. (UN) Andelen föräldrar som upplever att barnet är tryggt i förskolan ska öka Andelen elever som känner sig trygga i skolan ska öka Andelen barn som känner sig trygga på fritidshemmen ska öka Äldreomsorg med vård och omsorg där resurserna används på ett sådant sätt att de maximalt bidrager till att äldre får leva ett värdigt och tryggt liv.(sn) Nöjd kundindex (NKI) för särskilt boende ligger på samma eller högre nivå jämfört med föregående år Nöjd kundindex (NKI) för hemtjänsten ligger på samma eller högre nivå jämfört med föregående år Andelen brukare inom särskilt boende som är nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål ligger på högre nivå än föregående år Andelen brukare inom hemtjänsten som är nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål ligger på högre nivå än föregående år Livskvalitet Beskrivning Kultur, rekreation och meningsfull fritid ska vara tillgänglig för alla. En individuellt meningsfull tillvaro för alla äldre och funktionshindrade som får insatser inom Vård och omsorg och en utveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggand e insatser. (SN) NKI för social samvaro och aktiviteter inom särskilt boende ska ligga högre än föregående år Antal hembesök i uppsökande verksamhet för personer 75 år och äldre ska öka jämfört med föregående år Miljö Beskrivning Osby kommun ska arbeta aktivt för långsiktig hållbar livsmiljö. Osby kommun ska arbeta aktivt för långsiktig hållbar livsmiljö. Osby kommuns andel miljöbilar av totalt andel bilar i kommunorganisationen ska öka jämfört med föregående år Kalkning ska fortgå enligt plan för att uppnå målet ph 5,6 i 85% av vattendragen. Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska öka jämfört med föregående år. Kalkning ska fortgå enligt plan för att uppnå målet ph 6,0 i 95 % av sjöarna. 14 of 64

16 Målområde Inriktningsmål Indikatorer Utveckling och tillväxt Beskrivning Osby ska vara en attraktiv kommun för boende och företagande, vilket ska skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Osby kommun ska kännetecknas av en positiv attityd till företagande. Aktiviteter som samhällsplanering, näringsutveckling, kommunal service, ska ha en sådan utformning att resultatet blir en positiv befolkningsutveckling. Befolkning i Osby kommun ska öka jämfört med föregående år Mark klar för industrietablering (m2) i Osby, Lönsboda resp. Killeberg. Antal tomter klara att bygga i Osby, Lönsboda resp. Killeberg, Visseltofta, Hökön Osby kommun ska vara bland Sveriges 50 bästa kommuner avseende Svensk näringslivs ranking av kommuners näringslivsklimat. Utveckling och tillväxt Beskrivning Osby kommun ska vara en god arbetsgivare. Kommunen ska med tydlig personalpolitik och god arbetsmiljö vara en attraktiv arbetsgivare. Minst 90 % av medarbetarna som deltar i medarbetarundersökningen ska uppleva Osby kommun som en bra arbetsgivare. (Undersökningen genomförs nästa gång 2016) Sjukfrånvaron i Osby kommun år 2016 bör vara lägre än föregående år enligt timredovisningen. Utveckling och tillväxt Beskrivning En god infrastruktur ska finnas i hela kommunen. En god infrastruktur ska finnas i hela kommunen. Antal rörbrott/vattenläckor på vattenledningssystemet exkl serviser ska minska jämfört med föregående år Andel medborgare med möjlig bredbandsuppkoppling på mer än 50 Mbit/sek ska öka jämfört med föregående år Utveckling och tillväxt Beskrivning Lärandet ska utgå ifrån individens förutsättningar, ge lust, möjlighet, motivation och leda till egen försörjning. Attraktiv gymnasieskola med en undervisning av hög kvalitet där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande. Andelen elever i årskurs ett skrivna i Osby kommun som väljerkommunens gymnasieskolor ska öka Antalet elever i årskurs ett som har valt kommunens gymnasieskolor ska öka. Andelen gymnasieelever som fullföljt gymnasieutbildning på respektive gymnasieskola inom tre år exklusive introduktionsprogrammet ska ligga högre än året innan. Betygspoängen per gymnasieskola ligger högre än genomsnittet för landets kommuner. Genomsnittlig kostnad per elev i gymnasieskolan ska vara lägre än jämförbara kommuner. Alla elever ska nå skolans kunskapsmål. (UN) Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 6 och 9 ska öka Andelen behöriga till gymnasiet förbättras jämfört med föregående år Genomsnittliga meritvärdet ska vara högre än föregående år Demokrati Beskrivning Osby kommuns verksamhet ska utgå från Osby kommun ska vara en professionell service- och myndighetsorganisati Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon ska öka jämfört med föregående år. 15 of 64

17 Målområde Inriktningsmål Indikatorer medborgarnas behov. Kommunen ska vara en förebild för demokratisk utveckling. Vi ska främja ett aktivt medborgarskap som på jämlika villkor ger invånarna möjlighet till deltagande, inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Kommunens verksamhet ska utmärkas av öppenhet och ett vänligt bemötande. on där en helhetssyn och samverkan präglar arbetet för medborgarnas bästa. Medborgarna ska ges möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet i verksamheten. Alla medborgare ska ges möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka jämfört med föregående år. Andelen medborgare som får svar inom två dagar när de skickar en enkel fråga via e-post till Osby kommun ska öka jämfört med föregående år. Årliga dialogmöten ska genomföras i Lönsboda, Killeberg och Osby. Andelen medborgare som upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet ska öka eller bibehållas jämfört med föregående år. 30 % av hushållen som är beroende av långvarigt försörjningsstöd, mer än 6 månader, ska övergå till att bli självförsörjande. Andelen personer som minskat sitt missbruk sedan aktualisering ska öka jämfört med föregående år Tillgången till alternativa boendeformer ska öka jämfört med föregående år. Andelen arbetslösa i Osby kommun enligt Arbetsförmedlingens statistik ska minska jämfört med föregående år. Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet ska öka. 16 of 64

18 Övergripande regler för budgetåret 2016 Allmänt Som allmän regel gäller, att avvikelser från eller tillägg till budget skall beslutas av kommunfullmäktige innan kostnadskrävande åtgärder vidtas. Kommunfullmäktige skall också besluta om ny eller väsentligt utökad/indragen verksamhet innan den påbörjas eller avvecklas. Taxor och avgifter av stor betydelse beslutas av kommunfullmäktige. Nämnderna uppmanas att innan konsultuppdrag upphandlas, noga undersöka om inte personella resurser för uppdraget finns inom kommunens egna förvaltningar. Beslut i nämnder/styrelser I enlighet med kommunallagen skall alla beslut i nämnder/styrelser vara finansierade. Nämnderna har möjlighet att inom sin budgetram omdisponera anslag. I samband med nämnds/styrelses beslut som innebär kostnader, skall alltid anslagshänvisning anges i beslutet. Anslagsbindning Inom driftbudgeten är anslagsbindningen till respektive nämnds/styrelses nettokostnad enligt fastställd års- och tilläggsbudget. Inom investeringsbudgeten är anslagsbindningen till respektive projekt. Eventuella omdisponeringar inom driftbudgeten skall snarast meddelas ekonomiavdelningen. Omdisponeringar mellan investeringsprojekt upp till 2 mnkr beslutas av kommunstyrelsen över 2 mnkr beslutas av kommunfullmäktige. Budgetkompensation Budgetkompensation till nämnder/styrelse sker efter genomförd lokal lönerörelsen och utökar nämndens budgetram. Tillkommande kapitalkostnader kompenseras enligt särskild fastställd projektlista och genomförs efter att investeringsprojektet genomförts och aktiverats. Periodiserad budget Nämnderna/styrelsen ska periodisera sin driftbudget. Även investeringsbudget skall planeras in utifrån genomförandetidpunkter under år 1 (månadsvis/kvartalsvis). Kommunstyrelsen är i behov av dessa uppgifter för att kunna göra en kvalificerad likviditetsplanering. Försäkringskostnader Försäkringskostnaderna ingår under respektive nämnd/styrelse. För att kommunstyrelsen skall kunna upprätthålla ett effektivt försäkringsskydd skall övriga nämnder meddela åtgärder som kan föranleda ändringar i försäkringsskyddet till ekonomiavdelningen. Alla eventuella skador som medför kontakt med försäkringsbolag, skall anmälas till ekonomiavdelningen. Alla incidenter/skador skall registreras i kommunens system för incident och skaderapporteringssystem. Det är viktigt att inventarieförteckningar ajourhålls ständigt, för att vi skall ha ett aktuellt underlag om en skada uppstår. Investeringar, driftkostnadskalkyl Vid framställning om större investeringar i såväl års- som tilläggsbudget skall tydligt framgå - utöver motiveringen för investeringen - även driftkostnadskalkyl för helt år inkl kapitalkostnader (samråd med ekonomiavdelningen). Se Principer för investeringshantering i Osby kommun antagna av kommunstyrelsen 195, of 64

19 Internhyran Internhyran skall vara fastställd senast den 1 april året innan budgetåret. Budgetuppföljning Kommunfullmäktige begär från respektive nämnd/styrelse in budgetuppföljning med helårsprognos, till kommunfullmäktige, 3 gånger per år inklusive årsredovisningen (efter utfallet i april, augusti och december månader). Delårsbokslut tas fram per siste augusti i enlighet med redovisningslagen. Kommunstyrelsen begär dessutom in budgetuppföljning från nämnd/styrelse per februari och oktober. Nettokostnadsjämförelse med senaste 12-månadersperiod skall finnas med i uppföljningen. Delårsbokslutet omfattar inte kommunkoncernen. Inom respektive nämnd/verksamhet bör budgetuppföljning ske månadsvis och åtgärder beslutas för att nå budgetmålen. Nämnd/verksamhet som prognostiserar negativa årsavvikelser skall snarast rapportera detta till kommunstyrelsen, även när inte budgetuppföljning lämnas till kommunfullmäktige. Budgetuppföljningarna skall redovisa ekonomiskt utfall, personaluppföljning, avstämning av mål och övriga budgetförutsättningar. Målavstämning De av kommunfullmäktige fastställda målen skall följas upp i samband med delårsbokslutet och årsredovisningen. 18 of 64

20 12950 Osby kommuns befolkningsutveckling nov 31 dec of 64

21 RESULTATBUDGET Cirkulär 2015: Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/bidrag (15:23) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Täckning av balanskravsresultat från Kvar efter täckning av balanskravsres % skatter och bidrag Invånare , , Nyupplåning 109 mnkr (2016) 170 mnkr (2017) Skatter och bidrag prognos augusti 2015 Pensioner prognos KPA prognos december 2014 Skatteuttag 22:26 20 of 64

22 Kassaflödesbudget Budget Budget Budget Den löpande verksamheten Resultat Ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Nettoinvesteringar Summa investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Summa finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel of 64

23 Balansbudget Prognos Budget Budget Budget Anläggningstillgångar Materiella Finansiella Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Årets resultat Övrigt eget kapital Avsättningar Skulder Varav långfristiga Varav kortfristiga Summa eget kap. avsättningar och skulder Soliditet exklusive pensionsskuld Soliditet inklusive total pensionsskuld of 64

24 Skatter o bidrag cirk 2015_ _2.xls Totala intäkter Osby Cirkulär 15: Rikets skatteunderlag Eget skatteunderlag Antal invånare Kostnadsutjämning Skattesats Fastighetsavgift Kommunförbundet Egen prognos Egen prognos Senaste utfall utan pris Oförändrad tkr tkr tkr tkr tkr kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Summa intäkter Slutavräkning 2014 korrigering Slutavräkning Slutavräkning Summa intäkter (inkl. avräkning) Fastighetsavgift Summa intäkter (inkl. avräkning)+f-skatt Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning of 64

25 1 SKATTEKRONA 23,6 mnkr (enligt augustiprognosen) 24 of 64

26 DRIFTBUDGETSAMMANDRAG KOSTNADER Samtliga nämnder Begäran om ändrade ramar Tilläggsbudget Prisökning 2% Oförutsett ks * Pensioner faktiska Semesterlöneskuld Oförutsett verkställighet Delsumma INTÄKTER Intern ränta (3,2% 2015) 2,5% Kalkylerad KP (6,83% inkl löneskatt) Delsumma SUMMA * Högre belopp 2016 pga osäkerhet kring hem för ensamkommande. 25 of 64

27 Kommentarer 1) Löneökningarna budgeteras centralt på finansförvaltningen. Utgångspunkt är 2015 års löneavtal. De lokala förhandlingarna var klara i maj. Arbetsgivaravgifter för år 2015 är preliminära och beräknas i budgetunderlaget till 38,46 %. Slutlig arbetsgivaravgift är klar i december Löneökningsprognosen följer i huvudsak SKL:s cirkulär avseende timlöneökningarna i landet. 2) Oförutsett Kf/Ks, 4,5 mkr ,0 mkr 2017, 2,5 mnkr 2018, samt 2,2 mkr avseende tilläggsbudget. Högre belopp 2016 på grund av osäkerhet kring hem för ensamkommande. 3) Oförutsett kapitalkostnader budgeteras på centralt konto för de projekt som enligt beslut skall kompenseras för kapitalkostnader, när investeringen är genomförd. I övrigt budgeteras kapitalkostnaderna av varje nämnd och ingår i budgetramen. 4) Pensionskostnader faktiska Enligt KPA inkl löneskatt Administration Summa Enligt KPA:s beräkningar i december 2014 justerat för beräknad kostnadsminskning efter inlösen av pensionsskuld. 5) Semesterlöneskuldökningen har tagits upp till 1 mkr. 6) Avskrivningar. Beräkningar för Beräkningarna är gjorda utifrån investeringsförslag i flerårsplanen. Slutlig investeringsbudget är klar i november ) Internräntan enligt SKL är 2,4%, en minskning från 3,2% (3,2% 2015,2% 2,5% ,9%, ,6%, ,3%,2010 4,0%, ,5). Beräkningar efter budgetberedningens arbete i juni of 64

28 8) Kalkylerad kompletteringspension (del av arbetsgivaravgift 6,83%) preliminärt schabloner utifrån 2015 års löneunderlag ) Kommentarer till resultaträkningen: Finansiella intäkter Likvida medel (20 Mkr 0,5%) Borgensavgifter (0,3%) Avkastning Kommuninvest Avkastning koncernbolag Summa Finansiella kostnader Ränta på lån Ränta på pensionskostnader Summa ) Kapitalförvaltningen budgeteras inte då avkastningen återinvesteras. 11) Befolkning i Osby kommun ) Utdebitering under perioden 22:26 22:26 22:26 13) Skatter och bidrag är beräknade utifrån SKL:s prognoser. 27 of 64

29 Oförutsett div verkställighet Budget Löner mm Kapitalkostnader Driftkostnadsökningar Ökade kapitalkostnader är beräknat utifrån de projekt som skall kompenseras enligt särskild bilaga. 28 of 64

30 Kompensation kapitalkostnader Projektnr Beskrivning Totalbelopp mkr Färdigställt Avsktid 1924 Rönnebackens kök Konstgräsplan 8, Tillfälliga lokaler förskola Osby Industrispår Kommunkontor xxxx Ny förskola Osby xxxx Inventarier förskola Osby xxxx Örkenedskolan xxxx Örkenedskolan inventarier 3, xxxx Inventarier förskola Lönsboda 0, Kapitalkostnader avseende ovanstående nämnda projekt kommer att kompenseras genom tilläggsanslag när investeringsprojektet är genomfört och aktiverat i redovisningen. 1 Bryts ned i två etapper: förskola 40 mnkr , skola 80 mnkr of 64

31 Lånebilaga budget 2016 och flerårsplan Lån nr Bank Belopp % Årskostnad Slutbetalt Kommuninvest obestämd tid Kommuninvest , Kommuninvest , Kommuninvest , Kommuninvest , Kommuninvest , Kommuninvest , Kommuninvest , Summa befintliga lån Upplåning , Upplåning Upplåning Upplåning 2018 Totalt Ränta Ränta Ränta of 64

32 Arbetsgivaravgifter för KOMMUNER år 2015 och preliminärt 2016 Förändringar mellan ÅR är kursiverade. Avd för ekonomi och styrning Siv Stjernborg Tfn direkt Beslut 2015 Prel 2016 Arbetsgivaravgifter enligt lag anställd född år: ÅLDERSDIFFERENTIERING 2015 jan apr 2015 maj-juli jan dec jan dec Ändring fr.o.m : Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 0,00 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 0,00 0,00 1,17 0,29 1,17 0,29 0,00 0,84 Sjukförsäkringsavgift 4,35 4,35 0,00 0,00 4,35 1,08 4,35 1,08 0,00 3,13 Arbetsskadeavgift 0,30 0,30 0,00 0,00 0,30 0,07 0,30 0,07 0,00 0,21 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 0,00 0,00 2,60 0,65 2,60 0,65 0,00 1,87 Arbetsmarknadsavgift 2,91 2,64 0,00 0,00 2,64 0,66 2,64 0,66 0,00 1,90 Allmän löneavgift 9,88 10,15 0,00 0,00 10,15 2,53 10,15 2,53 0,00 7,30 S:a arbetsgivaravgifter enligt lag 31,42 31,42 0,00 10,21 31,42 15,49 31,42 15,49 10,21 25,46 Avtalsförsäkringar Omställningsförsäkring (KOM-KL) 0,10 0,10 0,00 0,00 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) 0,10 0,10 0,00 0,00 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Trygghetsförsäkr arbetsskada (TFA-KL) 0,01 0,01 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Avgiftsbefrielseförsäkring (AFA), inkl. löneskatt 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 S:a avtalsförsäkringar 0,21 0,21 0,00 0,01 0,21 0,21 0,21 0,21 0,21 0,21 Kollektivavtalad pension Avgiftbestämd del (avgift 4,5 %) 4,50 4,50 0,00 4,50 4,50 4,50 4,50 4,50 4,50 4,50 + löneskatt (24,26 %) 1,09 1,09 0,00 1,09 1,09 1,09 1,09 1,09 1,09 1,09 Förmånsbestämd del (inkomst över tak) 1,00 1,00 0,00 0,00 1,00 0,00 1,00 0,00 0,00 0,00 + löneskatt (24,26 %) 0,24 0,24 0,00 0,00 0,24 0,00 0,24 0,00 0,00 0,00 S:a kollektivavtalad pension 6,83 6,83 0,00 5,59 6,83 5,59 6,83 5,59 5,59 5,59 S:a avtalsförsäkringar o kollektivavtalad pension 7,04 7,04 0,00 5,60 7,04 5,80 7,04 5,80 5,80 5,80 S:a PO-pålägg 38,46 38,46 0,00 15,81 38,46 21,29 38,46 21,29 16,01 31,26 31 of 64