Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet. Årsredovisning Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet. Årsredovisning 2014. Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april 2015"

Transkript

1 Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet Årsredovisning 2014 Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april april

2 Innehållsförteckning Övergripande kommentarer och organisation... 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Kommunchefen har ordet... 4 Kommunens organisation och styrning... 5 Förvaltningsberättelse... 9 Heby kommun en översikt... 9 Ekonomisk sammanfattning i korthet Uppföljning av inriktningar Kvalitet Personalekonomisk redovisning Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhetsutskott Miljö- och byggnämnden Sociala nämnden Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor Beredningen för skolfrågor Beredningen för kultur- och fritidsfrågor Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor Kommunfullmäktiges revisorer Räkenskaper Revisionsberättelse

3 Övergripande kommentarer och organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet Befolkningen har ökat med 40 personer, och nu är vi ! Det är mycket positivt och det beror på det gynnsamma geografiska läget, bra kommunikationer, inflyttning och bostadsbyggande. I Morgongåva växer nu flera av de spännande E-handelsföretagen. De anställer fler människor och nya företagslokaler byggs. Tärnsjö Garveri utvaldes till Årets företag på lokal och regional nivå samt tilldelades även utmärkelser på nationell nivå för sin högklassiga och miljövänliga läderproduktion. Vid Östamässan visade hela det mångfacetterade närings- och föreningslivet upp sig. Jag vill understryka hur viktigt det är för kommunens medborgare att små och medelstora företag utvecklas och växer. Det är där de nya jobben skapas och företagen är en förutsättning för tillväxt och välstånd i Heby kommun. Kommunen arbetar mycket aktivt tillsammans med näringslivet och dess organisationer för att företagsklimatet hela tiden ska förbättras. Det har genomförts dialogmöten om upphandling, bygglov, bioenergi och solel samt att kommunföreträdare har genomgått utbildningen Förenkla helt enkelt! Sedan Upptågstrafiken startade har resandet ökat kraftigt. Och under 2014 fick vi ytterligare två turer som körs av Tågkompaniet. Pendlarparkeringen vid stationen i Heby har byggts ut. Buss 513 mellan Östervåla och Tierp går numera året runt. Byggstart skedde i maj av riksväg 56 mellan Heby och Tärnsjö och byggnationen förväntas pågå till Det är en mycket stor statlig satsning på nästan en halv miljard kronor. IT-kommunikationen behöver förstärkas i Heby kommun, och till stöd för det arbetet har en Bredbandsplan beslutats. Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa det är vår målsättning. Därför är det väldigt positivt att meritvärdet förbättrats kraftigt för eleverna i årskurs 9, och är det högsta Heby kommun någonsin har haft. Bakom förbättringarna ligger ett målmedvetet utvecklingsarbete. Naturskolan startade och arbetar enligt devisen Att lära in ute. Arbetet med Framtidens äldreomsorg har nu gått in i ett genomförandeskede, och mötesplatser för äldre har startats på Tallgården i Östervåla, Liljebacken i Tärnsjö och på Torget i Heby. Förskolebarn, ungdomar och äldre serveras nu fisk, nötkött, fläskkött, grönsaker och frukt som producerats i Uppland sedan den nya livsmedelsupphandlingen trädde i kraft. Kommunens ekonomiska resultat 2014 slutade på plus 7,4 miljoner. Det är 10 miljoner under den nivå som budgeterades. Det beror på en glädjande inflyttning med behov av fler förskole- och grundskoleplatser. Det beror också tyvärr på mångåriga ekonomiska problem och ökande behov inom vård och omsorg, som alltjämt utmanar långsiktig planering både verksamhetsmässigt och finansiellt. Vi arbetar vidare för att skapa en hållbar kommun och till stöd för det har beslut fattats om en Kvalitetspolicy. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till er alla kommunanställda, förtroendevalda, medborgare, föreningar och företag för era engagerade och outtröttliga arbetsinsatser för att göra Heby kommun ännu bättre. Vi kan alla vara stolta över Heby kommun! Marie Wilén (C) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Kommunchefen har ordet Allt vi gör ska syfta till att åstadkomma en så god kommunal service som möjligt. Allt vi gör ska vi göra för dem vi är till för. För mig är därför den enskilt viktigaste frågan för Heby kommun under 2014 fokuseringen på kvalitetsfrågorna. Kommunfullmäktige fattade i september beslut om en kvalitetspolicy som ska fungera som utgångspunkt för allt arbete som bedrivs i Heby kommun. Förvaltningens ledningsgrupp har utifrån detta initierat och startat ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete benämnt Bästa Heby. Det handlar inte om att det vi gör inte är bra. Det handlar om att det vi gör alltid kan göras ännu bättre. Det handlar om att ta tillvara på medarbetarnas kreativitet, att få alla att förstå sin roll i organisationen och att skapa värde i och stolthet för sitt uppdrag. Att utveckla kvaliteten är en långsiktig process och det kommer att ta flera år innan vi ser full effekt av det arbete vi nu gör. Därför blir målmedvetenhet och uthållighet avgörande. Min övertygelse är att god kommunal service är en förutsättning för kommunens utveckling. Vi ser ett Heby kommun i förändring där goda kommunikationer gör att allt fler pendlar till arbeten i omgivande större städer. Vi ser hur fastighetspriserna ökar kraftigt och vi ser hur trenden med ökad inflyttning håller i sig. Ett exempel på att situationen i Heby kommun håller på att ändra sig är det behov av nya förskoleavdelningar som uppstod under När vi tidigare stått med överskott av lokaler får vi nu utöka för att inrymma barnen i förskolan. En parallell kan dras till näringslivet där det för första gången på många år uppstod behov av byggnation av större företagslokaler, vilka nu inrymmer ett av landets mest expansiva företag, Apotea. Fokuseringen på att skapa ett än bättre näringslivsklimat fortsätter. Under året genomfördes SCB:s medborgarundersökning. Det positiva är att kommunen har förbättrat sina resultat inom i princip alla områden. Men samtidigt är vi inte nöjda med att medborgarna inte upplever en högre grad av tillfredställelse med de tjänster som tillhandahålls. Vi har ett fortsatt utvecklingsarbete att göra. Helhetsgreppet är taget genom Bästa Heby och fokuseringen måste vara total. I detta är de anställda i kommunen den direkt avgörande faktorn. Det är därför bekymrande att sjukskrivningstalen under 2014 ökade. Det är en trend som måste brytas. Vi måste ta hand om vår viktigaste resurs på ett optimalt sätt. Med friskare personal ökar också kraften i utvecklingsarbetet. Frågan måste därför prioriteras. Heby kommun har ett gynnsamt geografiskt läge. Det lokala engagemanget är enormt. Se exempelvis på Fest i Heby som i år lockade fantastiska besökare. Kommunen sjuder av entreprenörer och småföretagare. Föreningslivet har alltid varit starkt. Ett otroligt utvecklingsarbete pågår ständigt i de kommunala verksamheterna. Sammantaget har vi alla förutsättningar att utveckla kommunen och dess verksamheter i rätt riktning. Jag avslutar därför med ett stort och innerligt TACK till alla som bidrar till att göra Heby kommun till en bra kommun att leva och bo i. Jag känner stor inspiration och glädje i att fortsätta den gemensamma utvecklingsresan tillsammans med er alla! Peter Lund kommunchef 4

5 Kommunens organisation och styrning Politisk organisation Gemensam nämnd för överförmyndarfrågor i Uppsala län Kommunfullmäktige Hebyfastigheter AB Valnämnden Fullmäktiges revisorer Verksamhetsutskottet Kommunstyrelsen Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor Beredningen för kultur- och fritidsfrågor Beredningen för skolfrågor Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor Sociala nämnden Miljö- och byggnämnden Kommunfullmäktige I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret för den kommunala verksamheten och styr kommunens nämnder, kommunstyrelsen och bolag. Kommunfullmäktige fördelar anslagen till kommunstyrelsen, nämnder och beredningar och beslutar om inriktningar. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Centerpartiet 8 Folkpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Lokala partiet 4 Miljöpartiet 2 Moderaterna 6 Socialdemokraterna 13 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Totalt 41 5

6 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för att organisationen agerar inom ramen för det uppdrag som tilldelats. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns en fungerande planeringsprocess. Vidare är kommunstyrelsen skiljenämnd om olika delar i organisationen inte är överens om tolkningar och tillämpningar av regelverk eller överenskommelser inom kommunen. Verksamhetsutskott Kommunstyrelsens verksamhetsutskott (KsVU) ansvarar som utförare för den kommunalt drivna verksamheten förutom den som beredningen för skolfrågor ansvarar för. Verksamheten bedrivs på uppdrag, som utformas i överenskommelser mellan KsVU och beställande beredningar och nämnder. Kommunstyrelsen tilldelar verksamhetsutskottet driftansvar för verksamheterna genom sin delegationsordning. Finansiering av KsVU sker huvudsakligen genom intäkter från de uppdrag man får från beredningar och nämnder som dokumenteras i överenskommelser. Beredningarna för äldre- och omsorgsfrågor, miljö- och samhällsbyggnadsfrågor samt kultur- och fritidsfrågor Beredningarna är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningarna ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Beredningarna ansvarar för finansiering av verksamheter, oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift, samt för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Beredningen för skolfrågor Beredningen för skolfrågor är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningen ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Beredningen för skolfrågor ansvarar för finansiering och uppföljning av det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna. Den ansvarar också för driften av den kommunala verksamheten inom området. Inom beredningen för skolfrågor säkerställs frågor om konkurrensneutralitet genom internkontroller som initieras av kommunstyrelsen. Utöver detta har fullmäktiges revisorer i sitt uppdrag att kontrollera att fattade beslut följs, det vill säga att exempelvis konkurrensneutralitet råder. Konkurrensneutraliteten säkerställs således genom kontroller. Nämnderna Nämnderna fullgör kommunens uppgifter inom respektive myndighetsområde. De tar fram förslag till inriktningar. De ansvarar för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde och för finansiering av verksamheter oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift. Nämnderna intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Styrdokument Lagstiftningen styr en stor del av den kommunala verksamheten. Som ett komplement till lagstiftningen beslutar kommunen om egna styrdokument. Av nedanstående tabeller framgår vilka typer av styrdokument som finns i Heby kommun. Samtliga styrdokument finns tillgängliga i Heby kommuns författningssamling och på kommunens hemsida 6

7 Styrning av ansvarsfördelning Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Instruktioner och reglementen för politiska organ Tills vidare Kommunfullmäktige Delegationsordningar Tills vidare Ansvarig beredning/nämnd/ styrelse Styrning av verksamhetsinnehåll och ekonomi Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Vision Mycket långsiktig Kommunfullmäktige Inriktningar 5-10 år Kommunfullmäktige Policies 5-10 år Kommunfullmäktige Planer 5-10 år Kommunfullmäktige Effektmål 1-4 år Ansvarig beredning/ nämnd/styrelse Riktlinjer Efter behov/tills vidare Ansvarig beredning/ nämnd/styrelse Ekonomisk planering (ingår i budget och plan) 1-3 år Kommunfullmäktige Styrkedjan All styrning och ledning utgår från kommunens vision Heby kommun, en växande landsbygdskommun, med trygghet, närhet och livskvalitet. Utifrån visionen lämnar beredningar, nämnder och kommunstyrelsen förslag till inriktningar. Inriktningarna är av långsiktig karaktär och pekar ut de verksamhetsområden som ska prioriteras under tidsperioden. De har ett brukar- och/eller medborgarfokus. Inriktningarna är en del av budget 2014 och plan och antas av fullmäktige. Kommunfullmäktige styr också med policies, planer och ekonomiska anslag. Policies och planer är av långsiktig karaktär och har bäring på visionen. Utifrån fullmäktiges styrdokument, ska beställande beredningar och nämnder samt kommunstyrelsen formulera och anta effektmål. Effektmålen är mätbara och har ett brukar- och/eller medborgarfokus och beskriver den kvalitet som ska uppnås av utförarna för att tillgodose brukarnas och/eller medborgarnas behov. Med utvalda kvalitets- och kostnadsmått som grund formuleras effektmålen. På det sättet bestäms nivån på den kvalitet som ska uppnås och en jämförelse med kostnader kan göras. Genom att använda mått som också används av andra kommuner i riket ges en möjlighet till jämförelse. Effektmålen har också en 7

8 koppling till de resurser som fullmäktige ställer till förfogande för respektive beställande beredning och nämnd. Effektmålen styr såväl den kommunalt drivna verksamheten som den externt drivna. Kommunstyrelsen och dess verksamhetsutskott ansvarar för den kommunala utförarverksamheten, förutom inom beredningen för skolfrågors ansvarsområde. Det står kommunstyrelsen, verksamhetsutskottet och beredningen för skolfrågor fritt att besluta om ytterligare effektmål i syfte att styra och följa upp den egna verksamheten. Kommunstyrelsen, dess verksamhetsutskott, nämnderna och beredningen för skolfrågor styr även med riktlinjer. För myndighetsutövningen svarar sociala nämnden och beredningen för äldre- och omsorgsfrågor när det gäller socialtjänstverksamheten och miljö- och byggnämnden när det gäller miljö- och byggfrågor. Beredningen för skolfrågor ansvarar för myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Myndighetsutövning i överförmyndarfrågor utövas av länets gemensamma nämnd för dessa frågor. Myndighetsutövningen styrs i hög grad av lagstiftningen, men myndighetsnämnderna styr också med effektmål och riktlinjer. Uppföljning av ekonomi och verksamhet sker månadsvis av respektive ansvarig nämnd och beredning samt av kommunstyrelsen och verksamhetsutskottet. Uppföljning av effektmål och ekonomi görs även vid tertialbokslut med måluppföljning per 30 april, delårsrapport per 31 augusti och årsredovisning per 31 december. Utvärdering av utförd verksamhet görs både vad avser kostnad och kvalitet. Denna utvärdering ligger till grund för korrigeringar av nästa års verksamhet, i syfte att uppnå ständiga förbättringar. 8

9 Förvaltningsberättelse Heby kommun en översikt Samtlig information är hämtad ur Invånarantalet har sedan 2000 legat på relativt konstant nivå och i nivå med medeltalet för invånarantalet för gruppen pendlingskommuner. Åldersstrukturen för invånarna i Heby kommun är lik åldersstrukturen i grupperna pendlingskommuner och riket. I jämförelse med Uppsala län har Heby kommun något lägre andel invånare i åldrarna 0 64 år och något högre andel i de äldre åldersgrupperna. En åldrande befolkning kräver mer samhällsservice samtidigt som den genererar mindre skatteintäkter, vilket medför ökade kostnader och minskade intäkter. För att motverka detta krävs, sett ur enbart ett befolkningsperspektiv, inflyttning av fler människor i arbetsför ålder. 9

10 Medellivslängden för kvinnor är högre i Heby kommun än i de jämförda populationerna. Männens medellivslängd är högre än männens i pendlingskommuner och i riket. En slutsats som kan dras av detta är att om denna trend fortgår kommer trycket på tjänster för äldre, såsom åldringsvård, vara högre i Heby kommun än i de övriga jämförelsekommunerna. Att medellivslängden är högre för såväl män som kvinnor i Heby kommun jämfört med jämförelsekommunerna torde vara en signal om hög livskvalitet. Heby kommun har större andel förvärvsarbetande i åldrarna år än i riket och i pendlingskommuner. Åldersstrukturen är ungefär densamma i de jämförda populationerna. 10

11 Andel Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Heby Alla kommuner, ovägt medel Bor och arbetar i kommunen, (%) Heby Alla kommuner, ovägt medel Utpendlingsomfattning i kommunen, (%) Det är större andel kvinnor som bor och arbetar i kommunen än som pendlar ut från kommunen. För männen är andelarna ungefär lika stora. I jämförelse med riket är utpendlingsomfattningen större i Heby kommun för både kvinnor och män. Således är Heby mycket beroende av en fungerande infrastruktur vad gäller kommunikationer. 11

12 Andelen arbetslösa i Heby kommun har under 2000-talet fram till 2009 varit lägre än i riket, Uppsala län och pendlingskommuner. Härefter är den högre än i Uppsala län men lägre än i riket och i pendlingskommuner. Trenden för Heby med låg andel långtidsarbetslösa, är positiv, men långtidsarbetslöshet är ett samhällsproblem som kommunen tillsammans med andra samhällsaktörer aktivt måste fortsätta arbeta med. Andelen av befolkningen i åldrarna år i Heby kommun har ökat sedan 2013 medan den har minskat i de jämförda populationerna. Skattesatsen har under hela 2000-talet varit högre i Heby kommun än i jämförda kommunkonstellationer. Från och med 2012 överfördes ansvaret för kollektivtrafiken till landstinget. En skatteväxling skedde mellan kommunerna och landstinget utan att den kommunala skattesatsen i Heby kommun sänktes i motsvarande mån, vilket innebar en indirekt skattehöjning. Skattekraften har under hela 2000-talet varit lägre i Heby kommun än i jämförda kommunkonstellationer, men ökningen följder de övriga kurvorna. 12

13 Ekonomisk sammanfattning i korthet Årets resultat Årets resultat för Heby kommun uppgick till tkr ( tkr år 2013), vilket är tkr lägre än budgeterat resultat på tkr. I delårsrapporten per 31 augusti låg årsprognosen på tkr. Den avvikelsen i förhållande till bokslutsutfallet har endast förbättrats marginellt med 878 tkr. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans är att budgeten följs. En positiv uppgift är att invånartalet i Heby ökade med 39 invånare i jämförelse med föregående års uppgifter och uppgår nu till invånare. Dessa siffror avser helåret och inte den mätning vid 1 november som skatteintäkterna beräknades på. Trenden är ändå tydlig. Invånarantalet 2010 var och inflyttningen ökar. Detta ger bra signaler och påverkar ekonomin positivt med viss eftersläpning. Driftredovisningen från nämnder och beredningar Driftsredovisning (tkr) Budget 2014 Bokslut 2014 per nämnd och beredning Kommun Övriga Kommun Övriga anslag intäkter Kostnader anslag intäkter Kostnader Resultat Kommunstyrelsen (inkl KsVU) Miljö- och byggnämnden Sociala nämnden Berednigen för Äldre- och omsorgsfrågor Beredningen för Samhällsbyggnadsfrågor Beredningen för skolfrågor Beredningen för Kultur- och fritidsfrågor Valnämnden Finansförvaltningen Resultat Kommunstyrelsen och dess verksamhetsutskott redovisar ett underskott jämfört med budget 2014 med sammanlagt 938 tkr. De större avvikelserna inom kommunstyrelsen och verksamhetsutskottets resultat var 439 tkr i överskott inom räddningstjänsten, vilket beror på uteblivna hyreshöjningar när byggnationen av brandstationen försenats. Överförmyndarnämnden fick ett överskott med 859 tkr på grund av faktiskt lägre kostnader än budgeterat. Den gemensamma sociala verksamheten hade ett överskott med 349 tkr på grund av vakanta tjänster. Individ och familjeomsorgen uppvisade ett överskott på tkr, vilket främst berodde på att utökningen av öppenvårdsverksamheten för barn och unga kom igång sent på året. Inom verksamheten ordinärt boende startade den förebyggande verksamheten under sommaren och då uppstod ett överskott med 525 tkr. Däremot har särskilt boende ett underskott med 870 tkr främst beroende på ökade personalkostnader för brukare med särskilda behov. Verksamheten hälso- och sjukvård har ett underskott med tkr på grund av svårigheter med att rekrytera personal. Detta har medfört dyrare lösningar för inhyrd personal och timvikarier för att klara verksamheten. Det enskilt största underskottet står stöd till funktionshindrade för med tkr. Orsakerna är bland annat kvarstående personalkostnader under längre period än planerat i samband med en entreprenadupphandling, fler brukare med behov av olika insatser, prisökningar för köp av daglig verksamhet och boende. Central planering har ett överskott med 343 tkr på grund av ett lägre nyttjande av konsulttjänster under året. Kostproduktionen har ett överskott i jämförelse med budget på 823 tkr, vilket förklaras med att kostnader för extra timvikarier ej behövde användas, att det sålts fler portioner än planerat samt att ett 13

14 förskolekök hållits stängt. De kommungemensamma stödfunktionerna uppvisade ett överskott med 687 tkr, vilket förklaras av återhållsamhet och lägre kapitalkostnader för IT-enheten. Miljö- och byggnämnden redovisade ett överskott jämfört med budget med 484 tkr på grund av lägre kostnader för bygg- och miljöförvaltningen, högre intäkter från miljö- och hälsoskydd samt för bygglov. Sociala nämnden redovisade ett underskott på tkr jämfört med budget. Underskottet återfinns inom individ- och familjeomsorgen, där kostnader inom barn- och familjeområdet för institutionsplaceringar var höga jämfört med budget. Inom försörjningsstöd minskade antalet ärenden, vilket medförde överskott jämfört med budget. Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor redovisade ett underskott på totalt tkr jämfört med budget. De verksamheter, som redovisade större underskott är ordinärt boende med tkr, särskilt boende med 450 tkr, hälso- och sjukvård med tkr och stöd till funktionshindrade med tkr. Även färdtjänsten redovisade ett underskott i jämförelse mot budget med 620 tkr. Beredningen för skolfrågor redovisade ett underskott i jämförelse med budget med tkr. Gemensam verksamhet redovisade ett överskott på tkr beroende på att IT-investeringar påbörjades senare under verksamhetsåret än planerat samt att en post avsatt för extraordinära stödåtgärder budgeterats inom denna verksamhet. Förskola, familjedaghem och fritidshem ger ett underskott jämfört med budget med tkr, vilket främst förklaras av att antalet barn i förskola blev 23 fler än budgeterat. Skola och förskoleklass redovisade ett underskott med tkr och även det beror på volymförändringar. Även särskoleverksamheten uppvisade ett underskott i jämförelse med budget med tkr. Den största förklaringen till underskottet är volymförändringar när det gäller barn och elever. Beredningen för kultur- och fritidsfrågor redovisade ett överskott i förhållande till budget med 274 tkr. Överskottet beror på lägre arvodeskostnader och återbetalning av ett anslag för att prova på aktiviteter. Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor redovisade ett mindre underskott i förhållande till budget med 283 tkr. Det har varit högre kostnader för asfaltering och skötsel av grönytor men samtidigt lägre kostnader för arvoden och en intäkt relaterad till skogsavverkning, som balanserar upp underskottet. Finansförvaltningen redovisade ett överskott på tkr, vilket förklaras av lägre kostnad för semesterlöneskuldsförändring och högre interna intäkter än de faktiska kostnaderna för pensioner och POpålägg. Då investeringsnivån har ökat har även de interna ränteintäkterna ökat. Avsatta medel för hyreshöjningar har inte fullt ut tagits i anspråk. 14

15 Resultaträkning med kommentarer RESULTATRÄKNING (tkr) Tusen kronor Not KOMMUNEN Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER Skatt på årets resultat PERIODENS RESULTAT Resultatet på tkr vid årsbokslutet innebar ett resultatöverskott med 1,04 procent, vilket är 1,52 procent lägre än budgeterat överskott på 2,56 procent. Det lägre utfallet i jämförelse med budget innebär också att kommunen inte heller har möjlighet att öronmärka medel i en resultatutjämningsreserv, som sedan kan användas i balanskravsutredningen för att utjämna framtida konjunkturcykler med svagare skatteunderlag. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter % 4% 3% 1% Bidrag Taxor och avgifter 36% Hyror och arrenden 49% Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Försäljningsintäkter Övriga intäkter Diagram: Olika intäktsslags procentuella fördelning år

16 Av Heby kommuns resultaträkning 2014 framgår att verksamhetens intäkter minskade från tkr 2013 till tkr 2014, vilket motsvarar en minskning med 23,8 procent. En del av minskningen beror på förra årets återbetalning av Fora avtalsförsäkring. En annan del beror på att personlig assistans är utlagd på entreprenad, vilket minskar ersättningen från Försäkringskassan. Hur de övriga intäkterna fördelats procentuellt från bidrag till övriga intäkter framgår av diagrammet och även i not 1 i räkenskapsdelen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader % 13% 8% 5% 4% 20% 48% Löner och sociala avgifter Köp av huvudverksamhet Övriga kostnader Lokal- och markhyror Lämnade bidrag Pensionskostnader Övriga tjänster Diagram: Olika kostnadsslags procentuella fördelning år 2014 Verksamhetens kostnader uppgick 2014 till tkr. Personalkostnaden utgjorde 48 procent av bruttokostnaderna, vilket är en något lägre andel än 2013 (50,3 procent). Köpt verksamhet utgjorde 20 procent, lokalhyror motsvarade knappt 8 procent. Försörjningsstöd är en krympande kostnad och utgjorde 2014 knappt två procent. Resterande 13 procent bestod av övriga kostnader, vilka innehåller bland annat transporter, elförbrukning, livsmedel och förbrukningsinventarier. Vid jämförelse mellan åren (som framgår av not 2 i räkenskaperna) har löner och sociala avgifter minskat marginellt med cirka 3 procent och köp av huvudverksamhet minskat med cirka 11 procent. Däremot har övriga poster ökat med mellan 15 och 30 procent. Personalkostnaderna är och förblir den största enskilda kostnadsposten, vilket understryker vikten av god uppföljning av dem. 20 procent av kommunens kostnader utgörs av köpt verksamhet. För en kommun av Hebys storlek kan detta utgöra en risk, eftersom man i köpta verksamheter inte helt kan följa och påverka kostnadsutvecklingen på samma sätt som för inomkommunala verksamheter. Samtidigt ska Heby kommun inte utföra verksamheter där det kan finnas kvalitativa och kostnadsmässiga fördelar, som en större leverantör kan göra. Lokalkostnader utgjorde 2014 cirka 8 procent av Heby kommuns totala kostnader. Relationen mellan fastighetsbolaget och kommunen är viktig för båda parter. En pågående diskussion mellan parterna, är viktig för att utveckla värdet i fastighetsbolagets tillgångar samtidigt som det är viktigt att kommunens lokalkostnader är transparanta och påverkbara. 16

17 Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgick till 98,9 procent vilket innebär att den uppsatta inriktningen att Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling ej nås. Effektmålet att verksamhetens nettokostnader ska uppgå till maximala 98 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppfylls ej heller. Jämför man verksamhetens nettokostnader mellan 2013 och bokslutet och sedan rensar det från föregående års Foraintäkt, har nettokostnaden ökat med 7 procent. Samtidigt har skatteintäkter och statsbidrag ökat med endast 5,6 procent. En central fråga för Heby kommun är att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatter och statsbidrag. Arbetet med ekonomisk planering och uppföljning bör även framgent vara inriktat på att hitta verktyg för att följa upp de kostnader och intäkter som är påverkbara fullt ut. Den långsiktiga ekonomiska stabiliteten i Heby kommun, med minskande nettokostnadsmarginaler, är en tydlig signal om att kommunen har höga kostnader jämfört med dess intäkter Nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag Andel Diagram: Nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag bokslut Enligt den norm och praxis som etablerats bör kommuner ha ett resultatöverskott som motsvarar två procent av summan av skatter och statsbidrag. För Heby kommun motsvarar det knappt tolv miljoner kronors överskott per år. Ett ekonomiskt överskott kan användas för att 1. Återställa och värdesäkra eget kapital. 2. Bygga upp ett eget kapital som kan användas för att helt eller delvis finansiera investeringar. Enligt kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning för kommuner och landsting är ett antal kriterier uppställda som riktmärken för kommande tre års ekonomiska planering. Bland annat föreskrivs åtgärdsplaner med återställningstid av negativa resultat inom tre år. Inriktning Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. Effektmål Verksamhetens nettokostnader ska uppgå till maximalt 98 % av skatteintäkter och generella bidrag ,1% 98,9% 17

18 Intäkter Skatteintäkter är Heby kommuns huvudsakliga finansieringskälla och står för 62 procent av kommunens intäkter. Förändringen mellan 2013 och 2014 vad avser finansiering är liten mellan de tre intäktsslagen taxor och avgifter, skatter samt statsbidrag. Kommunal finansiering % 14% Taxor och avgifter Skatter Statsbidrag 62% Heby kommun erhöll tkr 2014 genom taxor och avgifter, skatter samt statsbidrag. Av dessa tre intäktsslag kan kommunens taxor och avgifter i någon mån påverkas av direkta beslut medan skatter och statsbidrag är en följd av indirekta och mindre påverkbara beslut på nationell nivå. Således är drygt 80 procent av intäkterna alltjämt mindre påverkbara. Finansiella poster De finansiella intäkterna 2014 understeg de finansiella kostnaderna. Finansnettot uppgick till -744 tkr. Jämfört med 2013 har finansnettot förbättrats med tkr. Likviditet Likviditeten minskade från tkr till tkr. Minskningen om tkr beror främst på att Heby kommun under året avsatt medel till Uppsala läns gemensamma pensionsstiftelse. Kassalikviditeten uppgår till 127 procent, vilket innebär att de likvida medlen är större än de kortfristiga skulderna. Soliditet Soliditeten beskriver ekonomisk styrka på lång sikt utifrån möjlighet att kunna finansiera skulder med tillgångar vid en långsiktig svår ekonomisk situation. Måttet anger också i vilken grad kommunen klarat att finansiera sina tillgångar med eget kapital. Ju högre soliditet desto större del av tillgångarna har finansierats med eget kapital. Omvärldsförändringar kan göra att en liten marginal snabbt kan minska eller försvinna. Även Heby kommuns långsiktiga betalningsförmåga (soliditeten) bör vara så stark att man kan finansiera hälften av investeringar med eget kapital. Heby kommun hade vid bokslutet 2013 en soliditet motsvarande 42,6 procent medan den var 41,4 procent Soliditeten har således minskat med 1,2 procentenheter. Skälet till minskningen handlar om att det egna kapitalet har haft en lägre procentuell utveckling i jämförelse med de totala tillgångarna. Det lägre utfallet på årets resultat som tillförs det egna kapitalet får då till följd att soliditeten sjunker och den finansiella styrkan försvagas något ur ett längre perspektiv. 18

19 Inriktning Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. Effektmål Soliditeten exkl pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska förbättras. Heby 2011 Riket ,7 49,8 Heby 2012 Riket ,3 49,4 Heby 2013 Riket ,6 50,4 Heby 2014 Riket ,4 49,6 Källa: Kolada Skuldsättningsgrad Definieras som skulder i förhållande till totala tillgångar. Heby kommuns skuldsättningsgrad var 2,5 gånger 2014 medan värdet minskat från 7,7 gånger Innebörden är att tillgångarna överstiger skulderna med knappt 2,5 gånger. Den långsiktiga betalningsförmågan utifrån nyckeltalet, påvisar en marginell ökning av skuldsättningsgraden i jämförelse med Pensionsförpliktelser Pensionsstiftelse I kommunens årsredovisning finns den så kallade ansvarförbindelsen redovisad. Heby kommuns skuld för pensioner intjänade före 1998 uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till tkr. Enligt den så kallade blandmodellen tas beloppet inte upp i balansräkningen, utan belastar resultatet det år det utbetalas. Enligt kommunallagen ska en kommun ange i vilka tillgångsslag som pensionsmedlen har placerats, vilken avkastning som uppnåtts och hur pensionsmedlen förvaltats. Kommunfullmäktige beslutade under november månad 2012, att Heby kommun ska medverka i Uppsala läns gemensamma pensionsstiftelse som en aktiv åtgärd för att avsätta medel till de ökande pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningarna för Heby kommer att eskalera under de kommande 20 åren och nå sin topp åren Under 2013 registrerades pensionsstiftelsen hos länsstyrelsen och har godkänts av finansinspektionen. Placeringsråd och administratör av kapitalet har upphandlats. Medel har avsatts under 2014 till ett belopp av tkr inklusive löneskatt. I och med att denna avsättning genomförts har den förväntade utgiftspuckeln för framtida pensionsutbetalningar kunnat tryggas. Den avsättning till pensionsstiftelsen som verkställts bedöms täcka de framtida behoven. Balanskravsutredning Avstämning mot balanskravsutredning enligt KL 8:5 och exkludering av resultatstörande poster för att se vilka poster som är påverkningsbara, men även vilka poster som är verksamhetsrelaterade. Årets resultat 2014 enligt resultaträkningen (SEK) Avgår realisationsvinster 0 Resultat enligt balanskravet Exkludering av extraordinära poster 0 19

20 Årets resultat (efter balanskravsutredning och exkludering av extraordinära poster) Investeringar och självfinansiering Heby kommun hyr sina verksamhetslokaler av framförallt Hebyfastigheter AB. Att kommunen inte själv äger sina verksamhetslokaler gör att redovisade investeringar är förhållandevis små. Redovisade nettoinvesteringar har skett inom VA-området och uppgår 2014 till 2,9 mnkr. Kommunen självfinansierade alla investeringar fullt ut utan externa lån. Överfört från 2013 Nya inv. beslut 2014 Total budget 2014 Bokslut 2014 överförs till 2015 Pol org Ändamål Kommentarer Teknisk plattform Omfattar kostnader för ny kommungemensam serverplattform. Projektet är avslutat, och den nya Ks plattformen är driftsatt. Trådlöst nätverk Investeringar för drift av nätverksfunktioner i den nya Ks kommgemensamma plattformen. Operativsystem Progravvara för drift av den nya Ks kommungemensamma plattformen. Ks Hårdvara Ej startat Ks Nätverkslogik o säkerhet Ej startat Ks Webbplattform Behöver ej tas i anspråk Ks Räddningstjänst Projektet avslutat, investering av HFAB ipads till förtroendevalda Pågår, Begäran om att investeringen skulle fortgå under 2015 skulle ha lämnats in. Ks Detta har inte skett. Oförutsett Ks Ks -Varav IP telefoni Projektet avslutat Ks -Varav Bibliotek i Östervåla 14 Projektet avslutat Ks -Varav Rivning av Harbo gamla skola 330 Projektet avslutat Reinvestering har skett för att ersätta utslitna sängar på vård- och Ks -Varav Sängar Särbo 201 omsorgsboenden. Ks - Varav IT-enheten - Möbler 197 Projektet avslutat Projektet avslutat. Mötesplatserna för seniorer har utrustats med matsalsmöbler, konferensmöbler och sittmöbler. Ks,- Varav mötesplatser ÄO 259 Ks Förstärkt inloggning Ej startat Ks Logghantering Ej Startat Ks Markköp SN/BFÄO Inventarier blå huset SN/BFÄO Investeringar datorer VOF 4 Utemiljö BfMS BfMS Exploatering bostadsområden Inventarier Blå huset avser kontorsmöbler i samband med utbyggnad av lokalerna. Projektet avslutat. Under anläggningsarbetena fanns det fundament i marken som gjorde schaktningen mer kostsam. Vidare har också lekplatsen på Härvsta i Heby tillgänglighetsanpassats för att klara av nya krav. 20

21 Pol org Ändamål G/C-väg Morgongåva-Heby Överfört från 2013 Nya inv. beslut 2014 Total budget 2014 Bokslut 2014 överförs till 2015 Kommentarer Kommunens kostnader för vägplanen har beräknats till 900 tkr, varav 200 tkr budgeterades för Hela summan kom sedan att faktureras under 2014 vilket inte framgick förrän efter att budget för 2014 tagits politiskt. BfMS BfMS Parkeringsplatser Heby/Harbo Projektet avslutat i Heby BfMS Trafikåtgärder Heby Ej startat. BfMS Nytt verksamhetsområde Hebron Varav genomförda delar Arbetet kommer att vara klart under våren BfMS BfMS -Varav Projektering 0 50 Projekteringen är klar. Utökat verksamhetsområde Arbetet blev billigare än förväntat. BfMS Huddunge Reservvattentäkter Arbetet har försenats på grund av BfMS svårigheter att få fram el till pumpen. Det ordnades till sist och arbetet fortgår. Reningsverk reinvestering utrustning Har inte genomförts då det mesta blev klart redan 2013, och vakanser gjort att det inte BfMS kunnat prioriteras under Driftövervakning Arbetet försenades i slutet av 2014 på grund av svårigheter att få åtkomst till installationerna. Detta innebär att projektet inte blir klart förrän under våren BfMS Reinvestering dricksvatten Har på grund av vakanser inte genomförts. BfMS BfMS Avvattning Tärnsjö/Heby Ej startat BfSK Möbler Projektet avslutat. BfSK IT-utrustning Förvaltningens IT-projekt om 6 miljoner kronor med uppbyggnad av bl.a. trådlöst i kommunen pågår fortfarande. Projektet planerades för att vara klart inom en tre års period. En senareläggning av de olika delprojekten har gjort att projektet kommer att pågå vid ingången av år Steg 5 som gällde Allmänna investeringar har pågått under höstterminen 2014 och beräknas vara klart under februari Till februari 2015 beräknas den totala investeringen uppgå till cirka 5,3 miljoner. De återstående 700 tkr som inte är utnyttjade gäller en ny skolplattform där det idag finns oklarheter hur arbetet skall fortskrida. BfSK -Varav IKT-projekt 5 BfSK -Varav Datorer IT-projekt BfSK -Varav trådlöst nätverk 40 BfSK -Varav tgrådlöst hårdvara 16 BfSK -Varav Allmänna inv. IT (steg 5) BfKF Energibesparande åtgärder Varav Badplatser 0 BfKF BfKF -Varav Elstolpar I samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet har nya bryggor inköpts, upprustning av omklädningsrum, toaletter, lekutrustning samt utkörning av ny sand. Tack vare samarbetet mellan enheterna blev kostnaden lägre än planerat. Summa

22 Heby kommunkoncern I kommunkoncernen ingår förutom kommunen, Hebyfastigheter AB dess dotterbolag Hebygårdar AB. Kommunen äger dessa båda till 100 procent, Kommunkoncernens resultat blev tkr, där engångsnedskrivningar inom Hebygårdar AB med tkr gjort att fastighetskoncernens resultat för 2014 hamnar på tkr. Fastighetskoncernens moderbolag, Hebyfastigheter AB, uppnådde i bokslutet för 2014 ett resultat om 2,048 tkr medan Hebygårdar AB gjorde ett resultat om 174 tkr. Bolaget har under året genomfört värdering av fastigheter där det funnits nedskrivningsbehov på nyproducerade fastigheter, som utifrån beräknat marknadsvärde och bokfört värde genererat negativa avvikelser. I två fall har nedskrivning skett. Det gällde tkr, som avser en fastighet på Kyrkbacken i Heby, och tkr i en fastighet på Torngatan i Östervåla. De i budgeten angivna soliditetskraven för respektive bolag har delvis uppfyllts i boksluten för 2014, där moderbolaget har en soliditet motsvarande 27,7 procent (ägarens krav i budget är ett långsiktigt mål om högre än 25 procents soliditet). För dotterbolaget uppnåddes inte ägarens 20-procentsmål, då soliditeten uppgick till 18,9 procent i bokslutet för År 2013 År 2014 Fastighetskoncernen Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet fastighetskoncernen 13,9% 14,2% Hebyfastigheter AB Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet HFAB 26,4% 27,7% Hebygårdar AB Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet HGAB 19,8% 18,9% Kommunkoncernen Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet kommunkoncernen 18,7% 19,3% Heby Kommun Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet Heby kommun 42,6% 41,4% 22

23 Koncerninterna transaktioner Enhet Kommunen Hebyfastigheter AB Hebygårdar AB Ägd andel 100% 100% Försäljning Intäkt Kostnad Finansiella poster Intäkt 734 Kostnad Långa skulder Tillgång Skuld Korta skulder Tillgång Skuld Borgen Givare Mottagare Tabellen visar de finansiella flödena mellan kommunen och de båda bolagen samt mellan bolagen. 23

24 Uppföljning av inriktningar Hur bra har vi närmat oss inriktningar/inriktningarna? Läshänvisning till tabellen: För att närma sig inriktningarna har nämnderna, beredningarna och kommunstyrelsen beslutat om effektmål. Dessa är olika många till antalet för olika inriktningar. I matrisen nedan redovisas en sammanfattande bedömning av hur man närmat sig inriktningarna. Efter varje inriktning anges inom parentes hur många effektmål som är beslutade för att nämnderna, beredningarna och styrelsen ska närma sig respektive inriktning. De olika färgerna betyder: Grönt samtliga effektmål kopplade till inriktningen är uppnådda. Gult effektmålen kopplade till inriktningarna är uppnådda delvis, antingen alla eller största delen, aktiviteter för att uppnå effektmålen vid mätperiodens slut är påbörjade. Rött effektmålen kopplade till inriktningen är inte uppnådda eller aktiviteter för att uppnå dem vid mätperiodens slut är inte påbörjade. Kommunfullmäktiges inriktningar med uppföljning Inriktning 30 april Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. (8) 31 aug 31 dec Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. (13) Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. (4) Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. (9) Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. (5) Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. (7) Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. (3) Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. (3) Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. (6) Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. (2) 24

25 Heby kommun ska skapa förutsättningar för en positiv utveckling av företagsklimatet. (1) Inriktningar för beredningen för äldre- och omsorgsfrågor ska ligga i linje med intentionerna i Äldreplanen och Plan för arbete med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.(0) Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. För att närma sig inriktningen är åtta effektmål satta. Två är beslutade av vardera kommunstyrelsen, beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor och sociala nämnden samt ett av beredningen för äldre- och omsorgsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på barns och äldres trygghet, att alla ska ha ett boende samt att gator och vägar ska upplevas trygga och säkra. För att öka barnens trygghet utförs arbete enligt handlingsplanen mot barnfattigdom mellan kommunen och andra samhällsaktörer. Handlingsplanen följs upp av Trygghetsrådet. Inom verksamheten försörjningsstöd prioriteras barnfamiljer, som är beviljade stöd under längre tid och andelen barnfamiljer med genomförandeplaner har ökat. Vidare pågår samarbetet mellan olika delar inom förvaltningen för förbättringar för föräldrar och barn. Patientsäkerheten för äldre personer som bor i särskilda boenden följs upp genom registrering av dels antalet riskbedömningar och dels antalet åtgärder. För alla boende har gjorts riskbedömning och åtgärder har registrerats för nästan 80 % av de boende. Även registreringen inom hemsjukvården ligger på en hög nivå. För att möjliggöra boende för alla har antalet träningslägenheter ökat under året. Målet, att de som bor i träningslägenhet inom något år ska få annan lägenhet, har börjat få effekt i och med planerade utflyttningar. Samarbetsmöten mellan förvaltningen och Hebygårdar har hållits. För att öka tryggheten i samhället tillförs trygghetsaspekter i detaljplanearbetet och ett kontinuerligt samarbete sker med Polisen. Aktiviteter har också utförts för att medborgarna ska vara nöjda med gator och vägar, bland annat har asfaltering gjorts under hösten. Arbetet med ny g/c-väg mellan Heby och Morgongåva har påbörjats. Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. För att närma sig inriktningen är tretton effektmål satta. Fyra är beslutade av vardera kommunstyrelsen och sociala nämnden samt fyra av beredningen för äldre- och omsorgsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på information, inflytande och bemötande, ökad sysselsättning för ungdomar och nyanlända samt ökning av förebyggande och tidiga insatser för barn och unga och inom missbruksvården. Heby kommun har under året fått en ny hemsida och arbetet med att uppdatera informationen sker kontinuerligt. I syfte att förbättra informationen till medborgare och brukare publiceras information på hemsidan enligt av SKL framtagen publikation samt för de särskilda boendena har en informationsbroschyr tagits fram. 25

26 I syfte att förbättra ungdomars möjlighet att framföra synpunkter till politikerna har två ungdomsdialoger genomförts. För nyanlända erbjuds parallellt med SFI-undervisningen, möjlighet till validering av tidigare utbildning och språkstödsutbildning för att snabbare komma in i det svenska utbildningssystemet. Totalt 44 personer inom Heby kommun omfattas idag av etableringsreformen. Ett fåtal av dessa har fått arbete under året. I syfte att minska arbetslösheten i åldersgruppen år sker samarbete mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Inom vård- och omsorgsområdet förbättras de anställdas utbildning, särkilt om bemötandet, och handledning ges. Inom äldreomsorgen har en undersökning av hur anhöriga upplever personalens bemötande gjorts, med mycket positiv återkoppling. Brukarnas inflytande stärks dels genom samtal om genomförandeplaner, dels genom brukarråd inom funktionshinderområdet. För att kunna erbjuda större valfrihet inom daglig verksamhet utvecklas utbudet och utredning om ett eventuellt införande av LOV har pågått under hösten och färdigställs under början av Förebyggande insatser har utökats inom missbruksvården och ett långsiktigt arbete har påbörjats med att motivera familjer med behov av insatser. Under året har utbildningar av behandlare och personalförstärkning till mottagningsfunktionen gjorts. Barnen involveras mer systematiskt än tidigare och nya utredningsmetoder har införts. För att mäta barns delaktighet i utredningsdelarna används barnenkät systematiskt. Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. För att närma sig inriktningen är fyra effektmål satta. Två är beslutade av kommunstyrelsen och två av beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor. Effektmålen fokuserar på god ekonomisk hushållning, underhåll av gatunätet och begränsning av miljöpåverkan. Kommunens soliditet har sjunkit från 42,6 % till 41,4 % vilket innebär att det egna kapitalet har haft en lägre procentuell utveckling i jämförelse med de totala tillgångarna. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 98,9 % och överstiger därmed det satta målet på 98 %. Jämfört med 2013 har nettokostnaderna ökat med 7 % (exklusive Fora-återbetalningen) under året. I syfte att hålla verksamhetens nettokostnad på målnivån har arbete efter Lean-filosofin påbörjats inom några enheter inom central förvaltning. Arbetet med att driva ut slöseri ur arbetsprocesserna sker kontinuerligt. Förbättringar av kvaliteten på gatunätet har gjorts under året i form av asfaltering. Miljöpåverkan av de kommunala transporterna kan förbättras. Bland annat planeras en elbil att leasas under Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. För att närma sig inriktningen är nio effektmål satta. Sju av dem är beslutade av kommunstyrelsen, ett av beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor och ett av beredningen för kultur- och fritidsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på gott företagsklimat och ökat nyföretagande, ökad turism och ökat företagande inom hästnäringen, lägre sjukfrånvaro och högre engagemang bland personalen, ökat öppethållande på biblioteken, att kollektivtrafikresandet ska öka och att medborgarna ska vara nöjda med parker och grönområden. 26

1 (92) Datum 5 april 2016. Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet. Årsredovisning 2015

1 (92) Datum 5 april 2016. Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet. Årsredovisning 2015 1 (92) Datum 5 april 2016 Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Årsredovisning 2015 Antagen av Kf 55, 26 april 2016 2 (92) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOMMUNSTYRELSENS

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 R EVISIONSRAPPORT 2008 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007 Jönköpings kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Helena Patrikson

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling. God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun 18 september 2008 Eva Gustafsson Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga och metod...2

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Bokslut 2014. Överförmyndarnämnden

Bokslut 2014. Överförmyndarnämnden Sidan 1 av 8 Nämndbehandlas 2015-02-16 Bokslut 2014 Överförmyndarnämnden KF-budget Nettokostnad Nettokostnad Förändring Resultat Resultat Belopp i miljoner kronor nettokostnad bokslut bokslut f.å. % bokslut

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

2015-11-23. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om effektmål 2016 för de egna verksamheterna enligt bilaga.

2015-11-23. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om effektmål 2016 för de egna verksamheterna enligt bilaga. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-11-23 Kommunstyrelsen Percy Carlsbrand Ekonomichef Telefon 08 555 010 10 percy.carlsbrand@nykvarn.se KS/2015:175 Effektmål 2016 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS 2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Delårsrapport Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning:

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014 Upprättad 2010-05-28 Reviderad 2011-12-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Inledning 3 Kommunfullmäktiges mål för socialnämnden 3 Organisation 4 Socialnämndens

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world Revisjonsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2015 Lunds kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Building a better Biniding a better Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112014...2

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Kommunkontoret, Heby torsdag 21 augusti 2014 kl 16:00. Helena Henriksson 137-150 ANSLAG/BEVIS

Kommunkontoret, Heby torsdag 21 augusti 2014 kl 16:00. Helena Henriksson 137-150 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (20) Plats och tid Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Heby kl 10:00-11:50 Beslutande Marie Wilén (C), ordförande David Olsson (M) Emilie Jansson (S) Anders Pettersson (S)

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Målet är delvis uppnått

Målet är delvis uppnått Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar

Läs mer

BOO ENERGI FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG 556492-3901. Årsredovisning för 2012

BOO ENERGI FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG 556492-3901. Årsredovisning för 2012 BOO ENERGI FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG 556492-3901 Årsredovisning för 2012 INNEHÅLL: VD har ordet 2 Förvaltningsberättelse 3 Styrelse, ledning och revisorer 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Kassaflödesanalys

Läs mer

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Åsa Bejvall Cecilia Fehling Granskning av delårsrapport 2013 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Uppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4

Uppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4 1 Sammandrag beräknad avvikelse Driftbudget Uppföljning Maj Bilaga KS /58/4 Prognosutveckling per månad, Beräknad Årsbudgetavvikelse Nämnd Feb Mars April Maj Aug Sept Okt Nov Årsbudget Prognos Avvikelse

Läs mer

RK 200610-100 Revisionskontoret 2007-03-21 1 (5) Sammanfattning

RK 200610-100 Revisionskontoret 2007-03-21 1 (5) Sammanfattning RK 200610-100 Revisionskontoret 2007-03-21 1 (5) Sammanfattning Revisionen av Landstingsstyrelsens verksamhet under år 2006 har utgått från av de förtroendevalda revisorerna fastställd revisionsplan och

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Ägardirektiv AB Sjöbohem

Ägardirektiv AB Sjöbohem Datum Vår referens 1(6) Ägardirektiv AB hem Detta ägardirektiv avser AB hem, (556650-0665), (nedan kallat bolaget) och gäller tillsammans med kommuns företagspolicy. Ägardirektivet har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Kommunstyrelsens kontor 2013-09-17 Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014 KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 212 214 VILHELMINA KOMMUN Miljö och byggnadsnämnden, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 94-14 e-post: miljobyggnadsnamnd@vilhelmina.se

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Peter Melinder Förvaltningschef: Ingela Lundqvist Vårt uppdrag Vi arbetar med Miljö- och hälsoskydd Naturvård Fysisk planering, bygglov och kartor Gator,

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Revisionsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund avseende verksamhetsåret 2014 - Prövning av ansvarsfrihet

Revisionsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund avseende verksamhetsåret 2014 - Prövning av ansvarsfrihet 2015-04-09 KS-2015/634.912 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Revisionsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund avseende verksamhetsåret 2014 -

Läs mer

Årsredovisning. Inspiration Gotland AB

Årsredovisning. Inspiration Gotland AB Årsredovisning för Inspiration Gotland AB 556306-3733 Räkenskapsåret 2014 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Inspiration Gotland AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014.

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

ÄGARDIREKTIV ÅR 2015 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-12-15, 47

ÄGARDIREKTIV ÅR 2015 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-12-15, 47 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) ÄGARDIREKTIV ÅR 2015 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-12-15, 47 1. Föremål för verksamheten Västervik Miljö & Energi AB

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR AB TIMRÅBO Organisationsnummer 556109-9572

ÄGARDIREKTIV FÖR AB TIMRÅBO Organisationsnummer 556109-9572 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr R 15 a 1 (6) ÄGARDIREKTIV FÖR AB TIMRÅBO Organisationsnummer 556109-9572 Fastställda av kommunfullmäktige 2011-06-13, 70 Reviderad av kommunfullmäktige 2015-06-15, 88 1. Bolaget

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna

Läs mer

Tid och plats: Tisdag 2013-02-12, kl 13:00 Garvaren, Förvaltningshuset Eksjö. Ärenden 1 Ledningsutskottets protokoll 2013-01-15

Tid och plats: Tisdag 2013-02-12, kl 13:00 Garvaren, Förvaltningshuset Eksjö. Ärenden 1 Ledningsutskottets protokoll 2013-01-15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2013-02-04 Sammanträde med: Ledningsutskottet Tid och plats: Tisdag 2013-02-12, kl 13:00 Garvaren, Förvaltningshuset Eksjö Ärenden 1 Ledningsutskottets protokoll 2013-01-15 Verksamhet-

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Socialnämnden Budget 216 217 med plan för 218 219 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 216 217 Den stadiga befolkningsökningen i kommunen medför en ökning av antalet personer som är i behov av

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer