1 (92) Datum 5 april Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet. Årsredovisning 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 (92) Datum 5 april 2016. Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet. Årsredovisning 2015"

Transkript

1 1 (92) Datum 5 april 2016 Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Årsredovisning 2015 Antagen av Kf 55, 26 april 2016

2 2 (92) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 KOMMUNCHEFEN HAR ORDET... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 5 KOMMUNENS ORGANISATION OCH STYRNING... 5 EKONOMISK SAMMANFATTNING I KORTHET... 8 PERSONALREDOVISNING... 8 MÅLUPPFYLLELSE ALTERNATIVA DRIFTSFORMER KVALITET DEMOKRATI OCH INFLYTANDE VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN HEBYFASTIGHETER AB, BOLAGSREDOVISNING HEBYGÅRDAR AB EKONOMISK REDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER DRIFTREDOVISNING FINANSFÖRVALTNINGEN RESULTATRÄKNING (KOMMUNEN) INVESTERINGSREDOVISNING RESULTATRÄKNING (KONCERNEN) BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER NYCKELTAL REVISIONSBERÄTTELSE... 91

3 3 (92) Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2015 vilket år! Befolkningen har ökat med över 100 personer, och vi är nu Kommunen har sålt tomter till bostäder, fastställt sex detaljplaner och beslutat om bostadsförsörjningsplan. Denna utveckling är mycket positiv och beror på kommunens geografiska läge, bra kommunikationer, spännande E-handelsföretag och bostadsbyggande av duktiga företagare i hela kommunen. Apotea utvaldes till Årets företag i kommunen, i Uppsala län och i hela Sverige. Helt fantastiskt! Jag vill understryka hur viktigt det är att små och medelstora företag utvecklas och växer. Det är där de nya jobben skapas och företagen är en förutsättning för tillväxt och välfärd i Heby kommun. Vi arbetar intensivt för att företagsklimatet ska bli ännu bättre. Resultatet för kommunens myndighetsutövning i den nationella servicemätningen Insikt har ökat kraftigt från 2011 års låga värde 54 till 2015 års höga värde 73. Inom miljö- och energiområdet fortsätter arbetet med att öka andelen förnybar energi genom att solelanläggningar monteras på såväl privata tak som offentliga såsom Heby skolas och avloppsreningsverket i Östervåla. Vi blev årets förbättrare inom friluftsliv och är nu en vass frilufts- och fiskekommun! Sedan Upptågstrafiken startade mellan Uppsala och Sala har antalet resor ökat kraftigt, och under 2015 fick vi ytterligare turer. Pendlarparkeringen vid stationen i Morgongåva håller på att byggas ut. Byggnationen av riksväg 56 mellan Heby och Tärnsjö pågår. Under 2015 har bostäder reserverats för personer som är + 75 år i nära anslutning till mötesplatserna för seniorer vid Tallgården i Östervåla, Liljebacken i Tärnsjö och på Torget i Heby. Ökad bemanning har skett vid en del avdelningar på vård- och omsorgsboendena. I skolorna har det gjorts en stor satsning på informationsteknik till lärare och elever. För kommunen som helhet hamnade slutbetygen i årskurs 9 på samma höga nivå som året innan. Andelen elever i årskurs 6 som nådde minst godkänt betyg (E) i samtliga ämnen ökade från 82,6% till 86,8%. Skolan står dock inför stora utmaningar. Det gäller inte minst de stora skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat och att fler än 10% av avgångseleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Utvecklingsarbetet fortsätter därför med ökad kraft för att skolans kvalitet och elevernas resultat ska förbättras ytterligare. En handlingsplan ska också tas fram för så kallad Giftfri förskola och det innebär bland annat att leksaker och inredning som innehåller ohälsosamma kemikalier ska fasas ut. Heby kommun ska vara en plats som välkomnar nya invånare från andra länder. I den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget tog Heby kommun emot ungefär 100 människor. Många goda insatser görs av kommunen, och engagerade människor i förenings- och näringsliv. Integrationen behöver bli ännu bättre och alla medborgare behövs i det arbetet. Kommunens ekonomiska resultat 2015 blev plus 10 miljoner och det är den nivå som budgeterats. Det är dock så att mångåriga ekonomiska problem och ökande behov inom vård och omsorg alltjämt utmanar långsiktig planering både verksamhetsmässigt och finansiellt. En total ekonomisk översyn har gjorts av den verksamhet kommunen bedriver och ska användas i det fortsatta arbetet för en mer hållbar kommun ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Kvalitetsarbetet fortsätter i Bästa Heby. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till er alla för era engagerade och outtröttliga arbetsinsatser för att göra Heby kommun ännu bättre. Nu råder tillväxt och framtidstro! Marie Wilén (C) Kommunstyrelsens ordförande

4 4 (92) Kommunchefen har ordet 2015 var året för nya trender. Kommunen ökade mer i medborgarantal än på mycket länge och ökningen berodde framförallt på inflyttning. Att Heby kommun ska vara en attraktiv kommun att leva i är en ständig strävan, och det är väldigt roligt att alltfler hela tiden upptäcker att kommunen har mycket att erbjuda i form av fantastiska miljöer, en god omsorg, ett rikt föreningsliv och levande samhällen. Ett tecken på att kommunen har mycket att erbjuda är att vi vid Friluftsgalan tilldelades Årets komet, ett pris för att kommunen, med små medel, lyckats utvecklat sitt friluftsliv mest under Inflyttningen märktes i att försäljningen av kommunal mark ökade under 2015, så pass mycket att kommunala tomter i en del orter var på väg att ta slut. Detta ledde till att de första exploateringarna av nya villaområden på mer än tio år inleddes. När det var dags att sätta spaden i backen var redan de flesta tomterna bokade av köpare. Den ökade mängden flyktingar som anlände till kommunen under senhösten och vintern var också det en ny upplevelse för de flesta av oss. Jag är imponerad över hur våra medarbetare agerade under denna period, och hur man fortfarande arbetar med de flyktingar som nu bor i kommunen. Näringsliv och föreningsliv har en nyckelroll om vi ska lyckas med att vara ett inkluderande samhälle och dessa aktörer ställer upp på ett mycket fint sätt för de som kommer till vår kommun vilket jag gläds över. Att det finns ett välmående och starkt näringsliv i en kommun är en förutsättning för framgång. Förvaltningen har under många år arbetat för att förbättra servicen mot företagen i syfte att förenkla myndighetskontakterna, och har fått värdefullt stöd av det lokala näringslivet i detta arbete. Under hösten kom resultatet av näringslivsrakningen Insikt som mäter hur nöjda näringslivet är med den kommunala servicen, framförallt inom miljö och byggärenden samt brandtillsyn. Heby kommun klättrade rejält i denna mätning för andra gången i rad, vilket jag är otroligt stolt över. Vi är på rätt väg! Slutligen vill jag tacka för de fina insatser från er alla som under året bidragit till förflytta Heby kommun ytterligare en bit närmare visionen Heby kommun - en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet! Emma Burstedt Kommunchef

5 5 (92) Förvaltningsberättelse Kommunens organisation och styrning Kommunfullmäktige I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret för den kommunala verksamheten och styr kommunstyrelsen, kommunens nämnder och bolag. Kommunfullmäktige fördelar anslagen till kommunstyrelsen och nämnderna. Demokratiberedningen Inom kommunfullmäktige ska det finnas en demokratiberedning. Beredningens uppdrag är att ansvara för fullmäktiges medborgarkontakter och att utforma goda former för medborgardialog, att ge stöd till styrelsen och nämnderna i medborgarkontakten samt att bevaka långsiktiga, övergripande frågor. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för att organisationen agerar inom ramen för uppdraget. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns en fungerande planeringsprocess. Kommunstyrelsen har den ledande och samordnande rollen och har tolkningsföreträde om olika delar i organisationen inte är överens om tolkningar och tillämpningar av regelverk eller överenskommelser

6 6 (92) inom kommunen. Kommunstyrelsen följer upp kommunens hela verksamhet likväl som den egna. Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna arbetet mellan styrelsen och nämnderna vad gäller förslag till inriktningar och effektmål. Kommunstyrelsen lämnar även förslag till inriktningar och fastställer egna effektmål. Styrelsen ansvarar för drift och uppföljning av verksamhet i enlighet med av fullmäktige fastställt reglemente. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för den egna förvaltningen, förvaltningscheferna och kommunchefen. Nämnderna Nämnderna ansvarar för beredning av ärenden, beslutsfattande inom och drift av verksamheten inom de ansvarsområden som de blivit tilldelade av fullmäktige enligt reglementena. De ansvarar också för uppföljningen inom respektive ansvarsområde. Nämnderna ansvarar även för finansiering av verksamheter som utförs i enskild drift. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Nämnderna är anställningsmyndighet för sin personal, utom förvaltningscheferna, som anställs av kommunstyrelsen. Nämnderna lämnar förslag till inriktningar till fullmäktige och fastställer effektmål utifrån de av fullmäktige fastställda inriktningar. Styrdokument Lagstiftningen styr en stor del av den kommunala verksamheten. Som ett komplement till lagstiftningen beslutar kommunen om egna styrdokument. Av nedanstående tabeller framgår vilka typer av styrdokument som finns i Heby kommun. Samtliga styrdokument finns tillgängliga i Heby kommuns författningssamling och på kommunens hemsida Styrning av ansvarsfördelning Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Instruktioner och reglementen för politiska organ Tills vidare Kommunfullmäktige Delegationsordningar Tills vidare Ansvarig nämnd/styrelse Styrning av verksamhetsinnehåll och ekonomi Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Vision Mycket Kommunfullmäktige långsiktig Inriktningar 5-10 år Kommunfullmäktige Policyer 5-10 år Kommunfullmäktige Planer 5-10 år Kommunfullmäktige Effektmål 1-4 år Ansvarig nämnd/styrelse Riktlinjer Ekonomisk planering (ingår i budget och plan) Efter behov/tills Ansvarig nämnd/styrelse vidare 1-3 år Kommunfullmäktige Mål- och resultatstyrning I Heby kommun tillämpas mål- och resultatstyrning. Det innebär att mål anges för en verksamhet och att information om resultatet tas fram systematiskt. Resultatet

7 7 (92) analyseras och bedöms mot uppställda mål. Grundtanken är att den politiska nivån anger vad som ska åstadkommas och förvaltningen beslutar hur verksamheten ska genomföras för att nå uppsatta mål. Styrmodellen bygger på ett delegerat ansvar till dem som ska genomföra uppdraget och på att regelbunden återkoppling och analys av resultatet görs. Styrkedjan All styrning och ledning utgår från kommunens vision: Heby kommun en växande landsbygdskommun, med närhet, trygghet och livskvalitet Utifrån visionen lämnar nämnderna och kommunstyrelsen förslag till inriktningar. Inriktningarna är av långsiktig karaktär och pekar ut de verksamhetsområden som ska prioriteras under tidsperioden. De har ett brukar- och/eller medborgarfokus. Inriktningarna är en del av budget 2015 och plan och antas av fullmäktige. Kommunfullmäktige styr också med policyer, planer och ekonomiska anslag. Policyer och planer är av långsiktig karaktär och har bäring på visionen. Utifrån fullmäktiges styrdokument ska nämnderna och kommunstyrelsen formulera och anta effektmål. Effektmålen är mätbara och har ett brukar- och/eller medborgarfokus och beskriver den effekt som ska uppnås för att tillgodose brukarnas och/eller medborgarnas behov. Med utvalda kvalitets- och kostnadsmått som grund formuleras effektmålen. På det sättet bestäms nivån på den kvalitet som ska uppnås och en jämförelse med kostnader kan göras. Genom att använda mått som också används av andra kommuner i riket ges en möjlighet till jämförelse. Effektmålen har också en koppling till de resurser som fullmäktige ställer till förfogande för nämnderna och kommunstyrelsen. Effektmålen styr såväl den kommunalt drivna verksamheten som den externt drivna. Kommunstyrelsen och nämnderna styr även med riktlinjer. Uppföljning av ekonomi och verksamhet sker i enlighet med kommunstyrelsens riktlinjer för styr- och uppföljningsprocessen. Utvärdering av utförd verksamhet görs både vad avser kostnad och kvalitet. Denna utvärdering ligger till grund för korrigeringar av nästa års verksamhet, i syfte att uppnå ständiga förbättringar.

8 8 (92) Ekonomisk sammanfattning i korthet Årets resultat 2015 års resultat för Heby kommun uppgick till tkr (7 362 tkr), vilket är -688 tkr lägre än det budgeterade resultatet på tkr. I delårsrapporten per 31 augusti låg årsprognosen på tkr och den avvikelsen, i förhållande till bokslutsutfallet, har förbättrats med tkr. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans är att vi klarar följsamhet mot budgeten. En positiv uppgift är att invånarantalet i Heby ökade med 104 invånare i jämförelse med föregående år till invånare Dessa siffror avser helåret och inte den mätning 1 november som skatteintäkterna beräknas på. Trenden är ändå tydlig var invånarantalet och att inflyttningen ökar kontinuerligt, ger bra signaler och påverkar ekonomin positivt med viss eftersläpning. Driftredovisningen från nämnder och beredningar Driftredovisning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse Helår Kommunstyrelse Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljönämnden Valnämnden Summa verksamheterna Finansförvaltningen Summa driftsnetto Kommunstyrelsen redovisade ett underskott jämfört med budget 2015 med sammanlagt tkr. Den politiska verksamheten hade sammantaget ett underskott som bestod av högre IT- och arvodeskostnader. Avsatta medel för planer och tillväxtfrämjande åtgärder användes dock inte under året. En ytterligare post var att räddningstjänsten medförde högre kostnader än budgeterat. Den största bidragande orsaken till underskottet står IT-enheten för. Den har haft lägre intäkter och avsevärt högre kostnader än budgeterat. Den del av samhällsbyggnadsförvaltningen som fanns under kommunstyrelsen fick ökade kostnader i samband med ett blixtnedslag och den utgiften kunde inte täckas av försäkringar. Vård- och omsorgsnämnden redovisade ett underskott på tkr jämfört med budget. Den gemensamma verksamheten redovisade ett överskott. Det beror på vakanser som senarelades, eller inte tillsattes, och allmän återhållsamhet inom verksamheten. De större underskotten uppstod inom ordinärt boende samt vård- och omsorgsboende och även inom IFO-verksamheten, då ett antal kostsamma placeringar genomförts under året.

9 9 (92) Utbildningsnämnden redovisade ett överskott med 179 tkr. Inom utbildningsnämnden tar underskott och överskott ut varandra. Nämndens områden med underskott är till stor del elevhälsa och grundsärskola samt de mindre skolenheterna i Vittinge och Morgongåva. Utgifterna för interkommunala ersättningar var lägre och detta vägde upp de ökade kostnaderna inom andra områden. Kultur- och fritidsnämnden redovisade ett överskott, i förhållande till budget, med 910 tkr. Fritidsenheten hade lägre intäkter men också lägre kostnader. Detta tog i stort sett ut varandra. Däremot hade kulturverksamheten betydligt högre intäkter och lägre verksamhetskostnader. Detta bidrog till nämndens överskott. Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott, i förhållande till budget, med tkr. Områdena park och allmänna platser, naturvård och klimat samt Östa tillsammans med kostenheten står för överskottet och gata och trafik underskottet. Under samhällsbyggnadsnämnden återfinns kommunens VA-verksamhet som särredovisas då den inte bedrivs i bolagsform. VA-verksamheten tillförde 419 tkr till Resultat- och utjämningsfonden (RUF) och gjorde i och med detta ett nollresultat. Bygg- och miljönämnden redovisar ett underskott, jämfört med budget, med -138 tkr. Det handlade i huvudsak om högre kostnader för bostadsanpassning. Detta kompenserades av högre intäkter från verksamheten bygg- och miljö samt hälsoskydd. Finansförvaltningen redovisade ett överskott med tkr i förhållande till budget. vilket förklarades av lägre kostnad för pensioner och semesterlöneskuldsförändring och högre interna intäkter än de faktiska kostnaderna för PO-pålägg. Den största enskilda posten i överskottet vara återbetalningen av Foramedel. Under året utökades medlemsinsatsen till Kommuninvest, vilket var en obudgeterad utgift, men i linje med den förändring som skett inom Kommuninvest.

10 10 (92) Resultaträkning med kommentarer Utfall 2015 Avvikelse Helår Resultaträkning Bokslut 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnade Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord poster Extraord intäkter Extraord kostnader Resultat efter extraord poster Resultatet med tkr vid årsbokslutet innebar ett resultatöverskott med 1,37 procent, vilket var marginellt lägre än det budgeterade överskottet 1,45 procent. Det lägre utfallet i jämförelse med budget, innebar också att kommunen inte hade möjlighet att öronmärka medel i en resultatutjämningsreserv, som senare skulle kunna användas i balanskravsutredningen. Detta för att kunna utjämna framtida konjunkturcykler med svagare skatteunderlag. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter % 2% 2% Bidrag 7% Taxor och avgifter 4% Återbetalning från FORA 45% Hyror och arrenden 37% Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Försäljningsintäkter Övriga intäkter Diagram: Olika intäktsslags procentuella fördelning år 2015 Av Heby kommuns resultaträkning 2015 framgår att verksamhetens intäkter ökade från tkr 2014 till tkr Detta motsvarade en ökning med 10,1 procent. En del av ökningen beror på återbetalning av Fora avtalsförsäkring. Hur de

11 11 (92) övriga intäkterna fördelats procentuellt utifrån bidrag ner till övriga intäkter, framgår av diagrammet och även i not 1 i räkenskapsdelen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader % 3% 5% 8% 10% 20% 50% Löner och sociala avgifter Köp av huvudverksamhet Övriga kostnader Lokal- och markhyror Lämnade bidrag Pensionskostnader Övriga tjänster Diagram: Olika kostnadsslags procentuella fördelning år 2015 Verksamhetens kostnader uppgick 2015 till tkr. Personalkostnaden utgjorde 50 procent av kostnaderna, vilket var en något högre andel än 2014 (48 procent). Köpt verksamhet utgjorde 20 procent, lokalhyror motsvarade knappt åtta procent. Resterande tolv procent utgjordes av övriga kostnader, bl.a. annat transporter, elförbrukning, livsmedel och förbrukningsinventarier. Personalkostnader var och förblir den största enskilda kostnadsposten, vilket understryker vikten av god uppföljning av dessa kostnader. 20 procent av kommunens kostnader utgjordes av köpt verksamhet. För en kommun av Hebys storlek kan detta utgöra en risk eftersom man i köpta verksamheter inte helt kan följa och påverka kostnadsutvecklingen på samma sätt som för inomkommunala verksamheter. Samtidigt ska Heby kommun inte utföra verksamheter, där det kan finnas kvalitativa och kostnadsmässiga fördelar att samverka med andra såsom sker för gymnasieskola, räddningstjänst med flera. Lokalkostnaderna utgjorde år 2015 cirka åtta procent av Heby kommuns totala kostnader. Relationen mellan fastighetsbolaget och kommunen är viktig för båda parter. En pågående diskussion mellan kommun och fastighetsbolag är viktig för att utveckla värdet i fastighetsbolagets tillgångar, samtidigt som det är viktigt att kommunens lokalkostnader är transparenta och påverkbara. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgick till 98,7 procent i förhållande till skatter och statsbidrag. Ökningen 2014 jämfört med bokslutet 2015, rensad från Foraintäkt, visade en ökad nettokostnad med 3,9 procent samtidigt som skatteintäkter och statsbidrag ökade med 5,8 procent. En central fråga för Heby kommun är att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatter och statsbidrag. Arbetet med ekonomisk planering och uppföljning bör fortsatt inriktas på att följa de kostnader som är påverkbara fullt ut.

12 12 (92) Nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag Andel Diagram: De röda staplarna visar att nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag har överstigit 98 % åren Enligt den norm och praxis som etablerats bör kommuner ha ett resultatöverskott som motsvarar två procent av summan av skatter och statsbidrag. För Heby kommun motsvarar det ett överskott på knappt tolv miljoner kronor per år. Ett ekonomiskt överskott kan användas för att 1. Återställa och värdesäkra eget kapital. 2. Bygga upp ett eget kapital som kan användas för att helt eller delvis finansiera investeringar. Enligt kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning för kommuner och landsting, är ett antal kriterier uppställda som riktmärken för kommande tre års ekonomiska planering. Bland annat föreskrivs åtgärdsplaner med återställningstid av negativa resultat till inom tre år.

13 13 (92) Intäkter Skatteintäkter är Heby kommuns huvudsakliga finansieringskälla och står för 62 procent av kommunens intäkter. Förändringen mellan år 2014 och 2015 vad avser finansiering var liten mellan de tre intäktsslagen. Heby kommun erhöll tkr år 2015 genom taxor och avgifter, skatter och statsbidrag. Av dessa tre intäktsslag kan kommunens taxor och avgifter i någon mån påverkas av direkta beslut, medan skatter och statsbidrag är en följd av indirekta och mindre påverkbara beslut på nationell nivå. Således är drygt 80 procent av intäkterna alltjämt mindre påverkbara. Detta åtminstone i direkt avseende. Finansiella poster De finansiella intäkterna 2015 översteg de finansiella kostnaderna. Finansnettot uppgick till 295 tkr. Jämfört med 2014 har finansnettot förbättrats med tkr. Likviditet Likviditeten ökade från tkr till tkr. Ökningen om tkr berodde främst på att Heby kommun under året hade låga investeringsvolymer. Kassalikviditeten uppgick till 146 procent vilket innebär att de likvida medlen var större än de kortfristiga skulderna. Soliditet Soliditeten beskriver ekonomisk styrka på lång sikt utifrån möjlighet att kunna finansiera skulder med tillgångar vid en långsiktig svår ekonomisk situation. Måttet anger också i vilken grad kommunen klarat att finansiera sina tillgångar med eget kapital. Ju högre soliditet desto större del av tillgångarna har finansierats med eget kapital. Omvärldsförändringar kan göra att en liten marginal snabbt kan minska eller försvinna. Även Heby kommuns långsiktiga betalningsförmåga (soliditeten) bör vara så stark, att man kan finansiera hälften av investeringar med eget kapital. Heby kommun hade vid bokslutet 2014 en soliditet motsvarande 41,3 procent medan soliditeten var 42 procent Soliditeten ökade således med 0,7 procentenheter.

14 14 (92) Skuldsättningsgrad Denna definieras som skulder i förhållande till totala tillgångar. Heby kommuns skuldsättningsgrad var 2,6 gånger 2015 medan värdet minskat från 2,5 gånger Innebörden är att tillgångarna översteg skulderna med knappt 2,6 gånger. Den långsiktiga betalningsförmågan utifrån nyckeltalet påvisade en marginell minskning av skuldsättningsgraden i jämförelse med Pensionsförpliktelser Pensionsstiftelse I kommunens årsredovisning finns den så kallade ansvarförbindelsen redovisad. Heby kommuns skuld för pensioner, intjänade före år 1998, uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till tkr. Enligt den så kallade blandmodellen tas beloppet inte upp i balansräkningen, utan belastar resultatet det år det utbetalas. Enligt kommunallagen ska en kommun ange i vilka tillgångsslag som pensionsmedlen har placerats, vilken avkastning som uppnåtts och hur pensionsmedlen förvaltats. Kommunfullmäktige beslutade under november månad år 2012 (dnr 2012/166) att Heby kommun skulle medverka i Uppsala läns gemensamma pensionsstiftelse. Detta som en aktiv åtgärd för att avsätta medel till de ökande pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningar för Heby kommer att eskalera under de kommande 20 åren och nå sin topp åren I och med att denna avsättning genomfördes, tryggades den förväntade utgiftspuckeln för framtida pensionsutbetalningar. Den avsättning som nu gjorts, täcker de framtida behoven utan att mer medel behöver skjutas in i stiftelsen. Behållningen finns redovisad i not 9 under ekonomisk redovisning. Balanskravsutredning Avstämning mot balanskravsutredning enligt KL 8:5 och exkludering av resultatstörande poster. Detta för att se vilka poster som är påverkbara, men även vilka poster som är verksamhetsrelaterade. Årets resultat enligt resultaträkningen Reducering av samtliga realisationsvinster 0 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0 Balanskravsresultat

15 15 (92) Investeringar och självfinansiering Heby kommun hyr sina verksamhetslokaler av framförallt Hebyfastigheter AB. Att kommunen inte själv äger sina verksamhetslokaler gör att redovisade investeringar var förhållandevis små. Kommunen självfinansierade alla investeringar fullt ut 2015 utan externa lån. Pol org Ändamål Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse helår Kommentarer Inkomst avser debitering Knivsta för gemensam investering Ks Teknisk plattform Ks Trådlöst nätverk Avser BYOD Ks Operativsystem Uppgradering klientavtal (windows 10) Ks Hårdvara Nya ESX-server Ks Nätverkslogik o säkerhet Nätvision 2017 Ks Oförutsett Ks - Varav ipads till förtroendevalda Ks - Varav Kyrkogatan trafiksäkerhet 0 Trafikverket medfinansiär med 50% ks - Varav G/C-väg Industrivägen Trafikverket medfinansiär med 50% ks - Varav Skolskjutshållplats i Östervåla 0 Trafikverket medfinansiär med 50% ks - Varav Solcellsb elysning ks -Varav Upprustning parkering Vittinge 0 ks -Varav Belysning hållplats Heby skola 0 ks -Varav Ökad belysning hålplats väg72 0 ks -Varav Heby station väderskydd 0 ks -Varav Heby torg cykelparkering 0 Ks Förstärkt inloggning Ks Logghantering Hör till nya brandväggar Ks Markköp Ks Utsmyckning rondell Ks Rivning Kronan Ks Bredbandsutbyggnad Ks Nya brandväggar Finansieras genom anslag logghantering Summa Ks Von Implementering STIG Von Inventarier ny öppenvårdsavdelning Von Inventarier blå huset Von Inventarier ny öppenvårdsavdelning Von Inventarier Von särskilt boende - sängar Von Kontorsmöbler / Utrustning Von Matsalsmöbler - särskilt boende Von Arbetstekniska hjälpmedel Von Särskilt boende - Utemiljö Summa Von Sbn Utemiljö 0 Sbn Exploatering bostadsområden Sbn G/C-väg Morgongåva-Heby Sbn Möbler matsal Östervåla Sbn Laddstolpar till el-bilar, 2 st Sbn Pendlarparkering Morgongåva Trafikverket medfinansiär med 50% Sbn Penlarparkering Heby Sbn Pendlarparkering Harbo Trafikverket medfinansiär med 50% Sbn Upprustning utemiljö (lek, park) Sbn Hastighetssäkrande åtgärder i tätorter Varav VA Sbn Nytt verksamhetsområde Hebron Sbn Utökat verksamhetsområde Huddunge Sbn Reservvattentäkter Sbn Reningsverk reinvestering utrustning Sbn Driftövervakning Sbn Reinvestering dricksvatten Sbn Avvattning Tärnsjö/Heby 0 Sbn Saneringsarbete Nordmyran o Gäddsjö mosse, etapp Summa Sbn Ubn Möbler och IT Ubn -Varav Allmänna inv. IT (steg 5) Summa Ubn Kfn Energibesparande åtgärder Kfn Fastighetsinventarier, elljus, bryggor Kfn Upprustn utrustning sporthallar Summa Kfn Totalt

16 16 (92) Heby kommunkoncern I kommunkoncernen ingår, förutom kommunen, Hebyfastigheter AB och dess dotterbolag Hebygårdar AB. Heby kommun äger dessa båda till ett hundra procent. Kommunkoncernens resultat blev tkr, där engångsnedskrivningar inom Hebygårdar AB med tkr, gjorde att fastighetskoncernens resultat för 2015 hamnade på tkr. Fastighetskoncernens moderbolag, Hebyfastigheter AB, uppnådde i bokslutet för 2015 ett resultat om tkr medan Hebygårdar AB gjorde ett resultat om tkr. De i budgeten angivna soliditetskraven för respektive bolag uppfylldes delvis i boksluten för Moderbolaget hade en soliditet motsvarande 28,3 procent (ägarens krav i budget är ett långsiktigt mål om högre än 25 procents soliditet). För dotterbolaget uppnåddes inte ägarens 20-procentsmål, då soliditeten uppgick till 19,2 procent i bokslutet för Heby Kommunkoncern År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Fastighetskoncernen Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet fastighetskoncernen 15,8% 13,8% 14,2% 15,1% Hebyfastigheter AB Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet HFAB 25,0% 26,0% 27,7% 28,3% Hebygårdar AB Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet HGAB 23,7% 20,0% 18,9% 19,2% Kommunkoncernen Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet kommunkoncernen 20,2% 18,7% 19,3% 20,6% Heby Kommun Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Soliditet Heby kommun 25,3% 42,6% 41,4% 42,0% Koncerninterna transaktioner Enhet Kommunen Hebyfastigheter AB Hebygårdar AB Ägd andel 100% 100% Försäljning Intäkt Kostnad Finansiella poster Intäkt Kostnad Långa skulder Tillgång Skuld Korta skulder Tillgång Skuld Borgen Givare Mottagare

17 17 (92) Tabellen visar de finansiella flödena mellan kommunen och de båda bolagen samt mellan bolagen. Personalredovisning Ledningsorganisation En ledningsorganisation är primärt till för att stödja verksamhetens drift och utveckling så optimalt som möjligt. Ledningen av Heby kommun skall organiseras så att den tillgodoser hög rättssäkerhet och god kvalité i verksamheten samt främjar kostnadseffektiviteten. Ledningsansvaret skall vara tydligt ur såväl brukar- och tillsynsperspektiv. Ledningsorganisationen skall medge en enkel organisation, korta beslutsvägar och stort utrymme för egna initiativ. Kärnan skall vara personalens ökade inflytande över arbetet. Ledarskapet skall vara nära verksamheten och medge ökat inflytande och ansvar för våra medarbetare, dvs. stödja utvecklingen av medarbetarskapet i organisationen. Den rådande principen skall därmed vara att problem skall lösas på lägsta möjliga nivå. Därför skall rätten att fatta beslut överföras så långt som möjligt ut i organisationen i syfte att stödja denna princip. Antal medarbetare Vid utgången av år 2015 hade Heby kommun 882 tillsvidareanställda (861 år 2014), vilket omräknat i heltidsanställda motsvarar 795 årsarbetare jämfört med 775 årsarbetare föregående år. Årsarbetare avser här arbetstid enligt anställningsavtal. Under december 2015 tjänstgjorde 359 visstidsanställda personer, i varierande omfattning, med månadslön eller timlön (348 under december 2014). Visstidsanställningarna är till största delen en ersättning för tillsvidareanställda medarbetare när dessa är frånvarande. Kön, ålder och genomsnittlig anställningstid Heby kommun har en oförändrad könsfördelning sedan föregående år där männens andel är 13,6 procent och kvinnornas andel är 86,4 procent. Den genomsnittliga anställningstiden har minskat med 0,5 år sedan förra året och medelåldern är i stort sett oförändrad. Medelålder och genomsnittlig anställningstid 2015 Anställningstid och Ålder Kvinnor Män Totalt Genomsnittlig anställningstid (år) 14,7 (15,2) 11,7 (12,2) 14,2 (14,8) Medelålder 48,8 (49,0) 48,4 (47,9) 48,7 (48,8) Siffrorna inom parentes visar 2014 års uppgifter. Extern och intern personalrörlighet - tillsvidareanställd personal Under 2015 gick 25 anställda (28 under 2014) i pension, 80 slutade på egen begäran (66 under 2014) och 43 slutade av annan orsak (66 under 2014). Den sist nämnda gruppen är medarbetare som gått över till nya befattningar inom kommunen. Avgångar 2015 Personalrörlighet Kvinnor Män Totalt Pensionsavgångar 23 (23) 2 (5) 25 (28) Slutat på egen begäran 70 (57) 10 (9) 80 (66) Övriga avgångar 43 (58) 6 (8) 49 (66) Avgångar totalt (138) 18 (22) 154 (160) Siffrorna inom parentes visar 2014 års uppgifter.

18 18 (92) Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat och är 90,1 procent år 2015 (89,7 procent år 2014) varav 89,4 procent för kvinnor (89,0 procent år 2014) och 94,3 procent för män (94,3 procent år 2014). Löneutveckling och lönekostnader m m Följande uppgifter utgår inte bara från löneöversyn utan speglar hela lönebildningen, exempelvis även nyanställdas löner. Vid utgången av 2015 var den genomsnittliga heltidslönen kronor. Det är en ökning med 594 kronor eller 2,26 procent jämfört med motsvarande tid föregående år. Medellönen för kvinnor är nu kronor och för män kronor per månad. Medellön tillsvidareanställda 2015 Medellön, tillsvidareanställda Genomsnittslön Kvinnor Män Ersättningen för obekväm arbetstid för 2015 var, exklusive PO-pålägg, kronor, för övertid kronor och för fyllnadstid kronor. Antal timmar som anställda fullgjorde i form av fyllnadstid och övertid uppgick till timmar år 2015 ( timmar år 2014). Semester-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kommunen har varje år en semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid med anledning av sparade semesterdagar och övertid. Vid årsskiftet 2015/2016 var semester-, ferie- och uppehållslöneskulden samt skulden för okompenserad övertid inklusive arbetsgivaravgifter 25,4 miljoner kronor (25,4 miljoner kronor år 2014). Arbetsmiljö Heby kommun arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Den årliga uppföljningen av SAM för 2015 görs under början av 2016 och kommer att ligga till grund för fortsatta handlingsplaner för att ytterligare utveckla kunskapen hos chefer och medarbetare om policys, riktlinjer och rutiner gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utöver det generella stödet till kommunens chefer, har särskilt riktade utbildningsinsatser om SAM och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar genomförts bl.a. till samtliga politiska nämnder och till nya chefer. Under året har också stödsystemet Lisa införts för att förbättra kommunens förebyggande arbetsmiljöarbete gällande arbetsskador och tillbud. Sjukfrånvaron har under 2015 ökat till 7,4 % (jämfört med 6,6 % för 2014). Det aktiva arbetet med rehabilitering av medarbetare med långtidssjukskrivning eller med upprepad korttidssjukfrånvaro fortgår, men trots idogt arbete stiger sjukskrivningsnivån till en otillfredsställande nivå. Under 2015 har cheferna arbetat i Adato, ett nytt stödsystem för rehabilitering. Adato är ett verktyg för att hjälpa cheferna att i ett tidigt skede fånga upp medarbetare i behov av rehabiliteringsinsatser. Företagshälsovården fortsätter vara en viktig medaktör i kommunens rehabiliteringsarbete. Arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser har fortsatt under året genom den hälsostrategiska arbetsgruppen och de 54 hälsolagledarna på de flesta arbetsplatserna. Under 2015 har ett ökat uttag av friskvårdskuponger skett och 76 % av medarbetarna har använt sig av friskvårdskupongerna i olika grad. En

19 19 (92) kommungemensam aktivitet har genomförts i form av fysisk aktivitet kallad "Kom igång och orka mer". I denna aktivitet deltog 223 medarbetare. Under året har personalenheten bjudit in till frukostmöten med teman från personalområdet. Målgruppen är kommunens chefer. Intern utbildning i arbetsmiljö och i arbetsrätt, LAS, MBL och samverkansavtal för nytillträdda chefer inom förvaltningen har genomförts i personalenhetens regi. Sjukfrånvaro Uppgifterna om sjukfrånvaro redovisas i timmar i relation till total tillgänglig arbetstid och fördelas på kön och åldersgrupperna - 29 år år - 50 år Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 2015 Dag Totalt (8 645) (3 464) (5 178) (17 288) Siffrorna inom parentes visar 2014 års uppgifter Frånvaron i förhållande till antalet tillgängliga arbetstimmar framgår av tabellen. För alla anställda är sjukfrånvaron i genomsnitt 7,4 procent (6,6 procent år 2014). Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,8 procentenheter mellan år 2014 och Sjukfrånvaron är störst i åldersgruppen 50 år eller äldre (7,8 procent). Sjukfrånvaron i åldergruppen år (7,4 procent år 2015) har ökat jämfört med föregående år (5,9 procent år 2015) Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron utgör 51,4 procent (50,9 procent år 2014). Sjukfrånvaron fördelad på kön visar att kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens, 8,0 procent för kvinnor (6,9 procent år 2014) och 4,2 procent för männen (4,9 procent år 2014). Antal medarbetare per chef per Antal chefer och antal Antal chefer medarbetare per chef Antal tillsvidareanställda per chef Antal visstidsanställda per chef Totalt antal medarbetare per chef Barn- och utbildningsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Centrala förvaltningen

20 20 (92) Sjukfrånvaron omräknat i antal dagar 2015 visar följande siffror: Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Samtliga anställda % 1.Total sjukfrånvaro 7,4 (6,6) Sammanlagd ordinarie arbetstid 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dgr) 51,4 (50,9) Total sjukfrånvarotid 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 8,0 (6,9) Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 4. Summa sjukfrånvarotid för män 4,2 (4,9) Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre 6,2 (4,5) 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år 7,4 (5,9) 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 7,8 (7,5) Siffrorna inom parentes visar 2014 års uppgifter.

21 21 (92) Måluppfyllelse Heby kommuns vision är Heby kommun - en växande landsbygdskommun med närhet trygghet och livskvalitet. Med utgångspunkt i visionen har kommunfullmäktige beslutat om tio inriktningar. Inriktningarna är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. För att närma sig inriktningarna har nämnderna antagit effektmål. Effektmålen omfattar en tidsperiod på ett till fyra år. Förvaltningarna genomför sedan aktiviteter som ska bidra till att uppnå effektmålen och närma sig inriktningarna. Till inriktningarna finns totalt 62 effektmål. 55 av målen är satta att uppnås 2015 och de resterande 2016 eller I matrisen nedan redovisas de tio inriktningarna och inom parentes redovisas hur många effektmål som är beslutade, för att nämnderna och styrelsen ska närma sig respektive inriktning. Vidare görs en uppföljning av hur stor andel som har uppnåtts av de effektmål som tillhör respektive inriktning. De olika färgerna betyder: Grönt effektmål kopplade till inriktningen är uppnådda. Rött effektmålen kopplade till inriktningen är inte uppnådda eller mättes inte under Kommunfullmäktiges inriktningar med uppföljning Inriktning Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. (6) Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. (12) Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. (7) Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. (13) Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. (4) Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. (8) Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. (3) Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. (2) Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin

22 22 (92) myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. (5) Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. (2) Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. Andel uppnådda effektmål 33% 67% För att närma sig inriktningen är sex effektmål satta. Två är beslutade av vardera kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på barns trygghet samt rättssäkerhet och likvärdig hantering av ansökningar och beslut inom skälig tid inom vård- och omsorg. Vidare fokuseras på förtroendet för socialtjänsten samt att gator och vägar ska upplevas trygga och säkra. Uppföljningen visar att 33 procent av effektmålen har uppnåtts. Av de sex effektmålen är de två mål som rör medborgarnas nöjdhet med gång- och cykelvägar samt gator och vägar, uppnåtts. Två effektmål har inte uppnåtts och för två mål görs inte mätning förrän år Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. Andel uppnådda effektmål 33% 67% För att närma sig inriktningen är tolv effektmål satta. Fyra är beslutade av kommunstyrelsen och åtta av vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på information, inflytande och bemötande, ökad sysselsättning för ungdomar och nyanlända samt stöd till familjer med försörjningsstöd och missbruk. Även stärkt kvalitet på hälso- och sjukvårdsinsatserna är ett fokusområde. Uppföljningen visar att 33 % av inriktningens effektmål uppnåtts. De fyra uppnådda målen rör ungdomars vilja att vara med att påverka i frågor som rör kommunen, ökad sysselsättning för ungdomar och nyanlända samt en ökning av andelen föräldrar som har egen försörjning. Inriktningens övriga åtta effektmål har inte uppnåtts. Det är mål som rör kommunens webbinformation till medborgarna, att familjer med missbruk ska samtliga uppleva att de får stöd ur ett familjehemsperspektiv samt ytterligare mål rörande information, inflytande och bemötande inom vård- och omsorgsområdet.ett kontinuerligt pågår för att förbättra informationen till medborgare och brukare på hemsida och genom informationsbroschyrer kring de olika verksamheterna. Inom äldreomsorgen har man arbetet med bemötande med positivt resultat. Brukarnas inflytande stärks genom genomförandeplaner.

23 23 (92) Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Andel uppnådda effektmål 14% 86% För att närma sig inriktningen är sju effektmål satta. Två är beslutade av vardera kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden samt tre av vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen fokuserar på god ekonomisk hushållning, underhåll av gatunätet och begränsning av miljöpåverkan. Även förbyggande insatser inom vårdoch omsorg lyfts fram. Uppföljningen visar att 17 % effektmålen kopplade till inriktningen är uppnådda då kommunens soliditet exkl pensionsåtagande intjänade för 1998 har förbättrats jämfört med föregående år. Det andra målet som rör god ekonomisk hushållning, verksamhetens nettokostnader ska uppgå till 98,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, har inte uppnåtts. Målen som rör underhåll av gatunätet och begränsning av miljöpåverkan har inte uppnåtts. Effektmål kring förebyggande insatser vad gäller brukarnas hälsa samt barn och unga samt tidiga insatser i öppenvården för barn och familjer har inte uppnåtts men uppföljningen visar att det pågår ett utvecklingsarbete för att öka samverkan mellan myndighetsutövande verksamhet och öppenvården för att underlätta tidigare insatser. Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. Andel uppnådda effektmål 38% 62% För att närma sig inriktningen är tretton effektmål satta. Tio av dem är beslutade av kommunstyrelsen, ett av samhällsbyggnadsnämnden och två av kultur- och fritidsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på gott företagsklimat och ökat nyföretagande, ökad turism och ökat företagande inom hästnäringen. Vidare läggs fokus på lägre sjukfrånvaro och högre engagemang bland personalen, barn och vuxnas allmänna hälsotillstånd, ökat öppethållande på biblioteken och utveckling av kulturskolan, att kollektivtrafikresandet ska öka och att medborgarna ska vara nöjda med parker och grönområden. Fem av effektmålen, 38 procent kopplade till inriktningen, har uppnåtts. De uppnådda målen rör gott företagande, turism, barns allmänna hälsotillstånd samt medarbetarnas nöjdhet med kommunen som arbetsgivare. Heby kommun har förbättrat sitt resultat i SBA:s och SKL:s undersökning Insikt. Denna är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Även antalet nya företag/1000 invånare, som startats under 2015, har ökat jämfört med Uppföljningen visar även att antal besökare till kommunens fem största turismmål har ökat stadigt sedan De effektmål som tar upp personalens sjukfrånvaro och medarbetarengagemang har inte uppfyllts. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med motsvarande period Kollektivtrafikens andel av det totala motoriserade resandet har minskat jämfört med För att öka möjligheten till att använda kollektivtrafik ska antalet pendlarparkeringar öka och de befintliga förbättras. En utveckling av kulturskolan samt utökade öppettider på biblioteket har inte kunnat genomföras.

24 24 (92) De två mål som rör vuxnas allmänna hälsotillstånd samt nivån på kommunens grönytor mätts inte under Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. Andel uppnådda effektmål 25% 75% För att närma sig inriktningen är fyra effektmål satta av utbildningsnämnden. Samtliga effektmålen lägger fokus på ökade kunskapsresultat i skolan. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen görs insatser för att ge lärarna nya undervisningsmetoder. Uppföljningen visar att effektmål angående andel elever i åk 6 som lägst nått betyget E i samtliga ämnen, har uppfyllts. Motsvarande siffra för åk 9 har minskat vilket också andelen elever i åk 3 som nått godtagbara kunskaper i svenska, matematik, NO och SO har gjort. Målet att kunskapsresultaten i skolan ska vara bland de bästa i landet, har inte uppnåtts. Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. Andel uppnådda effektmål 25% 75% För att närma sig inriktningen är åtta effektmål satta av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger fokus på stödet till eleverna, ökad feedback om resultatet för eleverna, elevernas upplevelse av lärarnas förväntningar på dem samt föräldrarnas nöjdhet med förskolans arbete med utveckling och lärande. Målen avser elever i åk 5 och åk 8. Effektmål finns även gällande andel förskollärare på varje förskoleenhet. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen utformar arbetslagen i skolan gemensamt nya arbetssätt och metoder. Skolorna arbetar med elevernas delaktighet och inflytande samt elevenkäter. Två av effektmålen har uppnåtts, andelen elever i åk 5 som upplever att de får veta hur det går för dem i skolan samt föräldrarnas nöjdhet med förskolornas arbete med utveckling och lärande, har ökat. Resultaten från SKL:s enkät visar att fem av effektmålen som rör stödet från lärarna, samt elevernas upplevelse av lärarnas förväntningar på dem, inte har uppnåtts. Föräldrarnas nöjdhet med förskolornas arbete med utveckling och lärande har ökat jämfört med föregående mätning Målet angående andel förskolelärare på varje enhet har inte uppnåtts. Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. Andelen uppnådda effektmål 100% -- För att närma sig inriktningen är tre effektmål satta av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger fokus på att arbetet i skolan ska göra eleverna så nyfikna, att de får ökad lust till lärande, samt att föräldrarnas nöjdhet med fritidshemsverksamheten ska öka.

25 25 (92) Samtliga effektmål har uppnåtts. Resultaten från SKL:s enkät visar att andelen elever som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna, att de får lust till ökat lärande, har ökat i både åk 5 och åk 8. Förvaltningens enkät visar en ökning av föräldrarnas nöjdhet med fritidshemsverksamheten. Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Andelen uppnådda effektmål 50% 50% För att närma sig inriktningen är två effektmål satta. Målen är beslutade av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på att öka elevernas trygghet. Andelen elever som känner sig helt trygga i skolan har ökat i årskurs 5 men minskat i årskurs 8. Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. Andelen uppnådda effektmål 80% 20% För att närma sig inriktningen är fem effektmål beslutade av bygg- och miljönämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på tillämpningen av tjänstedeklarationen för näringslivsarbetet, snabb handläggning med hög kvalitet samt gott bemötande. Uppföljningen visar att fyra av effektmålen har uppnåtts. Inom bygg- och miljönämnden tillämpas tjänstedeklaration för alla medborgare och inte enbart näringslivet. För att säkerställa kvaliteten i handläggning görs kontinuerlig uppdatering av rutiner, vartefter förändringar i lagstiftning och arbetssätt sker. I 93,8 procent av ärendena sker en första kontakt inom en vecka och all personal är medveten om vikten av ett gott bemötande. Målet att verksamheter som betalar fast årlig tillsynsavgift ska få den tillsyn de betalar för, har inte uppnåtts. Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. Andelen uppnådda effektmål 100% - För att närma sig inriktningen är två effektmål satta av bygg- och miljönämnden. Effektmålen lägger fokus på hög kvalitet i rättstillämpningen samt att nämndens ledamöter ska ha nödvändig kunskap om lagstiftning inom sitt verksamhetsområde. Uppföljningen visar att båda målen är uppnådda. Få av miljö- och byggnämndens ärenden överklagas, men när så sker, står sig besluten i allra flesta fall i överprövningen. Utbildning i aktuell lagstiftning har getts till nämndens ledamöter.

Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet. Årsredovisning 2014. Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april 2015

Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet. Årsredovisning 2014. Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april 2015 Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet Årsredovisning 2014 Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april 2015 21 april 2015 1 Innehållsförteckning Övergripande kommentarer

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Månadsrapport oktober

Månadsrapport oktober Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem

Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem. med nyckeltal/ nyckeltal/ Barn och unga - vår framtid Barn och unga ges förutsättningar

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Ängelholms kommun Personalredovisning 2013

Ängelholms kommun Personalredovisning 2013 Ängelholms kommun Personalredovisning 2013 1 Producerad av Kommunledningskontoret Redaktör: Mikael Nyström Grafisk form och produktion: Mariella Magnusson Omslagsfoto: Emelie Svensson Foto: Axel Bergendorff

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2013 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så kan vi lägga 2013 bakom oss och återigen glädjas åt ett positivt resultat. Positiva resultat stärker

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Delårsrapport januari september 2012 Intäkterna ökade till 618 Mkr (579), en ökning med 7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäder uppgick till 99 procent (99) och som helhet till 97 procent.

Läs mer

Kompletteringar KF 29/4 2013

Kompletteringar KF 29/4 2013 2013-04-25 1 (1) Kompletteringar KF 29/4 2013 I detta utskick finns kompletterande handlingar till sammanträdet på måndag. 1. Personalekonomisk redovisning. 2. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning Ljungby kommun Personalekonomisk årsredovisning 2014 Innehåll INLEDNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Begrepp i redovisningen

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr G.04

Kungsörs kommuns författningssamling Nr G.04 Ägardirektiv för år 2016 i bolagskoncernen Antagna av kommunfullmäktige 2016-01-11, 11 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-04-11, 48 Koncernen Kungsörs Kommunföretag AB Allmänt Kungsörs Kommunföretag

Läs mer

2015-11-23. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om effektmål 2016 för de egna verksamheterna enligt bilaga.

2015-11-23. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om effektmål 2016 för de egna verksamheterna enligt bilaga. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-11-23 Kommunstyrelsen Percy Carlsbrand Ekonomichef Telefon 08 555 010 10 percy.carlsbrand@nykvarn.se KS/2015:175 Effektmål 2016 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 R EVISIONSRAPPORT 2008 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007 Jönköpings kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Helena Patrikson

Läs mer

Målet är delvis uppnått

Målet är delvis uppnått Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Synpunkter på föreslagna ramar 2011 för kommunstyrelsens verksamheter KS-2010/500

Synpunkter på föreslagna ramar 2011 för kommunstyrelsens verksamheter KS-2010/500 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-05-21 Kommunstyrelsen Synpunkter på föreslagna ramar 2011 för kommunstyrelsens verksamheter KS-2010/500 Beslut: Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

BiLD KVALITETSREDOVISNING. Verksamhetsövergripande

BiLD KVALITETSREDOVISNING. Verksamhetsövergripande BiLD KVALITETSREDOVISNING Verksamhetsövergripande 2013 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET BUDGETENHET Verksamhetsövergripande TIDSPERIOD 2013 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Verksamhetsövergripande Verksamhetsövergripande

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Personalredovisning 2011

Personalredovisning 2011 Personalredovisning 2011 Pe r s o n a l re d ov i s n i n g 2 0 1 1 I 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 4 Antal anställda per förvaltning,

Läs mer

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Avsiktsförklaring Piteås framtid attraktiv och uthållig Världen förändras och vi möter

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Christin Östbergh, Hans Juhlin 0455-303611, 303267 DIA 2012.3907 2012-11-19 Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Förslag till årsredovisning 2010

Förslag till årsredovisning 2010 2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare

Läs mer

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd Tertialrapport nämnd april 2015 Utbildningsnämnd 1 Sammanfattning 1.1 Verksamhet Utbildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, Gymnasieskola,

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Ägarpolicy. Sammanställning av principer om fördelning av ansvar och befogenheter för Linköpings kommuns ägande av företag

Ägarpolicy. Sammanställning av principer om fördelning av ansvar och befogenheter för Linköpings kommuns ägande av företag Sammanställning av principer om fördelning av ansvar och befogenheter för Linköpings kommuns ägande av företag Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antaget 2015-02-24, 47 Giltighetstid:

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014 KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 212 214 VILHELMINA KOMMUN Miljö och byggnadsnämnden, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 94-14 e-post: miljobyggnadsnamnd@vilhelmina.se

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Personalöversikt 2009

Personalöversikt 2009 Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Visionsstyrningsmodellen

Visionsstyrningsmodellen Visionsstyrningsmodellen Innehållsförteckning Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell... 3 Hur fungerar visionsstyrningsmodellen?... 4 Visionsstyrningsmodellens uppbyggnad... 5 Beskrivning av delprocesserna...

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 443 miljoner kronor och utförs av 2 530 medarbetare (vilket motsvarar 2 316 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

ÄGARDIREKTIV ÅR 2015 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-12-15, 47

ÄGARDIREKTIV ÅR 2015 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-12-15, 47 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) ÄGARDIREKTIV ÅR 2015 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-12-15, 47 1. Föremål för verksamheten Västervik Miljö & Energi AB

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

BOO ENERGI FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG 556492-3901. Årsredovisning för 2012

BOO ENERGI FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG 556492-3901. Årsredovisning för 2012 BOO ENERGI FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG 556492-3901 Årsredovisning för 2012 INNEHÅLL: VD har ordet 2 Förvaltningsberättelse 3 Styrelse, ledning och revisorer 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Kassaflödesanalys

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun 18 september 2008 Eva Gustafsson Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga och metod...2

Läs mer

Bokslut 2014. Överförmyndarnämnden

Bokslut 2014. Överförmyndarnämnden Sidan 1 av 8 Nämndbehandlas 2015-02-16 Bokslut 2014 Överförmyndarnämnden KF-budget Nettokostnad Nettokostnad Förändring Resultat Resultat Belopp i miljoner kronor nettokostnad bokslut bokslut f.å. % bokslut

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671

Läs mer

Miljöpartiet de grönas förslag till Grön feministisk Budgetram 2015 med investeringsplan 2015-2017

Miljöpartiet de grönas förslag till Grön feministisk Budgetram 2015 med investeringsplan 2015-2017 Miljöpartiet de grönas förslag till Grön feministisk Budgetram 2015 med investeringsplan 2015-2017 Ett grönt, hållbart och feministiskt Gnesta 2015-2017 Vår gröna feministiska framtidsplan och budget ser

Läs mer

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Peter Melinder Förvaltningschef: Ingela Lundqvist Vårt uppdrag Vi arbetar med Miljö- och hälsoskydd Naturvård Fysisk planering, bygglov och kartor Gator,

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer