Riskfaktorer i ungdomsvård Hantering av riskfaktorer för normbrytande beteende inom ramen för behandlingsinriktningarna Miljöterapi och KBT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riskfaktorer i ungdomsvård Hantering av riskfaktorer för normbrytande beteende inom ramen för behandlingsinriktningarna Miljöterapi och KBT"

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete hp C-uppsats 15 hp VT 2010 Riskfaktorer i ungdomsvård Hantering av riskfaktorer för normbrytande beteende inom ramen för behandlingsinriktningarna Miljöterapi och KBT Författare: Hansson, Andreas Kruse, Matilda Sarvari, Mazdak

2 2 Handledare: Ahonen, Lia Degner, Jürgen

3 RISKFAKTORER I UNGDOMSVÅRD Andreas Hansson, Matilda Kruse och Mazdak Sarvari Örebro Universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete hp C-uppsats 15 hp VT 2010 Riskfaktorer i ungdomsvård Hantering av riskfaktorer för normbrytande beteende inom ramen för behandlingsinriktningarna Miljöterapi och KBT Sammanfattning Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- och skyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligt normbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Således avser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig av kunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelse i behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen för miljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till att undersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar åtta intervjuer med personal vid två behandlingshem, det ena med behandlingsinriktning psykodynamisk miljöterapi och det andra med KBTinriktning. Resultatet visar att hänsyn till riskfaktorer tas vid båda de undersökta verksamheterna, dock på olika sätt. I den miljöterapeutiskt inriktade verksamheten sker detta främst i det vardagliga miljöarbetet, medan den KBTinriktade verksamheten använder sig av ett antal manualbaserade metoder som är riktade mot specifika riskfaktorer. Inom KBT riktas insatser således direkt mot riskfaktorerna medan miljöterapi fokuserar på underliggande problem och vill komma åt faktorerna indirekt. Nyckelord: Riskfaktorer, normbrytande beteende, avvikande beteende, ungdomsvård, miljöterapi, kognitiv beteendeterapi, utvecklingsekologi 3

4 RISK FACTORS IN YOUTH TREATMENT Andreas Hansson, Matilda Kruse and Mazdak Sarvari Örebro University Department for Behavioural, Social and Legal Sciences Social Work Program Social Work points C-essay, 15 points Spring term 2010 Risk factors in youth treatment Managing risk factors of deviant behavior within the treatment orientations Milieu therapy and CBT Abstract Risk and protective factors are common concepts in today's public debate; some scientists mean we are at a risk factor paradigm. Milieu therapy and CBT are two common methods at treatment centers for adolescents with serious antisocial behavior. Thus, the study aims to examine how each treatment approach uses knowledge of risk factors in the treatment process. The study concerns the importance of risk factors in treatment and which risk factors can be identified within milieu therapy and CBT oriented treatment. The aim is to examine the practical application of the knowledge of risk factors in youth treatment centers. Present study has a qualitative research approach and includes eight interviews with personnel at two treatment centers, one with psychodynamic milieu therapy and the other with a CBT orientation. It showed that risk factors are taken into account at both centers. In the milieu therapeutic treatment center this occurs mainly in the everyday work with structures and predictability at the center, while the CBT-oriented treatment uses a number of manual-based approaches that address specific risk factors. Within CBT interventions are directed directly towards risk factors, while environmental therapy focusing on underlying problems and reaches risk factors indirectly. Keywords: risk factors, deviant behavior, antisocial behavior, youth treatment, Milieu Therapy, Cognitive Behavioral Therapy, Ecology of Human Development 4

5 FÖRORD Vi vill rikta ett stort tack till personalen på de två behandlingshemmen för att de tog sig tid att besvara våra frågor och delade med sig av sin kunskap. Utan Er hade denna uppsats inte varit möjlig att genomföra. Vi vill även tacka våra handledare Lia Ahonen och Jürgen Degner för vägledning och stort engagemang. Andreas, Matilda & Mazdak 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 8 Problembeskrivning... 9 Syfte BAKGRUND Verksamhetsbeskrivning A Miljöterapi Verksamhetsbeskrivning B Kognitiv beteende terapi Begreppsdefinition Normbrytande beteende TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Riskfaktorer för normbrytande beteende Behandling och riskfaktorer Riskfaktorer hos individen, i familjen och i närmiljön - den utvecklingsekologiska modellen Utvecklingsekologi Riskfaktorer hos individen Riskfaktorer i familjen Riskfaktorer i närmiljön Riskfaktorer i Miljöterapi Individnivå Familjenivå Närmiljön Riskfaktorer i kognitiv beteendeterapi Individnivå Familjenivå Närmiljön METOD Val av metod Litteraturanskaffning och källkritik Urval av riskfaktorer samt avgränsning Konstruktion av intervjuguide och genomförande av intervjuer Urval av respondenter Databearbetning och analys Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

7 Etik och metoddiskussion RESULTAT OCH ANALYS Individnivå Familjenivå Närmiljön SLUTSATS OCH DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Intervjuguide Inledande frågor Individfaktorer Familjefaktorer Närmiljön Avslutande frågor

8 INLEDNING Ungdomar som bryter mot samhällets normer är vanligt förekommande inslag i samhällsdebatten och prioriteras högt bland landets politiker (Apropå 2006; Socialstyrelsen 2009:15). Tidig debut i normbrytande beteende utgör en stor risk för fortsatta problem i vuxen ålder (Andershed & Andershed 2005:162; Andreassen 2003:36; Lipsey & Derzon 1998:98). För att hindra en sådan negativ utveckling är det av stor vikt att fokusera på normbrytande beteende i barndoms- och ungdomsåren. På lång sikt är tidiga insatser mest effektiva ur både ett ekonomiskt och humanistiskt perspektiv (Socialstyrelsen 2009:162). Mycket av dagens forskning om ungdomsproblematik fokuserar just på att upptäcka tidiga signaler på normbrytande eller avvikande beteende. Risk- och skyddsfaktorer är begrepp som används i stort sett dagligen av politiker och yrkesverksamma inom området och vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- och skyddsparadigm (France & Utting 2005). I praktiken innebär detta att analyser av riskfaktorer används såväl på individnivå för att exempelvis bedöma risken för unga lagöverträdare att fortsätta begå brott, som för att identifiera och reducera riskfaktorer på samhällsnivå (France 2008). Idag finns en gedigen kunskap om de riskfaktorer som ökar sannolikheten för att barn och ungdomar ska utveckla och upprätthålla ett normbrytande beteende. För att förstå varför vissa individer har ett avvikande beteende är det viktigt att ta hänsyn till faktorer på flera olika nivåer; hos individen, i familjen och i närsamhället och samhället (Andershed & Andershed 2005:58; Catalano & Hawkins 1996: ; Farrington 2005:186). På individnivå är alkohol- och droganvändning, aggressivitet, impulsivitet och låg intelligens några av de riskfaktorer som anses ha ett högt prediktivt värde för normbrytande beteende. Brister i relationen till föräldrarna, bristfälliga uppfostringsmetoder, föräldrar med egen problematik och våld i hemmet utgör riskfaktorer på familjenivå. På samhällsnivå eller i närsamhället är normbrytande kamrater och problem i skolan exempel på riskfaktorer för normbrytande beteende (Andershed & Andershed 2005:70 116; Farrington 2005:186; Farrington 2000:605). Med hjälp av risk- och skyddsfaktorer är det möjligt att förutsäga vilka individer som befinner sig i riskzonen för att utveckla ett normbrytande beteende (Lagerberg & Sundelin 2000:38). Således är kunskap om dessa faktorer användbar vid preventionsinsatser men också i behandling för unga som redan uppvisar ett normbrytande beteende (Andershed & Andershed 2005:203). För ungdomar med ett allvarligt normbrytande beteende, exempelvis kriminalitet och beteendestörningar, har institutionsvård traditionellt varit den vanligaste insatsen (Andreassen 2003:11). Behandling, i den bemärkelse vi ser idag, började införas på svenska ungdomsinstitutioner under 1960-talet. Fokus började riktas mer på vad institutionsvistelsen innebar för ungdomarna och hur man med hjälp av både innehåll och miljö kunde påverka ungdomarna till det bättre. Många ungdomshem införde psykoterapi i sina behandlingsprogram, oftast med en psykodynamisk grund. Vid den här tiden gjorde även miljöterapin sitt intåg i svensk institutionsvård (Sallnäs 2000:109). Miljöterapi ansågs göra ungdomarnas institutionsvistelse både effektivare och mer human än tidigare (Hagqvist & Widinghoff 2000:20). Behandlingsinriktningen växte sedan kraftigt, vilket framgår av Sallnäs studie från 1995, då den största andelen av alla HVB-hem (hem för vård eller boende) i Sverige använde miljöterapi och/eller psykodynamiskt synsätt (41% respektive 37%) (Sallnäs 2000:198). Under 1990-talet och början av 2000-talet fick det kognitiva perspektivet ett ökat inflytande på praktiken (Payne 2008:208). Kognitiva metoder anses användbara inom behandling och dess effektivitet har bekräftats av forskning (Andreassen 2003:341). De 8

9 empiriskt understödda framgångarna när det gäller att uppnå resultat utifrån strukturerade bedömningar kan ha bidragit till att inriktningen fått stöd från både klienter, yrkesverksamma och ledning inom sociala instanser (Payne 2008:191, 208). Inom ramen för den kognitiva beteendeterapin (KBT) har olika metoder som är direkt anpassade för institutionsbehandling utvecklats, såsom ART (Aggression Replacement Training) och Teckenekonomi (Andreassen 2003:182 ff). Behandlingsinsatser bör riktas mot de faktorer som är viktiga för utvecklandet och upprätthållandet av ett normbrytande beteende, för att behandlingen ska ge största möjliga effekt. Vidare bör insatser riktas mot flera riskfaktorer samtidigt och på flera olika nivåer; hos individen, i familjen och omgivningen (Andershed & Andershed 2005:208; Andreassen 2003:249; Frick 2001: ). För att uppnå önskat resultat är det också av stor vikt vilken typ av riskfaktorer behandlingen fokuserar på (Andreassen 2003:92; Bonta & Andrews 2007:5). Till att börja med är vissa riskfaktorer direkt kopplade till det normbrytande beteendet medan andra har en mer indirekt inverkan. Interventioner riktade mot direkta faktorer är av störst relevans då man vill åstadkomma en förändring i beteendet. Även indelningen i dynamiska och statiska faktorer är väsentlig i samband med interventioner. Dynamiska faktorer är till skillnad från statiska potentiellt föränderliga och möjliga att påverka och därmed av speciellt intresse i behandling. De faktorer som sätter igång utvecklingen av ett normbrytande beteende är inte alltid desamma som sedan upprätthåller beteendet (Andershed & Andershed 2005:56 57). I behandlingsverksamhet är det mest givande att fokusera på de dynamiska upprätthållande riskfaktorerna då man har för avsikt att hindra ett fortsatt normbrytande beteende (Andershed & Andershed 2005:211). Sammanfattningsvis bör interventioner bygga på forskningsbaserad kunskap om riskfaktorer och i behandling riktas mot dynamiska och upprätthållande faktorer. De senaste åren har en evidensbaserad praktik blivit alltmer eftersträvansvärd i socialt arbete och därigenom även i behandlingsverksamhet. Det handlar om en strävan att skapa en vård av hög kvalitet som baseras på vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet (SOU 2005:81:23). Den omfattande forskningen och kunskapsbasen rörande risk- och skyddsfaktorer för olika normbrytande beteenden kan sägas utgöra ett led i denna utveckling (Andershed & Andershed 2005). Problembeskrivning Ett omfattande forskningsarbete kring riskfaktorer har de senaste årtiondena givit kunskap om hur normbrytande beteende hos ungdomar kan förklaras och förutsägas. Denna kunskap har framförallt använts i förebyggande insatser, genom åtgärder riktade mot tidiga riskfaktorer. Även i behandlingsarbete, då det normbrytande beteendet redan har uppträtt, anses riskfaktorer betydelsefulla. Behandlingsinsatser bör riktas direkt mot riskfaktorer som bidrar till att upprätthålla det normbrytande beteendet, och som är möjliga att påverka, för att största möjliga effekt ska nås. Således har kunskapen om riskfaktorer stor relevans för vård och behandling av ungdomar med normbrytande beteende. Miljöterapi och KBT är två vanligt förekommande behandlingsmetoder vid institutionsvård för ungdomar som utvecklat ett allvarligt normbrytande beteende. Studien avser, mot bakgrund av detta, undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig av kunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. 9

10 Syfte Föreliggande studie syftar till att undersöka vilken betydelse riskfaktorer, för normbrytande beteende hos ungdomar, har i institutionsvård med inriktning miljöterapi och KBT. Vidare syftar studien till att undersöka hur respektive behandlingsinriktning förhåller sig till några av de viktigaste riskfaktorerna. Slutligen undersöks vilken hänsyn som tas till dessa riskfaktorer i praktiskt arbete på HVB-hem med inriktning miljöterapi respektive KBT. BAKGRUND Verksamhetsbeskrivning A Verksamhet A är ett HVB-hem för pojkar och flickor i åldern år. Där finns 16 platser, varav 8 dygnet runt platser. Övriga platser fylls ut av ungdomar som deltar i behandling men har sitt boende på annat håll samt ungdomar som har eftervård. Verksamheten är kommunal och tillhör socialtjänstens ungdoms- och familjeenhet. Behandlingstiden är relativt lång, oftast upp till 2 år. Verksamheten arbetar utifrån en psykodynamisk grundsyn på sociala problem och psykisk ohälsa. Utgångspunkten är att varje människa är ett resultat av en mängd erfarenheter och upplevelser under sin tid som barn. Dessa erfarenheter och upplevelser skapar en personlighet. Man arbetar psykoterapeutiskt med miljöterapi som arbetsmodell. Miljöterapi kan innebära många olika saker men för denna verksamhet är miljöterapi en form av psykoterapi och vilar på tre grundstenar: tid, rum och person. Allt i verksamheten sker på givna och förutsägbara tider. Exempelvis sker väckning, frukost, arbetstider, fika, lunch, fritid, middag och läggdags alltid på fasta och bestämda tider. Struktur och förutsägbarhet är viktiga element i miljöterapi. Vidare ska personalen vara stabila och tillgängliga för ungdomarnas överföringar. Ungdomarnas arbetsmiljö ska vara välvårdad, förutsägbar, hemtrevlig och lättillgänglig. Verksamhetens målgrupp är jagsvaga ungdomar. Detta innebär att deras jag inte är fullt utvecklade och de lider av en inre problematik. Vidare har de brister i social kompetens och har ofta störningar i sina relationer till andra människor. Ungdomarnas problematik uttrycker sig i form av missbruk, kriminalitet, paranoiiska föreställningar, våldshandlingar, bristande självständighet med mera. Tanken är att när ungdomar med dessa kommunikationsuttryck möter en verksamhet som är organiserad för att härbärgera överföringar och upprätthålla ramar, startar processer som möjliggör kommunikation och därmed också tillväxt och utveckling för ungdomarna. Målet med behandlingen är att när ungdomen skrivs ut ska denne vara tillräckligt självständig och social kompetent för att kunna leva ett värdigt liv. Vad som är ett värdigt liv varierar från person till person och det är viktigt att ungdomen själv har en bild av vad ett värdigt liv innebär för honom/henne. Bostad och sysselsättning måste dock anses ingå i ett värdigt liv. Vidare är målsättningen självfallet också att ungdomen ska vara fri från droger, kriminalitet och andra saker som i samhället ses som avvikande. Slutligen har verksamheten också som mål att alla ungdomar ska ha gymnasiekompetens i kärnämnena svenska, matematik och engelska. 10

11 Miljöterapi Det som idag betecknas som miljöterapi växte fram i Sverige under 1960-talet (Hagqvist m.fl. 2000:19; Degner & Henriksen 2007:29). Terapiformen uppkom ur den så kallade 68-andan och förespråkade en humanare behandling av människor. Ledord som demokrati, öppenhet och vi-känsla var viktiga i denna tidsepok (Hagqvist m.fl. 2000:20). Miljöterapi används i olika verksamheter med olika teoretiska bakgrunder och olika mål (Hagqvist m.fl. 2000:20 ff). Föreliggande studie kommer att fokusera på den psykodynamiskt grundade miljöterapin som i huvudsak har sina teoretiska utgångspunkter i Bowlby, Stern och Mahlers teorier om barnets utveckling (Andersson 2003:18 ff). Behandlingen riktar sig främst till ungdomar med mer eller mindre allvarliga jagstörningar och målet är att stärka deras jag och främja deras personliga utveckling (Andersson 2003:123 ff). Jagstörningar medför svårigheter till integration, anpassning och kontinuitet i tillvaron och har sin grund i en otrygg anknytning till vårdnadshavarna (Andersson 2003:79 ff). De flesta ungdomar som är aktuella för en miljöterapeutisk institution har vuxit upp i otrygga och ostrukturerade miljöer, därför är stabilitet och struktur viktigt inom miljöterapi (Andersson 2003:125 ff). Ytterligare en viktig del i miljöterapin är gränssättning. Jagsvaga ungdomar har ofta svårt att hantera sina impulser vilket kan visa sig genom att ungdomen exempelvis tar saker utan att fråga eller uppvisar gränslöshet genom att utlämna ytterst privata saker till vem som helst. Mycket av arbetet med denna typ av ungdomar handlar om att som personal hjälpa till att stärka deras jaggränser (Andersson 2003:129 ff). Ytterligare ett centralt inslag i miljöterapin är relationsuppbyggnad. Då de flesta jagsvaga ungdomar har dåliga erfarenheter av relationer är detta en viktig del i behandlingsarbetet. Oftast utses en eller två kontaktpersoner till varje ungdom vilka ska svara på den unges kontaktbehov. Tanken är att den unge ska få uppleva en kontakt som för honom är helt ny. Han ska uppleva ömsesidighet, en varaktig relation och bli av med den rädsla han har för att gå in i en relation (Andersson 2003:135). Tanken är att de nya positiva erfarenheterna av relationen ska medföra inre förändringar hos ungdomen som gör att tilliten till andra människor varpå nya positiva relationer blir möjliga (Andersson 2003:125). Vidare är miljöterapin målinriktad (Hagqvist 2000:24 ff; Degner & Henriksen 2007:32). Det innebär att personalen hela tiden, både i ord och i handling, ska jobba aktivt mot de förutbestämda målen (Andersson 2003:124; Degner & Henriksen 2007:32). All aktivitet som sker måste vara planerad utifrån behandlingens mål. Exempelvis ska det finnas en tanke med att ta med ungdomarna på en resa och efteråt ska resan analyseras och utvärderas. Verksamhetsbeskrivning B Verksamhet B är ett kommunalt HVB-hem för ungdomar och har sex platser. Verksamheten bedriver en strukturerad behandling med individuella behandlingstider samt eftervård. Målgruppen är pojkar och flickor år med allvarlig beteendeproblematik inom flera olika områden, exempelvis det egna beteendet, relationer till familj eller andra ungdomar och skola. Ungdomarna ska även vara av högriskkaraktär för fortsatt negativ utveckling om de inte får hjälp. Då en ungdom blir aktuell för placering på verksamheten genomförs en riskbedömning för att inte blanda lågriskungdomar med högriskungdomar. Vid låg risk för negativ utveckling hänvisas ungdomen till andra stödformer. Verksamheten tar inte emot aktivt missbrukande ungdomar eller sexualbrottslingar, inte heller akutplaceringar. 11

12 Verksamhetens programinnehåll baseras på nyare forskning om orsaksfaktorer till beteendeproblem, samt på KBT, systemteori och social inlärningsteori. Det är genom dessa teoretiska utgångspunkter som verksamheten förstår utvecklandet, upprätthållandet och förändringen av beteendeproblem. Forskningen kring riskfaktorer är en viktig del i förståelsen av dessa beteendeproblem. Arbetet är både individ- och systemorienterat då insatserna sker på flera olika nivåer såsom individ, familj och närsamhälle. För att bedöma risknivån för våldsamt beteende hos ungdomen och kartlägga om ungdomen tillhör målgruppen använder verksamheten en strukturerad bedömningsmall som heter SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth). I arbetet med ungdomens beteende använder verksamheten metoder baserade på social inlärningsteori och KBT. Metoder som används är exempelvis Aggression Replacement Training (ART) och Motiverande Intervju (MI). ART syftar till att förändra den unges attityder samt att lära sig kontrollera sin ilska. MI används för att motivera ungdomen till att delta i verksamhetens program och aktiviteter. I familjearbetet används program som föräldrastegen och KOMET (KOmmunikationsMETod). Dessa program går ut på att stödja föräldrarna och förbättra kommunikationen mellan förälder och ungdom. Målet med insatserna är att ungdomen ska återgå till sin familj eller, om detta inte är möjligt, beredas plats i andra stödformer i vårdkedjan. Syftet är också att ungdomen ska ha ordinär skolgång eller praktik, samt fritidsaktiviteter för att stärka ungdomens prosociala kontakter. Kognitiv beteende terapi KBT innefattar både kognitivterapi och beteendeterapi som båda härstammar från snarlika teoriströmningar. Beteendeterapi har sitt ursprung från inlärningsteorin som antar att i stort sett alla våra beteenden är inlärda, vilket betyder att oönskade beteenden kan läras om (Payne 2008:181). Ett grundantagande inom inlärningsteorin är att individens beteende skapas av miljöfaktorer samt ur interaktionen mellan individ och dennes omgivning (Andersson & Mörtberg 2008:70). Inlärning av ett beteende sker enligt inlärningsteorin som en respons på en stimulus. Denna respons kan antingen vara betingad eller obetingad, där den senare sker naturligt som exempelvis att vi drar undan handen när vi bränner oss. Ett betingat beteende innebär att responsen sammankopplas med en stimulus som i sig inte utlöser den (Payne 2008:184, 185). Ett exempel är Pavlos klassiska betingning då han i ett experiment fick hundar att salivera vid ljudet av klocka för att hundarna förknippade ljudet med mat (Payne 2008:184). Den andra formen av betingning kallas operant betingning. Här läggs fokus på konsekvenserna av beteendet. Genom hjälp av förstärkning eller bestraffning förstärks eller försvagas beteendet. Förstärkningen kan antingen vara positiv (något läggs till) eller negativ (något tas bort). Genom att ignorera ett oönskat beteende (negativ förstärkning) går det att få ett beteende att upphöra, detta kallas utsläckning. I samband med utsläckning av ett beteende bör en förstärkning av önskat beteende också ske för att ersätta det oönskade beteendet med ett önskat (Payne 2008: ). Den andra delen i KBT utgörs av kognitiv teori. Den kan till viss del ses som en utveckling av beteendeterapin men har även koppling till social inlärningsteori (Payne 2008:181). Istället för att fokusera på beteendet är det våra perceptioner och tankarna kring dessa som är centralt i denna teori. Tanken är att beteendet alltid försiggås av våra tankar och våra tolkningar av omgivningen. Enligt denna teori uppstår oönskade beteenden på grund av felaktiga tolkningar (Payne 2008: ). En central del i denna teoriströmning är modellinlärning. Den går ut på att människor imiterar andra människors beteenden genom att observera hur dessa beter sig 12

13 i olika situationer, de blir som modeller. Genom att kombinera flera olika modellers beteenden går det att lära sig på nytt, skapa sig en ny identitet (Payne 2008:195). Modellinlärning stimulerar både kognitioner och beteende då det både krävs en förståelse för och tolkning av situationer, samtidigt som det sen ska omsättas i praktiken (Payne 2008:196). Idag är KBT en av de populäraste terapiinriktningarna (Andersson & Mörtberg 2008:68). De två inriktningar som KBT bygger på fokuserar alltså å ena sidan på det observerbara beteendet hos individen, å andra sidan på tankar och tolkningar. Vidare grundar sig denna terapiform på empirisk forskning och dess fokus ligger på utlösande och upprätthållande problemfaktorer (Andersson & Mörtberg 2008:68). Synen på problem hos individen har enligt denna terapiform två ursprung, dels hur individen ser på sig själv och dels hur denne reagerar på miljön. Stor del av det som upprätthåller problemet antas bero på konsekvenser, varför stor vikt läggs på det (Andersson & Mörtberg 2008:69). Då KBT innehåller en bred uppsättning tekniker och ständigt expanderar är det svårt att tala i generella termer om vilka komponenter som fungerar, vissa komponenter som är verksamma på exempelvis fobier behöver inte nödvändigtvis vara det på andra problemområden (Andersson & Mörtberg 2008:77). Komponenter baserade på KBT som används inom ramen för institutionsvård för ungdomar är exempelvis rollspel, förstärkning av beteende, teckenekonomi (Andreassen 2003:182 ff). Begreppsdefinition Normbrytande beteende Det finns ett flertal olika begrepp, som i olika sammanhang och av olika författare, benämner samma eller liknande fenomen som här avses med normbrytande beteende (Andershed & Andershed 2005:18). Vanligt förekommande i den vetenskapliga litteraturen är exempelvis antisocialt beteende (antisocial behavior), symtom på uppförandestörning (conduct problems) och avvikande beteende (deviance) (se exempelvis Loeber 1990; Frick 2001; Hawkins & Catalano 1996). Fortsättningsvis kommer vi omväxlande att använda oss av normbrytande och avvikande beteende, då de två begreppens definitioner har en närmast identisk innebörd. Nationalencyklopedin definierar avvikande beteende som en sociologisk term för beteende som bryter mot gruppens eller samhällets etablerade normer. (Nationalencyklopedin) vilken är jämförbar med Andershed & Andersheds (2005:17) definition på normbrytande beteende som ett beteende som på olika sätt bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig. Denna vida definition tyder på en heterogen företeelse där många olikartade beteenden inkluderas. Således räknas beteenden i varierande allvarlighetsgrad, både de som innebär lagbrott och inte, som normbrytande beteende (Loeber 1990:5). Alltifrån mindre normöverträdelser som skolk till allvarliga brott såsom våldshandlingar och droganvändning kan utgöra eller vara delar i ett normbrytande beteende (Andershed & Andershed 2005:17). Normbrytande beteende delas ibland in i olika undergrupper såsom overt kovert, eller aggressivt icke-aggressivt normbrytande beteende. Overt normbrytande beteende är aggressivt och konfrontativt beteende som exempelvis kan innebära att slåss eller att få ilskeutbrott. Exempel på kovert normbrytande beteende är att snatta, stjäla, bryta mot föräldrarnas regler eller att använda droger, det vill säga icke-aggressivt eller dolt beteende 13

14 (Andershed & Andershed 2005:33). Hos vissa individer är den ena typen mer framträdande än den andra (Andershed & Andershed 2005:17). När vi använder oss av begreppet normbrytande eller avvikande beteende avser vi något eller flera av de beteenden som faller inom ramen för ovanstående definition. Följaktligen kan forskning för något specifikt problembeteende som ingår i definitionen av normbrytande beteende, exempelvis ungdomsbrottslighet eller aggressivitetsproblematik, vara relevant för denna studie. Då studien syftar till att undersöka behandling vid ungdomsinstitutioner, bör poängteras att de ungdomar som placerats på dessa uppvisar allvarliga och komplexa problembeteenden (så kallade högriskungdomar ). TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER I kommande avsnitt presenteras det aktuella kunskapsläget om riskfaktorer för normbrytande beteende hos ungdomar. Riskfaktorers betydelse i behandling diskuteras sedan med hjälp av forskning rörande några principer för behandling. Därefter presenteras studiens teoretiska utgångspunkt utvecklingsekologi, varpå forskning gällande några för studien utvalda riskfaktorer tas upp. Avsnittet avslutas med en kort genomgång av vilka av dessa riskfaktorer som kan identifieras inom behandlingsinriktningen miljöterapi samt KBT, utifrån vald litteratur på området. Riskfaktorer för normbrytande beteende Ett gediget forskningsarbete har de senaste decennierna gett stor kännedom om vilka riskfaktorer som finns för olika typer av normbrytande beteende. Framförallt har longitudinella studier använts för att undersöka sambandet mellan olika faktorer och normbrytande beteende (Thornberry & Krohn 2003). På senare tid har även metaanalyser blivit vanligare, vilka möjliggör att ta del av resultat från många olika studier samtidigt (Rutter m.fl. 1998: ). Fördelen med metaanalyser är att ett stort antal, av varandra oberoende, studier kan användas för att belysa ett fenomen. Eftersom antalet studier ofta är stort reduceras risken för slumpens inverkan på resultatet (Nationalencyklopedin). Ytterligare fördelar med metaanalyser är att även små, men verkliga, skillnader blir synliggjorda samt att det blir möjligt att dela in resultaten utefter vilken effekt de har på ett tydligt sätt (Rutter m.fl. 1998:321). Den svenska forskningen på området är begränsad medan man i länder som exempelvis USA och Storbritannien har kommit relativt långt gällande kunskap om tidiga och prediktiva riskfaktorer samt effektiva preventions- och behandlingsinsatser (Andershed & Andershed 2005:19; Farrington & Welsh 2007:3-4, 23). En riskfaktor definieras som en omständighet som ökar sannolikheten för ett negativt utfall (Andershed & Andershed 2005:55; Lagerberg & Sundelin 2000:96). I detta sammanhang handlar det således om en faktor som ökar sannolikheten för att utveckla eller upprätthålla ett normbrytande beteende. En identifierad riskfaktor är inte detsamma som en orsak till beteendet utan säger endast att det finns ett statistiskt samband mellan förekomsten av riskfaktorn och det normbrytande beteendet (Andershed & Andershed 2005:55; Loeber 1990:4). Andra definierar riskfaktorer som faktorer som kan förutsäga senare normbrytande beteende (Farrington & Welsh 2007:17; Loeber 1990:4). En riskfaktor kan användas som prediktor för normbrytande beteende antingen för att den är en bidragande orsak eller för att 14

15 den samvarierar med någon annan orsaksfaktor som är starkt relaterad till normbrytande beteende (Farrington & Welsh 2007:22 23; Loeber 1990:4). Riskfaktorer kan återfinnas på flera olika nivåer hos och kring en individ. Individuella, familjerelaterade och miljörelaterade riskfaktorer bidrar tillsammans till utvecklingen av normbrytande beteende (Andershed & Andershed 2005:58 59). Riskfaktorer på individnivå utgörs av egenskaper eller beteenden som förekommer hos individen (Andershed & Andershed 2005:70). Det kan exempelvis handla om temperament och andra personlighetsdrag, problembeteenden som aggressivitet eller alkohol- och droganvändning samt kognitiva problem såsom låg intelligens. Även olika fysiologiska processer, som exempelvis olika förlossningskomplikationer, utgör riskfaktorer för normbrytande beteende på individnivå. Exempel på riskfaktorer på familjenivå är brister i relationen mellan barn och förälder, brister i uppfostran, att ha blivit utsatt för eller bevittnat våld i hemmet, föräldrar med egen problematik samt vissa familjestrukturer såsom separerade eller ensamstående föräldrar, ungt föräldraskap och stor familjestorlek. Trots att individ- och familjefaktorerna är de som har störst betydelse för utvecklandet av normbrytande beteende finns det även faktorer i individens omgivning som innebär risker. Normbrytande kamrater, problem i skolan såsom skolk och låg ambitionsnivå samt bristfälliga bostadsområden tillhör sådana riskfaktorer (Andershed & Andershed 2005:70 116). Då flera riskfaktorer förekommer samtidigt, på olika nivåer, ökar risken för att individen ska utveckla ett normbrytande beteende (Andershed & Andershed 2005:119). För att i exempelvis behandling kunna hålla isär de faktorer insatserna bör riktas mot från andra faktorer görs ibland en teoretisk indelning i direkta respektive indirekta riskfaktorer (Andershed & Andershed 2005:56). Direkta riskfaktorer har en direkt koppling till det normbrytande beteendet, medan de indirekta faktorernas samband främst utgörs av deras relation till de direkta faktorerna. Exempel på en indirekt riskfaktor är låg socioekonomisk status medan bristande impulskontroll ofta är en mer direkt riskfaktor. Indelningen bör inte ses som absolut, utan faktorer kan i olika sammanhang vara både direkta och indirekta (Andershed & Andershed 2005:56). Ytterligare en distinktion är att skilja på dynamiska och statiska riskfaktorer. De dynamiska faktorerna är potentiellt föränderliga och således möjliga att påverka, exempelvis genom intervention. Dynamiska faktorer kan exempelvis vara föräldrars uppfostringsmetoder eller ungdomens impulsivitetsgrad. Exempel på statiska riskfaktorer är tidig debut i någon form av normbrytande beteende eller något som inträffat under uppväxten och av naturliga skäl inte går att förändra (Andershed & Andershed 2005:56). Vidare är det i interventionssammanhang relevant att ta hänsyn till om de faktorer man fokuserar på är initierande eller upprätthållande. Initierande riskfaktorer är de som direkt eller indirekt leder till att det normbrytande beteendet uppstår. Dessa är ibland, men inte alltid, samma faktorer som sedan bidrar till att beteendet stabiliseras över tid, de så kallade upprätthållande riskfaktorerna (Andershed & Andershed 2005:57). I behandlingsarbete, då insatser riktas mot ungdomar med ett redan etablerat normbrytande beteende, är det således de dynamiska upprätthållande faktorerna man bör ha i fokus (även begreppet kriminogena behov används för dessa faktorer, se Bonta & Andrews 2007). I bedömningen av vilka insatser som ska sättas in för en ungdom kan det därför vara viktigt att utreda vilka faktorer som gör att ungdomen fortsätter bete sig normbrytande (Andershed & Andershed 2005:210). Då normbrytande beteende är ett heterogent fenomen har det visat sig att olika typer eller undergrupper av normbrytande beteende delvis har olika orsaksbakgrund (Andershed & Andershed 2005:32). Ännu har det inte forskats tillräckligt för att fastställa i vilken utsträckning riskfaktorer är desamma för normbrytande beteende med olika skillnader. Vad 15

16 man däremot vet är att en enskild riskfaktor kan förutsäga eller orsaka flera olika utfall, samtidigt som ett specifikt utfall kan orsakas eller förutsägas av flera olika riskfaktorer (Farrington & Welsh 2007:20 21). Således finns det flera olika utvecklingsvägar till ett och samma normbrytande beteende. Detta kallas ekvifinalitet. När samma faktorer leder till olika beteenden hos olika individer talar man om multifinalitet (Andershed & Andershed 2005:62). Följaktligen bör vi komma ihåg att det aldrig går att göra hundraprocentigt säkra förutsägelser när det gäller enskilda individer. Det finns individer hos vilka man kan identifiera flera riskfaktorer men som inte uppvisar något normbrytande beteende alls (Andershed & Andershed 2005:213, 215; Långström 2003:35 36). Forskningsresultat har visat att ca 50 % av alla pojkar som uppvisat normbrytande beteende i tidig ålder har utvecklat ett stabilt normbrytande beteende in i vuxen ålder (Frick & Loney 1999: ). Således har hälften av pojkarna klarat sig bra trots att de har haft ett antal starka riskfaktorer. I dessa fall är det möjligt att de så kallade skyddsfaktorerna har haft en inverkan på utvecklingen (Andershed & Andershed 2005:192). Skyddsfaktorer är omständigheter som kan jämna ut riskfaktorernas effekt och minska sannolikheten för ett negativt utfall. Genom denna interaktion med riskfaktorerna har också de skyddande faktorerna ett samband med utvecklandet och upprätthållandet av normbrytande beteende (Farrington 2003: ). En viktig skillnad mellan risk- och skyddsfaktorer är att riskfaktorerna direkt kan orsaka normbrytande beteende medan skyddsfaktorerna har en mer indirekt roll då de i sin tur inverkar på riskfaktorerna (Andershed & Andershed 2008:193, Farrington 2003:132). I förebyggande arbete och behandling handlar det idealiskt sett om att både reducera riskfaktorerna och att stärka skyddsfaktorerna (Farrington & Welsh 2007:23). Behandling och riskfaktorer Inom behandlingsarbete görs ständigt mer eller mindre strukturerade riskbedömningar för att matcha ungdomar med de mest effektiva insatserna (Långström 2003:47). Genom att utreda ungdomens risknivå är det möjligt att göra en matchning mot olika behandlingsalternativ (Andreassen 2003:245). Eftersom ungdomar med beteendeproblematik är en heterogen grupp med stora individuella variationer ger en viss typ av insatser inte samma effekt på alla ungdomar. Det som ger positiv effekt på vissa ger sämre, eller till och med negativ effekt på andra (Andreassen 2003:242). Med detta som bakgrund har forskning gjorts gällande hur behandlingsinsatser och ungdomar ska kunna matchas med varandra för att bästa resultat ska uppnås (se exempelvis Bonta & Andrews 2007; Daleflod 1996:408 ff). Studier på kriminella ungdomar visar att ungdomar med hög risk för återfall i kriminalitet svarar bättre på intensiva insatser än lågriskungdomar (Bonta & Andrews 2007). Detta utgör en princip som kallas riskprincipen. Principen innehåller två delar, dels hur intensiva insatser som ska sättas in och dels en bedömning av vilken risknivå ungdomen befinner sig på. Insatsernas intensitet bör alltså korrelera med den unges risknivå. Det är därför av vikt att ungdomens risknivå utreds ordentligt innan insatser påbörjas (Bonta & Andrews 2007). Ungdomar med låg risk bör få minimala insatser, alternativt inga insatser alls och intensiv institutionsbehandling bör endast gälla högriskkriminella ungdomar (Andreassen 2003:91, 248). En annan princip som ökar möjligheten att matcha ungdomen mot effektiva insatser är behovsprincipen. Denna princip innebär att insatser bör riktas mot vad Bonta & Andrews (2007) kallar för kriminogena behov. Detta begrepp är något komplicerat men innefattar i huvudsak dynamiska riskfaktorer som har en direkt inverkan på ungdomens avvikande 16

17 beteende (Andreassen 2003:92; Bonta & Andrews 2007). Enligt forskning är det genom insatser på dessa kriminogena behov, såsom exempelvis prokriminella- och antisociala attityder, familjerelationer och alkohol- och drogmissbruk som har störst förändringspotential på problembeteendet hos ungdomar (Bonta & Andrews 2007). Att däremot enbart rikta insatser mot ickekriminogena behov har låg eller till och med negativ effekt. Faktorer som låg självkänsla och andra personliga problem som inte är direkt förknippade med kriminalitet är exempel på ickekriminogena behov (Dowden & Andrews 1999). Insatser riktade mot dessa faktorer kan också vara av betydelse för ungdomens personliga utveckling men för att minska det kriminella beteendet bör fokus ligga på de kriminogena behoven (Daleflod 1996:413 f). Ytterligare en princip som bör tas i beaktning vid val av behandlingsinsats är responsivitetsprincipen (Andreassen 2003:248). Den innebär att insatserna för en ungdom ska vara anpassat för just den ungdomen. Ungdomar har individuella egenskaper och olika kognitiva färdigheter som behöver beaktas vid val av behandling (Andreassen 2003:248). Denna princip kan delas in i två delar, generell- och specifik responsivitet. Den tidigare hävdar att kognitiv social träning är det mest effektiva sättet att lära in nya beteenden. För effektiv inlärning krävs också en bra relation mellan hjälpare och ungdom samt metodspecifika komponenter såsom modellinlärning och förstärkning (Bonta & Andrews 2007). Den senare, specifik responsivitet, handlar om ungdomens egna personliga förutsättningar såsom begåvningsgrad och inlärningsstil (Bonta & Andrews 2007). Förutom dessa tre behandlingsprinciper är det av stor vikt att man intar ett så kallat holistisktinteraktionistiskt perspektiv gällande hur behandlingen ska planeras och genomföras (Andershed & Andershed 2005:58, 208). Detta innebär att insatser bör riktas mot flera riskfaktorer på flera olika nivåer samtidigt. Arbetet med individen bör således kombineras med att involvera familjen samt att aktivt arbeta för att stärka ungdomens umgänge med prosociala kamrater (Andreassen 2003: ). Arbetet bör syfta till att både förändra individens beteende och egenskaper i omgivningen (Andershed & Andershed 2005:208). Riskfaktorer hos individen, i familjen och i närmiljön - den utvecklingsekologiska modellen I detta avsnitt presenteras ett urval av riskfaktorer för normbrytande beteende. Dessa faktorer har alla ett starkt samband med utvecklande och upprätthållande av avvikande beteenden hos unga (se exempelvis Lipsey & Derzon 1998 eller Andershed & Andershed 2005). Inledningsvis görs en genomgång av grunddragen i Bronfenbrenners utvecklingsekologi, vilken är tänkt att fungera som utgångspunkt vid fortsatt läsning om riskfaktorerna på respektive nivå. För att förstå varför normbrytande beteende uppträder hos vissa individer krävs, som tidigare nämnts, att riskfaktorer på flera olika nivåer uppmärksammas (Andershed & Andershed 2005:58; Catalano & Hawkins 1996: ; Farrington 2005:186). Det är inte sannolikt att en enda faktor leder till att en individ utvecklar normbrytande beteende utan snarare att flera faktorer på olika nivåer tillsammans bidrar till detta beteende (Andershed & Andershed 2005:58). Denna samverkan mellan olika faktorer kan förstås med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner 1979). Modellen innebär i grova drag att utveckling sker i en ömsesidig påverkan mellan individen och dess omgivande miljö. Miljöaspekten betonas särskilt av Bronfenbrenner som menar att även individuella egenskaper måste uppfattas i samband med den omgivande miljön (Andersson 1994:97, 99). 17

18 Utvecklingsekologi Utvecklingsekologin växte fram som en kritik mot de traditionella psykologiska utvecklingsteorierna som ansågs fokusera alltför mycket på individens utveckling oberoende av dennes miljö eller med ett ofullständigt uppmärksammande av miljön (Andersson 1994:98). En av de främsta företrädarna för denna teori är den amerikanske psykologen Urie Bronfenbrenner, som vill lyfta fram att människans utveckling sker i samspel med miljön och att utvecklingen måste ses i sitt sammanhang (Andersson 1986:7 ff; Levin & Lindén 2006:85; Lagerberg & Sundelin 2000:19 ff). Vidare menar han att utvecklingen sker och förändras hela tiden utifrån individens relationer inom och mellan både närmiljöer och större sociala sammanhang. Påverkan är liksom utvecklingen ömsesidig. Individen påverkas av sin miljö, framförallt närmiljön, som i sin tur också påverkas av individen (Andersson 1986:19). Denna ömsesidiga interaktion är en av grundpelarna i Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Utifrån denna exemplifierar Andersson (1986:19) hur interaktionen mellan föräldrarna och barnet fungerar: Föräldrarna påverkar sitt barn och medverkar till dess utveckling samtidigt som barnet påverkar föräldrarna och bidrar till deras utveckling, exempelvis i deras föräldraroll. På liknande sätt påverkar och påverkas individen och miljön hela tiden genom en ömsesidig interaktion med varandra (Andersson 1986:19-20). Bronfenbrenner (1979:22) tydliggör interaktionen mellan individen och miljön genom följande fyra nivåer: mikro, meso, exo och makro (se figur 1). Figur 1. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Andersson 1986:21) Miljön som individen påverkar och påverkas av sträcker sig från den närmaste närmiljön (exempelvis familjen) till samhället i stort (exempelvis landets lagar och politik) (Andersson 1986:24 29). Bronfenbrenner (1979:3) liknar det samspel mellan olika nivåer som leder till utveckling vid en rysk docka, där den ena nivån ryms inuti den andra. Längst in återfinns den utvecklande individen och dess omedelbara närmiljö, exempelvis hemmet eller klassrummet. Nästa nivå utgörs av relationer mellan olika miljöer där individen rör sig. Ytterligare en nivå längre ut finns en omgivning där individen inte finns närvarande men som ändå påverkar dess utveckling. Ett system som utgörs av individen och dess närmaste omgivande miljö kallas för mikrosystem. Då individen ingår i flera mikrosystem samtidigt samspelar dessa i sin tur med 18

19 varandra och bildar mesosystem. Exempelvis påverkar barnets familjerelationer barnets beteende i skolan och tvärtom påverkar skolmiljön hur barnet beter sig hemma. Dessa typer av samspel, mellan olika system i individens närmiljö, utgör således mesosystemen. På exonivån samspelar system som inte påverkar individen direkt. Däremot påverkar de individen indirekt. Exempel på detta är arbetsförhållanden som barnets föräldrar har eller det stöd som kommunen ger till barnfamiljer. Genom att föräldrarna påverkas av dessa strukturer påverkas också barnet. Slutligen återfinns makronivån som inkluderar alla de andra nivåerna. Makronivån består av samhällets övergripande värderingar, normer, lagar, ideologier och politiska strömningar (Andersson 1986:19 20; Bronfenbrenner 1979:22 ff). Bronfenbrenners syn på utveckling skiljer sig något från de mer traditionella utvecklingsteorierna (Andersson 1986:22). Medan dessa fokuserar på de processer som äger rum inom individen, fokuserar Bronfenbrenner på vad barnet exempelvis uppfattar, önskar, fruktar, tänker på eller lär in och hur detta förändras utifrån förändringar i barnets miljö och samspel med andra. Bronfenbrenners definition av utveckling har översatts av Andersson (1986:22) och lyder på följande sätt: Individens växande föreställningar om sin ekologiska omgivning och hans relationer till den, samt hans tilltagande förmåga att upptäcka, upprätthålla eller förändra dess egenskaper. Individens utveckling hänger alltså ihop med dennes miljö och omgivning och kan inte ses som oberoende av den. I början av barnets utveckling blir det lilla spädbarnet först medvetet om saker i sin närmiljö (mikrosystemet). Till en början är det också bara medvetet om ett mikrosystem i taget, nämligen det som den för tillfället ingår i. Senare börjar barnet bli medveten om relationen mellan mikrosystemen och utvecklar då en upplevelse av förekomsten av ett mesosystem. Så småningom, när barnet börjat läsa och skriva och kan se relationen mellan mikrosystemen, kan det också börja förstå innebörden av händelser och situationer som inte direkt påverkar honom, men som gör det indirekt (Andersson 1986:22 23). Mikrosystemet Bronfenbrenner definierar mikrosystemet på följande sätt: A microsystem is a pattern of activities, roles, and interpersonal relations experienced by the developing person in a given setting with particular physical and material characteristics. (Bronfenbrenner 1979:22). Barnets primära mikrosystem är oftast familjen. Mamma och pappa har vissa bestämda personlighetsdrag, uppfattningar och värdesystem vilka tillsammans med barnet/barnen bildar ett mikrosystem. Systemet kännetecknas av ett mönster av aktiviteter, roller och sociala relationer. Relationen mellan mamma och barn påverkar inte bara dem, utan också de övriga familjemedlemmarna. Samtidigt påverkar andra relationer i familjen också relationen mellan mamman och barnet (Andersson 1994:100). Ett annat mikrosystem som blir viktigt i ett senare skede av barnets liv är skolan. Vilka aktiviteter som erbjuds där och hur dessa ser ut kommer i hög grad att påverka barnet (Andersson 1986:27). Av betydelse är om aktiviteterna är utformade på ett sätt som bidrar till stimulering och positiv utveckling eller om de är meningslösa aktiviteter som saknar reell innebörd för barnet. Skolan här handlar heller inte enbart om vad som sker i klassrummet, utan om hela skoldagen och allt vad den innefattar (Andersson 1986:25). Komponenter som lärarens roll i relation till elevernas roll och barnets roll i klassen, samt hur dessa utvecklas över tid, har stor betydelse för barnets utveckling (Andersson 1986:25). Mesosystemet Enligt utvecklingsekologin kan man inte studera mikrosystemen var och en för sig och oberoende av varandra. Detta eftersom individens verklighet inte består av en massa isolerade 19

20 närmiljöer, utan en helhet vilket innefattar alla de närmiljöer han vistas i. Det som sker i skolan påverkar också barnet hemma och det som sker hemma påverkar barnet i skolan (Andersson 1986:26). Ett mesosystem innefattar alltså två eller flera mikrosystem där en individ aktivt deltar (Bronfenbrenner 1979:25). Det är också viktigt för barnets utveckling att de olika mikrosystemen som ingår i mesosystemet är sammanlänkade genom fler personer. Detta sker genom att andra personer också ingår i flera av mikrosystemen eller åtminstone känner till systemen. Även en viss överrensstämmelse gällande värden och intressen i de olika mikrosystemen gör mesosystemet fastare. Att dessa förhållanden mellan mikrosystemen är av god kvalitet kan ha lika stor betydelse för utvecklingen som det som äger rum inom varje mikrosystem (Andersson 1994: ). Generellt kan sägas att ju yngre barnet är desto viktigare är det att miljöerna han befinner sig i liknar varandra. I takt med att barnet växer upp är det å andra sidan positivt med nya miljöer eftersom det vidgar barnets världsbild och ger det nya erfarenheter. Dessutom möter barnet då nya människor att samspela med vilket i sin tur är ett led i utvecklingen (Andersson 1994:101). Exosystemet En nivå ut ifrån mesosystemet återfinns exosystemet. Det består av processer som ligger utanför individens närmiljö. Det finns ingen direktkontakt mellan individen och exosystemet, men däremot finns en indirekt påverkan. Om man pratar om det lilla barnet så kan exempelvis föräldrarnas arbetsplats vara en del av exosystemet. Barnet har ingen direkt kontakt med föräldrarnas arbetsplats, men hur föräldrarna har det på jobbet påverkar barnet. Kontakten kan också ske i motsatt riktning, det vill säga att om föräldrarna har problem hemma så får det konsekvenser för hur de är på jobbet. Påverkan kan alltså ske i alla riktningar och på alla nivåer (Andersson 1994:101). Ett annat exempel på hur exosystemet kan påverka individen är exempelvis på ett daghem. Barnet kan inte direkt påverka daghemmets strukturer som personalgruppens storlek, utbildningsnivå eller personalomsättningen. Dessa faktorer har dock en indirekt betydelse för barnet genom att stor omsättning av personal kan medföra svårigheter att bygga relationer eller att få en kontinuitet i verksamheten (Andersson 1986:28). Makrosystemet Slutligen ingår alla de olika systemen, från mikrosystem till exosystem, i makrosystemet. Makrosystemet innefattar samhällets lagar, värderingar och traditioner. Vidare handlar det om landets politik, könsrollsmönster, skolan och familjens roll i samhället. Makrosystemet kan liknas vid en ram som faktorer på underliggande nivåer kan verka inom (Andersson 1986:29). Individens samspel med miljön De tre viktigaste faktorerna i mikrosystemet som bidrar till och uttrycker barnets utvecklingsnivå är aktiviteter, roller och relationer. Individens samspel med miljön sker just genom dessa tre komponenter (Andersson 1994:23, 104). Roller och sociala relationer är till sin natur sociala begrepp, de betyder bara något i samspel med andra människor. Aktivitet kan visserligen utföras i ensamhet, men också i samspel med andra. Ensamlek är utvecklande för barnet, men det är först när andra människor kommer in i miljön som utvecklingen blir optimal. Det är av stor betydelse för barnets utveckling att denne får observera och engagera sig i aktiviteter som successivt blir mer och mer komplexa. Detta bör ske tillsammans med eller under uppsyn av någon som besitter kunskap och färdigheter som barnet ännu inte har. Det bör också vara en person som barnet har utvecklat en positivnärstående positiv relation till (Andersson 1994:104). 20

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Framgångsfaktorer och hindrande faktorer Finns de? Och vilka är de?

Framgångsfaktorer och hindrande faktorer Finns de? Och vilka är de? ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Teorier och metoder i socialt arbete C C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2010 Framgångsfaktorer och hindrande faktorer

Läs mer

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro

Läs mer

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi, hem för vård eller boende, effektiv behandling, unga lagöverträdare

Kognitiv beteendeterapi, hem för vård eller boende, effektiv behandling, unga lagöverträdare MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt arbete ÄMNE: C-uppsatskurs i Socialt arbete HANDLEDARE: Lars-Göran Molander SAMMANFATTNING: Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56) Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen

Läs mer

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Sarah Åhlén, Projektledare Kristina Landemark, Utbildare/Handledare Nationella avdelningen för frivård Kriminalvårdens huvudkontor Stockholm,

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga. En kunskapsöversikt

Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga. En kunskapsöversikt SiS följer upp och utvecklar 2/03 Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga. En kunskapsöversikt Niklas Långström Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga En kunskapsöversikt Niklas

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder På Humlans förskola

Läs mer

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: Arbetsverktyg De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: 1. Medgivande Sekretess 2. Medgivande Journalhandlingar 3. Genogram utifrån fallexempel 4. Livslinje 5. Frågeformulär Kartläggning

Läs mer

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Psykologi 25 yh poäng

Psykologi 25 yh poäng Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar 1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

OBS! Du som har läst vid Mittuniversitetet tidigare, har kvar samma inloggningsuppgifter och får ingen ny användaridentitet.

OBS! Du som har läst vid Mittuniversitetet tidigare, har kvar samma inloggningsuppgifter och får ingen ny användaridentitet. Hej! Vi har glädjen att berätta att du blivit antagen till kursen Psykologi GR (A), Introduktion till beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT), 7.5h, kurskod: PS062G, anmälningskod: P4081. Varmt

Läs mer

BEHANDLINGSHEM. Trygghet, Kompetens, Utveckling www.utslussen.se

BEHANDLINGSHEM. Trygghet, Kompetens, Utveckling www.utslussen.se BEHANDLINGSHEM Trygghet, Kompetens, Utveckling www.utslussen.se Verksamhetsbeskrivning Utslussen Vård AB är ett mindre vårdföretag med personlig prägel som tillhandahåller vård för barn och unga i Mälardalen

Läs mer

Beteendestörningar hos barn och ungdomar

Beteendestörningar hos barn och ungdomar Beteendestörningar hos barn och ungdomar Clara Hellner Gumpert Docent/lektor i barn- och ungdomspsykiatri Verksamhetschef, Centrum för psykiatriforskning Disposition Definition och omfattning Psykiatrins

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Vårt sätt att bedriva familjevård Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Vad är SOFIA-studien?

Vad är SOFIA-studien? Vad är SOFIA-studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

En kvalitativ studie om familjehemsföräldrar och HVB-hem personals upplevelser kring placerade barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

En kvalitativ studie om familjehemsföräldrar och HVB-hem personals upplevelser kring placerade barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Teorier och metoder i socialt arbetet C C-uppsats, 15 hp VT 2012 En kvalitativ studie om familjehemsföräldrar och

Läs mer

MSMT. Utvärderingen. Multisystemisk miljöterapi. Januari 2006 juni 2007. Presentation Susanne Liljeholm Hansson

MSMT. Utvärderingen. Multisystemisk miljöterapi. Januari 2006 juni 2007. Presentation Susanne Liljeholm Hansson Presentation Susanne Liljeholm Hansson Presentera utvärdering av ny behandlingsmetod MSMT Socionom, arb soc sekr sedan slutet 80-talet Sedan 1991 anställd SDF Centrum Sedan de sista 5 år arb mest med div.

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN Identifiering Bedömning Insats VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Lagrum: 3 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Lagrum: 3 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga HFD 2015 ref 7 Fråga om en flicka som vistas på hemlig ort på grund av misshandel, hot och kränkande behandling i hemmet, genom att riskera att röja sin vistelseort uppvisar ett sådant socialt nedbrytande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer