MSMT. Utvärderingen. Multisystemisk miljöterapi. Januari 2006 juni Presentation Susanne Liljeholm Hansson

Transkript

1 Presentation Susanne Liljeholm Hansson Presentera utvärdering av ny behandlingsmetod MSMT Socionom, arb soc sekr sedan slutet 80-talet Sedan 1991 anställd SDF Centrum Sedan de sista 5 år arb mest med div. kartläggn.- och utredn.uppdrag Nu jobbar jag i FoU /Stadskansliet MSMT Multisystemisk miljöterapi Utvärderingen Januari 2006 juni 2007

2 Syfte Belysa värdet av MSMT Tillvarata erfarenheter Diskutera betydelsen Intervjuer Jo då, så du vet att... Personal Soc sekr Ungdomar Föräldrar

3 MSMT En behandlingsmetod värd att satsa på? En verksam behandlingsmetod? En god behandlingsmiljö? Består beteendeförändringarna?

4 En verksam behandlingsmetod? Tydlig teoretisk grund Kognitiva komponenter Förändrat beteende och tänkande Stark målfokusering Multiinriktade interventioner Interventioner i större program Dokumentationssystem Rutiner för uppföljning Inom evidensbaserad institusjons forskning er det vissa kriterier för vad verksam behandlingsmetod bör innehålla, och det är bl.a. punkter ovan

5 Teoretiska grunder Kognitiv teori Social inlärningsteori Systemteori

6 En verksam behandlingsmetod? Tydlig teoretisk grund Kognitiva komponenter Förändrat beteende och tänkande Stark målfokusering Multiinriktade interventioner Interventioner i större program Dokumentationssystem Rutiner för uppföljning

7 Manual Viktigaste beståndsdelar MSMT Systematik och tydliga ramar MSMT beskrivs mer yttre ramverk än som en enda metod fylla lite olika innehåll. -Innanför ramarna stor frihet använda olika metoder, efter passar enskilde ungdomen. -Det håller ihop metoden istället systemat arb.sättet, där följer speciell ordning, viss gång, efter en manual

8 Familj och nätverk Viktigaste beståndsdelar MSMT Utgångspunkten i behandlingen är at ju mer den involverar och samarbetar med ungdomens nätverk, desto större chansen fungerar familien när ungdomen flyttar hem. Målet därför at öka familiens och nätverkets kompetens på at kunna tackla framtida problem på egen hand.

9 Målfokus och dokumenatsjon Viktigaste beståndsdelar MSMT Tydlig målfokusering. - Soc.tjänsts behandlingsuppdrag omformuleras konkreta mätbara övergripande behandlingsmål. Bryts sedan ned lika konkreta veckovisa delmål. Betydelsefullt at alla delmål er knutna upp mot de övergripande målen.

10 framtid Framtid Viktigaste beståndsdelar MSMT Framtidsfokus De metoder använder nu- och framåtfokus. - Letar inte orsakerna beteende. - Istället id sit o beteenden problematiska ungd o fam o omformul saker behöver träna på inför framtiden.

11 Korta vårdtider Viktigaste beståndsdelar MSMT Korta placeringar En MSMT-plac ska vara i max 6 mån. Två anledningar dels minska risk institutionalisering. dels tanken ungdom ska flytta hem igen. Då ingen mening bygga stark relation till beh.personal. Skall istället stärka relation mellan föräldrar och ungdom.

12 Viktigaste beståndsdelar MSMT Positiv förstärkning Positiv förstärkning En viktig arbetsmetod för snabbt få förändrat beteende hos ungdomen. Förstärker önskvärda beteende belöna det fungerar bra, istället för straffa det inte fungerar. Använder teckenekonomi pengar och aktiviteter.

13 En verksam behandlingsmetod? Ja. MSMT som modell kan nästan till punkt och pricka sägas leva upp till dessa kriterier.

14 En god behandlingsmiljö? Matchning Främjande miljö sysselsättning och fritid Organisation och mål Bemästringsförmåga Personalgrupp

15 målgrupp Ungdomsgruppen år Havererad skolgång Separerade familjer Ångest Sömnproblem Kriminalitet Testat droger Utåtagerande beteende Neuropsykiatriskt funktionshinder Relationsproblem i familjen Låg socioekonomisk status

16 Ungdomsgruppen För att ge er en bild av den ungdomsgrupp man arbetar med kan nämnas att: På de två beh.hem tar emot lite olika åldersgrupp, men åldern ligger år. Ett problem som i princip samtliga ungdomar delar havererad skolgång. Också vanligt ngn typ neuropsyk funktionshinder (ADHD, Asperger), ångest, sömnproblem. Också många prövat droger, viss krim, oftast föräldrar skilda, många föräldrar egna problem droger, psykisk ohälsa, relationsproblem i fam osv. Med god matchning menas att man från inst sida skall ha god kunskap om skydds- och riskfaktorer på både individuell nivå och på gruppnivå. Man måste också kunna avgöra om beh.metod passar för viss ungdom. Också ta hänsyn till gruppsammansättning och t.ex. inte ta in en ungdom som kan äventyra övrigas utveckling

17 En god behandlingsmiljö? Matchning Främjande miljö sysselsättning och fritid Organisation och mål Bemästringsförmåga Personalgrupp

18 I intervjuerna har det öst en hel del lovord över de båda skolorna. Tänkte dela med mig av ngra citat: Det är ju inte bara att de har en egen skola för det är det många institutioner som har. Men de är ju så jätteduktiga! Stina då till exempel hade ju inte godkänt i nästan inte ett enda ämne och hade jättehög frånvaro. Och henne har de ju lyckats få till fullständig grundskoletid. Det är helt otroligt! Det hade ingen trott på. Så skolan är fantastisk. Det säger jag det är halleluja liksom. Och det är det som är så kul för de själva säger det. De säger vi har den bästa skolan av alla institutioner Och så är det så! Den är bäst! De lever de upp till det. Det är häftigt. De ger sig liksom inte, så det är bra, de lever upp till det de säger. Jättepositivt!... Det är jättestor skillnad mot innan. Gud ja! Jag tror att det mest är att hon har fått upp sitt självförtroende. Det har ju stärkt henne jättemycket att alla har berömt henne så mycket. Då presterar man ju ännu mer såklart. Sedan har hon nog svårt för sig. Det har hon haft hela tiden, men hon har en oerhörd kämparvilja. Och då när det fungerar och de berömmer henne så har hon velat ännu mer. Hon såg det som en jätterevansch när hon fick betygen och kunde komma in på den skola hon sökt. (Soc sekr Hagen)

19 Jag gick typ i skolan, gick dit och så hittade vi på något roligt. Skolan på Bergiusgården var jättebra. Den var mycket bättre än den vanliga skolan. Jag vet inte vad det var som gjorde det. Jag trivdes bättre och så var det bra lärare där. (Ungdom, Bergiusgården) Skolan var riktigt bra. Och det tyckte Erik också. Han trivdes där och han skulle ha velat vara där nu också. Den låg en bit ifrån Bergiusgården en röd liten stuga. De var max sju elever där och det var inget som distraherade runt omkring. Det var lugnt och bra där och det var flera lärare där och de var jättebra. När han inte kunde sitta still fick han gå ut och greja lite och sedan komma tillbaka. Det var jättebra. (Förälder, Bergiusgården)

20 En god behandlingsmiljö? Matchning Främjande miljö sysselsättning och fritid Organisation och mål Bemästringsförmåga Personalgrupp Organisation overgripande mål viktigt stark koppling mellan inst struktur organisasjonskultur, och att denna stämmer överens inom organisasjonen och med omgivande samhällets mål. Tydlig rollfördelning på institusjonene Bemästringsförmåga - Personal god förmåga hantera emotionella problem och har stor förmåga hantera, förebygga hot, våld och rymningar Personalgrupp - Finns enighet om beh.metod o om hur inst ska fungera samt har hög moral, stark sammanhållning och inga större interna konflikter

21 Efterfrågan på institutionsvård Ny målgrupp Hög = hög efterfrågan på vårdplatser Måttlig Tidigare målgrupp Låg Låg Måttlig = låg efterfrågan på vårdplatser Hög Grad av problembeteende Övergången till MSMT på Bergius och Hagen, var till stor del framtvingad av ekonomiska skäl. Man hade svårt få beläggning. Kommunerna har byggt upp egna hemmaplanslösningar och efterfrågar inte längre vårdplatser för ungdomar med vad som kan kallas måttliga problembeteende. I samband med att införandet av MSMT, bytte man därför inte bara beh.metod. Man bytte också målgrupp. Positiva - målgrupp stämde bättre överens med efterfrågan. I efterhand kan dock konstatera att man inte riktigt hann med att anpassa behandlingsmiljön och vårdutbudet efter dessa nya förutsättningar.

22 Bättre behandlingsresultat Ekonomi i balans Ökade förutsättningar till metodtrohet Möjligheter till bättre matchning Ökad bemästringsförmåga Trivsel och enighet I personalgruppen Trygghet i ungdomsgruppen Tid till kunskaps- och metodutveckling Mer tid till familjearbete Snabbare beteendeförändring hos ungdom Positiv förändring familj och nätverk Jobbar mot samma mål och ökad tydlighet

23 En god cirkel När man lyckades bryta den negativa utvecklingen, eller i de fall den inte fick alltför stor makt, visade sig en ny sida av MSMT-behandlingen. Sakta men säkert började man komma in i en god cirkel, där det ena positiva förhållandet ledde till det andra, och påverkade och förstärkte varandra... Trivsel och enighet ledde till... (se punkterna ovan)... osv. När dessa förutsättningar blivit uppfyllda har MSMT-arbetet visat upp en helt annan sida. Då har metoden fört personalen närmare varandra. Samma process gäller även ungdomarna och familjerna. Tydligheten, strukturen, teckenekonomin och målfokuseringen i MSMTarbetssättet har inneburit att en bra arbetsallians snabbt har skapats. Man jobbar mot samma mål, vet vart man är på väg och vad som behöver hända för att man skall bli klar. Arbetssättet har i dessa fall medfört att ungdomarna snabbare förändrat sitt beteende i positiv riktning och att relationerna i familjerna förbättrats. Efterhand som ungdomen förändrat sitt beteende har det också skett en ökad förståelse och en motivation till att förändra sitt sätt att leva. I dessa fall har utvärderingen visat att MSMT-behandlingen inneburit en hög grad av ökad livskvalitet hos ungdomarna och familjerna. I höstas besökte jag på nytt Bergius och Hagen för att berätta om resultaten från utvärderingen. Och på båda inst berättar man då att den goda utvecklingen i stort sett har fortsatt.

24 Består beteendeförändringarna? Involvera familjen Utbildning Kamratkontakter Byta inriktning på behandlingen Eftervård En annan fråga är ju om de goda behandlingsresultaten håller i sig. Ifrån forskningens sida pekar man på ngra förhållanden som verkar ha säskilt stor betydelse för om förändringen skall bli bestående. Det handlat t.ex. om att...(se punkterna) Om man bara ser till MSMT-metoden, täcker den mkt väl dessa områden. Men, som ni förstått av det jag berättat, så har ju kvaliteten på behandlingsmiljön skiftat mellan de båda inst och över tid. Och för de ungdomar som skrevs ut oplanerat kom man aldrig så långt att inst.vistelsen kan sägas ha haft ngn effekt överhuvudtaget, och för dem är därför inte den här frågan aktuell.

25 Består beteendeförändringarna?... forstettelse Men för de ungdomar som skrevs ut som planerat gäller i stort sett motsatsen. För dem är det inte bara ett eller två livsområden som har förbättrats. Allra vanligast är istället att det skett en mkt genomgripande förändring av deras livssit, där de oftast helt och hållet har brutit med sitt tidigare liv. de känner hopp inför framtiden, har en väsentligt bättre hälsa, har positiva fritidssysselsättningar, satsar på utb och arb osv. Flera forskare har funnit belägg för att ungdomar som fortfarande två år efter avslutad behandling inte återfallit i normbrytande beteende, har goda förutsättningar för att beteendeförändringarna skall bli bestående. Vad det gäller Hagen och Bergiusgården, skedde den här utvärderingen innan det kritiska tvåårsstrecket. Och dessutom alldeles i början av MSMT-arb. Därför går det egentligen inte att säga om beteendeförändringarna blir bestående eller inte.men, eftersom förändringarna är så genomgripande, finns det trots allt mkt som talar för att de kommer att finnas kvar.

26 För att sammanfatta det hela skulle jag vilja säga så här: MSMT kan innebära en bättre, men kanske framförallt snabbare behandling. Skyddande strukturer Tydligheten, strukturen, målfokuseringen, den positiva förstärkningen, framtidsfokuseringen gör att man snabbare kan få till stånd en bra arbetsallians. Betoningen på familjearbetet och coachningen av föräldrarna ökar också möjligheterna för att behandlingsframgångarna skall hålla i sig över tid. Den korta behandlingstiden gör också att man minimerar riskerna för institutionalisering. Ungdomarna skall hem till sin vanliga miljö så ofta och så fort som möjligt. När de övergripande målen är uppfyllda avslutas behandlingen. Eftersom det alltid handlar om väldigt konkreta saker som t.ex. att gå upp på morgonen, gå till skolan, rätta sig efter föräldrarnas regler o.s.v. är också sannolikheten stor för att man skall få en realistisk bild av vad en institutionsbehandling kan ge. Det handlar inte om att bli lycklig i varje avseende i livet, utan framförallt om att få vissa vardagliga saker att fungera bättre och om att hitta bättre strategier för att hantera vissa problem.

27 Men en sak som är viktig att komma ihåg en metod är aldrig mer än en me-tod och MSMT är inget undantag. Det är ingen mirakelkur. För att behandlingen skall fungera måste de rätta förutsättningar finnas för att bedriva verk-samheten. Metoden fungerar lika illa som allt annat som inte fungerar, om man inte lyckas skapa en sådan plattform. Det behövs kloka, trygga, medkännande, reflekterande människor i personalen, ett tryggt och bra arbetsklimat, en stabil personalsituation. Förutom en stor kunskap i den arbetsmetod man skall använda behövs också gedigen kunskap i psykosocialt behandlingsarbete. Att arbeta som behandlingsassistent med utagerande ungdomar som mår väldigt dåligt är ett mycket påfrestande arbete. Därför behövs även arenor för återhämtning och reflektion över de saker man upplevt i sitt arbete. Nödvändigt är också att det finns kunniga chefer som kan skapa denna trygghet och som förmår att entusiasmera och utmana personalen i tillräckligt stor omfattning så att de kan och vill utvecklas i sitt arbete. När det finns en sådan plattform med skyddande strukturer, först då kan metodvalet sägas kunna påverka och förbättra behandlingsresultatet.