Smärta hos barn - diagnostik och behandling + sedation

Transkript

1 Smärta hos barn - diagnostik och behandling + sedation Gustaf Ljungman, doc, öl, barnokolog, smärtläkare gustaf.ljungman@kbh.uu.se Målsä=ning: Kunskap om: smärtans nocicepbva, kognibva och emobonella komponenter basal smärtanatomi, smärdysiologi smärtans genebk analys inkl ska=ning av smärta analgebsk smärtstege dosering av paracetamol, morfin, NSAIDs, basal farmakokinebk vid olika administrabonssä= för paracetamol och morfin biverkningar av morfin behandling av neuropabsk smärta Kännedom om: oxycodon, ketobemidon handläggning av långvarig smärta hos barn

2 Referenser Smärtbehandling vid akut smärta hos barn äldre än 3 månader. Akademiska sjukhusets kvalitetshandbok. h=ps://extdom.lul.se/applext/lul/quality.nsf/0/fd5530c17b98b585c12578ab004426c7/$file/smärtbehandling%20vid%20akut%20smärta %20hos%20barn%20äldre%20än%203%20månader% pdf Smärtbehandling vid akut smärta hos barn yngre än 3 månader. Akademiska sjukhusets kvalitetshandbok. h=ps://extdom.lul.se/applext/lul/quality.nsf/0/f1825b4c77f29f95c12578a9003d0460/$file/smärtbehandling%20vid%20akut%20smärta %20hos%20barn%20yngre%20än%203%20månader.pdf Sedering av barn och ungdomar. Akademiska sjukhusets kvalitetshandbok. h=ps://extdom.lul.se/applext/lul/quality.nsf/0/e7ee fa4c1257db10034b0d6/$file/sedering%20av%20barn%20och %20ungdomar.pdf Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård kunskapsdokument, InformaBon från Läkemedelsverket 2014;25(3):9 22. h=p:// och- sjukvard/behandlingsrekommendaboner/ Behandling_av_barn_i_samband_med_smartsamma_procedurer_i_halso_och_sjukvard_kunskapsdokumen.pdf Riktlinjer för smärtbehandling vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Smärtbehandlingsenheten för barn, 2013, h=p:// %C3%A4rtbehandlingsenheten/Riktlinjer2013.pdf Apoteksbolaget. Barn och smärta. Läkemedelsboken 2014, i pdf versionen. h=p:// Aynsley- Green A, Ward Pla= MP., Loyd- Thomas, ARL. Stress and Pain in Infancy and Childhood. Clinical Paediatrics, 1995, 3:3. Ljungman G. Smärta hos barn, s Kapitel i boken Barnmedicin (3:e upplagan). Red Lindberg T, Lagercrantz H, Studentli=eratur, Lund 2007 (Danmark). Ljungman G. Smärta hos barn och ungdomar. Kapitel i boken: Barnmedicin (pärde upplagan); Redaktörer Hanséus K, Lagercrantz H, Lindberg T. Studentli=eratur AB, Lund 2012 (Danmark). ISBN kap 12, sid Ljungman G. Smärta hos barn, s Kapitel i boken Anestesi (2:a upplagan). Red: Halldin M och Lindahl S. Liber, Stockholm 2005 (Slovenien). Olsson G, Jylli L. Smärta hos barn och ungdomar. Studentli=eratur, Lund Schechter NL, Berde, CB, Yaster, M. 2 nd ed, Pain in Infants, Children and adolescents. Lippinco= Wiliams & Wilkins. BalBmore Socialstyrelsen. State of the Art dokument: Barn och Smärta WHO. Cancer Pain Relief and palliaave care in children. Geneva, WHO 1998.

3 Mekanismer/orsaker Bll smärta Vävnadsskada/inflammaBon som påverkar struktur/funkbon Smärtreceptorer = nociceptorer Nervtransmission Jonkanaler; Na, Ca, mm. Transmi=orsubstanser Cytokiner Etc.

4 Skada Bakt A- delta I Ggl CNS IL- 1 NGF 2 NGF P 3 4 sekundär hyperalgesi PG 1 primär hyperalgesi 6 C- fiber II P 5 A- beta III

5 Typer av smärta - smärtanalys Akut Långvarig NocicepBv somabsk visceral NeuropaBsk Annan

6

7 Smärta orsakad av sjukdom hos barn Orsak = ebologi Sjukdom Ingrepp Behandling Annat

8 Sjukdomsrelaterad smärta (- cancer) skele=smärta pga BM- el skele=engagemang smärta pga mjukdelsengagemang, kapseldistension, obstrukbon av tarm, etc smärta pga invasion/kompression av CNS el PNS

9

10 Wardley AM, et al. Br J Haematol. 2000;110: ; Exempel behandlingssmärta Grad III- IV mucosit Ca 65 % av stamcellstransplanterade pabenter

11 Smärtans genebk

12 Mogil JS. Pain gene<cs: past, present and future. Trends Genet Jun; 28(6): Epub 2012 Mar 28. Vad gör doktorn när jag har ont. Smärta orsakad av sjukdom. Gustaf Ljungman

13 Vad gör doktorn när jag har ont. Smärta orsakad av sjukdom. Gustaf Ljungman

14 Smärtans genebk Mogil JS. Pain gene<cs: past, present and future. Trends Genet Jun; 28(6): Epub 2012 Mar 28. Kronisk smärta är e= klassiskt exempel på interakbon mellan gener och omgivningsfaktorer: inflammatoriska och/eller nervskador är orsaken Bll de flesta kroniska smärtsyndrom, men bara en liten minoritet av de som utsä=s för sådana skador utvecklar kronisk smärta. När kronisk smärta väl uppstå= varierar smärtupplevelse och svar på analgebka mycket mellan olika individer.

15 Smärtanamnes - smärtanalys Debut DygnsvariaBon LokalisaBon Utbredning Utstrålning Karaktär KonBnuerlig / intermi=ent Molande / huggande / skärande RörelserelaBon Andra utlösande faktorer Effekt av Bdigare behandling

16 Smärtskattning VAS, visuell analog skala från ca 7 år Ansiktsskalor från ca 3-4 år SystemaBsk beteendeobservabon under 3-4 år Fysiologiska parametrar fr a hos de minsta barnen (under 1/2-1 år)

17 Hicks CL et al. Pain 2001: 93: FPS-R Faces Pain Scale - Revised I följande instruktioner, säg ont eller smärta, utifrån vad som verkar vara mest lämpligt för barnet. De här ansiktena visar hur ont något kan göra. Det här ansiktet (peka på ansiktet längst till vänster) visar ingen smärta. Ansiktena visar mer och mer smärta (peka på var och en från vänster till höger) ända till den här (peka på ansiktet längst till höger) det visar väldigt mycket smärta. Peka på det ansikte som visar hur ont du har (just nu). Poängsätt det valda ansiktet 0, 2, 4, 6, 8, 10 från vänster till höger så att 0 = ingen smärta och 10 = väldigt mycket smärta. Använd ej ord som glad och ledsen. Den här skalan avser att mäta hur barn känner sig, ej hur deras ansikte ser ut. Svensk översättning: Gustaf Ljungman, Lena Högberg och Louise von Essen.

18 Ansikte Ben Aktivitet Gråt FLACC (Face, Legs, Activity, Cry, Consolability) - smärtskattning av barn 0-7 år och barn med Neutralt ansiktsuttryck eller ler flerfunktionshinder Normal ställning eller avslappnad Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Ingen gråt (vaken eller sover) Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Oroliga, rastlösa eller spända ben Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Tröstbarhet Nöjd, avslappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Sparkar eller uppdragna ben Sprättbåge, rycker till eller stel Gråter ihållande, skriker eller snyftar, klagar ofta Svår att trösta eller lugna Översatt av Hanna Krantz, Pernilla Westerlind och Berit Finnström, , DSBUS, Göteborg Reviderad / Berit Finnström Observera barnets ansikte, ben, aktivitet, gråt och tröstbarhet i några minuter. Bestäm vilken poäng (0-1-2) barnets beteende överensstämmer med. Poängen summeras. Barnet kan få max 10 p. Dokumentera.

19

20 Smärtbehandling ProfylakBsk InformaBon, förberedelse Vid förväntad smärta, t ex post op Ordinera konbnuerlig beh; ej vb. EMLA, Rapydan Lidocain (buffrad med 2/10 NaBic) Premedicinering e.g. midazolam mixtur, klonidinhydroklorid mixtur/table= Lustgas TerapeuBsk Bas Litet antal läkemedel som man kan väl Paracetamol Morfin Specialfall Smärtbehandlingsenheter!

21 Faktaruta Lidokain- prilocain Kräm mg/g (appliceras 1g/10cm 2 ) Plåster mg Ålder Maximal dygnsmängd ApplikaBonsBd Max ggr/dygn (EMLA / Tapin ) > 30 gest.veckor - fullgångna 0.5 g (0.5 ml) max 5 cm 2 högst 1 Bmme 1 gång /dygn 0-3 månader 1 g (1 ml) högst 1 Bmme 1 gång /dygn 3-12 månader 2 g (2 ml) högst 1 Bmme Maxdosen kan spridas över dygnet 1-6 år 10 g 1-5 Bmmar Maxdosen kan spridas över dygnet 6-12 år 20 g 1-5Bmmar Maxdosen kan spridas över dygnet Lidokain/tetrakain mg/plåster (Rapydan ) >3år 1-2 plåster 30 minuter 1-2/dygn

22 Faktaruta lidocain: Buffring av lidocain: Blanda 2 ml natriumbikarbonat (0,6M) med 10 ml lidokain oavse= styrka. Observera a= INGA andra lokalanestebka än lidocain kan buffras på de=a sä= Maxdos lidocain är 4 mg/kg hos barn. På öppna sårytor kompresser med buffrad lidocain appliceras under minst 15 minuter innan såret behandlas. För dosering av lidocain gäller samma maxdos (mg/kg) vid kompressbehandling av sår som vid infiltrabon. Lidocaingel bör användas vid ytanestesi av slemhinnor t ex vid uretrakateterisering och sondsä=ning.

23 Seda<va kan aldrig ersä=a go= omhändertagande och god smärtlindring, men kan bidra Bll a= en procedur kan genomföras på e= bra sä=. säkerhet av största vikt p.g.a. sederande effekten, påverkan på andningsfunkbonen och interakbon mellan läkemedel med potenbering av biverkningar, t.ex. andningsdepression. vid smärtsamma procedurer kan läkemedel med smärtsbllande och sederande effekt vara a= föredra (alfa - 2- agonister eller opioider) framför enbart sederande (t ex bensodiazepiner). Midazolam midazolam kan ge amnesi vilket negabvt påverkar barnets förmåga a= bearbeta posibva och negabva upplevelser och växa med erfarenheten. midazolam bör ges långsamt och dosen Btreras midazolam kan ge paradoxala reakboner med oro och agitabon vilket kan behandlas med anbdot (flumazenil)

24 Alfa-2 (-adrenoreceptor)-agonister Klonidin omfa=ande användning vid pediatrisk smärtlindring och sedering på sjukhus inte är godkänt på denna indikabon vare sig hos barn eller vuxna må=lig Bll god analgebsk effekt vid procedursmärta sambdigt sederande utan egen andningsdeprimerande effekt ges som intravenös injekbon eller som peroral mixtur (apoteksberedd) eller table=er (licenspreparat) lösning avsedd för injekbon används peroralt i klinisk praxis. observera a= injekbonslösningen har koncentrabon 150 mikrog/ml. Till barn rekommenderas spädning Bll 15 mikrogram/ml. Riskerna för felspädning bör beaktas.

25 Faktaruta : Doseringsförslag (alla åldrar) Maximal analgebsk effekt Klonidin engångsdos intravenöst Ges långsamt iv under minuter 1 mikrogram/kg minuter (effekt ses direkt) Klonidin peroralt 2 mikrogram/kg minuter Maxdos 150 mikrogram

26 Faktaruta Doseringsförslag: Admin/Ålder Dos (mg/kg) Max dos (mg) AnslagsBd (minuter) DuraBon (minuter) Klonidin (se ovan) Midazolam: Intravenöst < 5 år 0,05-0, > 5år 0,025-0,05 5 Peroralt 0,3-0, Rektalt 0,25-0, Diazepam Intravenöst 0,05-0, Peroralt 0,2-0, Rektalt 0,2-0, Specifik anbdot för bensodiazepiner är flumazenil.

27 Flumazenil, specifik an<dot för bensodiazepiner För a= bryta biverkningar; djup sedering, andningspåverkan eller agitabon bolus 3-5 (10) mikrog/kg iv bolus infusion 1-5 mikrog/kg/h iv OBS! Upprepade doser kan behövas (max 40 mikrog/kg totalt)

28 Vid manifest smärta - smärtstege nociceptiv smärta 1 Paracetamol 15 mg/kg x 4-6 po/pr WHO 1986 cancersmärta 3 steg WHO steg barn dygnsdos: max mg/kg/d i 2-3 dygn, därefter mg/kg/d Laddningsdos (engångsdos) vid smärta 40 mg/kg; max 1g NSAIDs ASA >3 år mg/kg/d; 3-4 doser Ibuprofen 7,5-20 mg/kg/d; 3-4 doser Naproxen mg/kg/d; 2 doser Diclofenac 0,5-2 mg/kg/d; 2-3doser ref: Läkemedelsboken

29 Vid manifest smärta - smärtstege 2 3 Morfin po Kodein 0,5-1 mg/kg x 4-6 Fast kombinabon med paracetamol Citodon Tramadol 1-2 mg/kg x 3 iv/po Opioider iv morfin ( gold standard ) 0,1 mg/kg iv; 0,2-0,5 mg/kg po potens jmf morfin iv po oxicodon 1:1 1,5-2:1 ketobemidon 1:1 1:1 hydromorfon 5:1 8:1 fentanyl :1 metadon komplicerat 1,5:1 i singel dos; i upprepade doser :1

30 Kodein och tramadol ska inte användas <ll barn och ungdomar! Kodein metaboliseras i varierande grad Bll morfin (akbva substansen) med risk både för underbehandling och överdosering. Tramadol rekommenderas inte vid behandling av nocicepbv smärta hos barn. Risk för missbruk för båda

31 Morfin i kontinuerlig intravenös Morfin 1mg/kg i 100 ml NaCl infusion Startdos, 0,05 mg/kg långsamt iv. (= 5 ml) µg/kg/h (=2-5 ml/h). Regelbunden smärtska=ning och dokumentabon Genombro=ssmärta: bolusdos samt ev dosökning 25%

32 Naloxon, specifik an<dot för opioider För a= bryta biverkningar; andningsdepression och djup sedering bolus 1-10 µg/kg intravenöst infusion 2,5-5 - (10) µg/kg/h. OBS! Vid andningsdepression är första åtgärd andningsunderstöd.

33 När morfin inte räcker OpioidrotaBon, fr a vid toleransutveckling oxycodon, ketobemidon Njursvikt Biverkningar, klåda, illamående förstoppning, eller andra besvär anbemebka, laxanba NeuropaBsk smärta tricykliska anbdepressiva gabapenbn, pregabalin metadon Blockader, epidural, intrathecal lågdos ketamin + sänkt dos opioid

34 Morfinbiverkningar Trö=het övergående Illamående övergående ObsBpaBon Muntorrhet UrinretenBon Eufori HallucinaBoner Utsä=ningsymtom - AbsBnens Andningsdepression Förebygg: obsbpabon - Laxoberal / Laktulos/ Naloxon (2-12 µg/kgx4 po) illamående - Zofran

35 Icke farmakologisk behandling TENS Akupunktur fysikalisk beh Massage Utbildning/ informabon Avslappning psykolog beh Avledning KBT (Hypnos)

36 Referenser Smärtbehandling vid akut smärta hos barn äldre än 3 månader. Akademiska sjukhusets kvalitetshandbok. h=ps://extdom.lul.se/applext/lul/quality.nsf/0/fd5530c17b98b585c12578ab004426c7/$file/smärtbehandling%20vid%20akut%20smärta %20hos%20barn%20äldre%20än%203%20månader% pdf Smärtbehandling vid akut smärta hos barn yngre än 3 månader. Akademiska sjukhusets kvalitetshandbok. h=ps://extdom.lul.se/applext/lul/quality.nsf/0/f1825b4c77f29f95c12578a9003d0460/$file/smärtbehandling%20vid%20akut%20smärta %20hos%20barn%20yngre%20än%203%20månader.pdf Sedering av barn och ungdomar. Akademiska sjukhusets kvalitetshandbok. h=ps://extdom.lul.se/applext/lul/quality.nsf/0/e7ee fa4c1257db10034b0d6/$file/sedering%20av%20barn%20och %20ungdomar.pdf Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård kunskapsdokument, InformaBon från Läkemedelsverket 2014;25(3):9 22. h=p:// och- sjukvard/behandlingsrekommendaboner/ Behandling_av_barn_i_samband_med_smartsamma_procedurer_i_halso_och_sjukvard_kunskapsdokumen.pdf Riktlinjer för smärtbehandling vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Smärtbehandlingsenheten för barn, 2013, h=p:// %C3%A4rtbehandlingsenheten/Riktlinjer2013.pdf Apoteksbolaget. Barn och smärta. Läkemedelsboken 2014, i pdf versionen. h=p:// Aynsley- Green A, Ward Pla= MP., Loyd- Thomas, ARL. Stress and Pain in Infancy and Childhood. Clinical Paediatrics, 1995, 3:3. Ljungman G. Smärta hos barn, s Kapitel i boken Barnmedicin (3:e upplagan). Red Lindberg T, Lagercrantz H, Studentli=eratur, Lund 2007 (Danmark). Ljungman G. Smärta hos barn och ungdomar. Kapitel i boken: Barnmedicin (pärde upplagan); Redaktörer Hanséus K, Lagercrantz H, Lindberg T. Studentli=eratur AB, Lund 2012 (Danmark). ISBN kap 12, sid Ljungman G. Smärta hos barn, s Kapitel i boken Anestesi (2:a upplagan). Red: Halldin M och Lindahl S. Liber, Stockholm 2005 (Slovenien). Olsson G, Jylli L. Smärta hos barn och ungdomar. Studentli=eratur, Lund Schechter NL, Berde, CB, Yaster, M. 2 nd ed, Pain in Infants, Children and adolescents. Lippinco= Wiliams & Wilkins. BalBmore Socialstyrelsen. State of the Art dokument: Barn och Smärta WHO. Cancer Pain Relief and palliaave care in children. Geneva, WHO 1998.

37

38 Tack för er uppmärksamhet!