Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad

Transkript

1 Examensarbete Allmändidaktiskt område Sanna Knutsson Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrum Sanna Knutsson Linnéuniversitetet Examensarbete Kurskod: Go2964 Allmändidaktisk/utbildningsvetenskaplig Handledare: Bo Hagström

2 Abstract Författarens namn: Sanna Knutsson Titel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrum Titel på engelska: How teachers workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output a semistructured servey of three different kinds of workrooms Antal sidor: 53 Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är: - Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad? - Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad? - Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad? Resultatet grundar sig på 17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är gymnasieskola. Tre olika arbetsrum har kunnat urskiljas: större arbetsrum, mindre arbetsrum och mer enskilt arbetsrum. Resultatet av mitt examensarbete visar på betydelsen av att kollegor som man trivs med spelar större roll för såväl välmåendet som arbetsuppfyllnaden i form av samarbete och ämnesintegrering, än själva arbetsrummets utformning och fysiska förutsättningar. Resultatet tyder även på att det enskilda arbets- och förvaringsutrymmet påverkas negativt ju fler lärare som delar på ett arbetsrum. Ett annat resultat som undersökningen visar är att god isolering i arbetsrummet är viktigt ur två aspekter; Oljud utifrån gör lärare okoncentrerade och lyhördhet ut medför att lärare upplever rädsla att ofrivilligt bryta sekretess. Studiens begränsningar har diskuterats samt även förslag till vidare forskning. Nyckelord: Arbetsrum, psykosocialt välbefinnande, arbetsuppfyllnad, ämnesintegrering 2

3 Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers experience their psychosocial health and job output depending on their workrooms. I have chosen to not include the school culture. The following three questions are answered in the study: - Is the type of workroom essential for teachers psychosocial health and how teachers can carry out their assignments? - Are the physical conditions in the workrooms of significance for the teachers psychosocial health and for their job output? - How do the teachers think the workrooms should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output? The results are based on 17 semistructured interviews with teachers in three different schools; two secondary schools and one high school. Three different kinds of workroom have been defined: a bigger workroom, a smaller workroom and a more individual workroom. The results of my work show the importance of a friendly relationship among the colleagues. A good relationship is of more significance for the psychosocial health and job output in terms of teamwork and cooperation, than the type of workroom and the physical conditions. The results also suggest that the workspace and space of material storage is affected by the increasing number of teachers in the same workroom. Poor insulation makes the teachers distracted because of the noise, but they are also afraid of accidentally revealing secret information. Limitations of the study have been clarified and suggestions for future research have been given. 3

4 Tackord Jag vill tacka er som har gjort uppsatsen möjlig. Tack till Bo Hagström för din handledning som fick mig att känna mig säker på det jag gjorde och för att komma framåt. Tack också till er lärare som tog er tid att ställa upp på en intervju. Utan er hade inte arbetet gått att genomföra. Tack även mina nära och kära för råd, diskussioner och att ni alltid tror på mig. Tack! 4

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Syfte och frågeställningar Frågeställningar Avgränsningar Metod Bakgrund Definitioner av centrala begrepp i bokstavsordning Tidigare forskning Arbetsmiljö Historisk översikt: kontorstyper Tidigare forskning om olika typer av kontor Kontorslandskap v.s. cellkontor Ljud och oljud Fysiska förutsättningar och möblering Stress och välbefinnande Teori Analysram Metod Val av metod Intervju Resultatbearbetning Urval Etiska aspekter Nackdelar med kvalitativa intervjuer Fördelar med kvalitativa intervjuer Resultat Arbetstillfredsställelse och inflytande Konsekvenser av de fysiska förutsättningarna Ljud

6 7.2.2 Utrymme Psykosociala konsekvenser Avskildhet/integritet Trivsel/hälsa/välmående Återhämtning Samarbete/ämnesintegrering Arbetsrummens för- och nackdelar Arbetsrummens fördelar Arbetsrummens nackdelar Lärares önskemål om framtida arbetsrum Drömarbetsrum Önskat antal kollegor i arbetsrummet Analys Analysram Informanternas upplevelser av olika typer av arbetsrum Informanternas upplevelser kring de fysiska förutsättningarna Informanternas önskemål gällande arbetsrum Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Vidare forskning Källförteckning Bilaga Semiguide Bilaga Sammanställning större arbetsrum Bilaga Sammanställning mindre arbetsrum Bilaga Sammanställning mer enskilda arbetsrum

7 1.Inledning Första gången som jag var ute och praktiserade på en högstadiesskola reagerade jag på lärares arbetsrum; flera lärare på en mindre yta, små skrivbord, mycket material, ljud från klassrum och korridorer, och ibland kopiator och skrivare i samma rum. Trots det här ska lärare klara av koncentrationskrävande arbetsuppgifter, kunna ta sekretessbelagda samtal och dessutom förvalta och begrunda en stor mängd material tillsammans med andra i sin vardag. Kan arbetsrummets utformning och fysiska förutsättningar påverka lärares psykosociala välmående och arbetsuppfyllnad? Det finns få undersökningar om arbetsrummets betydelse för lärares hälsa och arbetsuppfyllnad och eftersom ekonomin i skol- och barnomsorgen oftast är ansträngd, verkar det sällan ske några investeringar i förbättringar. I tidigare forskning kan man studera flera andra yrkesgruppers erfarenheter och upplevelser av att arbeta i kontorslandskap eller cellkontor, men när det gäller lärares arbetsrum verkar ingen forskning om deras upplevelser finnas. Det är därför aktuellt att fördjupa sig i den här frågan genom att ta reda på lärares subjektiva upplevelser av arbetsrummet, för att förhoppningsvis kunna hjälpa till att påverka lärares framtida arbetsrum. Mitt intresse ligger således i att ta reda på om lärare i olika typer av arbetsrum har olika psykosociala upplevelser och tankar om arbetsuppfyllnad beroende på arbetsrum. Det problematiska i frågan är att olika personer har olika förutsättningar men även acceptansnivåer, samt att olika personligheter kan föredra olika typer av arbetsrum, vilket kan göra det svårt att dra några generella slutsatser. 7

8 2. Syfte och frågeställningar Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur lärare ser på sitt arbetsrum och hur upplevelserna av sitt arbetsrum påverkar dem psykosocialt och arbetsmässigt. Genom den här inledande forskningen vill jag öppna upp frågan som kan ge lärare mer lämpliga arbetsrum i framtiden. 2.1 Frågeställningar - Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad? - Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad? - Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad? 2.2 Avgränsningar Jag har valt att avgränsa undersökningen till vissa specifika temaområden kring arbetsrummet och därmed valt att inte ta hänsyn till t.ex. skolledning och organisationens uppbyggnad. 2.3 Metod Genom att intervjua lärare från olika typer av arbetsrum ska jag försöka finna det ultimata arbetsrummet när det gäller lärares psykosociala upplevelser men även utifrån arbetsuppfyllnad. De kvalitativa intervjuerna genomförs utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Genom att läsa tidigare forskning på området kommer jag att få en överblick vad gäller upplevelser och definitioner av kontorstyper och arbetsrum, och genom mina intervjuer kommer jag att få kvalitativt material som jag ska jämföra med tidigare forskning. 8

9 3. Bakgrund Vi är på väg in i en akut lärarbrist säger Metta Fjelkner till Skolvärlden ( ) efter att ha tagit del av ny statistik från SCB som visar att 16 % av lärarna har lämnat yrket. De senaste decennierna har tempot i samhället ökat samtidigt som informationsmängden har blivit större och mer lättillgänglig. Stress har blivit ett samhällsproblem i takt med att tempot accelererat. I en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund 2 ( ) framkom det att av alla långtidssjukskrivningar inom lärarkåren var det 71 % som hade en psykisk åkomma medan 29 % hade någon fysisk. Av dessa var det 62% som uppgav att orsaken var arbetsrelaterad, vilket bör uppmärksammas. Med tanke på att en så stor tid spenderas på arbetet och med det fakta att många lärare mår dåligt p.g.a. psykisk ohälsa gör det intressant att undersöka lärares upplevelser av arbetsrummet. Det kanske gör det än mer intressant med tanke på att det enbart är 7 % av lärarna som är helt nöjda med sin totala arbetssituation. 25% uttrycket istället stort eller visst missnöje med hela sin arbetssituation. 90 % av lärarna anser att de administrativa uppgifterna har ökat jämfört med för fem år sedan enligt Lärarnas Riksförbund 1 ( ) samtidigt som det enbart är 9% av lärarna som anser att de har tillräckligt med pauser för återhämtning under dagen. Det här kan ses allvarligt eftersom Lärarförbundet ( ) menar att ta pauser även är en skyldighet mot sig själv, framförallt i arbeten med människor, för att undvika ohälsa. Med tanke på lärares viktiga arbetsuppgifter planera, samarbeta, genomföra, bedöma, utvärdera, handleda, fostra och att se till att den framtida generationen mår bra finns det relativt få undersökningar om hur lärare upplever sitt arbetsrum och hur förbättringar kan ske för såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad. Därför har jag valt att göra mitt examensarbete om det här Definitioner av centrala begrepp i bokstavsordning Arbetsmiljö Innehållet i begreppet arbetsmiljö definieras inte i arbetsmiljölagen. Lagen verkar utgå från att alla som ska tillämpa lagen vet vad arbetsmiljö är, vilket dock är svårt eftersom innehållet i begreppet arbetsmiljö förändras ständigt genom ny teknik, nya arbetsformer och ny kunskap (Iseskog, 2010). Arbetsmiljölagen (AML) 9

10 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) utgör grunden för arbetsmiljöarbetet i Sverige (Kindenberg, 2005). Arbetsmiljölagen har få precisa regler men desto fler grundläggande bestämmelser och allmänna krav. Målsättningen för arbetsmiljöarbetet är att: - Ohälsa och olycksfall ska förebyggas och en god arbetsmiljö ska utvecklas - Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande och följa den sociala och tekniska utvecklingen i samhället - Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. (Prevent, ) Ahlberg (2003) ger ordet arbetsmiljö en innebörd: Med ordet arbetsmiljö menar lagen allt som påverkar en människa i arbetet både den fysiska och psykosociala omgivningen. En god arbetsmiljö är följaktligen en omgivning där inte bara fysiska risker är undanröjda och där lokalerna är ändamålsenliga, utan också en miljö där de anställda kan påverka sin egen arbetssituation och där det inte förekommer alltför stora psykiska belastningar eller starkt styrt eller bundet arbete. Dessutom ska arbetet ge möjlighet till omväxling, sociala kontakter, sammanhang mellan olika arbetsuppgifter, självbestämmande och ansvar och helst också till personlig och yrkesmässig utveckling. (Ahlberg, 2003) Enklast menar Iseskog (2010) att man beskriver arbetsmiljön som summan av fysiska, psykiska och sociala upplevelser som en arbetstagare har i sitt arbete (Iseskog, 2010:7). Upplevelserna menar han vidare skapas och formas av teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. I all verksamhet krävs såväl långsiktiga/övergripande och kortsiktiga/handlingsinriktade mål gällande arbetet med arbetsmiljö. Iseskog (2010) påstår att den kanske viktigaste faktorn i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att kartlägga arbetsmiljön för att få en god helhetsbild av den egna arbetsmiljön. Enligt Arbetsmiljöverket avser arbetsmiljö de förhållanden som arbetare på arbetsstället exponeras för. En god arbetsmiljö menar samma myndighet är en miljö som har positiva och gynnsamma effekter på individen (Arbetsmiljöverket, ) Arbetsuppfyllnad i den här undersökningen definierar jag begreppet arbetsuppfyllnad utifrån Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och 10

11 fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011) där skolans uppdrag framförallt är att främja individens kunskaper men även främja elevers personliga utveckling i samarbete med hemmen. Vidare har skolan i uppdrag att överföra grundläggande värden och ge överblick och sammanhang. Det sistnämnda poängteras i meningen: I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv (Skolverket, 2011:9), vilket jag tolkar som ämnesintegrering och samarbete mellan olika ämnen. Med begreppet menar jag såväl hur väl lärare kan genomföra sina planeringar och bedömningar, samarbeta, ämnesintegrera, föra samtal med föräldrar och elever samt förvalta och dokumentera sekretessbelagda uppgifter. Arbetsrum med begreppet arbetsrum avser jag den miljön som lärare spenderar sin planeringstid i och där det oftast finns ett eget skrivbord med dator samt hyllor till förvaring av elevarbeten, läromedel etc. Cellkontor är ett kontor för en arbetare. De är ofta förlagda i en korridor där varje kontor har ett fönster ut. Material och annan utrustning som den anställde behöver finns mestadels tillgängligt i kontoret. Arbetet är ofta av koncentrerad och självständig form (Danielsson, 2005). Kontorslandskap eller öppet kontor är en form av arbetsrum där flera anställda arbetar tillsammans. En vanlig indelning av olika rumsstorlekar är litet öppet kontor med plats för 4-9 personer, mellanstort öppet kontor med personer och stort öppet kontor med fler än 25 personer (Björk Bovin & Ståhl, 2009). Danielsson (2005) menar att definitionen av kontorslandskap är att de anställda delar på ett gemensamt arbetsutrymme. Vidare menar Danielsson (2005) att det inte finns några väggar mellan de olika arbetsplatserna och att man inte har tillgång till något eget fönster. Arbetet är ofta av slentrianmässig karaktär med låg interaktion mellan de anställda. Syftet med kontoren är att vara flexibla för nya organisationsförändringar. Mer enskilt arbetsrum med den här formuleringen avser jag några olika typer av arbetsrum där lärare under olika förutsättningar arbetar mer enskilt. Begreppet inkluderar såväl lärare som har sin arbetsplats i sitt klassrum som lärare som har ett eget arbetsrum liknande cellkontor att utföra sitt arbete i. Mindre arbetsrum med begreppet avser jag de arbetsrum där tre lärare har sina arbetsplatser i ett och samma rum. 11

12 Psykosocial definierar Theorell (2007) med interaktionen (samspelet) mellan psykiska och sociala faktorer (2007:14). Samspelet finns i båda riktningarna d.v.s. både från de sociala faktorerna till de psykiska och vice versa. För att beskriva den interaktionen bör man nämna tre nivåer i en människas arbete; Omgivningsnivån (arbetets uppläggning och ledning), Individnivån (arv och miljö) och reaktionerna (beteendemässiga, psykologiska och fysiologiska). Reaktionerna på omgivningen uppstår i interaktionen med individens arv och erfarenheter, vilket gör att olika människor reagerar olika vid påfrestning. Reaktionerna lagras därefter som erfarenheter. Därför kan man säga att varje period av psykosocial påfrestning förändrar ens erfarenheter (Theorell, 2007). Den psykosociala miljön kan sägas vara den människomiljö som vi har till vardags (Theorell, 2007). Det är den upplevda verkligheten, snarare än den fysiska, och att andra människor spelar in i den uppleda verkligheten är ett annat sätt att se på psykosocial arbetsmiljö (Håkansson, 2005). Tidigare erfarenheter har gjort att människor skaffat sig olika krav och anspråk, vilket gör att samma situation kan upplevas på många olika sätt. Det här gäller även reaktioner på ljud, arbetsmängd m.m. Personligheten och det mentala tillståndet man befinner sig i påverkar också. Enligt Westlander (1978) kan man dela in psykosocial i begreppen psykosociala miljöfaktorer och psykosociala konsekvenser beroende på om man syftar på miljöförhållanden eller individtillstånd. Miljöfaktorer och relaterade arbetsupplevelser hänger dock ofta samman och inom den psykosociala forskningen menar Westlander (1978) att det tyder på att man utgår från att omgivningen har egenskaper som är antingen positiva eller negativa och därmed ger en likartad inverkan på människor. Stress är enligt Arbetarskyddsstyrelsens definition som finns i Wadell och Larssons Arbetsmiljö en dold resurs (1998: ) följande: Ordet stress är idag ett begrepp som används bl.a. för hög arbetsbelastning, tidsbrist och jäkt. Negativ stress definieras som den fysiologiska påfrestning som individen utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad hon kan och förmår. Den stress som är måttlig, stimulerande och hjälper oss att nå ett mål d.v.s. situationen är under kontroll kan ses, som positiv. Större arbetsrum med begreppet större arbetsrum avser jag de arbetsrum där ca 6-10 lärare har sina arbetsplatser. 12

13 4. Tidigare forskning 4.1 Arbetsmiljö I vår tillvaro är arbetslivet en viktig del. Vi behöver försörja oss men vi behöver även gemenskap, delaktighet i samhället och andras respekt genom arbetet. Därför är vår arbetsmiljö nästan lika viktig som skolan är för barnet när det gäller utveckling och välbefinnande (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005). De fysiska aspekterna hamnade först i arbetsmiljödebatten eftersom det är lättare att mäta och diskutera. Svårare är det att hantera den psykosociala delen av arbetsmiljön som berör gruppdynamik, kommunikation och liknande d.v.s. upplevelsen av närmiljön som skapar den psykosociala arbetsmiljön, menar Lennéer Axelsson & Thylefors (2005). Ofta särskiljs arbetsmiljön i tre sektorer: - Den fysiska: det materiella som omger människan i arbetet. - Den organisatoriska: formella förhållanden som reglerar arbetsfördelning och olika beslut. - Den sociala: relationer mellan människor och grupper. (Lennéer Axelsson &Thylefors, 2005). Den sociala sektorn hittar man i arbetsplatsens klimat och har både formella och informella dimensioner. Det innefattar relationer, ledarskap, motivation, status, gruppdynamik, kommunikation m.m. Det är individens samspel med organisationens mänskliga system som hör till den psykosociala arbetsmiljön. Komponenterna i ett psykosocialt klimat kan liknas vid ett isberg där den lilla biten över vattenytan symboliserar den formella organisationen med nedskrivna dokument som verksamhetsmål, budgetplaner och liknande. Den större delen under vattenytan symboliserar istället den informella organisationen som är svårt att fånga in i termer som: gemenskap, arbetsglädje, attityder och kommunikation. (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005). Problem som är svåra att mäta är exempelvis känslor av otillräcklighet, bristande tillfredsställelse med arbetsuppgifter eller missnöje med arbetsledningen. Sjukfrånvaro, bristande engagemang i arbetet m.m. är övertygande argument i ett psykosocialt miljöarbete, 13

14 då det alltid finns orsaker till sådana symptom menar Lennéer Axelsson & Thylefors (2005). Den klart viktigaste delen av arbetsorganisationen när man tittar från det psykosociala perspektivet är närmiljön, d.v.s. arbetsgruppen. Kollegorna utgör därför tillsammans arbetsmiljön och alla måste ta ett personligt ansvar för den genom sitt eget uppförande. Det komplicerade med det psykosociala klimatet är dock att individer på samma arbetsplats finner klimatet olika. (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005). Är god arbetsmiljö ett medel eller mål? God arbetsmiljö sammanfaller ibland med önskemålet om vinst, vilket i så fall betyder att den goda arbetsmiljön är ett medel för företagsekonomisk effektivitet (Wadell och Larsson, 1998). Men eftersom skolan inte är ett företag i den bemärkelsen, tänker jag att man snarare borde kunna se den goda arbetsmiljön som ett medel för effektivitet och måluppsättning. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör man se en god arbetsmiljö som ett mål i sig eftersom ett vinstdrivande/effektivt företag inte nödvändigtvis leder till friskare människor (Wadell och Larsson, 1998). Westlander (1978) använder sig av föreställningsramen nedan när det gäller psykosociala faktorer i arbetsmiljön och reaktionerna som uppstår. Arbetsupplevelserna studeras som mätare på arbetsmiljön och är tänkt att avslöja något om arbetsmiljön. Dock bygger modellen på att arbetsmiljön är en sluten värld, där människan är separerad från sin övriga tillvaro. Miljöfaktorerna skulle därmed upplevas som enskilda företeelser och få psykosociala konsekvenser utan att väva in andra faktorer som kan påverka individen. (Westlander, 1978). En sannare bild av upplevelsen av arbetsrummet hade jag kunnat ta fram genom att ta hänsyn till andra aspekter av informanternas liv som hade kunnat påverka upplevelserna, men då hade arbetet fått en helt annan omfattning. Arbetssituation Arbetsupplevelser Forskare har kommit fram till att psykosociala miljöfaktorer och dess konsekvenser kan påverka det allmänna psykiska välbefinnandet i form av stress, livstillfredsställelse och självkänsla (Westlander, 1978). Psykosociala faktorer framkommer genom att arbetsmiljön betraktas från både ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv. Perspektivet omfattar såväl fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, vilka tillsammans ger den upplevelsemässiga sidan av arbetssituationen menar Westlander (1978). Dock menar samma författare att alla fysiska, 14

15 sociala och organisatoriska förhållanden inte behöver påverka människans uppfattning kring sin hälsa och allmänt välbefinnande. Det finns tre huvudkategorier av psykosociala miljöfaktorer och dessa är: fysiska, organisatoriska och sociala. Alla dessa har en inverkan på välbefinnande, hälsa och arbetstillfredsställelse. Ur det här perspektivet kan man iaktta att en kategori kan utgöra både fysisk och psykisk arbetsmiljöfaktor. Ljudet kan exempelvis drabba individen genom fysiska skador som tinnitus men även psykosocialt som kontaktsvårigheter, men även psykiskt då det anses påfrestande (Westlander, 1978). Den fysiska och psykosociala miljön samverkar menar Theorell (2007). Om personalen grälar förstärks effekten av en dålig ljudmiljö och om akustiken försvårar kommunikationen uppstår onödiga irritationsobjekt. Arbetsplatser med dåligt klimat har ofta lägre produktion, högre frånvaro och större personalomsättning än arbetsplatser med bra klimat. I studier om de faktorer som skapar en acceptabel arbetstillfredsställelse krävs att hygienfaktorerna är väl tillgodosedda. Med hygienfaktorer menas lön och förmåner, fysiska arbetsmiljön, arbetsvillkoren och personalpolitik. Motivationsfaktorer hör samman med arbetsuppgifter och prestationer i sig, ansvar, utveckling och ett gott samarbete. (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005). Intresset för arbetsmiljön vitaliserades under senare delen av 90-talet och början av 2000-talet, eftersom sjukskrivningarna i samhället då accelererade. Orsakerna började sökas i människornas arbetssituation. Ökat tempo på arbetet i samband med tidspress men även osäkra anställningsformer var några orsaker man fann. Fysiska effekter på människor som är orsakade av den fysiska arbetsmiljön har kartlagts och som resultat har vi fått bl.a. regleringar och skydd. När det gäller den fysiska arbetsmiljöns påverkan psykiskt är kunskapen mindre. (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005) Kriterierna för den goda arbetsmiljön är enligt Lennéer Axelsson & Thylefors (2005): Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. / / Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid ska även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete ska begränsas. Det ska eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda 15

16 arbetsuppgifter. Det ska vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. (Lennéer Axelsson &Thylefors, 2005:18) Arbetsmiljöverket ( ) kan inte ge något svar på minimum, uttryckt i m 2, som en arbetsplats måste vara. Ytbehovet bestäms av verksamheten så länge som arbetstagarens arbetsutrymme är tillräckligt. Danielsson (2005) menar att tillfredsställelse på arbetet är viktigt för effektiviteten och omsättningen på företag och jag drar då liknelser med lärarnas vardag att få elever att utvecklas analytiskt, kommunikativt m.m. Samma författare menar att man vid nybyggande av kontorsbyggnader ofta tar hänsyn till ekonomiska och praktiska aspekter, men inget som handlar om hur man får den fysiska miljön att stimulera arbetarnas välbefinnande i form av hälsa och arbetstillfredställelse. Trender och ekonomi får istället avgöra kontorets utformning. (Danielsson, 2005). Enligt Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet (2009) är dålig arbetsmiljö en stor kostnad i det längre perspektivet såväl för individer, organisationer och samhället i sig självt och att det därför är värt att investera i en bättre arbetsmiljö för framtida besparingar. Enligt en rapport som de tar del av konstateras det att belastningsrelaterade besvär och mental ohälsa är de huvudsakliga orsakerna till varför människor i arbetsför ålder inte kan arbeta. Individuella livsstilsfaktorer som påverkar arbetet är inte direkt avgörande. Det är framförallt arbetsgivare som behöver inse egennyttan i att investera i arbetsmiljö och personalpolitik som gynnar de anställdas hälsa, där det starkaste argumentet är att good health is good business (Arbetsmiljöpolitiska rådet 2009:14). I en annan forskning som arbetsmiljöverket (2009) har tagit del, som jag anser även berör lärare, är (o)hälsans effekt på produktiviteten där man försökt mäta produktionsförluster i samband med sjukfrånvaro eller minskad prestationsförmåga vid närvaro. Det senare var betydligt svårare att mäta beroende på att det är svårt för såväl individen som organisationen att värdera produktiviteten. (Arbetsmiljöpolitiska rådet, 2009:24). Mitt antagande är därför att lärare i ohälsa ger eleverna sämre förutsättningar för utveckling i samband med sjukfrånvaro, men även minskad prestationsförmåga vid närvaro. I en annan rapport påvisas att företag nu har börjat se värdet i att investera i bättre arbetsmiljö, dels för personalens hälsa och företagets lönsamhet, men även för att de genom socialt ansvarstagande märkt av att det gett en positiv effekt på företagets varumärke. Idag går det att sälja ägg till ett högre pris därför att hönorna som värpt äggen har hanterats väl. Det här kan man översätta till företagets anställda, där man kan tänka sig att handla med någon som man vet tar god vara på sin personal. (Arbetsmiljöpolitiska 16

17 rådet, 2009). Samma råd menar att ny forskning visat att arbetsmiljöns effekter på produktivitet/prestation och kvalitet har stor ekonomisk betydelse för företaget. Arbetet i sig är en hälsofaktor. Man förtjänar genom sitt arbete sitt uppehälle, det ger mening för dagen och främjar kreativitet och aktivitet. Att studera arbetslivet ur ett hälsofrämjande perspektiv är relativt ovanligt. Dock borde det vara en målsättning för varje samhälle att arbetet ska stärka hälsan hos sina anställda och inte tvärtom. I en god arbetsmiljö trivs de anställda och utvecklas i sitt arbetsliv. För företagen/organisationerna/institutionerna är det här en stor fördel då de genom en sådan miljö kan locka till sig den bästa arbetskraften, ta till vara på medarbetarnas kreativitet samt att få dem att stanna kvar som friska individer. (Arbetsmiljöpolitiska rådet, 2009). I en undersökning gjord på anställda inom den offentliga sektorn undersöktes vilka faktorer som spelade in från dålig till acceptabel arbetsförmåga och faktorerna från acceptabel till excellent arbetsförmåga. De faktorer som var avgörande för att nå en excellent arbetsmiljö var: en bra fysisk miljö, bra arbetstider, tydlig arbetsroll, uppskattning och feed-back för sin arbetsinsats, samt att kraven var hanterbara och att den anställda upplevde sig ha kontroll över arbetet. Faktorerna för en dålig arbetsförmåga enligt undersökningen var: buller, inte på humör för arbetet, ingen återhämtning, fysiska och psykiska krav som är högre än individens kapacitet och låg bestämmanderätt. (Arbetsmiljöpolitiska rådet, 2009). Lindberg (2006) menar att individer har olika höga trösklar när det gäller arbetsförmågan. Det här beror på att alla har olika höga acceptansnivåer vid somatiska, psykiska och sociala gensvar av sjukdomar, motivation, attityd, skyldigheter gentemot arbete och familj, flexibilitet på arbetet och involverandet av byggandet av sjukförsäkring och förmåner. 4.2 Historisk översikt: kontorstyper Konceptet med kontorsarbete blev efter Andra Världskriget synonymt med arbete i egna kontorsrum, s.k. cellkontor. I mitten av 1960-talet, i ett försök att rationalisera, infördes det kontroversiella Bürolandschaft i Tyskland och kontorslandskapet var några år senare introducerat i Sverige. Modellen hade utvecklats i Västtyskland i syfte att öka kommunikationen genom fysisk tillgänglighet. För att öka effektiviteten menade de att interaktionen och informationsflödet mellan medarbetarna behövde öka. Förbättringar inom ventilation, belysning och akustisk gjorde det öppna kontorslandskapet möjligt. Målet var utöver ökade kommunikations- och informationsutbytet också att sänka kostnaderna per m 2 17

18 för var och en av de anställda. Att cheferna skulle sitta tillsammans med de anställda och därmed plana ut hierarkin inom företaget var också en tanke som lockade många. Volvos högkvarter i Torslanda, Göteborg var kanske det största och mest kända exemplet på kontorslandskap i Sverige under den tiden. När arbetsvillkoren för de anställda alltmer kom i fokus började kritiken mot de öppna kontoren. Öppenheten uppfattades ofta av de anställda som en form av kontroll och övervakning. Akustiken och värmen av apparatur var också offer för kritiken kom den första undersökningen kallad Kontorsmiljöutredningen där olika arbetsmiljöer undersöktes i Sverige. Under och 1980-talet återgick Byggnadsstyrelsen gradvis till att införa cellkontor i Sverige igen och slutligen dominerade cellkontoret helt igen. Kontorstypen kombi-kontor introducerades i Sverige Det här är en slags blandning av öppet kontorslandskap och cellkontor, där varje anställd har ett eget kontor med utsikt över gemensamma utrymmen och torg s.k. multi-spaces. Trots kombikontoret förblev cellkontoret den dominerande kontorstypen i Sverige, sedd som klart bäst ur arbetsmiljöperspektiv. På 1990-talet hade tekniken kommit så långt att utvecklingen tillät en kontorstyp som var oberoende av tid och rum, s.k. flexkontor. Idéen med flexkontor var att all information skulle vara tillgänglig från alla datorer, vare sig den anställde var på arbetet eller hemma. Arbetarna har ingen speciell kontorsplats och är tänkta att arbeta utanför arbetsplatsen i viss utsträckning. I slutet av 90-talet kritiserades flexkontoret hårt då det ansågs vara opersonligt. I början av 2000-talet har s.k. hotellkontor lanserats med tanken att små företag ska kunna hyra in sig i byggnader tillsammans med andra företag och dela olika faciliteter och den senaste teknologin med andra hyresgäster. (Danielsson, 2005) 4.3 Tidigare forskning om olika typer av kontor Danielsson (2005) delade in sin undersökning, som hon gjorde på anställda i olika kontorslokaler, i: 1) Omgivningen 2) Ljud och avskildhet 3) Designrelaterade faktorer (arbetsyta, arbetsutrymme och kontorets design). Av de här tre områdena var det nr 2) Ljud och avskildhet, som orsakade mest otillfredsställelse bland de anställda. Cellkontor var framträdande med hänsyn till tillfredsställelse med arbetsmiljön generellt, trots att cellkontor hade låga värden när man tog hänsyn till de sociala aspekterna. Arbetare i flexkontor var nöjdast med hänseende i det sociala. Den högsta förekomsten av otillfredsställelse av den fysiska arbetsmiljön hittades bland de anställda i mellanstora och stora kontorslandskap. Här var 45% och 50% missnöjda med ljudnivån i form av störande röster, apparatur m.m. i jämförelse med 12% av de anställda i cellkontor som upplevde samma företeelse. Danielsson (2005) argumenterar med utgångspunkt i hennes forskning för att de olika uppfattningarna 18

19 hos de anställda angående den fysiska arbetsmiljön kan beskrivas med dragen av de olika kontorstyperna. Det här förklarar den utmärkande högre tillfredsställelsen med cellkontor, eftersom den här sortens kontor kan erbjuda unika karaktärsdrag som: självständighet och personlig kontroll av omgivningen, andra ljud och avskildhetsvillkor m.m. Vissa kompromisser är oundvikliga i de andra kontorsvarianterna. Danielsson (2005) genomförde även en undersökning hur olika kontorstyper har inflytande över människors hälsa, välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Hon delade in de olika kontorsvarianterna i: cellkontor, delat rum, små-, mellan- och stora kontorslandskap, flexkontor och kombikontor. Resultatet visar tydliga skillnader mellan arbetare i olika kontorstyper. Risk för ohälsa och dåligt välbefinnande uppmärksammades i medelstora- och stora kontorslandskap. Arbetare i de här arbetsmiljöerna uppvisade betydande högre risker att ange dåligt välbefinnande i jämförelse med arbetare i andra kontorstyper. Sämst arbetstillfredsställelse uppvisade de anställda inom medelstora kontorslandskap och kombikontor. De största chanserna för en god hälsa och välbefinnande hittades i cellkontor och flexkontor. De anställda där graderade sin hälsa bättre än i övriga kontorstyper. De var också mer tillfredsställda med själva arbetet än övriga tillfrågade. Danielsson (2005) förklarar det med hypotesen att den annorlunda arkitekturen och de funktionella dragen i de här arbetsmiljöerna. De anställda inom cellkontor uppvisade nöjdsamhet på resultaten angående kontroll och självständighet, medan flexkontorens anställda var nöjda med samarbete och ledarskap. Resultatet indikerar att det finns en relation mellan kontorets arbetsmiljö och hälsa, välbefinnande och arbetstillfredsställelse som är värt att forska vidare på. (Danielsson, 2005). Organisationen kan enligt Björk Bovin och Ståhl (2009) liknas vid ett isberg. Den tiondel som syns ovanför vattnet är det mer konkreta: t.ex. arbetsmiljöns utseende med skrivbord, stolar och dagsljus. Det som döljer sig under ytan är den psykosociala arbetsmiljön som rymmer kommunikation, samarbete, trivsel m.m. I ett öppet kontor spelar dessa faktorer en avgörande roll för hur verksamheten fungerar och hur personalen trivs. Där människor samverkar uppstår konflikter eftersom vi alla har olika tankar om vad som är rätt eller fel, passande eller opassande. Att skapa ett bra klimat för att hantera konflikter i arbetet är både nödvändigt och utvecklande. Den största upptäckten enligt statistiken var självgraderingen av hälsa och arbetstillfredsställelse som graderades högst i cellkontor och flexkontor. Skillnaderna återstod även när man tagit hänsyn till kön, ålder, arbetsrang och bransch. När man tittar på både den 19

20 fysiska och psykosociala hälsan ligger såväl cellkontoret, flexkontoret som delat kontorsutrymme bra till. De två sistnämnda kontorstyperna är dock mer positiva till de sociala aspekterna såsom relationen till den närmaste ledaren och till samarbetet i gruppen än vad de anställda i cellkontor är. Det är en högre förekomst av sämre hälsa och välbefinnande i alla aspekter i de små- och mellanstora kontorslandskapen. De befinner sig i högriskzonen i det här avseendet och då är även den emotionella hälsan inräknad, som i de här kontorstyperna är anmärkningsvärda. Även stora kontorslandskap ligger i högriskzonen när det gäller generell hälsa (bortsett från den emotionella). Mellanstora kontorslandskap har låga siffror inom såväl hälsa som arbetstillfredsställelse. De anställda i kombikontor har dock lägst siffror angående arbetstillfredsställelsen, trots att medelstora kontorlandskap generellt är mer missnöjda med samarbetet. När det gäller missnöje med den fysiska arbetsmiljön och problem som är kopplade till denna är det framförallt de som arbetar i mellanstora- och stora kontorslandskap som utmärks. Faktorer som ventilation, temperatur och belysning är de i kombikontor och delat kontor mest missnöjda med, medan missnöjet i ljud och avskildhet är som störst i mellanstora- och stora kontorsutrymmen. Kontorets design för stöttande av interaktion, utrymme för återhämtning, lunchställe och den generella fysiska arbetsmiljön är anställda i små- och medelstora kontorslandskap mest missnöjda med. Resultaten visar enligt Danielsson (2005) att det är viktigt att använda precisa kontorsbeskrivningar i framtida undersökningar om fysiska arbetsmiljöer, det här för att upptäcka små men viktiga skillnader som har en avgörande påverkan hos anställda i olika kontorstyper Kontorslandskap v.s. cellkontor Öppet kontor passar bra inom verksamheter där man arbetar med gemensamma uppdrag och har stort behov av att arbeta ihop. Det lämpar sig också väl för personer som är ute på uppdrag ofta och lätt behöver ta sig in i gemenskapen på arbetsplatsen. Det är mindre passande att använda sig av öppna kontor när man arbetar med utredningsarbeten, sekretess eller där det krävs mycket inläsning. Om svårigheter med koncentration uppstår i stor utsträckning har ofta problemen lösts genom att man arbetar hemifrån. Vitsen med det öppna kontoret går då helt förlorad. Björk Bovin och Ståhl (2009) menar att det som blir extra synligt i ett öppet kontorslandskap är att vi är varandras psykosociala arbetsmiljö. Fördelar med öppet kontor i jämförelse med cellkontor menar Björk Bovin och Ståhl (2009) är bättre och snabbare kommunikation och samarbete mellan medarbetare och avdelningar, 20

21 kunskapsspridning, ekonomiska aspekter, inlärningen av nyanställda går snabbare, ökad möjlighet till flexibla lösningar samt ökad möjlighet till projektorienterat arbetssätt. De menar även att öppet kontor leder till positiv överhöring, vi-känslan ökar när man kommer närmare sina medarbetare och att nyanställda har lättare att komma in i arbetet och lära känna sina kollegor. Nackdelar med det öppna kontoret menar de är ökad ljudnivå med koncentrationssvårigheter som följd, negativ överhöring som kan leda till stress, gränserna för sitt egna revir försvinner, dofter kan irritera och det är svårare att återhämta sig under dagens gång genom t.ex. mikropauser. De menar även att öppet kontor kan upplevas som statusdegradering och att det kan uppkomma negativa följder eftersom rättvisa oftast prioriteras före differentiering och flexibilitet efter arbetsuppgifter. 4.4 Ljud och oljud Ljud kan särskiljas mellan ljud från en specifik källa (t.ex. person eller apparatur) och allmänt sorl. Oljud är sådana ljud som man störs av. Det kan också vara en subjektiv upplevelse av t.ex. en kollegas röst. Överhöring kan också upplevas som oljud. För att skapa en god ljudmiljö enligt Björk Bovin och Ståhl (2009) bör man ta hänsyn till vissa faktorer. Ju mer skärmar, tjocka gardiner och stoppade möbler desto större chans till en bättre ljudmiljö. En skärm kan också medverka till att skapa ett visst revir, vilket inte behöver vara negativt. Tysta rum behövs i varierande storlek. Dessa rum ska vara ljudisolerade utan överhöring utifrån. De bör ligga strategiskt till och inte vara bokningsbara då behovet av dessa rum kan komma plötsligt. Vissa personer kan ha särskilda behov av avskildhet och/eller tystnad. T.ex. kan den som känner sig stressad bli än mer stressad om det förekommer mycket oljud. Människor lyssnar gärna på andras prat men när man säger att man har lärt sig stänga ute sådana ljud liksom även störande apparatur kan den samtidigt känna sig psykiskt trött efter en arbetsdag, eftersom det tar på krafterna att stänga ute ljud. Det är också av vikt att föra en öppen dialog om telefonkulturen, eftersom höjda röster och fantasifulla ringsignaler kan påverka koncentrationen. (Björk Bovin och Ståhl, 2009) 4.5 Fysiska förutsättningar och möblering Enligt alla erfarenheter menar Björk Bovin och Ståhl (2009) att ett rektangulärt bord (ca cm långt och cm djupt) passar in på alla arbetsplatser. När det gäller möblering så finns det ofta både för- och nackdelar med olika möbleringar. Lämpligen avgör ledningen var respektive arbetsgrupp ska sitta men att man sen får avgöra själva hur man vill sitta i gruppen. Att få sitta nära kollegor man trivs med eller är beroende av för att få verksamheten att 21

22 fungera kan vara av stor betydelse. Enligt Björk Bovin och Stål (2009) finns det i huvudsak tre olika sätt att möblera: - Ansikte mot varandra med fördelar att det ger ökad kommunikation och känns trevligt, men nackdelarna är mer ljudproblem och att man ser mer av varandra. - Bussittning där alla har ansiktet åt samma håll. Det ger en mer privat känsla och mindre ljudstörningar men å andra sidan blir det mindre kommunikation med kollegorna. - Ryggar mot varandra ger ett lugnare blickfång samtidigt som du sitter nära kollegorna. Dock ger det mindre kommunikation och kan också upplevas som tråkigt. En individuell förvaring, en grupp- eller avdelningsförvaring och en avdelningsförvaring för arkiv är ofta förvaringslösningen i öppna kontor. Ofta är det lagom med förvaringsskåp som är 120 cm i bredd, 120 cm i höjd och 45 cm i djup (Björk Bovin och Stål, 2009). 4.6 Stress och välbefinnande Stress kan enligt Wadell och Larsson (1998) ses som en varning på att arbetsmiljön inte främjar hälsa. Stress kan därför ses som en indikation på organisationens effektivitet. Ju mindre stress desto bättre arbetsmiljö. För en hållbar utveckling hos företag och organisationer krävs att medarbetarna har en god fysisk och psykisk hälsa. (Wadell och Larsson, 1998). Reaktionerna hos anställda beror i stor utsträckning på hur den sociala miljön ser ut. Den sociala miljön kan både förmildra och förstärka stressen hos medarbetarna och den kan även vara själva orsaken till stressen. Goda relationer till kollegor kan förändra den anställdes reaktioner, medan olämpligt ledarskap kan förstärka dem. Liknande kan t.ex. höga ljud leda till att andra känslor av obehag förstärks. Lågt beslutsutrymme och höga krav är en kombination som innebär stor risk för negativ stress, medan det motsatta leder till passivitet (Wadell och Larsson, 1998). Flera vetenskapliga artiklar, menar Håkansson (2005), visar att stress leder till ökad prestation men bara till en viss gräns, därefter minskar den. Sociala relationer har även betydelse för anställdas effektivitet. Socialt stöd är hälsofrämjande samtidigt som det också fungerar som en buffert. Egen kontroll och socialt stöd hjälper arbetare att hantera höga arbetskrav. (Wadell och Larsson 1998). Därför kan samma förhållande upplevas olika, eftersom det är upplevelserna som bestämmer reaktionerna och ingen objektiv verklighet finns. 22

23 Den stress som uppstår i situationer som vi inte kan hantera eller påverka d.v.s. när vi inte har kontroll eller inflytande över situationen, ses som negativ. I det långa loppet är den skadlig (Wadell och Larsson, 1998: ). De båda författarna menar att stress såväl kan vara stimulerande som skadlig och att det beror sig på individens mån av kontroll som är avgörande. Robert Karasek introducerade på 1970-talet en modell för att analysera arbetsrelaterade stressfaktorer som förklaringsvariabler till hjärt-kärlsjukdom. Hans s.k. kravkontroll modell har vidareutvecklats tillsammans med Töres Theorell och har blivit en dominerande modell för att analysera psykosociala arbetsförhållanden och deras effekt på hälsa (Karasek och Theorell, 1990). Därför vill Wadell och Larsson (1998) hellre beskriva stress genom att kalla de faktorer som påverkar individen för stressorer medan individens reaktion är stress. Eftersom det är faktorer i samspel som ger upphov till stress är det svårt att bestämma vilka åtgärder en viss individ behöver. Arbetsuppgifternas belastning och krav-nivå kan vara en stressor men kan modifieras med stöd från kollegor och ledning samt möjlighet till kontroll. Enligt Pyhältö, Pietarinen och Salmela-Aros (2011) undersökning menade lärarna att deras välbefinnande utmanades av olika sociala interaktioner. Dels interaktionen mellan lärare-elev, men också mellan lärare inom den professionella gemenskapen. Det var även samtalen med elevers föräldrar och inom skolans organisation som kunde påverka välbefinnandet. Lärarna verkade enligt samma författare uppleva sin arbetsmiljö mycket komplex, dynamisk och multikontextuell istället för en enad enhet. Det handlade framförallt om professionell otillräcklighet inom elev-lärare-interaktionen medan det handlade om cynism och utanförskap inom gemenskapen. Bristen på ledarskap var också en faktor som påverkade välbefinnandet negativt. Resultaten menar Pyhältö, Pietarinen och Salmela-Aro (2011) tyda på att lärares utbrändhet och icke-välbefinnande är konstruerad av arbetsmiljön i skolan. För att främja lärares välbefinnande bör man därför ta hänsyn till den dynamiska och komplexa miljö som skolan är. Enligt Hallsten, Bellaagh och Gustafsson (2002) angav 80% av grundskolelärarna 97/99 att de hade för mycket att göra. Därtill var det många som arbetade över och struntade i att ta lunch för att hinna med allt. Hallsten, Bellaagh och Gustafsson (2002) menar att ökningen av psykiska symptom och stressrelaterad sjukfrånvaro har ökat sedan 90-talet medan hälsotillståndet generellt har förbättrats sen slutet av 70-talet. I undersökningen konstateras att lärare är den yrkesgrupp som visade upp den högsta andelen av sjukskrivna (9,6%) men även arbetare inom kontor och service visade höga siffror. Undersökningen kan tyckas vara förlegad, men tyvärr finns inte mycket forskning om lärares arbetssituation. 23

24 5. Teori 5.1 Analysram Analysramen som jag utgår från är följande: Fysiska konsekvenser Ljud Arbetsrum Välbefinnande Psykosociala konsekvenser Samarbete/ämnesintegrering Arbetsuppfyllnad De heldragna pilarna visar de konsekvenser som jag har fokuserat på, medan de streckade pilarna finns med eftersom det även kan förekomma en koppling mellan fysiska- och psykosociala konsekvenser. Modellen ovan är den analysram som jag kommer att utgå från. Arbetsrummet är en del av hela arbetsorganisationen men jag har valt arbetsrummet som den oberoende variabeln att utgå från. Jag kommer därefter att se om man kan utläsa olika psykosociala konsekvenser som olika typer av arbetsrum ger i form av välbefinnande, samarbete/ämnesintegrering och arbetsuppfyllnad. 24

25 6. Metod Innebörden av ordet metod kommer ursprungligen från grekiskan och betyder vägen till ett mål. Det här gör att ordet metod kan uppfattas på olika sätt (Kvale & Brinkmann 2009). En definition av ordet metod som samma författare har tagit från Paxleksikon (1980:295) är: En metod är en samling regler som kan användas på ett mekaniskt sätt för att realisera ett visst mål. Det mekaniska elementet är viktigt: en metod ska inte förutsätta bedömning, konstnärliga eller andra skapande förmågor 6.1 Val av metod Något förenklat menar Trost (2010) att man bör göra en kvantitativ studie om man vill ha svar på frågeställningen hur många, hur ofta eller hur vanligt något är medan man istället bör välja en kvalitativ studie om frågeställningen istället gäller att förstå eller hitta mönster. Genom den kvalitativa intervjumetoden ska man försöka se verkligheten som den vi intervjuar ser den för att sen tolka vad det kan innebära sett ur det teoretiska perspektivet och den givna situationen. Kvalitativa metoder lämpar sig för undersökningar av kontextualiserade företeelser, där människan ingår i någon form av grupp menar Kvale och Brinkmann (2009). Därför valde jag att genomföra ett antal kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Enligt Trost (2010) bör man begränsa antalet intervjuer till ett mycket litet antal. För många intervjuer gör materialet svårhanterligt och man kanske inte lyckas få en överblick och samtidigt se viktiga detaljer som förenar och skiljer sig åt. Dessutom menar samma författare att ett fåtal väl genomförda intervjuer är mycket mer värda än ett flertal mindre väl utförda. Det är aldrig fel att utöka antalet intervjuer efter hand, när man märker att man kan hantera datainsamlingen och kanske behöver mer komplettering. 6.2 Intervju Jag valde att intervjua några lärare som arbetar i olika typer av arbetsrum på olika skolor för att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna negativt och positivt när det gäller såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsmässigt. Jag har utgått från ett beteendevetenskapligt perspektiv på arbetsmiljön där jag främst intresserat mig för konsekvenserna som den anställde upplever (Wadell och Larsson, 1998). Jag har därför tagit reda på arbetsmiljön som den ter sig för en anställd och inte utifrån ett objektivt perspektiv (Wadell och Larsson, 1998). För att materialet som jag samlar in ska kunna hanteras har jag valt att avgränsa området till 25