MARIA FÖRSAMLINGS FÖRSKOLA

Transkript

1 MARIA FÖRSAMLINGS FÖRSKOLA KVALITETSREDOVISNING - 08/09 FÖRESTÅNDARE: Maria Blixt

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning....sid.2 1. Inledning..sid.3 2. Grundfakta...sid.3 3. System för kvalitetsarbete...sid.3 4. Föregående års åtgärder för utveckling... sid.3 5. Förskolans egna mål sid Likabehandlingsplan...sid Hälsa och livsstil... sid Redovisa situationen för barn i behov av särskilt stöd...sid Arbetet med genus och jämställdhet...sid Barns inflytande..sid Språk- och läsutveckling.... sid.9 7. Åtgärder för utveckling...sid.9 2

3 1. Inledning Ännu ett år har gått, ett år då många av våra visioner fick stå tillbaka av olika skäl medan andra visioner blommat upp och utvecklats. Vi hade när vi började detta år så mycket tankar på hur vi ville komma längre inom olika områden, hur vi ville arbeta med genus, barns inflytande, hur vår likabehandlingsplan skulle utvecklas, arbetet med teckenspråk, arbetsplanen mm. Vad hände? Jo, under hösten var det inte många dagar som vi som helt arbetslag arbetade ihop, detta p.g.a. sjukdom. Vi har under året haft två i personalen som varit långtidssjukskrivna och det har varit svårt att hitta vikarier. Detta påverkar naturligtvis de som arbetar och våra barn. Då blir helt plötsligt inte arbetet med genus eller teckenspråket lika viktigt längre, utan kraften får läggas på att barnen ska känna sig trygga. Det betyder inte att vi ingenting gjort under året utan snarare att det inte blev som vi tänkt och planerat. Nu ska ni inte tro att det här är en kvalitetsredovisning som går i moll bara för att förutsättningarna varit som de varit, utan det finns många saker att vara stolt över också och även de finns redovisade här. 2.Grundfakta Maria Församlings Förskola är en liten enhet med endast en förskoleavdelning. Vi håller till i Sätra där vi delar en stor gård med Gunghästens Förskola. På vår gård finns det stora gräsytor, en liten kulle, en asfalterad slinga, en stor sandlåda, två klätterställningar, en kiosk i trä, gungor och en träddunge. Vi har nära till små skogsområden i Sätra och lekparker med stora gräsytor och en stor pulkabacke. Vi har också nära till Sätra centrum med bl.a. bibliotek och matvaruaffär. Till Gävle centrum tar vi oss enklast med buss. På vår förskola har det under året som gått varit 17 barn inskrivna, varav 11 är flickor och 6 är pojkar. På förskolan har det under året funnits en barnskötare på heltid, 2 förskollärare på deltid (80%) och en resurs på 67%. 3. System för kvalitetsarbete. Varje hösttermin har vi en två dagars planering och kick-off tillsammans med all personal i Maria Kyrkan. Under de dagarna går förskolepersonalen undan större delen av planeringstiden för att planera sin verksamhet inför hösten. När vi planerar skriver vi ned små utvärderingsbara mål till verksamheten. Dessa mål är små men tydliga för att man lätt ska kunna se om vi uppfyllt dem eller ej. Under terminen träffas sedan pedagogerna två timmar varje vecka för att utvärdera och planera verksamheten. Under det här året har vi haft möjlighet att göra detta under dagtid och det är något vi värderar högt. Vi upplever att vi är mer effektiva och inte lika trötta som när man måste ha kvällsmöten efter en lång dag på förskolan. I december hade vi en dag då vi utvärderade hösten halva dagen samt planerade inför våren den andra halvan. Vi har även haft en dag då vi utvärderat nu i vår. 4. Föregående års åtgärder för utveckling. Vi ska: Fortsätta med diskussioner vid föräldramöten. 3

4 Omarbeta vår likabehandlingsplan. Se hur andra förskolor gjort för att få tips om hur den kan se ut och innehålla. Dela in barnen i små grupper så ofta som möjligt för att få en mindre stressig miljö samt att ge mer tid till varje barn. Dessa gruppers indelning kan vara åldersmässig, utvecklingsmässig eller beroende på intresse. Ha en föreläsning med genuspedagogen Pether Arnberg som introduktion i ämnet genus och jämställdhet. Därefter fortsätter arbetet med små utvärderingsbara mål i ämnet med honom som stöd. Arbeta med tecken bl.a. genom vår teckenlåda, sånger och lekar. Vi vill lära oss användbara tecken, enkla uppmaningar m.m. Observera mera Vi upplever att vi har uppfyllt de flest av dessa åtgärder under året som gått även om en del av det skedde på sluttampen av året. I kvalitetsredovisningen kan ni läsa under olika områdena hur det gått med varje mål. 5. Förskolans egna mål Vi har i år valt att belysa vårt temaarbete. Vi har delat in våra barn i tre olika grupper. Det är mestadels åldersindelat men vi har även tittat på utvecklingsnivån. Dessa grupper träffas tre dagar i veckan. Vi har egna mål för varje grupp. Här är t.ex. Nyckelpigornas mål för våren Nyckelpigorna: Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Utvecklar sitt ord och begreppsförråd. Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. Utvecklar sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang. Mål: Att få ihop barnen till en grupp som kan lyssna på varandra, vågar att prata/framträda inför varandra, som hjälper varandra och klarar av att följa enkla regler som vi sätter upp tillsammans. Att utveckla sitt talspråk och sin motorik. Arbetssätt/hur når vi målen? Vi tränar in olika små teatrar som vi visar för de andra barnen. Vi sitter tillsammans när vi äter och då hjälps vi åt att skicka maten till varandra, hjälpa de som behöver att dela maten mm. Vi samtalar även mycket under matsituationen om olika ämnen. Vi går på utflykt, ofta i skogen eller till andra lekplatser. 4

5 Vi leker regellekar ute, såsom Kom alla mina små kycklingar och Under hökens vingar kom. Intressegrupper: Utöver dessa tre grupper har vi haft intressegrupper där alla som är intresserad av ett visst ämne är med. Ett exempel på det är dinosaurietema. Det temat började med att några pojkar var väldigt intresserade av dinosaurier och att vi då lånade lite böcker tillsammans som vi sedan läste. Efter ett tag var det fler och fler som blev intresserad och det slutade med att i stort sett alla var involverade i dinosauriebyggande/ målande och vi lekte köttätare och vasständer allihopa. Vi har även gjort ett landskap åt dinosaurierna och vi har tittat och mätt upp hur stora de egentligen var. Analys: I Läroplan för förskolan står det med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande Det håller vi absolut med om och tycker att det är det mest givande sättet att arbeta för alla parter. Med ett temainriktat arbetssätt där man dessutom delar in barnen i mindre grupper upplever vi att vi når alla barn på ett helt annat sätt än när vi arbetar i helgrupp. Det blir en lugnare miljö och barnen har större chans att kunna påverka verksamheten. Vi som pedagoger upplever en större glädje och stimulans i vårt arbete när vi får följa en viss grupp och dess intressen och får planera och utvärdera tillsammans med dessa barn. Vi funderar på hur man kan utveckla det vidare. En av grupperna sitter redan tillsamman vid samma bord och äter lunch för att de där ska kunna fortsätta samtalen, skulle man kunna göra det med alla grupper? Hur ser storleken ut på de olika grupperna? Vi vill också arbeta vidare med pedagogisk dokumentation, arbetet gör vi men vi behöver dokumentera mera för att kunna se var vi befinner oss och vart vi är på väg Likabehandlingsplan Vi har under senvåren arbetat fram en likabehandlingsplan innehållande 6 rubriker. Kränkande behandling Kön Etnisk tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning. Under varje rubrik har vi satt upp mål för vårt förebyggande arbete för att förhindra diskriminering inom dessa områden. Vi har även skrivit vilket arbetssätt vi ämnar ha och vad vi vidtar för åtgärder om diskriminering sker. Vi har bestämt att vi vid utvärderingsdagen på våren ska revidera likabehandlingsplanen. Vi kommer även att dela ut den till föräldrarna för att få respons på den. 5

6 6.1.2 Hälsa och livsstil Förra året hade vi mycket diskussion kring mat, socker och stress. Dessa punkter känner vi att vi hittat en bra balans kring, vilket vi även belyste i förra årets kvalitetsredovisning. Året som gått har varit fullt av sjukdom så att belysa hygien, smitta i förskolan samt friskvård känns naturligt i den här redovisningen. Vi har haft besök av bygg och miljö som gjorde en hygienkontroll på vår förskola. Det var väldigt lärorikt och vi har efter det tagit bort handdukar och använder nu pappershanddukar i stället. Vi har även blivit bättre på att påminna barnen om att tvätta händerna med tvål före och efter mat, när man kommer in efter utevistelse och efter toalettbesök. Men även här finns det åtgärder för utveckling att ta till. Vi har pratat om göra en hygienplan som ska sitta vid skötbordet. Där ska det stå saker som att skötbädden ska spritas av efter varje blöjbyte, när barnen bör tvätta händerna etc. Detta är viktigt för att vikarier ska se hur vi gör på vår förskola, men det fungerar även som en påminnelse för den ordinarie personalen. Vi pratade vidare om hur vi kan påminna barnen om tvätt av händer efter toalettbesök med hjälp av bilder. Vi ska även skriva in hygien som en punkt i arbetsplanen till nästa år. Smitta i förskolan är en annan brännande punkt. Vi har under året utarbetat en sjukdomspolicy där vi berättar när barnen får vara på förskolan och när de bör vara hemma och kurera sig av smittoskäl eller för att hämta krafter. Den delade vi ut till föräldrarna i januari och bad att få respons på den. Sedan dess har förkylningar härjat under hela våren och nu under utvecklingssamtalen fick vi en del respons och vi har lovat att vi ska lyfta upp den till diskussion vid nästa föräldramöte som vi har i september. En av oss ur personalen har gått på föreläsning om just smitta i förskolan som kommunen anordnade och fick med ett mycket bra material som vi kommer att använda oss av. Vi som personal har under 7 veckor deltagit i en stegtävling som korpen anordnade. Vi från förskolan var ett lag och vi tävlade emot två lag från Mariakyrkan. Det var ett mycket effektivt sätt att komma ut och röra på sig. Helt plötsligt började personalen att gå ut och gå på rasten eller när man kom hem. Vi har även blivit bättre på att försöka skicka hem varandra när tid finns för att kunna få ut en friskvårdstimme lite då och då, tid för att röra på sig. Vi tror och hoppas på att om vi fortsätter med detta så ska det märkas i vårt arbete, att vi orkar mera och håller oss friskare. Analys: Både barnen och vi som personal har varit mycket sjuka under det år som gått och det går det inte att sticka under stol med. Vad det beror på har naturligtvis många orsaker. Den stora frågan får ändå bli vad vi som förskola kan göra för att förbättra förutsättningen att hålla sig frisk och det tror vi är att minska smittorisken samt att ha en god friskvård. En del anser att man ska sprita barnens händer efter varje tvätt eller att barnen ska vara hemma vid minsta tecken på snor medan andra säger att lite baciller skadar inte. Vart landar vi i den här debatten? Jo, där tycker vi att vi fick hjälp av Bygg och miljö som var hos oss och av den föreläsningen som en av oss gick på om smitta i förskolan. Det får bli någonstans mittemellan, där en kombination av smittorisk och barnens ork får avgöra om man är hemma eller ej och där situationen och samtal med föräldrar får avgöra om vi ska sprita barnens händer. 6

7 6.1.3 Redovisa situationen för barn i behov av särskilt stöd Varje barn har en egen loggbok där vi ska skriva varje/varannan vecka. Tanken är att det är ansvarspedagogen som ska skriva lite om barnet i boken. Boken används sedan som underlag vid utvecklingssamtal samt vid de veckosamlingar som personalen har. Vid personalmötena går vi igenom hur barnen mår och om det är något särskilt barn som vi anser att vi behöver observera mera. Upplever vi att så är fallet så bestämmer vi hur och vem som ska observera och under vilken period. Efter observationerna kan man sedan diskutera vidare. För att få en mer hel bild av barnet brukar vi ha ett samtal med föräldrarna för att se hur de upplever situationen och hur barnet är hemma, då kan vi även informera föräldrarna om Elevstödet och vad det finns för hjälp att få om vi tillsammans kommer överens om att det är den väg vi ska gå. Vi har under våren upplevt att det kan vara svårt att veta vad man ska skriva om sina ansvarsbarn, då man kanske inte varit så mycket med just dem. Vi delar ju in barnen i tre grupper och dessa barn är vi ofta med under en längre tid. Vi diskuterade huruvida vi ska byta ansvarsbarn så att man har ansvaret för de barn man just då har grupp med, men upplever att det kan bli rörigt, framförallt för föräldrar. Vi har därför kommit fram till att vi ska skriva i de barns loggböcker som man har grupp med för tillfället, även om de inte är ens ansvarsbarn Arbetet med genus och jämställdhet Läroplan för förskolan Lpfö 98 Arbetslaget skall: Verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Mål: Vi ska titta på vad pojkar respektive flickor är bra på. Vi ska filma och diskutera två olika situationer, hall- och mat situationer. Vi ska ha fortsatt föreläsning med genuspedagogen Pether Arnberg Hur gick det? Vi hade under senhösten en föreläsning och samtalskväll med Pether Arnberg. Den var väldigt inspirerande och vi kände att nu är vi på gång. Vi satte upp två mål; vi skulle skriva ned vad pojkar/flickor hos oss är bra på och vi skulle filma oss själva i olika situationer och sedan samtala kring detta. Situationerna var: Hur bemöter vi pojkar/ flickor i hallen när de kommer på morgonen? Hur ser det ut vid matbordet vid lunch? Vad pratar vi om med flickor/pojkar? P.g.a. att vi inte arbetat så mycket ihop under året som gått (se inledning) så har vi inte kunnat göra det vi föresatt oss att göra. Vi har inte filmat de olika situationerna vi bestämt oss för, men vi har däremot skrivit ner vad flickor respektive vad pojkar är bra på. Vi pratade bl.a. om att pojkarna hos oss är duktiga på att leka motoriska lekar medan flickorna är duktiga på att pyssla. Detta kan vi dock se att det har förändrats en del. Vi har diskuterat om orsaken till denna förändring och kommit fram till att en möjlig orsak kan vara att vi gjort ateljén mera lättillgänglig för barnen då materialet nu står framme. Det är enklare nu, de slipper ett steg- nämligen att be om lov, och de kan då vara mer impulsiva. Pojkarna är helt plötsligt mera i ateljén där flickorna härskat. En annan bidragande orsak kan också vara det dinosaurietema vi haft. Pojkarna satt en hel del i ateljén där de ritade och pratade om dessa djur och sedan lekte de dinosaurier i lekhallen. Även 7

8 flickornas lek förändrades i och med detta. De leker mer med pojkarna och mera fysiska lekar. Kan det vara så att flickorna blivit mera involverade i leken då de fått mycket fakta i och med dinosaurie pysslet och därmed kan deltaga på samma villkor som pojkarna? Även om vi inte gjort det vi föresatt oss så känns det ändå som att det här är något som vi alla är genuint intresserade av och något vi vill prioritera under nästkommande år. Det märks också under våra diskussioner hur kul vi tycker att det är när vi ser något tokigt som vi säger eller gör. Som att vi t.ex. skrev killar och flickor i vår arbetsplan. Inte killar och tjejer eller pojkar och flickor Barns inflytande Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. Arbetslaget skall: Ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen. Se till att alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt och delta i utvärderingen av verksamheten. Mål: Materialet på förskolan skall bli mer tillgängligt för barnen så att de kan välja vad de vill göra utan att fråga. Att dela in barnen i mindre grupper så att de på det viset har större möjlighet att göra sin röst hörd och på så vis lättare kunna påverka verksamheten. Arbetssätt/hur når vi målen? Vi tar fram saxar, lim, tuschpennor, kritor, målarfärg, penslar och papper och ställer så att barnen når dessa. Vi ska göra materialet som vi har i förrådet mera synligt. Bollarna kan finnas i ett nät på väggen, rockringarna kan hänga i lekhallen. Barnen ska hjälpas åt att städa efter sig. När man lekt färdigt med en sak städar man bort det innan man börjar med något annat. Vi delar in barnen i mindre grupper, ålders och utvecklingsmässigt/intressegrupper /pojk- och flickgrupper. Analys: För ett år sedan trodde vi inte att det var möjligt att ha materialet i ateljén framme, det lät som en romantiserad vision. Vi tyckte dock att det var värt ett försök, fungerar det på andra förskolor så borde det gå hos oss också. Vi har nu saxar, tuschpennor, lim, färg och penslar framme jämt, och det fungerar. Barnen tar och använder det de vill utan att behöva fråga efter det. Helt smärtfritt var det inte till en början. Mycket lim har vi tvättat bort från stolar och målarfärg under bordet, många tuschpennor saknar kork m.m. Men när vi satt och utvärderade häromveckan så upptäckte vi att det faktiskt var länge sedan vi sett barn som målar under bordet eller limmar på en stol. 8

9 I våra grupper har vi även arbetat mycket med demokrati. Vi har bl.a. pratat om förutsättningar att kunna gå iväg på utflykt, något barnen älskar att göra. För att kunna gå iväg 7 barn och en vuxen måste man t.ex.lyssna på varandra och gå tillsammans. Man kan inte springa iväg utan vi måste hålla ihop. Vi har även tränat oss i att lyssna på var de andra barnen vill gå på utflykten och berättat vart man själv vill gå ( till skogen, en lekpark). Sedan har vi tillsammans bestämt oss för vart vi går. När man ger en människa ansvar tar människan oftast det också, vare sig man är 2,5 eller 32 år gammal. Våra barn har lärt oss det i år. Man ska inte vara så rädd för att våga. Vårat motto vad är det värsta som kan hända hjälper oss att våga många gånger. Är det inte värre än att tvätta bort lim från stolar så.varför inte? Språk- och läsutveckling Vi har under flera år arbetat med tecken på vår förskola. Det arbetet har i stort sett legat på is under året som gått. Vi har sjungit vissa sånger med tecken och nästan alla har persontecken. Vi pratade nu om hur vi ska göra, om vi ska lägga ned det arbetet helt eller om det ska få nytt liv igen. Vi bestämde oss för att tecken är ett sådant bra hjälpmedel i språkutveckling att det vore synd att inte använda oss av och underhålla det vi ändå lärt oss. Vi ska börja med att se till att varje barn har ett persontecken och sedan ska vi ha sånger med tecken samt damma av teckenlådan igen med olika saker i som vi lär oss tecken på. När det gäller språk och läsutveckling för övrigt så har vi läst mycket böcker under året som gått och barnen har skrivit egna böcker och under våra temaarbeten så har barnen själva skrivit under foton eller på teckningar de gjort. Barnen är väldigt intresserade av det skrivna språket och entusiastiska till att skriva själva. De vill gärna skriva och sedan ska vi läsa det de skrivit. 7. Åtgärder för utveckling Vi ska: Skriva in Hygien som en rubrik i vår arbetsplan Filma olika situationer och samtal kring hur vi bemöter pojkar/flickor. Skriva loggböcker om de barn som vi har grupp med. Skriva en arbetsplan på hösten och en på våren. Sätta upp bilder på toaletten som en påminnelse för barnen att de ska tvätta händerna efter toalettbesök. Diskutera sjukdomspolicy med föräldrarna vid föräldramötet i september. Alla barn ska ha ett persontecken. Vi ska sjunga sånger med tecken. Likabehandlingsplanen ska delas ut till föräldrarna, diskuteras och revideras på våren. 9