Utvärdering Satsningen Ungdomsställningar. Östersunds kommun. Slutrapport Utvärdering av sociala investeringar

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Satsningen Ungdomsställningar Östersunds kommun Slutrapport payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll UTVÄRDERING AV SATSNINGEN UNGDOMSANSTÄLLNINGAR - SAMMANFATTNING... 4 UTVÄRDERINGEN I SAMMANDRAG... 4 EKONOMISKT UTFALL... 5 KVALITATIV STUDIE... 7 UNGDOMARNAS UPPLEVELSE AV INSATSEN... 7 INLEDNING... 9 UPPDRAGET... 9 SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING INTÄKTER FÖR SAMHÄLLET OCH KOMMUNEN, KORT SIKT LÖNSAMHET FÖR SAMHÄLLET OCH KOMMUNEN, KORT SIKT GRAD AV MÅLUPPFYLLELSE FÖRSÖRJNINGSSTÖD INTÄKT LÖNSAMHET/ÅTERBETALNINGSTID KVALITATIV STUDIE SVAR PÅ DE OLIKA FRÅGORNA FRÅGA FRÅGA FRÅGA FRÅGA FRÅGA GRAD AV MÅLUPPFYLLELSE SLUTSATSER OCH ANALYS FÖRUTSÄTTNINGAR RESULTAT OCH EFFEKTER EKONOMISKT OCH STRATEGISKT UNGA VUXNAS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN EN UTMANING NÅGRA TANKAR KRING LÄRANDE OCH STRATEGISKA VÄRDE SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING VISAR DEN EKONOMISKA NYTTAN UNGDOMARNAS UPPLEVELSER AV INSATSEN KVALITATIVT VÄRDE BILAGA UNGDOMSANSTÄLLNINGAR SAMORDNARNAS REDOVISNING AV INSATSEN ARBETSMETOD FRAMGÅNGSFAKTORER UTVECKLINGSOMRÅDEN SAMORDNARNA TYPFALL STEGFÖRFLYTTNING TYPFALL JOBB TYPFALL STUDIER

3 BERÄKNING AV DELTAGARKOSTNAD I PROJEKT UNGDOMSANSTÄLLNING BERÄKNINGARNA NEDAN BYGGER PÅ DENNA STRUKTUR

4 Utvärdering av satsningen Ungdomsanställningar - sammanfattning Utvärderingen i sammandrag Östersunds kommun satsning på att minska ungdomsarbetslösheten startade 2013 och har därefter fortsatt och är nu permanentad t.o.m enligt budgetplaneringen. Målgruppen är ungdomar i åldern år som i stället för försörjningsstöd erbjudits en anställning i kommunal verksamhet och ideella föreningar i kombination med studier på 25 procent. Payoff har genomfört en samhällsekonomisk- och kvalitativt inriktad utvärdering, vilken presenteras i denna slutrapport. För en kommun kan det vara en utmaning att överbrygga stuprörslogiken med en organisation av verksamheten som i grunden gör att unga vuxnas behov och frågor hanteras av olika enheter som traditionellt jobbar på i sugröret utan att alltid ta hänsyn till helheten i brukarens behov. Detta gäller särskilt för målgrupper med ofta komplexa och stora behov av olika insatser av offentliga tjänster, som flera av de unga vuxna i satsningen mot ungdomsarbetslöshet. Vi tycker att Östersunds kommun satsning på att motverka ungdomsarbetslösheten är ett bra exempel på gränsöverskridande samverkan mellan enheterna och med en gemensam målbild skapa både ett perspektiv- och paradigmskifte. I motsats till många liknande sociala satsningar har insatsen faktiskt gått över till en del av verksamheten inom Arbetsmarknadsenheten (AME), vilket också är ett kvitto på att lärande och arbetsmetoder tagits tillvara. Strategiskt och strukturellt är därför satsningen en framgång. Det är också viktigt att notera att satsningen har tillgång till och samarbetar med övriga insatser inom AME, som Navigatorcentrum och Lärcentrum. I tider då de enklare jobben och trösklarna för ett inträde på arbetsmarknaden höjts är kommunens satsning föredömlig för att ge de unga en bättre möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och nå en egenförsörjning. Samtidigt ökar chanserna att kommunen på sikt kan få behålla de unga på hemmaplan och att flera studerar och har möjligheter att jobba inom välfärdssektorn inom kommunen. En styrka är att samordnarna som genomfört satsningen fått ett förtroende att jobba långsiktigt med ett helhetsperspektiv, en möjlighet att utveckla arbetsmetoder och arbetsplatser inom kommunen som tar ett stort ansvar och har en bra handledning. Detta skapar ett lärande, mervärden och trygghet för en personalgrupp med många gånger ett svårt och utmanande arbete. Kopplat till regeringens satsning på fler unga i jobb måste Östersunds kommun satsning ligga mycket väl i tiden och bör kunna vara en förebild för andra kommuner. Genom att kommunen nu har en väl beprövad verksamhet på plats, så bör den kunna utvecklas och lägga till nya möjligheter med koppling till trainee-jobb och studier som 4

5 presenterats i regeringens satsningar. Det tillkommer även nya möjligheter för kommuner att ingå ett samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen om lokal samverkan, för vilka det utgår statsbidrag. Enligt uppgift har Östersunds kommun redan ingått en sådan överenskommelse. Ytterligare ett faktiskt bevis på att satsningen lett till en framgång och förståelse för att aktiva insatser är bättre än passiva offentliga stöd är att Östersunds kommun i fortsättningen kommer att erbjuda arbetslösa försörjningsstödstagare i åldern år en arbetsmarknadsanställning i kommunen. Några utvecklingsområden och frågor i övrigt som framkommit genom utvärderingen: Det vore en fördel om mätbara mål finns kopplade till denna typ av satsning. Detta underlättar uppföljning och slutsatser kring resultat och effekter. Är det möjligt att sätta sådana mål för den fortsatta satsningen? Finns det möjlighet att utveckla insatsen ytterligare genom samverkan med andra aktörer operativt och strukturellt? Hur skall övriga ungdomar i målgruppen nås, de som inte är motiverade att ingå i satsningen? Satsningen skulle kunna stärkas genom att en pedagogisk resurs knyts till teamet för studieplanering, utbildning och samhällsinformation plus en arbetsplatsbank upprättas. Hur kan detta lösas i fortsättningen? Ett sammandrag av utvärderingens ekonomiska utfall och kvalitativa del redovisas nedan. Ekonomiskt utfall Denna rapport innehåller en redovisning av det ekonomiska utfallet för 49 av de totalt 225 deltagare som deltog i projektet under / Den ekonomiska redovisningen avser resultat på kort sikt (ett år) och medellång sikt (avse en prognos på fem år) för samhället som helhet och för kommunen. Utvärderingen bygger på ett urval av deltagare. Då vi inte är helt säkra på att urvalet är slumpmässigt vill vi betona att ev. slutsatser utifrån de resultat som redovisas måste dras med viss försiktighet. Kommunstyrelsens övergripande mål Att kraftsamla i kommunen för att förbättra unga arbetslösas situation på arbetsmarknaden och att minska socialnämndens kostnader för försörjningsstöd. Grad av måluppfyllelse ekonomiskt resultat För att bedöma om projektet är på rätt väg jämförs utfallet med de operativa mål som har formulerats av styrgruppen (tjänstemän från kommunlednings- och socialförvaltningen). 5

6 Försörjningsstöd Mål; för kommunen ska utbetalat försörjningsstöd minska med 1 mkr (motsvarande 420 kr/deltagarvecka). Om detta mål bryts ner 1 på de 49 deltagarna som ingår i urvalet ska försörjningsstödet minska med kr. Måluppfyllelse Kommunens kostnad för utbetalt försörjningsstöd (exkl. handläggningskostnad) har minskat med kr i efterläget för de 49 deltagare som ingår i utvärderingen. Detta motsvarar en minskad kostnad per deltagare på 357 kr vilket är något lägre än målsättningen. Målet är inte uppfyllt. Intäkt Mål; 1. För samhället ska intäkten/kostnadsminskningen på kort sikt vara kr för 49 deltagare (motsvarande kr/deltagare) 2. För kommunen ska intäkten/kostnadsminskningen på kort sikt vara kr för 49 deltagare (motsvarande kr/deltagare) Måluppfyllelse Samhällets intäkt per deltagare har varit kr i genomsnitt för de 49 deltagarna vilket är högt över målsättningen på kr. Den primära orsaken till det goda resultatet är att flera av deltagarna kommit i arbete i högre utsträckning än förväntat redan under de första 12 månaderna efter de lämnat projektet. Målet är uppfyllt. Måluppfyllelse Kommunens intäkt per deltagare har varit kr vilket är högre än målsättningen på kr per deltagare. Förklaringen till detta är dels att bara två av de 49 deltagarna som ingår i utvärderingen har ökat sitt försörjningsstöd i efterläget samt att skatteintäkterna ökat för kommunen beroende på att flera av deltagarna kommit i arbete. Målet är uppfyllt. Lönsamhet/återbetalningstid Mål; 1. För samhället ska projektet vara lönsamt efter 31 månader. 2. För kommunen ska projektet vara lönsamt efter 37 månader 1 Baserat på andel deltagarveckor 6

7 Måluppfyllelse Samhällets lönsamhet per deltagare har varit kr i genomsnitt för de 49 deltagarna vilket motsvarar en återbetalningstid på två månader vilket är mycket bättre än målsättningen. Målet är uppfyllt. Måluppfyllelse Kommunen lönsamhet per deltagare har varit kr i genomsnitt på kort sikt (ett år) vilket ger en återbetalningstid på 27 månader vilket är bättre än målsättningen. Om vi genomför en känslighetsanalys genom att kostnaden betraktas som en social investering och skrivs av på tre år blir lönsamheten positiv redan första året och motsvarar då kr per deltagare som ingår i utvärderingen. Målet är uppfyllt. Kvalitativ studie För att följa upp hur målgruppens attityder påverkats genom medverkan i projektet har 74 deltagare som avslutat projektet under 2013 och 2014 besvarat en enkät på fem frågor. Grad av måluppfyllelse kvalitativt resultat För alla fem frågor var målsättningen satt till genomsnittligt 5 poäng. 1. Fråga 1; Skulle du rekommendera din arbetsplats till en kamrat som söker samma arbete/arbetsplats som du haft? Genomsnittet var 6,4 vilket innebär att målet är nått. 2. Fråga 2; Om du tänker tillbaks på när du började ditt arbete, har arbetet/ arbetsplatsen varit/blivit bättre eller sämre än du trodde? Genomsnittet var 6,0 vilket innebär att målet är nått. 3. Fråga 3; Har ditt arbete påverkat din lust att bo kvar i Östersund (med omnejd)? Genomsnittet var 4,1 vilket innebär att målet inte är nått. 4. Fråga 4; Har ditt arbete påverkat din hälsa och hur du mår? Genomsnittet var 5,3 vilket innebär att målet är nått. 5. Fråga 5; Har ditt arbete påverkat din självkänsla? Genomsnittet var 5,5 vilket innebär att målet är nått. Ungdomarnas upplevelse av insatsen Redovisningen av ungdomarnas upplevelser bygger främst på de enkäter som totalt 89 deltagare svarat på, men delvis också på de spontana kommentarer vi erhållit när data till de ekonomiska uppgifterna samlats in per personliga telefonintervjuer. Den första enkäten som genomfördes för de som påbörjade projektet 2012 och 2013 innehöll 15 7

8 respondenter, medan den andra enkäten riktades till 74 ungdomar som påbörjade projektet 2013 och Givetvis är svaren på de strukturerade enkätsvaren mer tillförlitliga och representativa även om de spontana telefonsvaren kan ses som ovetenskapliga komplement till de styrda frågeställningarna i enkäten. Målen på enkätens totalt fem frågor var satt till en genomsnittlig femma på en sjugradig skala vilket får betraktas som en ambitiös målsättning. Studerar vi måluppfyllelsen är målet uppfyllt på fyra av de fem delfrågorna vid de båda enkäterna. Den enda fråga som inte nådde upp till målet var frågan Har ditt arbete påverkat din lust att bo kvar i Östersund (med omnejd) som erhöll ett medelvärde på 4,4 på den första enkäten och 4,1 på den andra. Vår bedömning är att ungdomarnas upplevelser är positiva, ofta på - eller över - gränsen till mycket positiva vilket innebär att projektet mottagits mycket bra av de flesta deltagarna. Vad gäller de ostrukturerade frågorna som ställdes per telefon var det många av ungdomarna som tryckte på värdet av att komma igång tack vare projektet. Exempel på svar var; Riktigt roligt, Jätte-jätte bra!, Bra, nyttigt med schemalagda tider, Trivdes med jobbet, Jättebra, hade inte börjat jobba annars, Bra, roligt, Jättebra att få komma in på något etc. De mycket få mindre positiva kommentarerna var; Cheferna inte bra, det saknades arbetsuppgifter, Både och, dock bra erfarenhet. I flertalet av de muntliga svaren framhöll ungdomarna att stödet från projektets personal hade bidragit till den övervägande positiva upplevelsen. 8

9 Inledning Uppdraget Payoff har fått i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk och kvalitativ utvärdering av Östersunds kommun satsning på att minska arbetslösheten för ungdomar i åldern 18 till 25 år. Satsningen startade 2013 och fortsatte under 2014 med en årlig budget på 10 miljoner kronor. Syftet har varit att minska ungdomsarbetslösheten och minska kommunens kostnader för försörjningsstöd bland annat genom att anordna ca stycken sex-månaders särskilda ungdomsanställningar per år i kommunala förvaltningar, ideella föreningar och kommunala bolag. Efter 2014 har satsningen permanentats och fortsatt verksamhet är planerad t.o.m För att få en närmare inblick i hur satsningen genomförts har projektledaren beskrivit dels arbetsformer, framgångsfaktorer och förbättringsområden, dels tre typfall som illustrerar arbetssättet och vad det kan resultera i för ungdomen. Se bilaga. Mer information angående satsningen för att minska Ungdomsarbetslösheten i Östersunds kommun kan fås från den ansvariga för Ungdomsanställningar: Maria Welin, maria.welin@ostersund.se Denna rapport är en slutrapport. Tidigare har uppdraget redovisats etappvis i form av delrapporter, varav den första redovisades i maj Den rapporten innehöll resultat av en intervjuundersökning med 15 deltagare i projektet som påbörjade sin anställning under Samma frågor har sedan ställts till ytterligare 74 ungdomar som påbörjade sin anställning under 2014, resultatet av den kvalitativa studien presenteras i denna rapport. Delrapport nummer 2 presenterades i juni 2014 och då redovisades resultatet av en samhällsekonomisk utvärdering av de åtta deltagare som lämnade sina anställningar före 1/ Delrapport nummer 3 var klar i januari Den rapporten innehåller en redovisning av det ekonomiska utfallet för 25 av de totalt 92 deltagare som deltog i projektet under Bland dessa 25 ingick de åtta som fanns med i delrapporten från juni. Denna slutrapport innehåller en redovisning av det ekonomiska utfallet för 49 av de totalt 225 deltagare som deltog i projektet under / De 49 består dels av de 25 från delrapporten i januari 2015, dels av 24 nya deltagare från samma period. 9

10 Samhällsekonomisk utvärdering Den samhällsekonomiska utvärderingen av projektet bygger på deltagarnas situation avseende försörjning och behov av offentliga stödresurser 12 månader efter de lämnat projektet jämfört med motsvarande situation 12 månader innan de påbörjade deltagande i projektet. Denna rapport innehåller en redovisning av det ekonomiska utfallet för 49 deltagare som lämnade projektet senast 30/ Vissa jämförelser görs med resultatet från delrapport januari Den var baserad på 25 deltagare som lämnade projektet senast 31/ Dessa 25 personer ingår i gruppen om 49. Den ekonomiska redovisningen avser resultat på kort (ett år) och medellång sikt (prognos fem år) för samhället som helhet och för kommunen. Eftersom utvärderingen bygger på ett urval av deltagare som inte är helt slumpmässigt vill vi betona att ev. slutsatser utifrån de resultat som redovisas måste dras med viss försiktighet. Intäkter för samhället och kommunen, kort sikt I tabell 1 redovisas de intäkter/kostnadsreduceringar som samhället resp. kommunen haft i efterläget jämfört med föreläget. Tabell 1. Samhällets och kommunens intäkter totalt och per deltagare, kort sikt (ett år). Medelvärde 49 avser slutrapporten, medan Medelvärde 25 avser delrapporten från januari FS betyder försörjningsstöd medan realt innebär kommunens kostnader för handläggning och ev. andra insatser. Samhället Kommunen varav FS varav realt varav skatt Totalt kr kr kr kr kr Medelvärde, kr kr kr 500 kr kr Medelvärde, kr kr kr kr kr Som framgår av tabellen har samhällets intäkter ökat med ca kr per deltagare vilket innebär att den ursprungliga potentialen på kr minskat till kr. Med ursprunglig potential avses kostnaden för utanförskapet under året innan deltagarna påbörjade projektet, dvs. kostnaden för deltagarens icke-produktion och kostnaden för de olika vård-, omsorgs- och handläggningsresurser som deltagaren förbrukat. Av tabellen framgår även att resultatet försämrats något både vad gäller samhället som kommunen jämfört med delrapporten som baserades på 25 deltagare. Innebörden av detta är att resultatet för de sista 24 deltagarna genomsnittligt varit sämre än för de

11 Den s.k. verkningsgraden (hur stor andel av ursprunglig potential som frigjorts i efterläget) är 13 procent 2. Orsaken till den förbättrade situationen är att flera av deltagarna kommit in i olika grader av arbete vilket till viss del tyngs ner av ökade kostnader främst kopplade till olika utbildningar men även till viss del sjukvård och läkemedel. I efterläget är det enbart två av de 49 deltagarna som uppbär högre försörjningsstöd än i föreläget. Totalt uppbär tio deltagare i efterläget försörjningsstöd, för fyra av dessa är utbetalt belopp under eller omkring ett tusen kronor. Kommunsektorns intäkt/minskade kostnader motsvarar kr per deltagare, varav minskat försörjningsstöd utgör kr. För de 49 deltagarna har den disponibla inkomsten ökat i genomsnitt med kr på årsbasis, dvs. motsvarande drygt kr per månad. Lönsamhet för samhället och kommunen, kort sikt Lönsamheten beräknas genom att projektkostnaden räknas av från intäkten. Total projektkostnad för de 49 deltagarna är kr för samhället och 2,8 mkr för kommunen. Anledningen till att kommunens kostnad är högre än samhällets är att i kommunens kostnad ingår utbetalad lön och minskade försörjningsbidrag till deltagarna vilket inte påverkar samhällets ekonomi. 3 Däremot ingår handläggningen av försörjningsstödet som en post även i samhällets kostnad (då den utgör en real resursförbrukning). Hur projektkostnaden räknats ut redovisades i ett separat dokument i samband med att projektets ekonomiska mål formulerades och bestämdes, Beräkning av deltagarkostnad i projekt Ungdomsanställning, år Lönsamheten är något lägre för hela gruppen av 49 jämfört med delrapportens 25 deltagare. Återbetalningstiden är dock oförändrad för samhället men fyra månader längre för kommunen. Tabell 2. Samhällets och kommunens lönsamhet totalt och per deltagare, kort sikt (ett år) Samhället Återbetalningstid samhället Kommunen Återbetalningstid kommunen Totalt kr kr Medelvärde, kr 2 månader kr 27 månader Medelvärde, kr 2 månader kr 23 månader / = 13 % 3 Anledningen till detta är att lön och försörjningsstöd är finansiella poster som har motparter (i detta fall deltagarna) vilket innebär på samhällsnivå att effekten är noll. 11

12 Grad av måluppfyllelse För att bedöma om projektet är på rätt väg jämförs utfallet med de operativa mål som har formulerats av styrgruppen (tjänstemän från kommunlednings- och socialförvaltningen) med stöd av Payoff 4. Försörjningsstöd Mål; För kommunen ska utbetalat försörjningsstöd minska under 2013 med 1 mkr (motsvarande 420 kr/deltagarvecka). Om detta mål bryts ner på de 49 deltagarna som ingår i urvalet ska försörjningsstödet minska med kr. Måluppfyllelse Kommunens kostnad för utbetalt försörjningsstöd (exkl. handläggningskostnad) har minskat med cirka kr i efterläget för de 49 deltagare som ingår i utvärderingen. Antalet deltagarveckor för de 49 är vilket ger en minskad kostnad per deltagare på kr/1 601 = 357 kr vilket är något lägre än målsättningen (som var 420 kr). För de 25 deltagare som ingick i delrapporten var resultatet bättre, kostnaden per deltagarvecka minskade med 439 kr. Målet är inte uppfyllt. Intäkt Mål; För samhället ska intäkten/kostnadsminskningen på kort sikt vara kr för 49 deltagare (motsvarande kr/deltagare) För kommunen ska intäkten/kostnadsminskningen på kort sikt vara, kr för 49 deltagare (motsvarande kr/deltagare) Måluppfyllelse Samhällets intäkt per deltagare har varit kr i genomsnitt för de 49 deltagarna vilket är högt över målsättningen på kr. Den primära orsaken till det goda resultatet är att flera av deltagarna kommit i arbete i högre utsträckning än förväntat redan under de första 12 månaderna efter de lämnat projektet. Målet är uppfyllt. Måluppfyllelse Kommunens intäkt per deltagare har varit kr vilket är högre än målsättningen på kr per deltagare. Förklaringen till detta är dels att bara två av de 49 deltagarna som ingår i utvärderingen har ökat sitt försörjningsstöd i efterläget samt att 4 Se FörslagUppUtv

13 skatteintäkterna ökat för kommunen beroende på att flera av deltagarna kommit i arbete. Målet är uppfyllt. Lönsamhet/återbetalningstid Mål; För samhället ska projektet vara lönsamt efter 31 månader. För kommunen ska projektet vara lönsamt efter 37 månader Måluppfyllelse Samhällets lönsamhet per deltagare har varit kr i genomsnitt för de 49 deltagarna vilket motsvarar en återbetalningstid på två månader vilket är mycket bättre än målsättningen. Målet är uppfyllt. Måluppfyllelse Kommunen lönsamhet per deltagare har varit kr i genomsnitt på kort sikt (ett år) vilket ger en återbetalningstid på 27 månader vilket är bättre än målsättningen. Om vi genomför en känslighetsanalys genom att kostnaden betraktas som en social investering och skrivs av på tre år blir lönsamheten positiv redan första året och motsvarar då kr per deltagare som ingår i utvärderingen. Målet är uppfyllt. 13

14 Kvalitativ studie För att följa upp hur målgruppens attityder påverkats genom medverkan i projektet har 74 deltagare som avslutat projektet under 2013 och 2014 svarat på följande frågor; Skulle du rekommendera din arbetsplats till en kamrat som söker samma arbete/arbetsplats som du haft? Om du tänker tillbaks på när du började ditt arbete, har arbetet/ arbetsplatsen varit/blivit bättre eller sämre än du trodde? Har ditt arbete påverkat din lust att bo kvar i Östersund (med omnejd)? Har ditt arbete påverkat din hälsa och hur du mår? Har ditt arbete påverkat din självkänsla? Svar på de olika frågorna Fråga 1 Skulle du rekommendera din arbetsplats till en kamrat som söker samma arbete/arbetsplats som du haft? (Siffran 1 innebär att du absolut inte skulle göra det, medan siffran 7 innebär att du definitivt skulle göra det.) Tabell respondenternas svarade på frågan Skulle du rekommendera din arbetsplats till en kamrat som söker samma arbete/arbetsplats som du haft? Ju högre siffra desto positivare attityd. Svar Antal Målet var satt till 5. Medelvärdet för svaren på fråga 1 är 6,4. Det lägsta värdet är 3 och det högsta är 7. Fråga 2 Om du tänker tillbaks på när du började ditt arbete, har arbetet/ arbetsplatsen varit/blivit bättre eller sämre än du trodde? (Siffran 1 innebär att du tycker att det varit/blivit mycket sämre än du trodde, medan siffran 7 innebär att det varit/blivit mycket bättre än du trodde.) Tabell respondenternas svarade på frågan Om du tänker tillbaks på när du började ditt arbete, har arbetet/arbetsplatsen varit/blivit bättre eller sämre än du trodde? Ju högre siffra desto positivare attityd. Svar Antal

15 Målet var satt till 5. Medelvärdet för svaren på fråga 2 är 6,0. Det lägsta värdet är 3 och det högsta är 7. Fråga 3 Har ditt arbete påverkat din lust att bo kvar i Östersund (med omnejd)? (Siffran 1 innebär att din lust att bo kvar inte har påverkats alls, medan siffran 7 innebär att din lust att bo kvar har påverkats mycket.) Tabell respondenternas svarade på frågan Har ditt arbete påverkat din lust att bo kvar i Östersund (med omnejd)? Ju högre siffra desto positivare attityd. Svar Antal Målet var satt till 5. Medelvärdet för svaren på fråga 3 är 4,1. Det lägsta värdet är 1 och det högsta är 7. Fråga 4 Har ditt arbete påverkat din hälsa och hur du mår? (Siffran 1 innebär att din hälsa och hur du mår inte har påverkats alls, medan siffran 7 innebär att din hälsa och hur du mår har påverkats mycket.) Tabell respondenternas svarade på frågan Har ditt arbete påverkat din hälsa och hur du mår? Ju högre siffra desto positivare attityd. Svar Antal Målet var satt till 5. Medelvärdet för svaren på fråga 4 är 5,3. Det lägsta värdet är 1 och det högsta är 7. Fråga 5 Har ditt arbete påverkat din självkänsla? (Siffran 1 innebär att din självkänsla inte har påverkats alls, medan siffran 7 innebär att din självkänsla har blivit mycket starkare.) Tabell respondenternas svarade på frågan Har ditt arbete påverkat din självkänsla? Ju högre siffra desto positivare attityd. Svar Antal Målet var satt till 5. Medelvärdet för svaren på fråga 5 är 5,5. Det lägsta värdet är 1 och det högsta är 7. 15

16 Grad av måluppfyllelse För alla fem frågor var målsättningen satt till genomsnittligt 5 poäng. Fråga 1; Skulle du rekommendera din arbetsplats till en kamrat som söker samma arbete/arbetsplats som du haft? Genomsnittet var 6,4 vilket innebär att målet är nått. Fråga 2; Om du tänker tillbaks på när du började ditt arbete, har arbetet/ arbetsplatsen varit/blivit bättre eller sämre än du trodde? Genomsnittet var 6,0 vilket innebär att målet är nått. Fråga 3; Har ditt arbete påverkat din lust att bo kvar i Östersund (med omnejd)? Genomsnittet var 4,1 vilket innebär att målet inte är nått. Fråga 4; Har ditt arbete påverkat din hälsa och hur du mår? Genomsnittet var 5,3 vilket innebär att målet är nått. Fråga 5; Har ditt arbete påverkat din självkänsla? Genomsnittet var 5,5 vilket innebär att målet är nått. 16

17 Slutsatser och analys Förutsättningar Satsningen för att minska arbetslösheten för ungdomar i Östersunds kommun har varit intressant och utvecklande för oss inom Payoff att utvärdera. För det första genom att vi har haft uppdraget på hemmaplan. För det andra att Östersunds kommun satsning att växla bidrag mot möjligheten att arbeta för ungdomar med behov av stöttning för att komma i ett arbete eller studier, varit viktig och legat i frontlinjen för den typen av åtgärder. Till sist för att utvärderingen kunnat fortgå under flera år så att vi kunnat följa upp/samla in kompletta uppgifter kring ungdomarnas försörjning, resursförbrukning och uppfattning om insatsen. I denna del av vår slutrapport sammanfattar vi våra intryck och funderingar kopplade till denna utvärdering. Vi skickar även med några frågeställningar som vi tycker är viktiga att lyfta fram och diskutera vidare inför kommande beslut om insatser för målgruppen, den fortsatta satsningen och andra grupper i utanförskap. Resultat och effekter ekonomiskt och strategiskt Unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden en utmaning Östersunds kommun har tagit ett radikalt grepp för att minska ungdomsarbetslösheten genom att erbjuda unga vuxna i åldern år en möjlighet att arbeta istället för att passivt ta emot ett försörjningsstöd. I tider då de enklare jobben och trösklarna för ett inträde på arbetsmarknaden höjts är kommunens satsning föredömlig för att ge de unga en bättre möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och nå en egenförsörjning. Samtidigt ökar chanserna att kommunen på sikt kan få behålla de unga på hemmaplan och att flera studerar och har möjligheter att jobba inom välfärdssektorn inom kommunen. Unga som varken arbetar, söker jobb eller studerar har sedan drygt tjugo är varit ett växande problem att hantera för den svenska välfärdsstaten. Kommunerna har genom sitt uppföljningsansvar en central roll för att agera i frågan. Det är också kommunen som får ta en stor del av kostnaderna för ett framtida utanförskap för de unga i vuxen ålder. Desto längre kommunen avvaktar med olika insatser för att bryta utanförskapet, desto större blir kostnaderna både för kommunen, andra myndigheter och samhället. I den bästa av världar hade tidigare insatser riktade mot de unga i flera fall sannolikt förhindrat att de senare skulle behöva särskilda åtgärder för att komma in i arbetslivet. Det finns klara kopplingar mellan misslyckanden i grundskolan och gymnasiet och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I olika studier finns det belägg för att sannolikheten för utanförskap är betydligt större för de unga som misslyckas i skolan relativt de som lyckas. Trenden är också att detta är ett mönster som förstärks över tiden genom arbetsmarknadens allt strängare krav. 5 5 Se bl.a. SCB Välfärdsundersökningar och Socialstyrelsen Social rapport

18 Sett ur ett socialt investeringsperspektiv är därför Östersunds kommun satsning viktig för att inte de ungas vuxnas utanförskap skall växa ytterligare med betydande samhällskostnader och i ett nästa steg kommunala kostnader. En kommun måste också som Östersund satsa socialt för att leva upp till devisen att vara en hållbar kommun. Det räcker faktiskt med att en ungdom undviker ett livslångt utanförskap i arbetsför ålder för att satsningen skall vara lönsam. Till detta tillkommer de ökade möjligheterna till en förbättrad livskvalitet och effekterna på den unges familj. Sett ur ett fördelningsperspektiv är därför satsningar på att minska utanförskap ett sätt att behålla välfärden för fler istället för att kortsiktigt jobba med akuta insatser. Redan 2010 kom en underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, S 2010:04, som i förordet beskrev några tankar med ungdomsanställningar: Ungdomsarbetslösheten är en av vår tids stora politiska frågor. I Sverige är arbetsmarknadspolitiken nationell, trots detta är arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kommunerna ett växande inslag på den arbetsmarknadspolitiska kartan. Rapporten visar att ungdomsanställningarna har flera syften: de ska stärka individen, i praktiken utveckla individens maktresurser, och samtidigt minska kommunernas långsiktiga kostnader kopplat till utanförskap och försörjningsstöd. Ungdomsanställningarna skiljer sig från de kommunala åtgärder som tidigare erbjudits unga med försörjningsstöd genom att de är just anställningar. Anställningar som är reglerade och kvalitetssäkrade genom överenskommelser med arbetsmarknadens parter. Ungdomarna som fullföljer programmen kvalificerar sig för stöd från de offentliga trygghetssystemen, exempelvis arbetslöshetsförsäkringen. Detta skulle kunna ses som ett uttryck för att kommunerna lastar över kostnader på staten. I vår utvärdering tittade vi initialt på andra kommuner som gjort eller var i färd med att starta upp liknande satsningar på ungdomsanställningar. Östersund har vad vi kan förstå i stort gjort det som beskrevs i ovanstående rapport, vilket några övriga kommuner också gjort. Det som främst skilde mellan de olika kommunerna var omfattningen och mer eller mindre specificerade mål för satsningen. Vi har en viktig synpunkt på skrivningen i ovanstående rapport att ungdomsanställningar kan ses som att kommunen i ett nästa steg överlastar kostnaderna på staten genom att den unge nyttjar arbetslöshetsförsäkringen. Vår uppfattning är att detta är en förutsättning för den unges etablering på arbetsmarknaden och en signal att nu är jag beredd att ta ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens resurser skall användas för att den unge skall nå ett arbete, vilket också är en viktig framgångsfaktor i insatser med fokus på egenförsörjning. Vi kan styrka detta genom det stora antalet utvärderingar vi genomfört under åren. Regeringen har i budgetförslaget för 2016 särskilt lyft fram behovet ökade investeringar för att få fler unga i jobb. En minskning av ungdomsarbetslösheten är en av regeringens högst prioriterade arbetspolitiska utmaningar. Regeringen har därför tagit ett första steg i ett ambitiöst reformprogram för att införa en 90-dagarsgaranti för ungdomar. Regeringen har även tillsatt Delegationen för unga till arbete, DUA, som har till uppgift att främja en konstruktiv och flexibel samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att minska ungdomsarbetslösheten. Delegationen har också 18

19 möjlighet att besluta om statsbidrag till kommuner som har ingått överenskommelse om lokal samverkan 6. Kopplat till regeringens satsning på fler unga i jobb måste Östersunds kommun satsning ligga mycket väl i tiden och bör kunna vara en förebild för fler kommuner. Genom att kommunen nu har en väl beprövad verksamhet på plats, så bör den kunna utvecklas och lägga till nya möjligheter med koppling till trainee-jobb och studier som redovisats i regeringens satsningar. Det tillkommer även nya möjligheter för kommuner att ingå ett samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen om lokal samverkan, för vilka det utgår statsbidrag. Enligt uppgift har Östersunds kommun redan ingått en sådan överenskommelse. Några tankar kring lärande och strategiska värde Nya grepp inom social-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken kräver ett visst mått av mod och målsättningar för att kunna använda de offentliga resurserna på ett effektivare sätt till gagn för brukarna. För en kommun kan det vara en utmaning att överbrygga stuprörslogiken med en organisation av verksamheten som i grunden gör att unga vuxnas behov och frågor hanteras av olika enheter som traditionellt jobbar på i sugröret utan att alltid ta hänsyn till helheten i brukarens behov. Detta gäller särskilt för målgrupper med ofta komplexa och stora behov av olika insatser av offentliga tjänster, som flera av de unga vuxna i satsningen mot ungdomsarbetslöshet. Vi tycker att Östersunds kommun satsning på att motverka ungdomsarbetslösheten är ett bra exempel på att samverka gränsöverskridande mellan enheterna och med en gemensam målbild skapa både ett perspektiv- och paradigmskifte. I motsats till många andra sociala satsningar och projekt har insatsen faktiskt gått över till en del av verksamheten inom Arbetsmarknadsenheten (AME), vilket också är ett kvitto på att lärande och arbetsmetoder tagits tillvara. Strategiskt och strukturellt är därför satsningen en framgång. Ytterligare ett faktiskt bevis på att satsningen lett till en framgång och förståelse för att aktiva insatser är bättre än passiva offentliga stöd är att Östersunds kommun i fortsättningen kommer att erbjuda arbetslösa försörjningsstödstagare i åldern år en arbetsmarknadsanställning i kommunen. Det är också intressant att notera att det finns ett nära samarbete med övriga resurser inom AME, t.ex. Navigatorcentrum och deras möjligheter att både remittera in de unga till satsningen alternativt ta vid efter avslutad insats för ett fortsatt stöd till individen för att komma i egenförsörjning. Därutöver finns tillgång till Lärcentrums resurser för att stötta deltagarna i sina studier. Vad är det i satsningen som lett till att teamet med samordnare kunnat arbeta så effektivt med de unga? Från vår utgångspunkt som utvärderare är det klart den viktigaste förutsättningen har varit att resurser tillsatts som fått förtroendet att arbeta långsiktigt. Det skapar ett lärande, mervärden och trygghet för en personalgrupp med ett många gånger tufft och utmanande arbete. Om vi istället frågar samordnarna i insatsen om några framgångsfaktorer så tar de sammanfattningsvis upp följande: / 19

20 Ett helhetsperspektiv på den unges behov och livssituation, vilket också innebär att stötta och länka hen till andra myndigheter eller inom kommunen. Studiemöjligheterna stärker och leder till fortsatta studier efter att insatsen avslutats. Närheten till Lärcentrum, som erbjuder stöd inför studier, yrkesvägledning och vuxenutbildning. Rätt matchning mot en arbetsplats i kommunen, som tar ett stort socialt ansvar med handledning och fokus på att hen är en potentiell framtida arbetskraft. Ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen och socialtjänsten med koppling till försörjningsstöd bl.a. Arbetssätt och metoder har successivt kunnat utvecklas mot den unges behov med fokus på målet på sikt. Samordnarnas styrkor i sammanfattning: ü ü ü Ett individuellt, flexibelt och personligt engagemang. Stort handlingsutrymme. Alla jobbar lösningsfokuserat. Vi har också korta beslutsvägar. Vilka utmaningar kvarstår eller vad skulle kunna göras bättre? Vi har under utvärderingen arbetat en hel del med att diskutera vad som skall uppnås genom satsningen både ur ett individ- och organisationsperspektiv. Vi vill därför skicka med att det i fortsättningen gäller att sätta mätbara mål och gärna något monetärt, t.ex. återbetalningstid som relaterar till den ekonomiska nyttan av insatsen relativ nedlagda kostnader. Vi tror att detta skulle kunna vässa insatsen ytterligare. En ytterligare fråga är om samverkan med andra myndigheter och organisationer skulle kunna stärka möjligheterna för de unga med mer komplexa behov? Liksom i andra insatser nås inte alla, särskilt i denna satsning som kräver ett visst mått av motivation och eget initiativ från den unge. Hur skall övriga unga vuxna i målgruppen nås och motiveras till olika insatser? Samordnarna i satsningen beskriver följande frågor eller utmaningar att jobba vidare med: Då vår målgrupp ofta har stora behov av stöttning bl. a. i samband med att genomföra sina studier saknar vi en pedagog som då skulle ha ett övergripande ansvar kring studieplanering och genomförande. Mer utbildningsinslag och samhällsinformation under anställningstiden (pedagogens uppgift). En väl fungerande arbetsplatsbank. Samhällsekonomisk utvärdering visar den ekonomiska nyttan Den samhällsekonomiska utvärderingens fokus är att redovisa och synliggöra den samhällsekonomiska nyttan och de ekonomiska effekterna för berörda aktörer och deltagarna. I den samhällsekonomiska utvärderingen har vi med stöd av samordnarna i insatsen följt upp hur deltagarnas situation, försörjning och användande av samhällets tjänster, förändrats genom satsningen. 20

21 För deltagarna i urvalet till denna utvärdering är den samhällsekonomiska kostnaden för utanförskapet innan projektdeltagandet kr i genomsnitt per år och individ. Kostnaden bygger på de resurser som förbrukas och att den unge inte jobbat i någon större utsträckning före insatsen. Denna kostnad ligger lägre än den genomsnittliga kostnaden på kr per deltagare och år som vi tidigare redovisat som ett resultat av närmare 60 tidigare genomförda arbetslivsinriktade utvärderingar, se NNS rapport 2015:1. Den lägre kostnaden för deltagarnas utanförskap i denna satsning beror på att de unga haft mindre behov av olika insatser och att fler har jobbat till viss del året för de tog del av satsningen. Kostnaden för utanförskapet på samhällsnivå har efter deltagandet minskat med kr per deltagare och år, något under genomsnittet kr i våra tidigare utvärderingar. Genom att kostnaden för insatsen på samhällsnivå är relativt låg är också återbetalningstiden betydligt kortare, två månader, än vad som är brukligt för liknande arbetslivsinriktade insatser (12 månader). Om vi ser samhällsnyttan ur ett helhetsperspektiv tar kommunen kostnader som i ett nästa steg skapar ökade skatteintäkter för staten och landstinget genom de ungas ökade produktivitet. Kommunen har en beräknad återbetalningstid på 27 månader för insatsen. Sett som en social investering är detta ett bra resultat, särskilt utifrån perspektivet att om inte de unga skulle deltagit i insatsen så hade de sannolikt i många fall haft ett passivt försörjningsstöd, som inte direkt underlättat vägen till egenförsörjning. Deltagarna har ökat sina disponibla inkomster, betydligt över genomsnittet jämfört med våra tidigare utvärderingar av liknande insatser, kr respektive kr per år. Det är viktigt att de personer som kommit i egenförsörjning får ett fortsatt stöd för att utveckla och bibehålla sin arbetsförmåga för att klara av sin egenförsörjning. Även för de personer som genom projektet stärkt sina möjligheter att komma i ett arbete och de som studerat måste få ett fortsatt stöd/följas upp efter projektavslut för att de skall nå egenförsörjning. Ungdomarnas upplevelser av insatsen kvalitativt värde Redovisningen av ungdomarnas upplevelser bygger främst på de enkäter som totalt 89 deltagare svarat på, men delvis också på de spontana kommentarer vi erhållit när data till de ekonomiska uppgifterna samlats in per personliga telefonintervjuer. Den första enkäten som genomfördes för de som påbörjade projektet 2012 och 2013 innehöll 15 respondenter, medan den andra enkäten riktades till 74 ungdomar som påbörjade projektet 2013 och Det är resultatet av denna andra enkät som redovisas i denna rapport. Givetvis är svaren på de strukturerade enkätsvaren mer tillförlitliga och representativa även om de spontana telefonsvaren kan ses som ovetenskapliga komplement till de styrda frågeställningarna i enkäten. Målen på enkätens totalt fem frågor var satt till en genomsnittlig femma på en sjugradig skala vilket får betraktas som en ambitiös målsättning. Studerar vi måluppfyllelsen är målet uppfyllt på fyra av de fem delfrågorna vid de båda enkäterna. Den enda fråga som inte nådde upp till målet var frågan Har ditt arbete påverkat din lust att bo kvar i 21

22 Östersund (med omnejd) som erhöll ett medelvärde på 4,4 på den första enkäten och 4,1 på den andra. Den fråga som fått högst poäng på de båda enkäterna är fråga 1, Skulle du rekommendera din arbetsplats till en kamrat som söker samma arbete/arbetsplats som du haft? Medelvärdet på den första enkäten var 6,3 och 6,4 på den andra. 46 st. av de totalt 74 ungdomarna gav frågan en 7a på enkät nummer två medan sex av de 15 som besvarade enkät nummer ett gav högsta poäng. Vår bedömning är att ungdomarnas upplevelser är positiva, ofta på - eller över - gränsen till mycket positiva vilket innebär att projektet mottagits mycket bra av de flesta deltagarna. Vad gäller de ostrukturerade frågorna som ställdes per telefon var det många av ungdomarna som tryckte på värdet av att komma igång tack vare projektet. Exempel på svar var; Riktigt roligt, Jätte-jätte bra!, Bra, nyttigt med schemalagda tider, Trivdes med jobbet, Jättebra, hade inte börjat jobba annars, Bra, roligt, Jättebra att få komma in på något etc. De mycket få mindre positiva kommentarerna var; Cheferna inte bra, det saknades arbetsuppgifter, Både och, dock bra erfarenhet. I flertalet av de muntliga svaren framhöll ungdomarna att stödet från projektets personal hade bidragit till den övervägande positiva upplevelsen. Östersund, Claes Malmquist, claes@payoff.se Sven Vikberg, sven@payoff.se 22

23 Bilaga Ungdomsanställningar samordnarnas redovisning av insatsen Arbetsmetod Unga vuxna i åldern år initieras i första hand via Socialtjänsten men även genom coach på Navigatorcentrum eller handläggare på Arbetsförmedlingen. Ungdomar har även kommit i kontakt med ungdomsanställningsgruppen via Integrationservice, Lärcentrum, Psykiatrin eller andra aktörer i samhället. Handläggaren inom respektive myndighet/verksamhet gör en första bedömning om ungdomen är "jobb redo", vilket innebär att ungdomen uppfyller arbetslivets grundläggande krav. Ungdomarna skickar sedan i samråd med handläggare in sitt CV/personliga brev för att ställa sig i kö till en ungdomsanställning. Personerna fördelas i arbetsgruppen som består av fyra samordnare. Ungdomarna kontaktas för ett första möte. Vid behov sker detta möte i flerpartsmöte med andra instanser för att få en bra överblick och överlämning kring ungdomen samt att ge alla instanser en samsyn kring planeringen. Under första mötet som pågår cirka 1-1,5 timme sker en kartläggning av tidigare arbetslivserfarenhet, studiegång, boende, ekonomi, hälsotillstånd, arbetshinder, tidigare missbruksproblematik, kontakter med andra instanser exempelvis kriminalvård, psykiatrin, Arbetsförmedling, Socialtjänst, missbruksvård etc. Kartläggningen har även för avsikt att göra en planering framåt. Vi diskuterar lämpliga arbetsplatser utifrån intresse, erfarenhet och personliga egenskaper. Vi påbörjar även en diskussion kring vad som ska ske efter avslutad anställning. Vi informerar även om möjligheten till att studera med lön, upp till 25 % av arbetstiden inom ramen för en ungdomsanställning. Studierna kan omfatta gymnasieämnen, körkort, aspirantutbildning eller andra utbildningsinsatser som kan föra ungdomen närmare ett arbete. Här finns även Lärcentrum som ett bra stöd och pedagogisk resurs. Kartläggningssamtalet har även som syfte att skapa ett förtroende och att bygga en relation mellan ungdom och samordnare, vilket är av stor betydelse för att kunna vara ett stöd till ungdomen under anställning och kring planeringen efter avslutad ungdomsanställning men även kring eventuell social problematik som påverkar ungdomens möjligheter att bli självförsörjande. Efter kartläggningen meddelar samordnaren andra aktörer kring ungdomen om planeringen mot en ungdomsanställning samt gör en förfrågan vad gäller eventuella anställningsstöd hos Arbetsförmedlingen. Efter detta ansvarar samordnaren för att ta kontakter med lämpliga arbetsplatser. Målsättningen är att få till en första träff mellan ungdom och chef/handledare på arbetsplatsen. Utifrån ungdomens/handledarens/chefs önskemål följer samordnaren med på första mötet. Samordnaren brukar även vara med på ett första möte om det är en arbetsplats som inte tidigare har tagit emot en ungdomsanställd eftersom det är viktigt att tydlig- 23

24 göra villkoren för en ungdomsanställning även för arbetsplatsen. Syftet med mötet är att ungdom och chef/handledare ska få möjlighet att träffas och bilda sig en uppfattning om varandra och om arbetsplatsen. De kommer även överens om ett startdatum för en praktikperiod på tre veckor, förutsatt att mötet känns bra för båda parter. Har samordnaren inte deltagit tas en kontakt med både ungdom och chef/handledare för att säkerställa att båda parter vill gå vidare med praktikperioden. Samordnaren upprättar en överenskommelse som skrivs under av chef/handledare, ungdom och samordnare. Överenskommelsen specificerar arbetstid, arbetsuppgifter, kontaktuppgifter och syfte med praktiken. Överenskommelsen ligger även till grund för att ungdomen är försäkrad under praktikperioden. Under processen men innan ungdomen går ut i anställning blir ungdomen kallad till en heldag/introduktionsdag som hålls i av samordnarna. Introduktionsdagen anordnas av samordnarna och cirka ungdomar deltar. Syftet med dagen är att delge information kring ungdomsanställning, studier, volontärarbete, ungdomsrekryterarens uppdrag samt gruppövningar kring vad som är viktigt att tänka på när man är ny på en arbetsplats. Ungdomarna blir även bjuden på lunch under dagen, då hela gruppen går ut och äter tillsamman. Detta ger samordnare och ungdomar möjlighet att umgås lite mer avslappnat och kan tydliggör eventuella svårigheter som ungdomen kan ha men även en inblick i deras sociala förmåga. Samordnarna ger under dagen även samhällsinformation om hur en ungdomsanställning kan påverka kontakter med Socialtjänst, Arbetsförmedling, a-kassa och fackförbund. Introduktionsdagen ger även samordnarna möjlighet att se hur ungdomen sköter tider och hur de fungerar i grupp vilket kan ge en bättre helhetsbild av eventuella svårigheter och styrkor hos ungdomarna. Kontakter tas med handledare och ungdom under praktikperioden för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Vid problem så kan praktiken förlängas eller avslutas. Har allt fungerat bra så kallas ungdomen till en träff för att skriva under anställningsavtal samt för att få information om a-kassa, tjänstgöringsrapportering, sjukfrånvaro, ledigheter, semestervillkor, försäkringar, studier etc. Om ungdomen är berättigad till anställningsstöd görs en ansökan om detta till Arbetsförmedlingen. Samtalet tar cirka 1-2 timmar beroende på om det sker enskilt eller i grupp. Anställningen pågår vanligtvis i 6 månader men kan beroende på särskilda omständigheter förlängas. Under den här perioden har samordnaren kontakt med handledare på arbetsplatsen och ungdomen. Vanligtvis görs minst en uppföljning på arbetsplatsen med ungdom och handledare där vi diskuterar hur det går på arbetet, styrkor och utvecklingsområden hos ungdomen, hur det fungerar i personalgruppen samt vad ungdomen planerar att göra efter avslutad anställning. Utöver detta har arbetsplatsen och samordnaren telefonkontakt och flera träffar kan bli aktuella om behov uppstår. Ungdomen och samordnaren har under anställningens gång kontakt via telefon och bokar in möten vid behov. Träffarnas innehåll varierar beroende på ungdomens behov men kan till exempel handla om stöttning vid kontakt med exempelvis; psykiatri, hälsocentral, ungdomsmottagning, kriminalvård, missbruksvård, utbildningsanordnare med flera. Träffarna handlar även om hur ungdomen har det ute på sin arbetsplats vad gäller arbetsuppgifter, samarbetet med kollegor, diskussioner kring sen ankomst, sjuk- 24

25 frånvaro, ledighetsansökningar, intimhygien, missbruk, hemlöshet, bostadsbidrag, skulder, motivera till att studera på 25 % av arbetstiden med mera. Träffarna innefattar även en planering kring vad som händer efter avslutad anställning, det vill säga om ungdomen går vidare mot studier, jobb eller överlämning till annan myndighet/aktör oavsett om anställning avslutas i förtid eller att anställningstiden går ut. Till hjälp i planeringen mot arbete har vi i projektet en ungdomsrekryterare som tar kontakter inom näringslivet kring anställning av ungdomar. De ungdomar som har fungerat väl på arbetsplatsen har vanligtvis bättre möjligheter att få stöttning av ungdomsrekryteraren på grund av att ungdomen bedöms uppfylla arbetslivets grundläggande krav och har färska referenser samt en samordnare med goda kunskaper kring ungdomens styrkor och eventuella utvecklingsområden. I slutet av anställningstiden har samordnaren alltid ett avslutande samtal med ungdomen och i vissa fall tillsammans med andra aktörer som exempelvis; Arbetsförmedling, Navigatorcentrum, Socialtjänsten med flera. Flerpartssamtal används vanligtvis om ungdomen har behov av extra stöttning genom till exempel en SIUS (särskilt introduktions och uppföljningsstöd) handläggare eller en APU (arbetspsykologisk utredning) hos Arbetsförmedlingen men flerpartssamtalen används i huvudsak för att säkerställa att ungdomen har bästa möjliga förutsättningar att genomföra sin fortsatta planering men även att säkerställa att ungdomen får det stöd hen behöver för att genomföra sin planering. Har ungdomen en tydlig planering och har förmågan att genomföra denna så behövs oftast inte en överlämning eller ett flerpartsmöte med andra instanser. I vissa fall kan planeringen vara att ungdomen behöver "vänta" i 90 dagar för att bli inskriven i ungdomsgarantin för ungdomar hos Arbetsförmedlingen och därmed bli berättigad till ett förhöjt studiebidrag hos CSN för att ha bättre förutsättningar vid fortsatta studier. Avslutningssamtalet syftar till att göra en tydlig planering med ungdomen samt att ge feedback kring anställningen och för att ge information om vad som kommer att hända vad gäller kontakt med Arbetsförmedling, a-kassa, arbetsgivarintyg och annat. Ibland har vi fortsatt kontakt med ungdomen efter avslutad anställning i form av en så kallad uppföljning. Detta gör vi för att stötta ungdomen i dennes planering och för att säkerställa att personen kommer närmare självförsörjning. Framgångsfaktorer Möjligheten att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Möjlighet att hjälpa ungdomen i kontakten med andra myndigheter för att underlätta för ungdomen vad gäller hens livssituation. Det kan vara kontakter med socialtjänst, AF, FK, CSN, Kronofogdemyndigheten. Möjligheten att få smyga igång sina studier/körkort på 25 procent av arbetstiden har varit gynsamt då det främjar till att efter avslutad anställning fortsätta studera till ett gymnasiebetyg/körkort. Samarbetet med Lärcentrum, som stöttar med sin kompetens och möjligheter för ungdomarna att studera vidare. 25